Historisk återblick över en 200- årig industrihistoria
Läs om Malmtransporter längs Norrlandskusten.
Läs om Robert Finlay och Frans Jennings – Dominnerade sjötransporter av malm och järn
Läs om Pråmarna på Dellen.
Läs om DELLEN-BÅTAR
Läs om ÅNGBÅTARNA TAMM
Läs om ÅNGSLUPEN NÄS
Läs om ÅNGBÅTEN FORTUNA
Läs om ÅNGBÅTEN DELLEN
Läs om ÅNGBÅTEN DELSBO
Många av flottarbåtarna var s k Lidvallsbåtar, läs mer om Lidvallsbåtar, och deras historia
Läs om Dellarnas kyrkbåtar.
Läs Kalendarium.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ner på sidan
Sjötrafiken på Dellarna under 200 år
Reportage i HT 3 juni 1962 av August Hahne
Samtidigt med anläggandet av de gamla bruken Hedvigsfors, Strömbacka och Moviken i mitten av 1700-talet, upptogs den första sjötrafiken på Norra Dellen. Malm för bruksdriften hämtades från gruvorna i Roslagen och seglades till brukets lastageplats, Håsta Udde i Hudiksvall, varifrån den forslades med häst till Hallbo lastageplats vid Norra Dellens östligaste del.
Malmhaxar från Hallbo till Friggesund och Moviken
Sjötrafiken omfattade transport av malm från Hallbo där den lastades på s.k. Malmhaxar, vilka roddes eller seglades till Friggesund och Movikens lastkaj. Malmen till Friggesund var avsedd för Österbo masugn i Hedvigsfors. I retur från Friggesund forslades tackjärn till Moviken avsedd för Strömbacka hammarsmedja. Det färdiga stångjärnet från Hedvigsfors och Strömbacka måste sedan forslas samma väg åter till Håsta via Hallbo, för att därifrån utskeppas. Stora kostnader för långa transporterna av malm och järn torde ha gjort bruksdriften mindre lönande och under långa tider bytte bruken ofta ägare.
År 1827 inköpte brukspatron P. A. Tamm, Strömbacka bruk och Movikens masugn samt året därpå Friggesunds bruk och 1831 även Hedvigsfors bruk. Brukspatron Tamm var då sedan 1823 ensam ägare av Österby bruk. Den nye bruksägaren som var en duktig industriledare, omdanade bruksdriften helt vid den nyförvärvade bruken. Jordbruket förbättrades, nya arbetarbostäder uppfördes, masugnar och hammarsmedjor reparerades och driften utökades.
De dåliga kommunikationerna och höga kostnaderna för malm- och järntransporterna var emellertid ett ständigt bekymmer för den nya bruksägaren och svårast torde landsvägstransporten mellan Håsta och Hallbo ha varit. Försök gjordes att förbilliga frakterna mellan Håsta och Hallbo genom att insätta stora fordon förspända med två och tre hästar. Då detta experiment misslyckades uppstod tanken på att anskaffa en ångbåt.
Första ångbåten 1842
Hos en firma ”Thecopran”, Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna, beställdes en ångbåt och båten, som tillverkades i lösa plåtar, hördes med häst till Movikens kaj där plåtarna hopnitades. Midsommarafton 1842 gick båten ut på provtur och döptes till Tamm. Båten mätte efter mätbrev 18,24 m. X 3,33 m. X 1,50 m. och var på 7,86 registerton.
Ångmaskinen utvecklade 8 hkr. och hela båten kostade 7.500 kr.
Den nya båten var avsedd att bogsera de förut rodd eller seglade malmhaxarna på den gamla traden över Norra Dellen.
Kanal skulle ge sjöförbindelse med Iggesund
Men brukspatron Tamm hade nya planer. Vid mitten av 1850-talet tänkte han sig att genom uppmuddring av Norrboån och byggandet av en kanal med slussar i Näsviken, Hamre, Forsa kyrka och Lund erhålla en sjöled från Norra Dellen till Iggesjön, varifrån en järnväg skulle anläggas till hamnplats i norra Iggesund. Därigenom skulle, efter dåtida förhållanden, en ypperlig trafikled ut till havet skapas, inte enbart för brukens malm och järn, utan även för virkestransporter, handelsvaror och persontrafik.
Hudiksvalls motdrag: Järnväg till Forsa
Projektet oroade Hudiksvalls ledande män, vilka insåg att om en trafikled utbyggdes skulle det medföra en avsevärd nedgång för stadens handel. Vid ett välbesökt sammanträde beslöt magistraten skyndsamt att låta anlägga en järnväg från Hudiksvall till Forsa kyrka, för att om möjligt där stoppa vidare utbyggnad av kanalföretaget och på så sätt få behålla transporterna över staden. En kommitté tillsattes också med uppdrag att underhandla med Tamm om ekonomiska bidrag till byggandet av järnvägen. Tamm vägrade emellertid delta i kostnaderna för den planerade järnvägen och framhöll fördelarna med den egna leden till Iggesund. Genom brukspatron C. Östberg på Älvkarleby bruk, som var hans förtroendeman och den som i fortsättningen skötte förhandlingarna, medgav han dock så småningom, att han avstod från fullföljandet av anläggningen. Förutsatt att järnvägen var färdig till Forsa kyrka vid bestämd tid skulle han istället låta alla sina produkter transporteras på denna under förbehåll att avgiften för transporterna, vilka årligen skulle uppgå till omkring 40.000 skeppund, ej fick överstiga den årliga räntan på det kapital han ämnade nedlägga för färdigställande av sin sjöled.
Sjöleden blir endast till Forsa
Byggandet av kanalen påbörjades inom kort, men baron Tamm fick aldrig vara med om dess färdigställande. Han avled nämligen den 24 juli 1856 och efterträddes av sina släktingar under namn för bruksrörelsen av Österby – Strömbacka. Bruksägare med brukspatron C. Östberg som disponent. Endast kanalen och slussarna vid Näsviken och Hamre kom till utförande och därmed var sjöleden klar till Forsa Kyrka. Strömbackaverkens nya ägare överenskom med järnvägskommitténs ledamöter om, att på de villkor som framställts vid överläggningarna i Älvkerleby låta transportera sina varor på järnvägen till Hudiksvall och någon förlängning av sjöleden kom ej i fråga.
Karl XV inspekterade järnvägsbygget i Hudiksvall
År 1858 påbörjades arbetet med själva järnvägsbyggandet. Om sommaren det året – en söndag i slutet av juli – kom Karl XV, då som kronprins, på besök till Hudiksvall. Kronprinsen anlände söderifrån med kronfartyget Valkyrian, som klockan åtta om aftonen ankrade redden under kanonsalut från krutharet, som från detta tillfälle upphöjts till namn, heder och värdighet av Kastellholmen. Kronprinsen hämtades med slup till kajen, där han steg iland genom en äreport, borgmästare Schmidt hälsade välkommen och stadens sångare hyllade honom. Därefter tog kronprinsen plats i köpman Pihlgrens ekipage ut till Håsta udde för att bese järnvägsbygget, över vilket han förklarade sitt välbehag. Efter åtkomsten till staden for sällskapet till Brunska gården där presentationen skedde på terrassen mot sjön. Det bjöds på förfriskningar, borgmästaren proponerade skålar och folksången sjönks. Redan vid tiotiden samma afton lättade Valkyrian ankar och prinsen fortsatte resan norrut.
Järnvägen färdig 1860
Sommaren 1860 var den smalspåriga och privatägda järnvägen Hudiksvall – Forsa färdig. Måndagen den 16 juli detta år invigdes denna världens nordligaste och en av Sveriges tidigast byggda järnvägar. Samtidigas invigdes den del av Tamms kanal. Som skulle föra malm och järn m. m. från och till järnvägens ändstation i Forsa. Som redan nämnts hade brukspatronen, baron P.A. Tamm redan 1856 lämnat detta jordiska och fick alltså icke deltaga i högtidligheterna.
Invigningen av järnvägen Hudiksvall – Forsa torde emellertid ha varit en särdeles livlig tillställning och en ansträngande dag var det säkert. Den började i Hudiksvall kl. 8.00 om morgonen, då invigningståget avgick till Forsa station. Efter invigningshögtiderna i Forsa kyrka bar det åter till staden där en storartad frukost var arrangerad i stationshuset.
Därunder blev brukspatron C. Östberg nordstjärneriddare och borgmästare Schmidt riddare av Vasaorden.
Och så skålades det:
För Kungen, för järnvägsbolaget, för direktionen, och för järnvägens lyckliga framtid, för överste Modig, för överste Bergman, för utförarna av järnvägsbyggnaden, för herr kapten Adelsköld, ingenjörerna, magister Soneson och löjtnant Bahr, för brukspatron Östberg m. fl. m. fl. och alla skålar beledsagades med sång och hurrarop. Till sist bjöd brukspatron Östberg, å Strömbacka bruksägares vägnar, alla i festen deltagande att intaga middag på Friggesunds bruk, för vilket ändamål ångbåtar låg färdiga vid Forsa järnvägsstation.
Forsa gamla järnvägsstation
Invigningsmiddag vid Friggesunds bruk
”De små propellerbåtarna ilade snart av uppför den nu segelbara Forsån”, skriver en samtida krönikör och båtarna var Tamm och Fortuna. Men innan det bar av ut i sjön Södra Dellen skulle Tamms kanal och slussarna invigas och även namngivas. Eftersom det redan fanns ell lokomotiv med namnet P. A. Tamm, ansågs det att den övre slussen skulle kallas Sven Bergmans och den nedre Carl Östberg. Förslagen torde icke ha gillats, ty överste Modig föreslog, att hela kanalen skulle kallas Petter Adolf Tamm, vilket beseglades med ett niofaldigt hurra. Efter invigningen av kanalen gick färden över Södra Dellen genom Norrboån till Friggesunds bruk.
Middagen som serverades på sågen torde ha varit ett storkalas i vildaste bemärkelse. I den muntraste och mest belåtna sinnesstämning begav man sig från Friggesund vid tiotiden på aftonen å samma farkoster, varpå man kommit och omkring tretiden på natten var man åter i Hudiksvall vid huvudstationen för, som tidigare nämnts världens nordligaste järnväg. Hur den nattliga färden över Dellensjöarna tedde sig ur åskådarsynpunkt har jag ingen aning om, men en detaljerad reseskildring skulle sannerligen ha varit intressant att ta del av. Regn, blixt och starka åskknallar drog med besked över sjö och byggd den natten, men ovädret lär icke ha fördragit det goda intrycket av dagens högtidligheter.
40 tåg per dygn 1868.
Genom tillkomsten av den nu invigda sjö- och järnvägsleden förbättrades kommunikationerna avsevärt. Hudiksvallsbanan utnyttjades, som avsikten var, företrädesvis för transporter och trafikerades för övrigt endast under den del av året, då sjöfarten på Hudiksvall var öppen och Dellensjöarna isfria. Förutom malm- och järntransporterna för brukens räkning tillkom stora mängder trävirke såsom hela tillverkningen från den av baron Tamm på 1850-talet uppförda vattensågen vid Friggesund jämte tillverkningen från den del av engelsmännen år 1859 anlagda sågen vid Hamreströmmen i Forsa socken. Under säsongen kunde trafiken vara livlig och fortsätta dygnet om – år 1868 förekom exempelvis, ända upp till 40 tåg per dygn. Persontrafiken var mindre livlig och under många år gick endast två persontåg i vardera riktningen dagligen. Om söndagarna var all trafik inställd förutom vid de tillfällen då lustresor anordnades, t.ex. till den vackra parken vid Forsa Kyrka. Sjötrafiken till Forsa Kyrka pågick till år 1875 då järnvägen utbyggts från Forsa till Näsviken, och den besvärligaste delen av sjöleden med slussarna kunde slopas. Den utsträckta järnvägens slutpunkt låg långt ovanför slussen vid Södra Dellens nedre ända, sedermera kallad Gamla Näsviken.
Ångaren Dellen speglar sig i Södra Dellens vatten utanför Näsvikens gamla stationshus.
Bilden togs 1896.
(Se Tisdagstraskarnas film, så här såg det ut Där stationen legat 29/10 2024)
När bandelen Hudiksvall – Ljusdal fullbordades år 1888 (Se jubileumsfilm Dellenbanan 100 år) med station i omedelbar närhet av slussen i Tamms kanal förflyttades sjöfarten åter dit och omlastning av malm och järn skedde här medan trävarorna fortfarande omlastades vid Gamla Näsviken, dit stickspår förlades.
Passagerartrafiken började 1861
Sjötransporterna skedde med pråmar, vilka bogserades av strömbackaverkens ångbåt Tamm samt Engelska bolagets Fortuna. Passagerartrafiken, som började 1861, ombesörjdes av ångslupen Dellen samt delvis av Fortuna och fick mellan Forsa kyrka och Sunnansjö i Delsbo. Båten Fortuna torde ha byggts i England och levererats i delar till någon plats vid Södra Dellen där den monterades redan år 1858. År 1898 var Fortuna placerad som bogserbåt vid Hudiksvalls Trävarubolag i Hudiksvall, nu AB Iggesunds Bruk, och var så sent som föregående sommar i trafik som bogserbåt vid Håstaholmens sågverk i Hudiksvall. Fortuna var den äldsta i gång varande ångbåten i vårt landskap.
Efter år 1875 ändrades namnet på ångslupen Dellen till Bjuråker, som insattes i passagerartrafik från Näsviken med tilläggsplatser i Norrboån, Friggesund och Moviken. År 1887 återfick båten sitt gamla namn Dellen.
År 1900 anskaffade Björsbosholmsågens ägare en mindre bogser- och passagerarbåt vid namn Björsbo, som gick i trafik till 1910.
Avskrift: Åke Nätterö
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra.
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62