Långede 1916 – 1962

Detta är nätversionen av ”Skolorna i Delsbo”.

 

Från boken ”Skolorna i Delsbo”, har vi hämtat mycket text och många bilder. Boken finns att köpa på Delsbo Hembygdsförening. Tel. 0653-104 59. Klicka här för att komma till Hembygdsföreningens hemsida, eller Delsbo/sockenbilder.

Dellenportalen har fått förtroendet att presentera nämnda skolbok liksom att fortsätta efterforskning och dokumentation av elever och bilder från skolorna i Delsbo. Vår ambition är att dokumentera så många elever och skolkort vi bara kan från var och en av skolorna. Därför vill vi uppmana alla Dellbor som har skolkort efter sin tid i skolan – eller efter sina föräldrar – att kontakta oss så vi får alla skolbilder dokumenterade.

Vår ambition är att beskriva alla skolkort lika. Det vill säga, enligt Svensk tradition att vi beskriver rad för rad uppifrån och ner och alltid med början från vänster, och inte tvärt om, vilket förekommer.

Vi är positiva till att elever benämns med gårdsnamn, förnamn och efternamn och gärna med namn på den by som eleven kommer ifrån.
Men vi tycker inte om att elever benämns med bara gårds- och förnamn (t ex. Vallsta-Harry), det blir fullständigt obegripligt för utomstående. Dessutom blir uppgifterna omöjliga att kontrollera vid senare efterforskning.

Den här sammanställningen är sponsrad av:
Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre?
Vill du veta mer? Klicka här. 

Gillar du den här sammanställningen får du gärna dela den med med dina vänner – Tack!

Har du en egen hemsida får du gärna länka till Dellenportalen.  Tack för ditt stöd!

Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.

Efterlysning!
Hjälp oss hitta fler bilder från den här skolan. Tack för att du vill hjälpa till.

Långede skola 1916 – 1962

 

l-de-004-skolhus

Skolan i Långede

Skolan byggdes 1916 i samband med att Sörväna skola lades ner och delades upp på Långede och Norrväna. Delar av skolhuset i Långede flyttades från Sörväna. Marken till skoltomten inköptes från Jon Jonsson 992 kvm för 210 kr, Lars Persson 277 kvm gåva och Olof Persson 1.200 kvm 500 kr. Befintligt bostadshus, där tidigare bedrivits bageri och bryggeri, inrättades till lärarbostad.

Brandförsäkringen 1916 omfattade en skolbyggnad med småskola och folkskola, lärarbostad, vedbod och avträde.

På övre plan i skolhuset fanns trä-slöjdsal.

I lärarbostaden delade till en början lärarna på ett våningsplan, men senare höjdes huset, och småskollärarinnan flyttade upp. 1951 när man startade matbespisning höll man till i den lägenheten.

Brams-Märta Eriksson förestod bespisningen. Vaktmästare var en tid Anna Hjälte och de 100 m3 ved som behövdes sågades och klövs för hand av Piper-Johan Olsson.

Folkskollärare var John Karlsson under hela den epok Långede skola drevs. Han beskrivs av gamla elever som en duktig pedagog om än ganska ”het”. Gymnastiklektionerna leddes från skolans fönster och slöjdundervisningen var inte heller på topp.

John Karlsson hade intellektuella intressen, syntes sällan ute och levde ganska isolerat men umgicks hela livet med landsfiskal Håkan Lange.

Karlsson planterade 1923 en ek och en kastanj i undervisningssyfte men nekades bidrag till kostnaden 12,50 kr/st en ganska hög summa 1923. Träden stod honom nära och han kom varje sommar, så länge han levde, för att se när kastanjen blommade, skjutsad av Lange. John Karlsson var ordförande i IOGT.

Småskollärarinnor var bland annat
Ståls-Marta Eriksson, Hanna Fahlberg och Emma Lindberg.

En rikskändis har gått på skolan, även om kändisskapet kunde vara mer positivt, nämligen Helmer Ljus.

Inger Eriksson


 

Minnen från Långede byskola

Den 15 augusti 1932 började jag min skolgång i Långede byskola i Delsbo. Redan då kunde jag läsa och skriva hyggligt. Skoltiden omfattade 6 år, två år i ”småskolan” och fyra i ”storskolan”.

Dom två klasserna omfattade 17 barn. Lärarinnan hette Ståls-Marta Eriksson, en snäll och godmodig fröken som sällan använde pekpinnen eller undervisade auktoritärt. Jag kan ännu idag se fröken sittande framför orgeln och vi barn stå i en halvcirkel runtom.

Kristendomsundervisningen och morgonsamling var ett obligatoriskt ämne i skolan. Återkommande sånger eller snarare psalmer var ”Din klara sol går åter upp” och ”Jag hälsar dig min Gud med kraft och mod och nyfött hopp, jag höjer glädjens bud”.

Marta Eriksson var en lärarinna som med små medel hade förmågan att skapa intresse för undervisningen. I skriv- och räkneboken som vi fick lämna in efter dagens slut och återfick dagen därpå ritade hon stjärnor, med röd penna skrev hon sedan mellan stjärnuddarna ett sorts betyg:

”Godkänd, Bra och Stjärna Bra.” Jag tror aldrig att hon skrev ”Dålig” för någon.

Denna enkla metod stimulerade oss naturligtvis att göra vårt allra bästa.

Att hålla läroböckerna hela och rena ingick faktiskt i uppfostran, men många av böckerna var solkiga, med vikta hörn och flottfläckar, en anledning till detta var, att böckerna ärvdes efter äldre syskon. Barnkullarna var stora på den tiden och fattiga föräldrar hade inte råd att köpa nya böcker till varje unge.

Den lärobok vi använde då 1932 var rätt modern också pedagogiskt sett. Mycket av materialet var hämtat från Anna-Maria Ros ”Sörgården”. Vem minns väl inte ”Ro, ro till Fiskeskär, många fiskar får vi där” och ”Bertil hoppar kråka” osv.

Det var kristid i världen och fattigdomen var stor i Delsbo. Skillnaden mellan böndernas barn och torparungar var mycket markant. Själv hörde jag till den senare kategorin. Skolmåltider existerade ju inte, matsäcken intogs på långbänkarna i väntsalen. Böndernas pojkar och flickor hade hembakat rågbröd med korv eller ost på smörgåsarna, själv hade jag mjölk i en terpentinflaska med kork och hårt bröd med margarin. Sällan något pålägg, ibland skummjölk, någon gång sötmjölk. Detta innan vi själva skaffade jordbruk.

Men eftersom jag redan i skolan var en duktig elev i motsats till de mindre begåvade barnen, kompenserade jag min magra matsäck med att byta till mig ”rågmackor” mot att hjälpa vederbörande med skriv och räkneproblem dom inte klarade av. Lite fusk kanske, men som jesuiterna sa: ”Ändamålet helgar medlen.”

Vid några tillfällen hände det att någon elev fick hårlus. Då anskaffade Marta Eriksson sabadillättika och en stor luskam. Så avlusades alla elever och den som lusat ner dom övriga fick sätta sig i en ensam bänk längst bak i skolsalen.

Goda dygder, aktning för föräldrar och gamla människor, flit och sparsamhet inpräntade Marta Eriksson hos sina elever. Inte så lätt kanske på det fattiga 30-talet.

Dock anskaffade hon en sparbössa till varje elev där de fick lägga i de småslantar som de hade, 2 öringar, 5 och 10 öringar och en och annan 25 öring. Pengarna fördes in på en bankbok och redovisades med jämna mellanrum. Summan blev väl inte så stor, 6–7 kronor kanske, men dessutom fick ju barnen Sparbankens tidning med ”Spara och Slösa”. Barn på den tiden värdesatte små enkla saker på ett helt annat sätt än nu.

Denna hedervärda och präktiga människa fick leva ett långt liv. Jag besökte henne ett par gånger som vuxen i hennes stuga i Edsäng. Jag vet inte säkert, men jag tror hon var närmare 90 år när hon avled.

Fisk Per-Olov Olsson, Hudiksvall


 

Minnen från Långede byskola

”Minnen från Långede byskola” har tidigare publicerats i Dellenmagasinet, N:r 3 mars 1994 och N:r 4 Maj 1994

I augusti 1934 bytte jag skolsal till ”storskolans” lokaler i samma byggnad. Lärare var John Karlsson, en bestämd och lite auktoritär magister, som fodrade disciplin och lydnad av sina elever. Omtyckt av många ”dom duktiga”, men mindre älskad av de som hade lite svårare med undervisningen. Omdömena angående denna lärare från vuxna f.d. elever som minns honom varierar ganska mycket. Men helt klart är det att John Karlsson var en mycket kompetent och skicklig pedagog. Jag vill påstå att i många avseenden var han långt före sin tid. Född i Västervik kom han som nyutexaminerad folkskollärare (21 år gammal) till Delsbo och Långede byskola. Hans ungdom och hans första lärartjänst gjorde, (det har han berättat för mig långt senare) att han för att hålla ordning och pli på sin skola beslöt sig för att hålla en sträng disciplinerad linje. Kanske gick han ibland för långt när någon olydig elev fick gå fram till katedern, eleven fick då en lätt örfil på kinden. Jag minns aldrig att någon flicka blev bestraffad på detta sätt.

John Karlsson var mycket idrottsintresserad. Han var under något år ordförande i Delsbo IF dessutom ofta anlitad som 1:a maj-talare. Varje höst anordnade han under ett antal höstveckor tävlingar i fri-idrott efter olympiska mönster. Priset efter varje tävling var knäck, 3 för segraren, 2 för tvåan och 1 för trean. Knäcken kokade fru Karlsson.

Många grenar ingick: längdhopp, tresteg, höjdhopp, kula, slungboll, kortdistanslöpning 50 m, varpa och 5 varv runt skolbyggnaden. Varje resultat sattes upp på väggen i väntsalen och rekordet i varje gren, det stod sig ibland i flera år.

Skidtävlingen Jon Paulssons minne, en lagtävling med en ständigt vandrande pokal mellan alla Delsbos skolor, (se kapitlet Skolidrott) arrangerades år 1934 av Långede skola (som året före, 1933 vann tävlingen). Prisutdelare var ”Måns-Elsa”, Elsa Jonzzon som 2 gånger 1931 och 1933 vann SM för damer 10 km dessutom var hon 3:a en gång och 4:a en gång. Jag minns ännu när hon stog på skoltrappan och delade ut priset till dom tävlande. Vilken lycka för oss ungar att ha en svensk skidmästarinna som prisutdelare. I RLF:s tidning ”Delsbokjolen” kunde man 1933 läsa följande rim-ramsa från A till Ö (händelser i Delsbo under året). ”Månssons Elsa, vilken kvinna, svenska skidans mästarinna”. Det var långt före Eva Olsson och Tomas Magnussons storhetstid det.

Två år senare, 1936 vann jag själv pokaltävlingen i Ede i mellanklassen.

Jag står i stor tacksamhetsskuld till min gamle lärare. Han förde mig in i böckernas värld, lärde mig läsa ”riktiga” böcker. Jag är nog en av få elever som fick förmånen att hemma i hans bostad få låna böcker ur hans privata bibliotek.

Han hade upptäckt min enorma läshunger. Något som jag har haft mycket glädje av under hela mitt liv. Jag hade lätt att lära mig utantill. Det hände då och då att skolan genom EFS anordnade soaréer inlämnade alster av bybefolkningen, strumpor, dukar, vantar och diverse bakverk auktionerades ut.

Och så uppträdde barnen med sketcher och sång, själv brukade jag stå uppe på katedern och läsa dikter av Tegner, Geijer, Fröding och andra diktare. En gång när jag ”uppträtt” kom två ”bondmoror från Långede fram till mig och sa: ”Du pöjk, som läser vers på det viset borde bli präst när du blir stor”.

En mycket fin egenskap hos John Karlsson var att han följde upp och ville veta hur det gått för hans elever långt upp i deras vuxna ålder. Som pensionerad lärare träffades vi då och då i hans lägenhet i Ede och då pratade vi gamla minnen.

I samhället utgjorde han ända till sin död en markant profil i gatubilden. Han promenerade varje dag med spänstiga steg, rak i ryggen som en fura. Sin spatserkäpp svängde han elegant med en gentlemans alla kännemärken.

Fisk Per-Olov Olsson, Hudiksvall


Intervju med Sonja Jonsson

Sonja gick alla sina sex år i Långede skola och hade mest John Karlsson som lärare. Han var en bra lärare och man hade stor respekt för honom. Vi hade en fantastisk skolresa till Stockholm där vi besökte de viktigaste platserna. Så åkte vi till Nynäs hamn och hela klassen låg långt nere i en båt på färden till Gotland. Där tittade vi på det mesta i Visby men reste även till södra Gotland och såg Hoburgsgubben. Sonja minns inte att de sparade extra till den resan men kanske en skogsplantering några dagar var till för den resan.

Bredvid skolan bodde en äldre dam som alltid var missnöjd på oss barn. Ja, vi tog nog varje tillfälle att retas med henne till exempel att kasta snöbollar eller ropa något utanför hennes hus. En gång då det var tid att sätta betyg så klagade damen extra skarpt för magister Karlsson. Sonja minns ej anledningen men inte var de ju oskyldiga. Då gav magistern alla i klassen betyget C i uppförande.

På rasterna sprang vi omkring på den steniga skolgården. Ibland lekte vi ”Gubben i knuten” där någon skulle ”bränna” den som inte stod vid en husknut eller annan fast punkt. Annars var det lek med bollar eller på våren kulspel. På roliga timmen ordnade magistern frågesporter eller så var det högläsning och dessa stunder minns hon med nöje.

Intervju med Sonja Jonsson den 13 februari 2015 i hennes bostad.

Kjell Grönberg


 

l-de-003-1927

Långede skola 1927
Bild ur HT den 30 oktober 1995. Hjälp oss ersätta den här bilden med det riktiga skolfotot

Lärare: John Karlsson

Bakre raden:
Ester Jonsson, Laura Persson, Karin Persson, Linnea Jonsson, Anna Eriksson, Laila Forsberg, Nanny Björk, Anny Jonsson, Märta Björk, Elsa Persson och Hilda Fäldt

Mitten raden:
Ivar Fäldt, Signe Borg, Rut Jonsson, Elsa Bergman, Gerda Olsson, Nancy Forsberg, Bricken Bodin, Edvin Eriksson, Kjell Ekbom och Ivar Persson

Främre raden i sicksack:
Ivar Persson, Gunnar Persson, Ingvar Bodin, Tage Persson, Ernst Kring, Ragnar Fröberg, Nils Bodin, Johan Krig, Per.Olov Olsson, Sixten Persson, Bror Persson, Oskar Törnkvist och Allan Persson.

 


 

l-de-001-1917

Långede småskola 14 december 1917.

Lärare: Marta Eriksson, född 9 december 1883.

Bakre raden:
Gustav Karlsson, Greta Hellman, Ingrid Borg, Erik Tapper, Lars Törnkvist, Jon-Erik Larsson, Bricken Larsson.

Främre raden:
Olov Krig, Fingal Marklund, Helmer Skog, Per Wingh, Helmer Hallgren, Gustav Eriksson.

 


 

l-de-002-1945

Långede skola, läsåret 1944/45.

Lärare: John R. Karlsson (folkskolan), Hanna Fahlberg (småskolan).

Bakre raden:
Margit Eriksson Långede, Ann-Mari Svensson Hammarsvall, Karin Olsson Hammarsvall, Ingegerd Englund Hammarsvall, Linnea Kring Långede, Dagmar Olsson Långede, Siri Jonsson Långede, Majvor Olofsson Långede, Linnea Fäldt Hammarsvall, Ingrid Hansson Källbergsbo.

Andra raden:
Maj-Britt Nilsson Hammarsvall,Karin Nordlöf Hammarsvall, Hagar Einarsson Långede.

Tredje raden:
John Nilsson Hammarsvall, Bror Östman Hammarsvall, Ture Nilsson Hammarsvall, Paul Larsson Långede, Folke Bodin Sörväna, Alfred Johansson Långbacka, Birger Bulander Långbacka.

Främre raden:
Elsie Larsson Källbergsbo,Mildred Fröberg Långede, Stenford Einarsson Långede, 4. Lennart Svensson Hammarsvall, Gösta Rosell Långede, Lars Eriksson Långede,Sigrid Larsson Källbergsbo, Ingrid Larsson Långede.

 


l-de-007-kopia

Långede skola. Okänt vilket år, vilken klass och namn på eleverna. Hjälp oss!

Bild ur Delsboalmanackan 2006

Lärare: John Karlsson

Bakre raden:

Mellanraden:

Främre raden:

 


 

l-de-006-klipp-1958

Bild ur HT den 4 juni 1958. Klasserna 3 och 6 i Långede folkskola, inalles 23 elever besökte på tisdagen HT:s officin där de under faktor Carl Åhs ciceronskap fick stifta bekantskap med både redaktionen och teleprintern och klichémaskinen  samt med tryckeriet. På bilden härovan ser vi de båda klasserna på trappan till HT-expeditionen tillsammans med läraren John Karlsson.

 


Glöm nu inte att vi vill få dina skolkort registrerade, om de inte redan är det förstås.


Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sammanställningen, liksom allt annat vi gör för bygden, och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg


Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *