Högtomt 1861 – 1964

Detta är nätversionen av ”Skolorna i Delsbo”.


Från boken ”Skolorna i Delsbo”, har vi hämtat mycket text och många bilder. Den mycket intressanta boken finns att köpa på Delsbo Hembygdsförening. Tel. 0653-104 59. Klicka här för att komma till Hembygdsföreningens hemsida, eller Delsbo/sockenbilder.

Dellenportalen har fått förtroendet att presentera nämnda skolbok liksom att fortsätta efterforskning och dokumentation av elever och bilder från skolorna i Delsbo. Vår ambition är att dokumentera så många elever och skolkort vi bara kan från var och en av skolorna. Därför vill vi uppmana alla Dellbor som har skolkort efter sin tid i skolan – eller efter sina föräldrar – att kontakta oss så vi får alla skolbilder dokumenterade.

Vår ambition är att beskriva alla skolkort lika. Det vill säga, enligt Svensk tradition att vi beskriver rad för rad uppifrån och ner och alltid med början från vänster, och inte tvärt om, vilket förekommer.

Vi är positiva till att elever benämns med gårdsnamn, förnamn och efternamn och gärna med namn på den by som eleven kommer ifrån.
Men vi tycker inte om att elever benämns med bara gårds- och förnamn (t ex. Vallsta-Harry), det blir fullständigt obegripligt för utomstående. Dessutom blir uppgifterna omöjliga att kontrollera vid senare efterforskning.

Följ oss på Facebookoch dela gärna den här sidan med dina vänner


Om du gillar den här sidan, glöm då inte att att klicka på Gilla-knappen. Tack!

Har du en egen hemsida får du gärna länka till Dellenportalen.  Tack för ditt stöd!

Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.

Efterlysning!
Hjälp oss hitta fler bilder från den här skolan. Tack för att du vill hjälpa till.

Högtomt skola 1861 – 1964

Högtomts mindre folkskola

1861–1865

Eleverna har enligt en examenskatalogs uppgifter kommit från byarna:

Sjulgård, Näsbyn, Stömne, Tomta, Sjömyra, Norrhvena, Linfläck, Mora, Vi, Näset, Fjärdsäter, Änga, Brännbo och Venås. Då dessa byar, samtliga utom Brännbo och Venås, ligga långt utanför vad som skulle kunna kallas Högtomts skolområde, måste eleverna varit antingen inackorderade eller också varit skrivna på fastigheter tillhörande nämnda byar.

Högtomt–Sörväna flyttande mindre folkskola 1866–1874

För 1874 är antecknat: Examenskatalog för skolan i Högtomt, öppnad den 7 maj 1874. Ingen uppgift om läraren finnes dock, men troligt är att den egentliga folkskolan blev fast skola detta år, under det att småskolan fortsatte att vara flyttande dels mellan Högtomt – Sörväna 1874–1904 respektive Högtomt – Överälve 1905–1913.

År 1878 fick Högtomts skola fast anställd folkskollärare C.G Nordlinger, som tjänstgjorde där t.o.m. läsåret 1907, då han pensionerades och i samband med pensioneringen erhöll Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig och trogen tjänst. Samma utmärkelse erhöll också lärarinnan Karin Flodin, Sörväna. Båda dessa lärare erhöll sina utmärkelsetecken vid vårterminens avslutning i Delsbo kyrka år 1907.

Lärare i Högtomt – Överälve småskola 1907–1913 var Göta Norman, som under åren 1913–1917 var lärare i Högtomts småskola.

Lärare i Högtomt:

1875–1876 Christina Svensk, Högtomt – Sörväna
1876–1878 (ingen uppgift)
1878–1907 C. G. Nordlinger
1907–1909 ” , vikarie
1909–ht. 1911 J. Svanfeldt
1912 – vt. C.G Nordlinger, vikarie
1912–1914 Siri Kjellin
1914–1915 C.G Nordlinger, vikarie
1915–1917 Margit Gustafsson
1918–19?? Anna-Maria Rosell

Lite om Högtomt skola

”På denna klippa skall jag bygga min församling och helvetes portar skola icke varda henne öfvermäktige”. Detta uttryck från bibeln påstås Landgren ha använt sig av när han fann platsen där utstakningen av tomten skulle äga rum.

Sockenstämman var emot ett skolhusbygge i Högtomt men Landgren hade bestämt sig och sa att han, om så var, skulle bekosta det själv. Han for dit, såg höjden ovanför husen i byn och bestämde sig för att här skulle han bygga skolhuset.

Någon gång och någonstans, i min ungdom, har jag läst att Högtomt skulle vara det första skolhuset som byggdes i socknen. Ås skola var den första skolan men den var ditflyttad ifrån prostgården och alltså inte nybyggd. Tyvärr så kan jag inte erinra mig var jag hittat denna uppgift så man får nog ta det med en nypa salt, trots allt.

Bolanna var ju illa beryktat, ja, där fanns de värsta byarna i socknen. Ett exempel kan nämnas: Kerfstedt, som var predikant och skolinspektör, blev skickad hit till Högtomt skola en söndag eftermiddag för att hålla en predikan i den rymliga skolsalen. Efteråt blev han kvar för att samtala med befolkningen, så det hann bli mörkt innan han for hem. På hemvägen mötte han Landgren som berättade att han blivit orolig för att Kerfstedt blivit ihjälslagen av Bolandstjuvarna, så därför måste han åka och se efter, för om så var fallet ville prosten åtminstone ge honom en hederlig begravning.

Som på de flesta ställen i bygden, fast kanske ännu mer i Bolanna, så var folket emot allt vad skolor hette. I början så lär det ha rivits ner nästan lika mycket på nätterna som det byggdes på dagarna. Även om nu alla inte ville bidra, varken med virke eller med arbetskraft, så blev byggnaden klar till sist. Landgren erbjöd sig att köpa virket och det kunde man ju inte gärna neka honom.

I Torsten Bohlins bok om Lars Landgren står följande att läsa: Vid visitationen i Delsbo år 1862 upplyser visitator, att församlingens kyrkoherde sista åren skänkt socknen över ett tusen sexhundra riksdaler enbart för skolhuset i Högtomt.

Marken skänktes till ändamålet av markägaren. Skolhus- och bönhustomten tillhörde troligtvis samma fastighet men vem som var ägare 1861 är ovisst, men när mark skänktes till bönhuset, åtskilliga år senare, var det handlare Johan Berglöv som var ägare och donerade den.

Skolhuset, som bestod av en rejält stor sal, som även skulle användas som kyrkosal, invigdes i augusti 1861. Samma dag brände någon ner en, till prosten, tillhörande lada, i ”Hwhena-byarne” troligen i ren protest mot skolhusbygget i Högtomt. Landgren lär då ha sagt:

 ”Ja, bränn ni mina lador! För varje nedbrunnen lada skall jag bygga ett nytt skolhus.”

Vid invigningen av Högtomts skolhus hade man ännu inte fått tag i någon lärare. Den så kallade ”Sval-Jonke”, häradsdomare Johan Olsson från Svala, var även han med vid invigningen. Han tillfrågades av Landgren om han kände till någon begåvad ung pojke som kunde läras upp. Jo då, Olsson kände allt till en både duktig och bra gosse som dessutom var bra på att sjunga, vilket för Landgren var en viktig egenskap.

Denne unge man hette Viktor Granström och gick som smedlärling i Stömne men han kom egentligen från Dalarna. Landgren lärde upp denne yngling och Granström blev sen den förste skolläraren i Högtomt. Han bodde hos ”Lilljons” i Venås.

”Lilljons” Jonne har berättat att denne Granström hade 300 kr om året i lön vilket han inte tyckte var mycket att leva på men för mycket att svälta ihjäl på.


Hudiksvallsposten den 7 april 1883


I Bollnäs Tidning den 26 januari 1878 står följande att läsa:

På kyrkostämma söndagen den 13 dennes, beslöt Delsbo församling, på skolrådets förslag, att från och med detta året höja de examinerade skollärarnes i Högtomt och Westanäng löner till 700 kronor utom 100 kronor i kofodersersättning för hvardera, samt husrum och vedbrand.

Efter Granström valdes, den 28 april 1878, C.G. Nordlinger från Fagerfall i Bjuråker till lärare i Högtomt. På den tiden var det varannandagsskola. Han hade ända upp till sjuttio elever och var ensam lärare för alla klasser från ett till sex. Ja, det var så många barn i skolan att man måste sätta nummer på dem.

Barnen från Överälve och Bjart byar fick, även de, försöka ta sig ner till Högtomt men eftersom man tyckte att det inte blev någon ordnad skolgång, på grund av den långa vägen, så beslutades 1887 att det detta år skulle byggas en skola i Överälve.


ht-009-betyg


ht-015-1901
Högtomts skola 1901 Bild ur Hudiksvalls Tidning (okänt datum).
Hjälp oss ersätta tidningskopian med den rätta bilden

Lärare: C. G. Nordlinger

Bakre raden:
Ceders Per Olov, Josef Nordlinger, Mo-Olle, Per Skog, C. G. Nordlinger, Utegårds-Anders, Lilljons Jonne (Jon-Erik Andersson), Mickels-Anders (senare färghandlare i Ljusdal), Krus-Lars och Mickels-Olle

Andra raden:
Lo-Lars, Cederströms-Kristina, Braängs-Kerste, Ståls-Brita, Kris-Brita, Kjells-Seggre, Nigar-Erik, Klätt-Olle och Kil-Olle.

Tredje raden:
Käcks-Karl, Mickels-Erika, Lo-Anna, Kris-Margret, Stav-Amanda, Lax-Kristina (gift Skog o bosatt i Färila), Gräns-Margret, Majes-Stina och Hans Dahlfors.

Fjärde raden:
Julins-Stina, Julins-Lina, Pårs-Kristina, Amanda Lindqvist, Vilhelms-Brita, Krus-Brita, Braängs-Anna, Lassas-Kare, Cederströms Karolina ochMajes Olle.

Främre raden:
Edlunds August, Erik Persson, Sundells Johan, Vilhelms Axel, Ståls Axel, Petrus Nordlinger (son till läraren) och Anton Lindqvist.

 

ht-010-1907
Högtomt år 1907. En småskoleklass utanför lilla salen i missionshuset (norra sidan).
Uppgifter lämnade av Mona Jansson, med sifferhänvisning till släktboken

Lärarinna:Göta Norman, gift med Petrus Nordlinger.

Bakre raden:
”Krigs” Helena Eriksson, Isbo (29N21), ”Linfläcks” Anna Eriksson, Baggälve (8M23), Anna Östling (24K2), okänd, ”Klabb” (antagligen Amanda) Svedberg, ”Rodins” Klara Svedin, Isbo (fosterbarn hos Rodins i Isbo) (17P29), Anna Dalfors, Baggälve (51N19), okänd, okänd, okänd, okänd.

Främre raden:
Troligen Edvin Bergström, Venås (31P34), okänd, okänd, ”Majes” Johan Persson, Baggälve, ”Nigar” Per Eriksson, Högtomt, okänd, ”Branängs” Lars Persson, Brännbo 42N47, okänd, Troligen Per Knapp, Knaggälve (6S11),Kus Olle Olsson, Knaggälve, 22?.


Godtemplarna hade sina möten här i skolan en gång i tiden. Skolhuset som var uppfört i timmer, med nakna timmerväggar både in- och utvändigt, brädfordrades och målades av godtemplarna. NTO-logen startade sin verksamhet i början på 1900-talet och lades så småningom ned men kom igen 1926 och lades återigen ned 1928.

År 1938 bildades Högtomts jultomteförening och skolhuset blev även för dem en samlingslokal.

Högtomts missionsförening höll dessutom sina möten i skolhuset innan missionshuset byggdes och C.G. Nordlinger var då predikant.

Den 25 juni 1895 hade missionsföreningen ett sammanträde och då meddelades att de hade fått avslag på att använda skolsalen som möteslokal. Den 11 augusti samma år beslöt de sig för att bygga en egen samlingslokal och den 1 september 1896 stod missionshuset klart för invigning.

År 1907, när det blivit för trångt i skolhuset, delades skolan upp i småskola och folkskola och medan skolan byggdes ut, så fick småskola hållas i missionshuset.

”Linfläcks” Anna som bodde i Baggälve som barn och gick i skola i Högtomt började i småskolan 1907 och hon gick då i bönhuset. Som lärarinna hade hon Göta Norman som kom från Härnösand. Senare när Anna började folkskolan, där hon gick i fyra år, gick hon först för Jonatan Svanfeldt från Småland, sedan en termin för den då pensionerade C.G. Nordlinger och till sist hade hon Siri Kjellin från Östersund som lärarinna.

Göta Norman blev sedermera gift med C.G. Nordlingers son Petrus Nordlinger.

Andra skollärare som verkat i Högtomt är bland annat:
Valfrid ”Valle” Lundberg, Johannes Johansson, ”Falk” Daniel Danielsson, Algot Södergren, Valter Ek, Runo Håkansson, Stig Rönnhäll, Torsten Falk, Ingemar Åstrand samt Berit Turefors-Lindgren.

 


 

ht-014-1907
Högtomt skola 1907 eller 1909 
Här behöver vi hjälp med namn på både lärare och elever

Lärare:

Bakre raden 7 pojkar:
7. Klätt-Ante Nilsson, Baggälve.

Mellanraden 6 barn:
Längst ut till höger står troligtvis Linfläcks – Anna

Främre raden 7 barn:
3. Kus-Olle Olsson, 4. Majes-Johan Persson Knaggälve,  6. Gästgivar-Anna Olsson, Åbo.

 


ht-008-h-tomt
Skolhuset i Högtomt före ombyggnaden. I bakgrunden till vänster syns svagt missionshuset.

ht-011-hus
Högtomt skola

Dessutom vikarierade Petrus Nordlinger här en tid. Han var även uppväxt här på Högtomt skola.

Småskolelärarinnor:
Göta Norman-Nordlinger, Ann-Mari (Maja) Rosell-Sundberg, Eva g. Grängsjö, Valborg g. Ek, Kerstin Nordström, Elsie g. Grunnesjö, Kerstin Ekström, Zara g. Norberg och Gunhild g. Johansson.

Skolan i Högtomt stängdes den 17/2–3/3 1902 samt återigen 29/5–18/6 samma år på grund av farsot. Den stängdes även den 6/11–20/11 1904 och då var orsaken difteri.

Efter ombyggnaden av skolhuset så fanns där en skolsal och omklädningsrum både för små- respektive folkskolan samt en småskollärar- och en folkskollärarbostad.

Det fanns från början ingen matbespisning i skolan utan eleverna f ick ta med sig matsäck hemifrån. Så var det också när min mor gick i skolan på 30-talet.

När det, på senare tid, började serveras skollunch så intogs den i byns affär.

När jag själv gick i småskolan, i slutet på 50-talet, fick man äta sina måltider i småskolans omklädningsrum och när sen småskolan lades ner så fick eleverna äta i dess lärosal. Den användes då även till gymnastiklokal samt tjejslöjd och på övre plan hade pojkarna sin slöjdsal. Dit kom även Norrväna eleverna ett år när deras skola saknade en lokal för pojkslöjd.

Min mor, ”Tjär-Olga”, städade och delade ut mat på skolan när jag var barn. I början av min skolgång så flyttade vi från Åbo till Högtomt och bodde då i småskollärarinnebostaden på övre våningen. Min kusin och hennes familj flyttade lite senare in i folkskollärarbostaden.

Småskoleeleverna från Bolannabyarna fick, efter nedläggningen av småskolan i Högtomt 1961, åka buss till Norrväna. Tre år senare drabbades folkskolan av samma öde. Men i över ett sekel fick skolhuset i Högtomt vara till nytta för oss i Bolanna, tack vare Landgren och bygdens, om än motsträviga, folk.

Högtomt skola såldes så småningom till Årstahemmet.

Avslutar med denna betygsskala från förr:

För kunskaper och övningar
a eller 3 = berömlig
ab eller 2 = med beröm godkänd
b eller 1 = godkänd
c el. ½ = försvarlig

För flit och uppförande
a = mycket god
b = god
c = försvarlig
d = klandervärd

Dessa uppgifter har jag, förutom det jag själv har hört berättas, tagit ur diverse böcker och gamla dagstidningar samt lite ur skolans dagböcker.

Mona Jansson


ht-003-1919
Skolhuset i Högtomt efter ombyggnaden. År 1919
Fotograf: L. Enarsson

Lärare: Valle Lundberg.

Bakre raden:
Linfläcks-Helmer Olsson,Högtomt, okänd, Ivar Ström Åbo, Gottfrid Hedström, Isbo, Edvin Persson Baggälve, Linfläcks-Hans Eriksson, Baggälve,Knut Ekbom, Åbo, Olle Bergvik Venås och Klätt-Johan Nilsson, Baggälve

Mellanraden:
Timpers-Jonas Jonsson Isbo, Ollas-Hans Olsson Högtomt, en av pojkarna Bergström Venås, Krigs-Jonas Eriksson Isbo, Krigs-Karin Eriksson Isbo, Linfläcks-Karin Olsson Högtomt, Permas-Stina Eriksson Baggälve och Judit Bergström Venås.

Främre raden:
Ingeborg Isaksson Baggälve, Gästgivar-Marta Olsson Åbo, Sigrid Ekbom Åbo, Stina Knapp Knaggälve, Hanna Svensson Högtomt, Permas-Stina Jonsson Isbo, Birgitta Berglöf Högtomt, Permas-Gerda Eriksson Baggälve, Hansas-Marta Hansson Venås och Linfläcks-Karin Eriksson, Baggälve.


 
Högtomts skola 1919-20 Bild ur HT den 17/5 1980. Hjälp oss ersätta den här tidningsbilden!

Lärare: Ann-Marie Rosell, g. Sundberg

Bakre raden:
Mattias Hammarström, Åbo, Ingvar Bergström, Venås, Hans Eriksson, Baggälve, Erik Bergström, Venås, Ivar Persson, Åbo, och Olov Hammarström, Venås.

Mellanraden:
Helmer Dahlström, Baggälve, Per Logård, Isbo, Elida Andersson, Åbo, hennes syster Linnéa Andersson, Åbo, Signe Sundell, Åbo, och Signe Larsson, Isbo.

Främre raden:
Astrid Eriksson, Baggälve, Lydia Eriksson, Baggälve, Ruth Hedström, Isbo, Maria Larsson, Högtomt, Marta Jonsson, Isbo, Ida Eriksson Baggälve, som lånat ut kortet, Selma Sjöstedt, Åbo och Augusta Hedman, Isbo.


 

kn-001-okend
Troligen är detta Högtomts skola på 1920-talet
Bild ur egen samling Här behöver vi hjälp med namn. Vilka är barnen?

Lärare: Valle Lundberg ?

Bakre raden:

Främre raden:



Högtomts skola 1934. Bild: Delsbo Hembygdsförening

Lärare: Maja Sundberg småskollärare, Algot Södergren, folkskollärare

Bakre raden:

Andra raden:

Tredje raden:

Främre raden:


Intervju med Erik Svensson

Erik Svensson, född 1925 berättade att han gått i Högtomt skola först i småskolan med lärarinnan Maja Rogell sedan i 3:e klass och senare med Algot Södergren, som inte alls var intresserad av idrott och nymodigheter.

En lördag skulle vi dock få göra en utfärd till Surängssjön, 2 km norr om skolan. Det var storslaget och spännande. En kamrat, Olle Qvarnström, hade tagit med sig ett metspö och fick ett napp.

”Det var världens snabbaste fisk, han vände sig på sju minuter” sa Olle. Då skrattade läraren Södergren för första och enda gången. Senare blev läraren rektor i Iggesund.

Kjell Grönberg



Bild ur HT den 22 maj 2009. Hjälp oss ersätta den här tidningsbilden med en originalbild.

Lärare: Ann-Marie Rosell och Algot Södergren
Bakre raden:
Birgit Svedberg, Eivor Svedberg, Sylvia Nilsson, Ing-Britt Persson, Ester Jonsson, Birgit Nilsson, Ruth Lövgren, Martha Jonsson.
Mellanraden:
Ivar Jonsson, Per Arvidsson, Åke Enström, Lars Jonsson och Gunnar Jonsson.
Främre raden:
Lars Ivar Gräns, Harald Åhs, Per Persson, Sven-Erik Eriksson, Arne Enström, Erland Nilsson och Gösta Jonsson.


ht-001-1944

Utflykt till Surängssjön vårterminen 1944. Vilka är barnen?

Bakre raden:

Mellan raden:

Främre raden:


 

ht-016-1944
Högtomts skola 1944, klass 3-6. Carina Åhs Leine har hjälpt oss med namn efter sin pappa

Bild ur Dellsboalmanackan 2006

Lärare: Valter Ek
Bakre raden:
Bror Nilsson (klätt), Oppers-Marta, Ing-Britt Persson (Ars), Valter Ek (lärare), Elsa Ring (Överälve), Silvia Nilsson (klätt), Gösta Nilsson (Mo), Klätt-Erland.

Mellanraden:
osäker? (från Gästgivars Åbo), Grov-Birgit (Knaggälve), Sven-Erik Eriksson, Lars Ivar Gräns, Ingegerd (Ars), Marta Olsson (Isbo), Mo-Ivar Jonsson, osäker han är bror till Mary.

Främre raden:
Tage Åhs, Arne Hammarström, Mary, Tjäras-Göta, osäker? (från Gästgivars Åbo), Olle (Långmyra), Åke Ring.


ht-002-1954
Högtomt Folkskola hösten 1954, klass 3-6
Fotot utlånat av Bror Jansson, Delsbo.

Lärare: Runo Håkansson.

Bakre raden:
Lennart Gräntz, Ove Persson, Tage Hammarström, Eje Persson, Tord Johansson, Märta Olsson, Elsie Persson, Berit Persson, Birgit Hammarström.

Mellanraden:
Sigbritt Andersson, Inga-Lisa Gräntz, Siv Eriksson, Kerstin Henriksson, Agneta Fjell, Hillevi Olsson, Britt-Marie Olsson, Birgitta Jansson, Eva Skog.

Främre raden:
Kjell Persson, Sigvard Forsman, Enar Åhs, Alf Persson, Gösta Olsson, Gunnar Eriksson.

 


 

ht-012-barn
Högtomt skola år ?

Lärare: Ann-Marie (Maja) Rosell, gift Sundberg

Från vänster med hänvisning till släktboken av Mona Jansson:
”Ström” Göran Ström (41J8), Bosse Lundberg (13T25), ”Hindriks” Ingegerd Andersson (10N21), ”Ars” Karin Persson (12P8), Leif Ek(skollärare Valter Eks son), ”Falk” Sigrid Eriksson (15K16), ”Gräns” Astrid Gräns (10N22), Linnéa (Nea) Ågren 58J10, ”Herrgårds” Elsie Persson (22Y32).


Högtomt – skolan och trakten

Min familj bodde på skolan i Högtomt från mitten av 40-talet till 1951 då vi flyttade till Ava.

Min pappa, Valter Ek var lärare i Högtomt fram till 1950 då han fick en tjänst i Ede. Min mamma, Valborg Ek, tog över och var min lärare när jag gick i 5:an. Jag hade alltså pappa som lärare i klass 3–4 och mamma i klass 5. Jag minns det inte som ett problem att ha mina föräldrar som lärare. Jag är rätt övertygad om att jag inte blev positivt behandlad vad det gällde betyg t ex. Kanske krävdes lite mer av mig, men det störde mig inte då.

Det röda, avlånga skolhuset innehöll två skolsalar, två bostäder och en slöjdsal.

Huset ligger högt på en kulle med vacker utsikt över byarna Högtomt och Venås. Alldeles intill skolan låg det vita bönhuset, som jag kunde se från vårt köksfönster. Jag blev satt i söndagsskola. Det var självklart.

Mina föräldrar var inte alls aktivt religiösa men hade ändå vissa religiösa vanor som inget betydde, som jag uppfattade det. I skolan sjöngs morgonpsalm och bads Fader Vår, men hemma bads bara en liten aftonbön: ”Se till mig som liten är… ” Bordsbön förekom inte.

Vår bostad var från början omodern, 3 rum och kök. Utedass och inget vatten indraget i huset. Det största rummet, salen, användes inte ofta, bara vid speciella tillfällen som julafton, födelsedagar och viktiga besök. Så småningom borrades en brunn och vi fick badrum med vattentoalett. Vilken standardhöjning! På badrumsväggarna var sjöfåglar målade. Det var flott! Jag fick eget rum i en tillbyggnad. Den sommaren reparationerna gjordes bodde vi i bönhuset. Det var trångt och obekvämt.

Småskolan 1947–1948

Jag började i småskolan år 1947. Min lärare var Maja Sundberg. Jag fick börja i klass 2 som 7-åring eftersom jag redan fått introduktion i skolan av mamma i Bjuråker. I småskolan var vi 8–10 elever, de flesta flickor. Upptagningsområdet var ca tre km åt båda hållen längs den landsväg som går genom Bolanna. Själv hade jag ju skolsalen i andra änden av huset. Maja var ingen snäll och glad lärare. Hon tyckte att jag räknade bra men skrev som en kratta. Hon bodde på övervåningen i skolhuset tillsammans med sin son Hugo som var ett par år äldre än jag.

Skolsalarna värmdes av vedkaminer. Någon gång per termin fick vi skurlov. Då städades lokalerna extra väl. Bondbarnen kunde få upp till 6 dagar ledigt för att hjälpa till hemma på gården.

På fritiden levde vi ett mycket fritt liv. Vi cyklade kring i byarna ganska långa sträckor. Det finns många små byar i Bolanna, jag kommer väl inte ihåg alla, men från nordväst och österut: Baggälve, Knaggälve, Högtomt, Venås, Åbo och Isbo. Vi lekte indianer och nybyggare i skogen och vi spelade bandy på en tjärn 1 km in i skogen. Månen var enda belysningen. Skogen var en viktig lekplats och vi drog flera kilometer in i den både sommar och vinter. I bäcken som rann nära skolan byggde vi vattenhjul och i grusgropen jumpade vi isflak på vårarna när snön smälte och det blev en liten sjö i gropen.

Vi fick åka med mjölkbilen upp till Överälve (6 km) och vända. Lastbilen stannade vid varje bondgård och hämtade flaskor med mjölk. Vid varje gård fanns en mjölkpall där bonden placerade krukorna.

Mjölkningen skedde helt för hand. I Högtomt fanns två bondgårdar, Larssons och Svenssons, vi köpte mjölk hos en av dem för 30 öre litern. Vi fick leka självständigt med det enda kravet att vi skulle passa middagstiden och kvällstiden. Missade man någon tid blev det bannor, men jag fick en örfil bara en gång, vad jag minns, och då hade jag och lillebror Ulf missat kvällstiden och pappa Valter var ordentligt arg.

Vi spelade ofta fotboll på någon åker och det var högtid när man fick sätta nät i målen. Bolanna hade ett fotbollslag för vuxna som spelade matcher mot Baggälve.

ht-006
En rolig timma i Högtomts skola, klass 3-5

”Änga” Bertil Persson, Överälve,  Mona Svensson, Högtomt och ”Lassas” Bror Jansson, Isbo.

Jag gick klass 3–5 i Högtomt. I klassrummet stod bänkarna i 4 rader, en rad för varje klass. Det var 4–5 elever i varje klass. Det kallades för B2 skola. Dagen inleddes med orgelspel och morgonpsalm och därefter morgonbön, det stod kanske i kursplanen. Pappa hade kantorsexamen och spelade orgel. Muntlig undervisning för klass 5–6 pågick medan 3–4 hade tyst arbete och så växlades det om under dagen. Läxor var vanliga, men inte till måndagar. Vi gick i skolan även några timmar på lördagar.

Idrott var mycket viktigt, mest friidrott och längdåkning på skidor, men vi spelade även handboll på den lutande skolplanen.

Pappa grävde en längdhoppsgrop i utkanten av skolgården. Löpning 60 meter hade vi på landsvägen och vi grävde helt enkelt startgropar i vägbanan. Kast med liten boll och slungboll hade vi på bondens ”täckt” och även fotboll. Orientering hade vi i skogarna runt omkring, men det gillade jag inte alls.

På lunchrasten förekom det att vi tävlade om hur många varv vi kunde springa runt det stora skolhuset. Jag tror att jag hade rekordet, 54 varv. På vintern spårade vi f lera spår i skogen intill skolan och på 10-minutersrasterna körde vi för fullt i spåren. Det var inte fråga om att sitta inne och häcka! Luften i skolsalen blev rätt tung när alla barn kom in svettiga efter en skidtur. Högtomts skola vann i f lera år skoltävlingarna både sommar som vinter.

Slöjdsalen låg på övervåningen i skolhuset. Pappa undervisade i pojkslöjd. Flickorna hade en annan lärare i textilslöjd. Det var otänkbart att flickorna skulle snickra. Jag tyckte aldrig om slöjd och föredrog så småningom kemiexperiment.

Pappa var mycket trädgårdsintresserad och odlade en hel del på tomten bakom skolan. Där fanns potatis, morötter, jordgubbar, hallon med mera Ulf och jag fick hjälpa till rätt mycket med trädgården.

Vi fick 10 öre hinken för att plocka potatis. Bärplockning var det varje höst, först blåbär och sedan lingon. En gång tappade jag en full hink med lingon, kanske 7 liter, och jag fick plocka upp bären ett och ett. Rätt seg syssla!

Skolbespisningen kom ca 1949. Den fanns i ett rum i Henrikssons handelsbod nedanför skolan. Fru Elin Henriksson lagade maten. Jag åt allt utom stekt sill med löksås, det gick bara inte.

En gång om år kom doktor Bergström på besök i skolan. Det var obehagligt för jag hatade sprutor då. Doktorns nålar var inte vassa och difterisprutan i ryggen gjorde jätteont.

En kortad version av Leif Eks minnen från Högtomtstiden


 

Min korta skoltid i Högtomts skola

Året är 1946 och jag, Sigrid snart 8 år, ska börja skolan, äntligen. På grund av sjukdom har skolstarten skjutits upp ett år. Jag har varit inlagd på Ljusdals sjukhus. Där har jag sett mina medpatienter få besök av sin skolfröken. De har räknat, skrivit och läst tillsammans. Å, vad jag har längtat.

Men nu är det min tur.

Jag minns så väl första skoldagen. Vi fick ta plats i våra bänkar i kapprummet. Skolsalen var under reparation. Fröken hette Ann-Marie Sundberg men kallades för Maja. Hon var tjock, tyckte jag. Vi hade fått var sin bok och en gul penna. Men av någon anledning hade fröken tagit min penna. Så jag kunde ju inte skriva mitt namn på boken, som vi skulle göra. ”Var har du din penna?” undrade fröken. ”Den har du” svarade jag lite försynt. ”Så får man inte säga. Du ska säga fröken till mej” fick jag till svar. Det var min första kontakt med skolvärlden.

Så småningom fick vi f lytta in i skolsalen, där fröken tog plats i katedern. Någon vandring i klassrummet, för att se hur vi jobbade, kommer jag inte ihåg. Däremot gick hon alltid upp till sin lägenhet varje rast. Sen kom hon tillbaka med en korvbit i handen.

Ett annat speciellt minne av min första fröken har jag fortfarande kvar. En period under småskolan satt vi i dubbelbänkar. Min bänkkamrat under en tid hette Barbro Jonsson från Stömne. Hon bodde ett tag hos sin moster ”Nigar-Anna”. Men så flyttade hon tillbaka till Stömne, och jag satt där ensam. Så blev det jul, och vi skulle byta julklappar med bänkkamraten.Men jag hade ju ingen, så jag skulle byta med ”fröken”. Vad jag gav henne minns jag inte. Men jag fick en tomte av Maja. Den har jag fortfarande kvar. Varje jul står den där med flaggor i händerna och påminner om Högtomt och min första fröken.

Tänk att få en ny f in läsebok i handen. Vilken lycka! Boken hette ”Läsebok för de små. Första skolåret”. På sidan 46 fanns en dikt som hette Rosengull. Det var mitt mål att kunna läsa den själv. I åk 2 fick vi andra delen av Läsebok för de små. På sidan 140 fanns berättelsen om Lajla, som många av oss såg fram emot. På försättsbladet till första läseboken hade fröken skrivit upp multiplikationstabeller. Välskrivning var viktigt. Vi använde Rosvalls skrivmetod. Första boken hade röda stödlinjer. I de övriga böckerna använde vi lutningspapper.

När skoldagen var slut vandrade vi hemåt mot Åbo. Skolvägen kunde ta olika svängar. Hade vi smörgåsar kvar, slog vi oss ner på en sten i Nigar-backen och klämde fram lite ”smörmaskar”. Så småningom blev det skolbespisning hos Henrikssons (affären i Högtomt).

1948 flyttade vi till Långbacka, och jag fortsatte min skolgång i Långede.

Sigrid Persson


ht-007-1957
Högtomt småskola 1957. Fotot utlånat av Bror Jansson

Lärare: Zara Norberg.

Bakre raden:
”Klätt” Sven-Åke Nilsson, Överälve, ”Ångja” Bertil Persson, Överälve, ”Pårs” Eskil Hammarström, Åbo, ”Opper” Arne Eriksson, Åbo, ”Lassas” Bror Jansson, Isbo, Ingvar Fjäll, Baggälve.

Främre raden:
”Snälls” Barbro Eriksson, Överälve, ”Verners” Gun Olsson,Överälve, ”Opper” Anna-Stina Eriksson,Åbo, Mona Svensson Högtomt och Lena Skogh, Venås. (hon och hennes familj flyttade sen till Amerika).


 

ht-013-1962
Högtomt skola 1962, klass ?

Lärare: Berit Turefors

Bakre raden:
Mona Jansson, Högtomt, Ingrid Skogh, Venås, Marianne Olsson, Överälve.

Stående andra raden:
(snett ned till vänster om lärarinnan)”Klätt” Märta Nilsson, Lärarinnan Berit Turefors gift Lindgren, ”Snälls” Barbro Eriksson, Överälve, ”Opper” Anna-Stina Eriksson, Åbo, Mona Svensson, Högtomt, Margareta Hedman, Isbo, ”Klätt” Sven-Åke Nilsson, Överälve, Maria Hedman, Isbo.

Främre raden:
Tommy Sundell, Isbo, Roger Bergström, Överälve, ”Lassas” Bror Jansson, Isbo, ”Opper” Arne Eriksson, Åbo, Kjell Svensson, Venås, Ingvar Fjäll, Baggälve, ”Linfläcks” Hans-Erik Eriksson, Baggälve, ”Ädels” Tord Eriksson, Baggälve, ”Grov” Pelle Jonsson, Överälve.


Minnen från Högtomts skola

Frida Sundell född 1925 bodde med sin familj i ”Branängs” i Brännbo. Hon hade en äldre syster, som hette Karin. De hade ca 3 km till sin skola i Högtomt. Vid halvåtta-tiden på morgonen startade de sin vandring till skolan. Någon tillstymmelse till skolskjuts fanns inte på den tiden. Frida kommer ihåg, när hon såg den första bussen. Då blev hon så rädd, att hon sprang till skogs vid Sågvägen intill Brännbotjära.

Vid ”Tjäras” bodde en del av systrarnas skolkamrater. Karin gjorde sällskap med Svea, och Frida hämtade Olga, Jonas och Ester. I skolväskan fanns läxböckerna och matsäcken, som bestod av smörgåsar, en flaska med mjölk och ett ägg. Men Frida tyckte inte om ägg, så hon gav bort det till Olga. På vintern tog de till skidorna som färdmedel. Vid ”Rodins” gjorde de ett skidspår tvärs över åkrarna mot ”Opperns”.

Då blev det strax lite genare. Några speciella skidkläder existerade inte, utan de åkte i kjol och hemstickade strumpor. På hemvägen gick de in till ”Rodins”, för att hämta posten. Så småningom fick Frida en gammal cykel av sin moster.

Så var de då framme vid sin skola. Högtomts skola, som låg däruppe på höjden, med utsikt över gårdarna i Högtomt och Venås. I fjärran kunde de se Venåsberget och Flakberget med Lumpån där nedanför. Någonstans står det att läsa:
Skolhusen skulle ligga högt och vackert. Eftersom de var ortens främsta företrädare för hut och bildning, skulle de vara synliga på långt håll.

Skoldagen började i vanlig ordning med morgonbön och psalmsång, och fortsatte med de sedvanliga ämnena. Frida har ett minne av att välskrivning var viktigt. Hon tyckte om att gå i skolan, och hon kan fortfarande i dag tala om, var alla Sveriges städer ligger. Rasterna ägnades åt tafattlekar, hoppa hage, spela kula m. m. Någon gång hände det, att de gjorde en cykelutfärd till Hedåssjön. Där kunde de njuta av medhavda bullar och saft.

I småskolan hade Frida en fröken, som hette Ann-Mari Sundberg. Men hon kallades allmänt för Maja. Hon var kanske inte så populär som skolfröken. Det hände ibland, att hon hade sina favoriter, vilket inte uppskattades. När Maja blev barnledig, fick de Eva Grängsjö som vikarie. Då fick Frida åka skolbuss med sin fröken. Rädslan för bussen hade nog då försvunnit.

Så blev det folkskolan eller storskolan, som det hette på den tiden. Hon fick då en lärare, som hette Algot Södergren. Han hade väl också sina bra och dåliga sidor. Men Frida tyckte, att det gick bättre i skolan nu. Det blev ordning och reda, och kunskaperna fastnade.

Vad gjorde man på sommarloven vid den här tiden, undrade vi. Jo, då fanns det jobb vid bondgårdarna. Fridas föräldrar hade bondgård, och då blev det till att arbeta med slåtter bl.a. Efter dagens arbete var det roligt att följa med hela slåttersällskapet ner till Lumpån för att bada. På hemvägen kunde man plocka smultron. Frida minns, att hon plockade 3 liter en gång. Samma år, som hon slutade sexan, gick hon fortsättningsskolan strax före jul. Året därpå blev det skolkök för Brita Persson i Ede.

Frida fortsatte sin utbildning vid Häsingegården, folkhögskolor i Södertälje och Forsa och till slut sjuksköterskeskola i Stockholm. Då var Frida 25 år.

Ingrid Pauls Gustavsson och Sigrid Persson.


 

ht-004-text    ht-005-text

Om skolan förr i tiden

Ett utdrag ur forskningsarbete av klass 3 A Ede skola 1992. Detta är ett av bidragen. Cecilia Jagheden hade intervjuat sin pappas mormor Hanna Olsson, som gått i Högtomt skola.


Glöm nu inte att vi vill få dina skolkort registrerade, om de inte redan är det förstås.

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö


Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

4 kommentarer

  1. Hej! Ang. skolkortet från Högtomt 1907 eller 1909 så ska ”Gästgivar” Anna stå vid nummer 6 och inte 7 och troligtvis är det ”Linfläcks” Anna längst ut till höger i mellersta raden.

  2. Hej Åke,
    Såg skolfotot från år 1944,Högtomts skola och hittade min pappa på bilden 🙂
    Här kommer Tages namnlista för Klass 3-6:
    Bakre raden: 1.Bror Nilsson (Klätt), 2.Oppers-Marta, 3.Ing-Britt Persson (Ars), 4.Valter Ek (lärare), 5.Elsa Ring (Överälve), 6.Silvia Nilsson (Klätt), 7.Gösta Nilsson (Mo), 8.Klätt-Erland.
    Mellanraden: 1.osäker?, (från Gästgivars), Åbo, 2.Grov-Birgit (Knaggälve), 3.Sven -Erik Eriksson, 4.Lars Ivar Gräns, 5.Ingegerd (Ars), 6.Marta Olsson (Isbo), 7.Mo-Ivar Jonsson, 8.osäker? han är bror till Mary.
    Främre raden: 1.Tage Åhs, 2.Arne Hammarström, 3.Mary, 4.Tjäras-Göta, 5.osäker?, (från Gästgivars Åbo), 6.Olle (Långmyra), 7.Åke Ring.
    Med vänlig hälsning Carina Åhs Leine

    1. Hej Carina! Tack snälla du för att du kommer med namn på ett skolkort som ingen har vetat vilka dom var.
      Har du möjligen fler bilder du kan hjälpa oss med skulle du kunna göra många fler glada Ha de bra, Åke Nätterö

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *