Doktor Böhme i Bergsjö

Doktor Henrik Böhme var provinsialläkare i Bergsjö 1892 – 1906

Läs om den märklige Lappmannen på Bolleberget, och andra samer i Dellenbygden.

Läs om Berättelser från Bergsjö, av Ossian Friberg

Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.

Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.

Doktor Böhme i Bergsjö 1892 – 1906

Dr. Henrik Böhme med barnen Hervor och Kurt utanför bostaden i Bergvik, den 11 mars 1899.
Källaren står ännu kvar.

Tänk vilka underbara saker man får vara med om, skriver Ulla Sundin. Eftersom jag arbetar på Folkrörelsernas Arkiv i Gävleborgs län, Gävle får jag ta hand om olika föreningars handlingar och bilder från hela länet.

Jag fick för en tid sedan ta hand om sångföreningens arkiv från en familj Hallsten i Stockholm. Fru Hallstens farfar, G. Englund som varit verksam i Gävle, hade efterlämnat dessa handlingar som nu Folkrörelsearkivet fick ta hand om.

På en konferens för Rädda Barnen senare på året träffade jag Bengt Hallsten och berättade att det var jag som tagit hand om arkivhandlingarna efter fru Hallstens farfar. Han berättade då att han hade en stor samling bilder i bilen som hans frus morfar dr. Böhme själv tagit. Fotografierna torde ha tagits i Söderhamnstrakten och han skulle nu söka någon som kunde ta hand om dessa. Hallsten nämnde att Dr. Böhme bott i Bergsjö några år och att någon bild var därifrån. Jag talade om att jag var född i Bergsjö och gärna skulle vilja se bilderna.

Döm om min förvåning när jag kunde identifiera många av bilderna, de flesta i samlingen var tagna i Bergsjö vid sekelskiftet. Jag föreslog då att Bergsjö Hembygdsförening skulle få ta hand om samlingen vilket fru Gunilla Hallsten vid senare kontakt samtyckte till. Jag erbjöd att som tack skriva lite om dr. Böhme och publicera bilderna i Bergsjö-Bygden.

Samlingen innehåller 79 bilder rörande tiden i Bergsjö och motiven är naturbilder och barnen Böhme. Fotona är uppsatta på kartong enligt den tidens modell och de flesta i mycket fint skick vilket blir ett fint tillskott till Hembygdsföreningens bildarkiv.

DOKTOR BÖHME, PROVINSIALLÄKARE I BERGSJÖ 1892 – 1906

Henrik Böhme föddes i Stockholm 31/1 1865. † 23/7 1949. Son till Anna Kristina Hertsman Karlsdotter * 30/3 1843. Tog studenten i Norra Latin 1882. Studerade medicin vid Uppsala universitet och Karolinska institutet där han avlade med.kand. examen och där också med. Lic. examen avlades 1891.

År 1892 kom han till ”Hälsingland och tjänstgjorde 1892-1906 i Bergsjö vidsträckta och därigenom svårskötta provinsialläkardistrikt. Det blev långa tjänsteresor och många nattliga färder i ensliga skogsbyar och gårdar i höstrusk eller yrande snöstorm”. Citatet hämtat ur Söderhamns Tidning 1945 inför doktor Böhmes 80-årsdag.

När dr. Böhme kom till Bergsjö var han gift sedan 9/1 1893 med Ida Maria (Mary) Ahlberg * 13/11 1869 från Linköping. Familjen utökades med Kurt * 8/5 1895, med Hervor * 15/1 1897, med Margit * 16/12 1902 och sedan familjen flyttat till Alfta med Ingrid * 7/9 1910.

Mary Böhme med sonen Kurt. Bild från Bergsjö/sockenbilder.

I Bergsjö bodde familjen i Bergviksgården som då var ett rött timmerhus och där fanns också läkarmottagningen. Till hjälp i doktorsbostaden fanns en köksa och en husa som bodde i köket.

Familjens fritidsintressen var schack, frimärks- och exlibrissamlande. Man umgicks med kyrkoherdefamiljen Gustaf Pontén och apotekare Ljungberg. (Apotekare Salomon Ljungberg var född i Åby, Småland den 30/4 1845, ogift. Han avled i Berge, Bergsjö den 18/9 1907)

Doktorn var en flitig amatörfotograf och de motiv han intresserade sig för var personer och naturen.

1906 flyttade doktorsfamiljen till Alfta där dr. Böhme tjänstgjorde som provinsialläkare till 1918. Söderhamn blev då den nya tjänstgöringsorten och ”började under Spanskasjukans härjningståg sin arbetstyngda tjänst i det stora provinsialläkardistriktet”. I Söderhamn var dr. Böhme anlitad som skollärare, dispensärläkare, bruks läkare och järnvägsläkare.

Doktor Böhme förlänades Nordstjärneorden. 1949 dog dr Böhme.

Läs mer om Doktor Henrik Böhme på Wikipedia

Källor:
Hervor Pettersson född Böhme, Sala
Gunilla Hallsten, dotter till Ingrid Englund, född Böhme
Söderhamns Tidning 30 januari 1945

Ur Bergsjö – Bygden 1982
Av * Ulla Sundin
Avskrift: Åke Nätterö

—25F2— Bergsjö släktbok

1 GUSTAF SAMUEL LINDQVIST, * 12/1 1913, s. t. torp. A. G. Lindqvist i Vade, Bergsjö. G. 31/10 1937. Möbelhandl., bos. i Bergvik, B-ö.
(W4) ”RÖJAS” INGA MARGRETA ERIKSSON, * 21/1 1915 i Boda sn, Kopp.
* ULLA MARGARETA, * 1/11 1938. G. 4/7 1959 m. Kjell Sundin fr. Ströms bruk, Harmånger
BO GUSTAF, * 6/1 1941. Fl. t. Skutskär 1961
KARIN BIRGITTA, * 30/7 1949
MATS ERIK, * 6/2 1951

*Ulla Margareta * 1/11 1938. Gift 4/7 1959. † 13/7 2022
Kjell Sundin * 8/7 1937. i Hudiksvall. † 2/12 2009 Runebergsv. 22B, Gävle
Kjell Johan * 1/7 1961 i Mölndal
Per Gustav * 8/7 1964 i Forsa
Hanna Ulrika Margareta * 9/5 1968 i Njurunda

Här kommentarer Boerje Bohlin några bilder tagna av Dr. Böhme

Bildtexterna är Dr Böhmes egna anteckningar på baksidan av bilderna

Dr. Böhme var känd för att vilka åka fort efter hästarna, när han var ute på sjukbesök. En berättelse som Erik Larsson i Hulte har efter sin far lyder: ”Far var ute och skjutsade Böhme på vårvintern. Mitt i vägen var det ett så rätt så tjockt ”häststråk”, d.v.s. spillning efter hästarna som låg som ett band mitt i vägen. Far ville ju inte köra så fort. Men Böhme manade på honom, att han skulle smacka på hästarna. När de kom fram till gården hade Böhme kläderna fulla med hästspillning, som sprutat upp, eftersom det också var töväder. Men han tog resolut och strök av skiten med handen, gick in efter ett på brödkakor och gav hästarna och sa – ”sådana här hästar vill jag åka efter fler gånger.”

”Kurt med mamma och barnjungfru, samt fru Liljenquist”.
Fru Liljenquist var gift med kronolänsman Herman Liljenquist. Hon flyttade till Hudiksvall efter makens död 1921.

—24L1— Bergsjö släktbok

(I50) HERMAN AUGUST LILJENQVIST, * 22/1 1857 i Klinte, Gotl. G. 19/8 1889. Infl. fr. Rogsta 1894. Kronolänsman, bos. i Kyrkbyn, Bergsjö. † 2/3 1921.
(X5) GERDA KAROLINA GENBERG, * 12/2 1870 i Bollnäs, Häls. Fl. t. Stockholm 1921.
ELSA MARIA, * 14/7 1892. Fl. t. Stockholm 1919
ERNST FOLKE, * 2/1 1898. Fl. t. Stockholm 1918

”Dahlgrens och våra barn 1901”. Dahlgren bodde vid Godtemplarhuset i Högen, där han arbetade på sågen. Han blev änkling när barnen var små, varför det är troligt att Böhms på något sätt tog sig an barnen.

Barnen Hervor och Kurt och Maria och Bricken oktober 1901

”Salongen i Bergsjö”

”På toppen av Bolleberget”. Här kan man bl.a. se att Rännsjön ännu inte var helt utdikad. Likaså kan man se järnvägens sträckning genom kyrkbyn, liksom gamla landsvägen.

”Östra Bolleberget 2 april 1897”. Barnen Hervor och Kurt uppe vid lägret. Gården tillhörde Bygg-*Britta Thorell, som tidigare arbetat vid sågen i Högen, där hon ”la stabb”. Hon flyttade till denna gård för att ta hand om en dövstum gubbe som ägde den, och efter hans död fick hon ärva den. Hon ägde en ko, några getter och 10 höns, och brukade gå och hjälpa bönderna med att ta upp potatis och säd. Hennes dotter Klara, dotterns make Fridolf och deras lilla dotter dog i spanskan. Bakom knuten skymtar Ring-Anna-Lenas, Bergsjös första apotek, som låg ungefär där kraftledningen korsar Lägervägen.

—16M38— Bergsjö släktbok

21 *BRITA THORELL, * 31/8 1870, d. t. torp. Per Thorell i Trösten, Bergsjö. Läg.-ägare i Högen 7:1. † 8/12 1946.
KLARA MARGRETA HENNING, * 4/3 1893 51
ASTRID VALBORG, * 27/11 1910 52

—16M51—
(M115) NILS FRITIOF FILEMON LAGERBERG, * 8/3 1893 i Lund, Malm. Infl. 1917. G. 10/10 1914. Snickare, bos. i Högen, Bergsjö. † 29/9 1918.
38 KLARA MARGRETA HENNING, * 4/3 1893, d. t. B. Thorell i Trösten, Bergsjö. † 9/10 1918.
NILS JOSEF CHARLES, * 28/8 1916 60
BRITA CHARLOTTA, * 29/12 1917. † 16/6 1918

Foto: Dr. H. Böhme ”Skjutbana nära Bolleberget, 5 aug. 1900.

*Ingrid Hulén berättar om ”Byn som försvann”

Lägret kallades platsen där man gick upp mot Bollebergen från den numera Södra vägen.
1903 när mina föräldrar flyttade till Bergsjö, fanns där fyra gårdar. En av dem ägdes av kommunen och tidigare hade socknens apotek legat där. Det sköttes av klockaren som hette * Liljeqvist. Han bodde på Rosendal, sedermera Ekvalls. Kommungården blev sedan vad man skulle kunna kalla den tidens ”Pensionärshem”. Likheten med vår tids pensionärsbostäder är inte jämförbar mer än till namnet.

Vattnet skulle bäras från bäcken, som kom från myrarna nedanför Bollebergen. Det var lång väg om man var gammal och skröplig. Det var en av socknens äldsta gårdar, men reparationer förekom ej, så husen brändes i början av 60-talet, och där ligger nu en fin villa bland andra villor, som byggts upp under de senaste åren. Det har blivit ett samhälle i samhället.

Det gamla namnet lever kvar. Gatan heter ju Lägervägen. Namnet Lägret kom väl till som en följd av att knektar och beväringar brukade samlas där, när det var dags att gå till Mohed för att ”exercera” eller gå på repmöte.

Uppe i skogen där gatan slutar, finns något som vi kallade ”skyttegraven”, där förmodligen ”Ättlingarna” till skarpskytterörelsen hade bedrivit skjutövningar. Det var en djup ravin där vi ungar tyckte det var roligt att åka på baken ner i den fina sanden. Men skogen återtog snart sitt och det blev så småningom ett fint bärställe.

En dansbana har det också funnits där från slutet av 1890-talet och fram till 10-talet, när den brann ner en vacker sommarnatt. Där förekom ”bjudningsbaler”, då ungdomar från Högen och Bergvik bjöd in ungdomar från andra byar. Trakteringen var enkel – svagdricka, kaffe och bullar. En del pojkar hade brännvin med sig, så ibland gick det vilt till. Kanske var det någon närboende som tröttnat på oväsendet, som ordnade till branden.

Det var inte några välbesuttna som bodde på Lägret. Det var unga och gamla människor, som fick slita hårt och ont för att överleva, men anspråken var ju inte så stora då. Så kom 1918 och ”spanska sjukan”. Och den lilla bebyggelsen, samt i Bergvik och på Bolle, avled under 2-3 veckor inte mindre än sex vuxna och 2 barn. Tidigare hade en flicka och en man dött. Alla 10 personer gick bort i en liten omkrets, där alla kände alla, återspeglades naturligtvis i stämningen i en för övrigt mycket svår tid.

Eko. karta över Bergvik från slutet av 1950-talet

—6T46— Uppgifter ur Hassela-Bergsjö släktbok

25 JONAS OLOF BENGTSSON, * 6/5 1866, s. t. Bengt Olofsson i Furuberg, Bjuråker. G. 7/3 1903. Bonde o. byggmäst. i Bergvik ssss1, Bergsjö. † 19/5 1934.
(X4) SARA MARGRETA JOHANSSON, * 13/5 1871. Infl. fr. Furuberg, Bjuråker. † 2/11 1950.
GUNHILD MARGRETA, * 27/1 1904, lärarinna
HANNA KATRINA, * 4/4 1905. † 1/3 1918
BENGT PETRUS, * 17/8 1906 74
INGRID KRISTINA, * 4/10 1909. † 30/5 1911
* INGRID KRISTINA, * 9/4 1913. G. 1/1 1947 m. Gunnar Robert Hulén i Hudiksvall
EMMY ELISABET, * 5/7 1915 (X15)1V46

—35F1—Uppgifter ur Hassela-Bergsjö släktbok

(G22) * ANDERS LILJEQVIST, * 16/4 1845 i Hamneda sn, Kronob. Organist o. klockare i Bergsjö. Bos. i Kyrkbyn. † 11/3 1917.
(R57) MARIA CHRISTINA SPETS, * 26/10 1847 i Fullösa sn, Skarab. † 14/6 1907.
ESTER, * 20/8 1869. Hush:a, bos. i Högen. † 31/5 1931
HANNA, * 11/5 1871. Fl. t. Göteborg 1890
JOSEF, * 19/5 1873. Emigr. t. N. Amerika 1892
EVA, * 2/2 1875. Emigr. t. N. Amerika 1892
DAVID, * 9/7 1878. Med. stud. Fl. t. Uppsala 1907
MARIA, * 3/11 1880. † 15/1 1881
MARIA, * 7/2 1882. Folkskollär:a. Fl. t. Delsbo 1910
RUTH, * 29/10 1891. † 11/3 1897

—37K1—Uppgifter ur Hassela-Bergsjö släktbok

(Z22) ELIAS GEORG NORDBORG, * 17/4 1880 i KalJ, Jämtl. G. 28/3 1908. Apotekare i Kyrkbyn, Bergsjö. Fl. t. Nässjö 1939.
(H57) GERDA JULIA JOHANSSON, * 16/2 1876 i Madesjö, Kalm.
KARIN ANNA VILHELMINA, * 16/1 1909. Fl. t. Umeå L.F. 1938
KARL GUSTAF OLOF, * 7/2 1912. Landsfiskalsbitr., fl. t. Hofors 1942
BRITTA GERDA ELISABET, * 26/9 1916. Fl. t. Nässjö 1939

”Arbetare med Bergsjöbanan”. Kortet är taget omkring 1895. Här syns fortfarande Hembygdsgården stå på sin ursprungliga plats vid Östigården. Ladugården mitt i bilden tillhörde Östigården och i denna bodde även ladugårdsfolket. Denna ladugård friköptes 1945 på initiativ av doktorinnan Skärgård, som där åstadkom en andelstvättstuga , som varit i bruk ända fram till hösten 1981, då den lades ner. Föreståndare under alla år har varit *Valter Rising och hans hustru Hildur. Härbret mitt emot tvättstugan står fortfarande kvar, om än i numer dåligt skick

—41K1— Uppgifter ur Hassela-Bergsjö släktbok

(B28) JOHAN AXEL ERSSON SKÄRGÅRD, * 10/7 1884 i Gräsö, Sth. Infl. fr. Njurunda 1936. G. 27/2 1934. Provinsialläkare i Bergsjö, bos. i Bergvik. Fl. t. Mariefred 1947.
H. 1 I G.
(Y59) SIGRID EVA SOFIA COLLINDER, * 5/8 1888 i Tuna, V.norrl. (Tid. g. m. författare Axel Reinh. Ahlman i Lund.)
SIV ”AHLMAN”, * 7/3 1916. Kontorist, fl. t. Sundsvall 1939
ARNE GUSTAF ”AHLMAN”, * 17/7 1917. Fl. t. Östersund 1936
DAGMAR INGRID HEDVIG ”AHLMAN”, * 29/11 1921. Fl. t. Stockholm 1941
KARL ERIK ”SKÄRGÅRD”, * 9/2 1927. Fl. t. Mariefred
BRITTA ”SKÄRGÅRD”, * 27/6 1928. Fl. t. Stockholm 1945
OLOF, * 1/8 1929. Fl. t. Mariefred

—16G4— Uppgifter ur Hassela-Bergsjö släktbok

1* OSKAR VALTER RISING, * 14/1 1908, s. t. smeden O. V. Rising i Gamsätter, Bergsjö. G. 24/1 1943. Tvättföreståndare, bos. i Högen 5:15.
15J1 RUT HILDUR MARGRETA LÖNNMAN, * 5/12 1904, d. t. mjöln. P. D. Lönnman i Berge, Bergsjö. Tvättförest:a.

”Vadeån Bergsjö”. Fotot taget vid den gamla bron mitt emot Bergsjö-verken (tidigare Tröskverksfabriken).

I mitten av bilden ”Holmen” och ”Karl Andersas”. Fr. v. Eliases lon, Kvarnen, Bönhuset, gårdarna i Hulte d.v.s. ”Stor-Erskes” (Rödins), Wallins, ”Ersk-Ersens”, Kalle Dahlqvists, Västigården och ”Lars-Pers”. Uppe vid skogskanten mot Bålleberget syns det gamla soldattorpet ”Lunds” med uthus, av vilket nu endast återstår några tomtstenar. Huset revs och flyttades till Fiskvik i början av 1920-talet, där man använde timret vid byggandet av affären. Det berättas att soldatänkan *”Lunns-Brita” blev instängd i källaren en gång. Stenarna hade rasat ner från taket och spärrat utgången. Lyckligtvis råkade en jägare höra hennes förtvivlade rop och kunde skaffa hjälp.

Kvarnen ombyggdes till kraftstation 1918-19. Dammen i mitten på bilden kan ha något att göra med det tegelbruk som fanns bakom nuvarande Bergsjöverken. Leran togs från brinkarna vid nya Bjåstavägen, men teglet var av så dåligt slag att man snart tvingades upphöra med tillverkningen. Ännu ett tegelbruk fanns samtidigt vid Hultebron.

—1K23— Uppgifter ur Hassela-Bergsjö släktbok

15 JONAS JOHANSSON LUND, * 14/6 1830, s. t. Johan West i Norrkitte, Bergsjö. G. 29/1 1860. Soldat vid Häls. reg., bos. i Hulte. † 29/11 1879
(X23)* BRITA OLOFSDOTTER, * 9/10 1833 i Ilsbo sn, Häls. † 24/1 1925
JOHAN, * 11/18 1860. † 1/1 1861
KARIN, * 13/12 1861 16F2
ANNA, * 4/1 1866. Fl. t. Harmånger 1892

”Bro nära Bergsjö station, 26 sept. 1900”.

Hängbron byggdes av Anders Larsson (Bäcktäckt-Ante, far till författarinnan * Anna Rosell). Han bodde uppe i Bäcktäckten, Berge, men hade affär nere i Kyrkbyn, på den plats där ICA-Hallen nu ligger. För att slippa åka runt Berge och bron där, eller runt åt Älvvik och Ulvansbron, byggde han denna hängbro.

BRANDGULA LILJOR
Av * ANNA ROSELL

I jorden, som fäderna röjde,
slogo de rötter en gång
och trotsigt de kalkarna höjde
till flammande sång.

Det blev kanske skralt med vården
när bonde, husmor och dräng
i brådskan på fädernegården
först skötte åker och äng.

När valborgsmässeldarnas rökar
låg fränt och tungt över byn
— då kisade kraftiga lökar
ur mullen mot skyn.

Och hur än regnskuren vällde
och hur än solen brann het,
de tåliga liljorna fällde
ej modet för det.

Det var, som om ville de blomma
till tröst genom hårda år,
när ladorna mest stodo tomma
och vänta en bättre vår.

Så levde de med oss på stråten,
i helg och i söckentid.
För husfar i kyrkvärdsståten
de mässade frid.

De sjöngo sin trofasta visa
för moror, som gingo sig trött,
nog ägde de något att prisa
i flammande rött.

De voro för styva i nacken
att fästa på rock och blus.
De böjdes ej gärna mot backen
i vekligt krus.

När flyktigt jag lökarna vårdar,
i vårens krävande jäkt
— jag känner att liljor och gårdar
och bondbarn är nära släkt.

Jag önskar jag kunde vara
en flammande brandröd röst
för jordens flyende skara
— var gammal släktgård till tröst.

—3K42—Uppgifter ur Hassela-Bergsjö släktbok

(X10) ANDERS LARSSON, * 3/12 1855 i Gnarps sn, Häls. Infl. 1882. G. 23/11 1882. Handl. o. bonde i Kyrkbyn s10, Bergsjö. Fl. t. Selånger 1917.
33 BRITA CHRISTINA JONSDOTTER, * 20/9 1860, d. t. bonden Jon. Åberg i Kyrkbyn s10.
JOHAN LEONARD, * 16/9 1883. Fl. t. Sundsvall 1914
ANNA BRITA, * 9/12 1892 10E53

—10E53—Uppgifter ur Hassela-Bergsjö släktbok

45 PER ROSELL, * 21/5 1890, s. t. bonden Per Rosell i Högen 2, Bergsjö. Bonde i Kyrkbyn s10, Bergsjö. † 6/11 1946.
3K42 * ANNA BRITA ANDERSDOTTER, * 9/12 1892, d. t. handl. And. Larsson i Kyrkbyn s10, Bergsjö. Författare. † 8/2 1973, Berge, Bergsjö
PER HENNING, * 19/7 1914. Jordbr.-arb., bos. Kyrkbyn 10:14
ANNA BIRGITTA MARIA, * 11/5 1916 65
ADA, * 3/4 1918. † 3/4 1918
VERA DAGMAR, * 4/11 1921. Fl. t. Harmånger 1948
ELSA AMALIA, * 22/2 1925. † 19/9 1925
ANDERS INGVAR, * 20/11 1926. Jovdbr.-arb. i Kyrkbyn 10:14. † 29/4 1961

”Kyrk härbret, Bergsjö”. Kyrk härbret stod ungefär där brandstation står idag, men rasade 1896, sedan man börjat ta grus i älvbrinken. Bergsjöboken 1974, sid. 311 skriver följande:

Sockenmagasinet

Kyrkhärbre eller Tiobod-inrättningen, härleder sig egentligen från den tid då tionde infördes i Sverige. Tioendesäden delades först i 4 delar, så att en tredjedel tillföll prästen, och två tredjedelar fördelades mellan biskopen och kyrkan och de fattiga. Efter 1527 indrogs emellertid de sistnämnda två tredjedelarna till kronan, de s.k. ”kronotionde”.

Enligt ett mandat av år 1597 skulle varje kyrkhärbre något säd förbliva liggande för utsädeshjälp åt nödställda jordbrukare, en upprinnelse alltså till de för sådant ändamål sedermera inrättade sockenmagasinen. Sockenmagasinsinrättningen utvecklade sig så småningom, och tog bruket av sådana inrättningar fart i landet så att regeringen, angående ordnat av dyl. inrättningar, utfärdade ett cirkulär av 18 okt. 1834, vari regeringen förbehåller sig själv att behandla sådana frågor, men redan den 6 april 1842 utkom ett nytt cirkulär, byggt på nya grunder, och prövningsrätten ifråga om reglementet för sockenmagasinen blev därigenom överlämnad till länsstyrelserna. Men slutligen blev, genom kungl. kungörelse 4 dec. 1863, överlåtit åt kommunerna själva, villkorlig rätt att vidtaga förändringar i gällande reglemente för sockenmagasinen.

Sedan Bergsjö kommun erhållit rätt att själ ordna nämnda inrättning fattades bestämmelse om inslag av spannmål efter vissa kvantiteter pr hemmansrök, och inrättningen blev under många år av stor betydelse för reglerande av befolkningens behov.

Tanken på att omändra inrättningen med spannmålsupplag till bildandet av en lånekassa, blev första gången framställd å stämman 26 aug 1866. Frågan som viddetta tillfälle blev uppskjuten, förekom sedermera till behandling vid tre olika sockenstämmor utan att något avgörande beslut fattades. Men slutligen, den 20 april 1873 beslutades att den i magasinet inneliggande spannmålen skulle å allmän auktion försäljas, och de pengar som försäljningen inbringade skulle överlämnas magasinföreståndaren att av honom förvaltas.

Sockenmagasinet hade sin plats å norra sidan landsvägen i Kyrkbyn, mitt emot nuvarande lokomotivstallet. Efter sedan den inneliggande spannmålen blivit försåld, stod magasinet under många år oanvänt, och som dess grund genom ett närliggande grustag så småningom undermineras, föll det till sist omkull. Detta skedde den 1 aug. 1896.

Källa:
Bergsjöboken 1974
Bergsjö – Bygden 1982
* Boerje Bohlin
Avskrift, Åke Nätterö

—14V30— Uppgifter ur Bergsjö släktbok

(Y54) OLOF ALBIN BOHLIN, * 29/7 1909 i Torps sn, V.-norrl. G. 17/12 1938. Bonde i Hamre 3:5, Bergsjö. Sen. bensinstationsförest:e,. bos. i Högen.
25 KARIN ELISABET ÖSTBERG, * 14/1 1914, d. t. bonden A. E. Östberg i Hamre 3. Vårdhemförest:e.
* BÖRJE BOHLIN, * 11/11 1943 † 15/11 2018 Södra vägen 9, Bergsjö, ogift.

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö

Till toppen.

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Doktor Böhme i Bergsjö 1892 – 1906

Lämna ett svar Avbryt svar