Skogsbruksskolan

 

Dellenportalen har samlat ihop fakta och bilder om Skogsbruksskolan från intervjuer, privatpersoner, olika arkiv, Bjuråker – Norrbo skolinventering och inte minst bilder från Dellenbygdens Fotoklubb.
Böckerna om Bjuråker – Norrbo skolors historia, finns att köpa på biblioteket i Friggesund och vid Bjuråkers Forngård. Böcker med enbart skolkort finns bara att köpa på biblioteket i Friggesund.

Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer. Kan Du tänka dig att stödja Dellenportalen? Vill du veta hur? Klicka här. 

Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om ni anger Dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.

Gillar du den här sammanställningen får du gärna dela den med dina vänner. Tack!

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Tack för ditt besök!


Skoglig fortsättningsskola i Lennsjö, Bjuråker

1949 – 1959
Skogsskolan startade 1949 som en fortsättningsskola i skogsmannayrket för Delsbo och Bjuråkers socknar. Skolan hade anordnats av skogsvårdsstyrelsen och Iggesunds Bruk. Skolverksamheten bedrevs i flyttbara baracker, som bestod av lärosal, matsal, kök och förläggningsplatser. Utöver anläggningens tre baracker fanns en vedeldad bastu nere vi sjön. På vintern skedde bastubadet i en isvak i sjön.
Varje kurs bestod av 12 elever, två lärare, en kocka och en hjälpkocka. Undertecknad var en av eleverna.
Undervisning och arbete pågick från måndag morgon till lördag eftermiddag.
I kursen ingick grunder i arbetsteknik, arbetsredskap, hästvård, skogsvård, trädkännedom och praktiskt skogsarbete.
Fritidsaktiviteterna var bio en kväll i veckan i Furuberg

I ett reportage från 1954 berättas att 108 elever blivit utbildade sedan starten. Under 50-talet genomgick arbetet i skogen mycket stora förändringar. Att lära sig slipa och skränka timmersvansar, hugga och såga timmer, barka massaved och köra virke på timmerkälkar, var arbetsmetoder som var på väg att försvinna med en rasande fart. Nu kom motorsågar, barkmaskiner och timmerbilar.

Lärare i Lennsjö:
Allan Wiberg, lärde ut praktiskt skogsarbete
Ragnar Stenström, lärde ut att lasta och köra timmer i skogen
Erik Lund, Allmän undervisning
Lennart Gunhamre och Siv Larsson – lärare från Movikens skola – hade hand om undervisning i svenska och engelska
Elof Börjars, 1954
Rolf Gustafsson, 1955 – 1957
Göran Ahlberg, 1955 – 1956
Lennart Simonsson och Ingemar Nilsson 1957
Erik Kallberg och Åke Holmqvist 1957
Folke Möller 1957 Förman
Allan Lidberg, Skogvaktare 1957

Kockor och hjälpkockor
Olga Lund gift med Erik Lund
Eira Udd Gift Larsson
Brita Persson från Tå. Kocka under flera år
Anna Nyberg 1957

1959 flyttade skogsskolan till hemvärnsgården i Friggesund. Där blev inriktningen, mer anpassad till den utvecklingen man såg komma. Chef blev länsskogvaktare Arne Forsberg och medlärare Berthil Persson.
Kursen blev ettårig och inträdesåldern höjdes till 18 år
Efter skogsskolan finns idag enbart matbaracken kvar.
1967 blev området förvandlat till fritidsområde av familjen Hammarstedt

 

sko-009-barackerna

Skogsbruksskolans lokaler i Lennsjö
Bilden är ur tidningen ”Det krönta ankaret” N:r 2 1956

 

 

Klicka på bilden för att se den i större format

sko-008-cykliar
1950-1951 års elever. Längst fram närmast fotografen och Ingvar Sallander från Anderbo, bakom honom på damcykel, läraren Erik Lund

 

Klicka på bilden för att se den i större format

sko-012
Från vänster Hilda och Georg Åsberg med sonen Göran.

 

sko-013-
Hilda Åsberg med sonen Göran

 


Klicka på bilden för att se den i större format

sko-014
Göran Åsberg framför den nybyggda baracken

 


Klicka på bilden för att se den i större format

sko-015-

 

 


Klicka på bilden för att se den i större format

sko-001-skolsal
1951-års elever. Vid krysset Gustav Nordin från Ängebo som även äger bilden.

 


Klicka på bilden för att se den i större format

sko-002-filning

Här får 1950-1951-års elever får lära sig att fila och skränka sina sågsvansar. Vid krysset Gustav Nordin från Ängebo som även äger bilden.

 

Klicka på bilden för att se den i större format

sko-003-paus
En välbehövlig paus i de fria.Vid krysset Gustav Nordin från Ängebo som även äger bilden.

 

Klicka på bilden för att se den i större format

sko-004-paus-2
Vid krysset Gustav Nordin från Ängebo som även äger bilden.

 


Klicka på bilden för att se den i större format

sko-005
1950-1951-års blivande skogshuggare. Från vänster kockorna Olga Lund och Eira Udd, bakom Eira står Olgas man, läraren Erik Lund.
Vid krysset Gustav Nordin från Ängebo som även äger bilden.

 

 

sko-007-kockorna

Flickorna som lagade maten. Till vänster Eira Udd, gift med Lars Johan Larsson och Olga gift med Erik Lund, som var en av lärarna på skogsbruksskolan.
Bilden ägs av Gustav Nordin

 

 

sko-006-tradfallning

Här visar Gustav Nordin hur lätt det går att fälla ett träd med svans, även om han har hjälp av en sågkamrat, som fjädern kallades. Bilden är ur Gustavs egen samling.

 

 

sko-016-tidningsbild
En bild ur tidningen ”Det krönta Ankaret” N:r 5 1953. Foro: skogvaktare Elof Börjars

 

 

Skogsbruksskolan i Friggesund

Yrkesutbildning för skogsarbetare förekom inte i någon större utsträckning i vårt län förrän en bit in på 1940-talet. Då startade Skogsvårdsstyrelsen i länet skoglig utbildning vid Skogsvårdsgården i Kratte Masugn i Torsåker. Verksamheten startade 1946 med kurser med olika innehåll och längd, en vecka till tre månader. I slutet av 1950-talet började skolan anordna s.k. lärlingskurser för ungdomar i åldern 16 till 20 år. Utbildningen var ett–årligt och uppdelat i skol-och praktikskeden. Skolskederna var förlagda till skolan med såväl teoretisk som praktisk undervisning. Praktikskederna ägde rum hos praktikvärdar, d.v.s. skogsbolag och andra skogsägare, där eleverna fick utföra de flesta av i skogsbruket förekommande arbeten, under ledning av handledare.

En utredning tillsatt av Landstinget, hade föreslagit bildande av tre skogsbruksskolor i Hälsingland, förlagda till Alfta, Ljusdal, alternativt Järvsö och Friggesund. De drivande krafterna bakom satsningen i Friggesund var föreståndaren för Kratte Masugn, jägmästaren Erland Dackman, skolstyrelsens ordförande i Bjuråker Gustav Bodin och jägmästaren Carl Henrik Zacco på Iggesunds Bruk.

Lärlingskurserna i Friggesund började den 14 januari 1959. Centralskolan i Friggesund var ännu inte byggd, så undervisningen ägde rum i Hemvärnsgården i Västansjö. Lärare var instruktör Gösta Lundqvist, Arbrå, och skogvaktare Oscar Carlsson, Hög under första skolskedet. Det var 13 elever, 7 från Bjuråker, 4 från Delsbo och 2 från Norrbo, som blev pionjärer för skogsutbildningen i Friggesund. Eleverna inkvarterades i tillfälligt uppställda manskapsbodar vid Hemvärnsgården samt i gården ”Smällars” nere vid Svågan.
Mathållningen sköttes också på Hemvärnsgården och ordnades av Britta Persson, Tå och Anna Bergström Västansjö.
Första praktikskedet var förlagt till skogsstationen i Lennsjö, där eleverna var sysselsatta med avverkning under skogsförman Bror Larssons handledning och Britta Persson skötte mathållningen m.m.

Under andra praktikskedet förekom en del andra inom skogsbruket vanliga arbeten förutom avverkning som var det dominerande.
Under april månad flyttade jag upp till Friggesund och min första uppgift i Dellenbygden blev som lärare för en skogsbetonad fortsättningsskoleklass i Delsbo, som följdes av lärlingskursens andra skolskede, fortsättningsskola i Friggesund och så avslutningsskedet. Detta mönster följdes sedan ett par år framåt. Lärlingskursens avslutning skedde den 28 oktober 1959. Då var elevernas föräldrar närvarande, liksom representanter för skogsvårdsstyrelsen, Bjuråkers kommun och Iggesunds Bruk. Eleverna fick visa något av vad de lärt sig och fick motta betyg från kursen. Eleverna hade varit skötsamma och läraktiga och fick gott betyg även från föräldrarna. Så här sa en av dem: – ”Min pojk fick jag inte hem ens i slåttern, för han ville inte missa en enda timme”.

Den brännande frågan var nu om det skulle bli någon ny kurs, ty intresset verkade inte vara särskilt stort, men vid avslutningen meddelade jägmästare Dackman att det fanns tillräckligt antal elever till en ny kurs. Uppropet till den nya kursen skedde den 9 november 1959, och till den hade 13 pojkar infunnit sig, av dem var 8 från Bjuråker, 1 från resp. Delsbo, Forsa och 2 från Söderhamn. Organisationen av denna kurs var likadan som föregående, bara med den skillnaden att första praktikskedet var förlagt till Friggesund i stället för Lennsjö. Så fortgick det fram till avslutningen i början av augusti 1950. För min del så varvades undervisningen vid praktikskedena sköttes av förmän vid Iggesunds Bruk.
Två män som var till stor hjälp vid genomförandet av kurserna, var skogvaktare Rune Andersson och skogsförman Haldor Hansson. De ställde allt upp och hjälpte till vid organiserandet av undervisningen, och när det kärvade till sig, t.ex. vid sjukdom o. dyl.

I augusti 1960 var det klart att lärlingsutbildningen skulle bli kvar i Friggesund, åtminstone tills vidare. Nu kunde vi följa skolårets normala tider och vi fick en fastare organisation från huvudmannens, skogsvårdstyrelsens, sida. Nu flyttade också länsskogvaktare Arne Forsberg upp hit till Bjuråker och han övertog kursledarskapet och något senare, när verksamheten växte ut, blev han förordnad som rektor för skogsbruksskolan.

1960 blev också Centralskolan färdigbyggd i Friggesund och då fick vi flytta in i en rymlig och bra lokal i skolans källarvåning. Ungefär samtidigt fick vi överta en manskapsbarack från kraftverket vid Tvärforsen, som fick fungera som elevförläggning. Efter en tid blev den för liten, så en barack till uppfördes i anslutning till den gamla. I den inrymdes förutom elevförläggning också expedition och jourrum för lärare. Vi var nämligen enligt avtal skyldiga att utöva en viss tillsyn över eleverna på fritiden och det innebar bl.a. övernattning på elevhemmet. Klassernas storlek varierade mellan 9 till 16 elever och de flesta var från Hälsingland, men vi hade också elever som var bosatta utanför länet.
Genom att 9-åriga grundskolan genomfördes under början av 1960-talet, så försvann fortsättningsskolan från vår verksamhet, och min uppgift blev då att under praktikskederna svara för handledning av elevgrupper som bodde kvar på skolan. Praktikjobben skedde mestadels åt Iggesund, men vi jobbade också åt privata skogsägare. Vi hade även praktikgrupper på andra orter, om det fanns elever inom rimligt avstånd så att en grupp kunde bildas.
Sedan 1957 hade det pågått lärlingsutbildning även i Ljusdal, men 1962 överfördes den till Friggesund och därmed blev även kursledaren i Ljusdal, Hans Gösta Nilsson, stationerad här. Då ökade också  tillströmmningen av elever, så vi körde vissa år med dubblerade klasser. Vi hade även rätt stor aktivitet med specialkurser, som röjningskurser, och förmanskurser m.m. De var en eller två veckor långa, i regel, endast förmanskursen var längre.

Lärlingsutbildningen i Bollnäs startade år 1965, med Gunnar Nilsson som rektor och vi hade gott samarbete med skolorna i såväl Bollnäs som Kratte Masugn. Så låg t.ex. elevgrupper från Friggesund nere vid Kratte i olika omgångar för att träna traktor-och krankörning. Det ordnades också tävlingar mellan skolorna i skidåkning och orientering m.m. Utbyte av lärare skedde också mellan skolorna allt efter behov och tillgång.

Vi hade en känsla av att skogsbruksskolan accepterades och stöddes av friggesundsborna och att samarbetet med myndigheter och enskilda gick bra, även om inte alla visste var Skogsskolan låg. ”Inte finns det nån sån här inte” var ett svar en besökare kunde få vid förfrågan. Skadegörelse och plundrade fruktträd var sådant som ”skogspôjkan” beskyldes för ibland, men det klarades i regel upp.

I börja av juni 1969 avslutades den sista lärlingskursen i Friggesund. Det kändes litet vemodigt att behöva bryta upp från Friggesund, för vi tyckte att skolan fungerat bra här, men vi insåg att det nog var nödvändigt. Det berodde på förrändringar som var på gång. Omkring 1970 genomfördes gymnasiereformen, som för vår del innebar att huvudmannaskapet för skogsskolorna överfördes från skogsvårdsstyrelsen till landstinget.
Vi spjärnade emot, men det hjälpte inte. Andra förrändringar som skedde var att kurserna blev tvååriga och att utbildningen blev sammanhållen, det senare innebar att praktikskederna försvann och hela utbildningen förlades till skolan. Hösten 1969 flyttade vi således in i lokaler vid Centrala Verkstadsskolan i Ljusdal och dit kom också lärlingskurserna i Bollnäs. Begreppet lärlingskurs försvann och utbildningen kom nu att heta Skogslinjen, som förkortades Sb 1 och Sb 2. Under de första sex åren förlades Sb 1 till Ljusdal, medan Sb 2 förlades till Kratte Masugn, där maskinutbildningen ägde rum.

År 1975 lades skogsutbildningen vid Kratte Masugn ned, och flyttades även den till Ljusdal. En helt ny skolbyggnad uppfördes som gav oss goda och ändamålsenliga utrymmen. De stora planerna från 1959 med fyra fasta skogsbruksskolor i länet hade nu reducerats till en enda.
Nästa steg i skogsbruksutbildningen kom 1980 då ytterligare en skolbyggnad uppfördes och skogsbruksutbildningen kom 1980, då ytterligare en skolbyggnad uppfördes och skogsbrukslinjen dubblades och antalet lärare på skolan uppgick nu till ca 20.
Ytterligare ett steg togs 1992, då gymnasiets yrkeslinjer blev 3-åriga och Skogsbruksskolan bytte namn till Naturbruksgymnasiet i Ljusdal. Årskurserna 2 och 3 delades upp i olika inriktningar, t.ex. till storskogsbruk, småskogsbruk och jakt och fiske. Dessutom förekommer kortare kurser, förmanskurser, maskinkurser av olika slag och just nu pågår uppbyggnad av en ny linje, nämligen uppfödning och skötsel av smådjur.
Den senast fasen från 1991 och framåt har jag själv inte deltagit i eftersom jag inträtt i pensionsåldern, men jag är glad att jag åtminstone till en liten del fått vara med i utvecklingen av den grundläggande skogsyrkesutbildningen i länet.

Friggesund i februari 2000

Berthil Persson.

 

 

Klicka på bilden för att se den i större format

sko-010-hemv-1959

Bakre raden fr.v:
Börje Larsson, Frisbo, Folke Lindberg Brännås, Karl-Erik Hammarstedt Ländsjö, Bengt Larsson Prättingberg, Olle Jonsson Svedja, Göran Sjökvist Fredriksfors, Roland Persson Norrbobyn, Torsten Linde Hagen.

Främre raden fr. v:
Jägmästare Carl-Henrik Zacco, och Erland Dackman, instruktör Berthil Persson, Rune Kroon Norrbobyn, Bernt Schröder Brännås, Lasse Magnusson Brännås, Olle Björk Furuberg och Åke Viberg Fönebo.

 

Klicka på bilden för att se den i större format

sko-017-1969
Skogsbruksskolan i Friggesund, allmänt kallad ”Skogskursen”, pågick mellan 1959 och 1969. Det här är sista årskursen 1969

Lärare: Bertihl Persson, Arne Forsberg och Hans-Göran Nilsson

Elever:
Håkan Englin Nianfors, Göran Faxby Hassela, Per Arne Svedén Harmånger, Kjell Wiklund Sundsvall, Jan Bergström Norrbo, Kjell-Åke Flank Klockarsvedja, Näsviken, Håkan Åkerblom Hudiksvall, Christer Rohdin Delsbo och Åke Bohm Delsbo.

 

 

Det saknas fortfarande många skolkort och många namn och kanske har även uppgifter blivit felaktiga.

Därför behöver vi din hjälp. Rätta oss när du ser att något blivit fel och hjälp oss att hitta fler skolkort så att vi kan dokumentera skolan ännu bättre.

Längst ner på den här sidan kan du lämna kommentarer. Gäller det en hel skolklass kan du kopiera texten med barnens namn och sedan klistra in alltsammans i kommentarfältet. Där kan du sedan ta bort eller ligga till uppgifter som behöver ändras innan du skickar det till oss.

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva eller donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo.

Tack för att du vill hjälpa oss, så att vi tillsammans kan glädja andra.

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg


Tillbaka till toppen

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *