Fönebo

 

Dellenportalen har samlat ihop fakta och bilder om skolan i Fönebo från intervjuer, privatpersoner, olika arkiv, Bjuråker – Norrbo skolinventering och inte minst bilder från Dellenbygdens Fotoklubb.
Böckerna om Bjuråker – Norrbo skolors historia, finns att köpa på biblioteket i Friggesund och vid Bjuråkers Forngård. Böcker med enbart skolkort finns bara att köpa på biblioteket i Friggesund.

 Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om ni anger Dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här har vi har ingen sponsorer ännu. Men vi kan göra reklam för dig om du vill synas lite bättre. Vill du veta hur? Klicka här. 


 

Gillar du den här sammanställningen får du gärna dela den med dina vänner – Tack!

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Tack för ditt besök!

 

1866 den 3 juni fick Fönebo i Norrbo socken sin skola. Den 5 april hade byborna begärt att själva få ordna en skollokal i Fönebo. En stuga som redan fanns i byn gjordes i ordning.
På 28 dagar hade Fönebo ett inflyttningsklart skolhus.

1885 skänkte Strömbacka Bruk en stuga samt tomt och virke till socknen för uppförande av skolhus och lärarbostad. Byborna utförde arbetet.

Under åren 1904-1909 var Fönebo flyttande skola i samarbete med Skärås.

1909 blev Fönebo en fast skola.

1948 lades skolan ner och barnen överfördes till Movikens skola.

Skolhuset är sålt och används som privat bostad.


Elevantal  

1887, ht      10 elever
1899           11 elever (1 från Brunkänge, 1 från Brännåsen)
1900           13 elever
1903           20 elever (2 från Dragmyra, 1 från Sandmyren)
1907           16 elever
1910 ht        20 elever
1911            18 elever
1913            13 elever (1 från Backmo)
1914            11 elever (1 från Brunkänge)
1916             6 elever (1 från södra Älgered)
1917 – 1918  14 elever
1918 – 1919  19 elever (3 från Brunkänge)
1920 – 1921  20 elever (4 från Brunkänge)
1925 – 1926   7 elever (2 från Brunkänge, 1 från Brännåsen)
1930 – 1931  13 elever (2 från Brunkänge)
1934 – 1935  13 elever
1940 – 1941   7 elever
1943 – 1944   6 elever
1947 – 1948   6 elever


Lärare som tjänstgjort i Fönebo

1866 – 1879  Johan Olof Wårdén Tjänstgjorde även i Hålsjö och Norrbobyn
1880 – 1882  Fanny Dahlberg
1883 vt         Hanna Wårdén
1883 ht         Lovisa Jakobsson
1884 – 1886  Carin Bladin
1887 – 1895  Ida Wixner
1895 – 1899  Brita Blank
1899 – 1902  Jenny Andersson
1902 – 1903  Ellen Gustava Mellquist
1903 – 1904  Ellen Johansson
1904 – 1910  Anna Cecilia Hansson. Tjänstgjorde även i Skärås
1910 – 1913  Anna Enquist
1913 – 1914  Hilma Jansson
1914 – 1917  Seda Hermansson
1917 – 1920  Ellen Carlsson
1920 – 1948  Signe Ärlig


 

Fönebos förste lärare

I Fönebo har en lång rad lärarinnor undervisat, men den som först läser med Fönebobarnen ambulatoriskt är en man. Han heter (15A16) Johan Olof Wårdén född 21/1 1827 och han tjänstgör i Hålsjö åren 1855-1886. År 1855 hade Norrbos förste skollärare, Olof Nordblad, plötsligt avlidit och budet gick då till klockare J. O. Wårdén att tillfälligt åta sig lärartjänsten. I december 1856 utannonseras tjänsten som skollärare i Norrbo. Endast två ansökningar lämnas in, från examinerade skolläraren O. Nilsson samt från klockare Wårdén.  Johan Olof Wårdén är egentligen inte behörig, eftersom han saknar lärarexamen, men det är honom skolrådet vill ha på posten. Man förhalar därför valet av ny lärare till dess Wårdén hunnit ta sin examen i Härnösand.

Skolrådet får med tiden en del problem med sin skolmästare. Sommaren 1864 får Wårdén ta emot en varning eftersom han inte skött sina ”dyra åligganden”. Vad han gjort sig skyldig till får vi inte veta, men skolrådet anser att saken är allvarlig eftersom sockenborna genom detta ”inte uppmuntras att göra några uppoffringar för skolundervisningen”. År 1880 uppmanas Wårdén av skolrådet att inte smaka starka drycker under tjänstgöring, vare sig i kyrkan eller i skolan. Norrbo sockan har uppenbarligen en skollärare med svåra alkoholproblem.

Johan Olof Wårdén får också tjänstgöra i Norrbobyns skola när den står färdig 1870. Vid slutet av 1870-talet fån Norrbobyn en egen lärarinna. År 1879 beslutar skolrådet att Norrbobyns lärarinna också ska undervisa i Fönebo. Det betyder att Johan Olof Wårdén från och med 1880 efterträds i Fönebo av en lärarinna vid namn Fanny Dahlberg. År 1887 är Wårdén ordförande i Norrbo sockens brandstodskommitté.  Det innebär att det är han som inspekterar det nya skolhuset i Fönebo den 2 november 1887 och intygar att murar och eldstäder är i gott skick.

Lärarinnorna

Fanny Dahlberg född i Norrköping 1862, undervisar sammanlagt 13 veckor per läsår i Fönebo. Redan efter vårterminen 1880 meddelar Fanny Dahlberg att hon ”ämnar genomgå ett större seminarium i Stockholm”. Skolrådet får bekymmer med att ordna vikariefrågan under hennes frånvaro. Men så ångrar sig fröken Dahlberg och skickar i augusti ett telegram till skolrådet där hon meddelar att hon gärna vill fortsätta sin tjänst. Skolrådet förordar henne ”till nytt försök till den förr innehavda lärarplatsen i Norrbobyn och Fönebo mindre skola, då hon intet fel i tjänsten begått!”. Fanny Dahlberg blev därför kvar i ännu två år och lämnar sin plats lagom till jul 1882.

(15A16) (Jo)Hanna Wårdén f 1858, som blir ny lärarinna efter Fanny Dahlberg, stannar endast en termin i Norrbobyn-Fönebo.

Den 11 maj 1883 annonserar skolrådet efter en ny lärarinna i tre tidningar. Helsingen, Svenska Tidningar och Svensk Lärartidningen. 5 ansökningar inkommer och valet faller på Lovisa Jakobsson från Linköping. Fröken Jakobsson stannar också hon endast en termin. Vårterminen 1884 har hon en ”vicaria” vid namn Clara Bladin. Fröken Bladin som har ”ådagalagt nöjaktig skicklighet och nit i fullgörande av sina åligganden” blir från hösten 1884 ordinarie lärarinna i Norrbobyn-Fönebo. Hon är utexaminerad vid seminariet i Bollnäs och får nu, precis som sin företrädare ”förutom husrum och vedbrand åtnjuta 325 kronor i lön”.

Inför det nya året 1887 är det åter dags för skolrådet att annonsera efter en ny lärarinna. Två sökanden anmäler sig. Alla angivna röster tillföllo lärarinnan (46G1) Ida Wixner. Ida född 30/10 1866, uppväxt i kyrkbyn Bjuråker. Död 20/7 1946

I protokollet är nedskrivet villkoren för Ida Wixner när hon tillträder den 1 januari 1887.


”Och skall hon utom husrum och vedbrand åtnjuta 350 kronor i lön, varemot hon skall vara förbunden att meddela undervisning under 34 veckor samt för den händelse och när hon önskar lämna denna befattning att detsamma uppsäga minst två månader före avträdesdagen, som är antingen den 1 januari eller den 1 juli”.


Ida Wixner gifter sig under sin tid i Norrbobyn-Fönebo och får efternamnet Olsson. Hon är den första lärarinnan som undervisar i Fönebos nya skolhus.

Ida Olsson säger upp sig till den 1 juli 1895 och efterträds av Brita Blank född 5/1 1876 i Sörviksta, Forsa.

Fröken Blank slutar sin anställning 1899. Tre år senare får hon ett tjänstgöringsbetyg. Det är ett bra betyg, förutom när det gäller vandel. Skolrådet ger henne här omdömet ”mindre hedrande”. Brita Blank måste ha varit inblandad i en skandal, i alla fall enligt den tidens mått, för att få ett så dåligt betyg. Vad som kan vara orsaken till detta tiger dock protokollen om. Men gåtan fick sin lösning i kyrkböckerna. År 1899, samma år som Brita Blank slutar undervisa i Fönebo, föder hon ett oäkta barn, Martin Laurentius. Att få barn utan att vara gift var illa nog vid den tiden för det förra sekelskiftet. Att det dessutom var lärarinnan som råkade ut för detta måste ha varit en extra graverande omständighet. I 1882 års skolstadga står som första krav på en lärare vid folkskolan att han eller hon ska ”vara känd för gudsfruktan och sedlig vandel samt äga den stadga i karaktären… som ungdomens ledning kräver”. Det är tveksamt om Brita Blank kan fortsätta sin läkarkarriär efter det som hänt.

Sedan fröken Blank tvingats sluta får skolrådet annonsera på nytt en lärarinna till Fönebo. Den 1 juli 1899 börjar Jenny Andersson sin anställning i Norrbobyn-Fönebo. Hon kommer från Sannahed och är den enda sökande till den lediga tjänsten. Fönebo skola har nu blivit en fast mindre folkskola. Jenny Andersson är den första lärarinnan som slipper flytta mellan två skolhus. Fröken Andersson säger upp sig redan till jul 1900 och begär ett tjänstgöringsintyg. Detta utfärdas av skolrådet annandag jul. Men redan vid skolrådets nästa möte den 27 januari 1901, blir Jenny Andersson, efter eget medgivande, åter antagen till lärarinna i Fönebo.

Från och med den 1 september 1902 är det Ellen Gustava Mellguist från Skara som står på tur att bli lärarinna i Fönebo. Genom en överenskommelse med skolrådet i Bjuråker är Fönebo en flyttande skola i samarbete med Skärås under åren 1903-1908. Åren 1903-1904 heter lärarinnan i Fönebo-Skärås Ellen Johansson.

Höstterminen 1904 kommer Amanda Cecilia Hansson som lärarinna till Fönebo-Skärås. Hon var född 1883 i Bohuslän. När samarbetet med Skärås upphör, får Anna Hansson välja om hon vill fortsätta antingen i skolan i Fönebo eller skolan i den nya roten i Bjuråker Skärås-Ländsjö. Hon väljer Fönebo och bosätter sig i skolhuset i december 1908.

Anna Hansson efterträddes den 1 januari 1910 av (13Å31) Anna Engquist född 9/6 1889. När Anna var bara fyra år flyttade familjen från Ö. Berge i Delsbo till Hålsjö. Hennes far Johan Albert Engquist, var också lärare och Anna läste för fadern i Hålsjö skola i sex år. Hon studerade sedan på egen hand och tenterade som 17-åring in vid lärarinneseminariet i Bollnäs. Där tog hon sin examen lagom till jul 1908. I januari 1909 tillträdde hon sin första tjänst som vikarierande småskollärarinna i Simtuna i Uppland. Ett år senare är Anna Engqvist tillbaka i hembygden som lärarinna i Fönebo. Efter tre och ett halvt år, hösten 1913 blir hon ordinarie småskolelärarinna vid skolan i Hålsjö.

Anna gifter sig 1918 med (5V17) Jon-Erik Bärlin i ”Oppegårn” och får två barn. Under flera år är hon borta från katedern, men hon återvänder 1924. Sedan barnantalet minskat i Norrbo dras en lärartjänst in. Det är anledningen till att Anna 1942 istället blir lärarinna vid skolan i Iggesund. Anna Bärlin, f. Engquist, blir senare i sitt liv ordförande i Norrbo hembygdsförening och är i den rollen en av de drivande krafterna bakom tillkomsten av Norrbo Hembygdsgård.

Ny lärarinna blir nu Elin Pettersson född 1888 i Bomhus, Holmsund, som blir kvar i byn endast under höstterminen 1913.

Gerda Högberg från Motala får anställning i Fönebo från och med januari månad 1914. Troligen sätter hon aldrig sin fot i byn, för redan den 22 februari samma år anställer skolrådet Hilma Jansson från Söderbärke. Tjänsten ska tillträdas genast enligt protokollet. Hilma Jansson stannar två år vid Fönebo skola. När hon avgår 1915 får hon följande tjänstgöringsintyg av skolrådet.


För undervisningsskicklighet. Med beröm godkänd
För förmåga att upprätthålla ordning. Med beröm godkänd
För förmåga att leda ungdomens uppfostran. Med beröm godkänd
För nit. Berömlig
För vandel. Hedrande


Hilma Jansson är tjänstledig höstterminen 1915. Som vikarie tjänstgör Seda Hermansson. Seda Hermansson kom alltså till Fönebo redan sommaren 1915. Hon är då nyutexaminerad småskolelärarinna. Tjänsten i Fönebo är hennes första anställning.

Seda Hermansson var född 1892 i Hudiksvall. Efter sin tid i Fönebo flyttar hon till Hälsingtuna där hon kommer att stanna som småskolelärarinna fram till pensioneringen.

När Seda Hermansson flyttar till Hälsingtuna efterträds hon i Fönebo av Ellen Carlsson från Halmstad. Fröken Carlsson börjar tjänstgöra höstterminen 1918 0ch stannar fram till vårterminen 1920.

Höstterminen 1920 är det dags för den sista i raden Fönebos lärarinnor att göra entré. Hon heter Signe Maria Teresia Ärlig och är den lärarinna som kommer att tjänstgöra längst tid vid skolan i Fönebo. Hon är född den 11 november 1892 i Daretorp i Skaraborgs län. Sin småskollärarexamen tar hon i Skara 1913. Sin första tjänst får Signe Ärlig i sin hemsocken Daretorp direkt efter examen. Det är ett vikariat och fram till 1920 upprätthåller hon en rad andra vikariat på olika orter. Till Hälsingland kommer hon 1917 då får hon en tjänst i Ilsbo. Efter Ilsbo kommer Signe till Fönebo skola. Hon flyttar in två dagar före julafton, den 22 december 1920.
Signe Ärlig stannar i Fönebo ända fram till skolans nedläggning 1948. Från 1948 tjänstgör Ärlig i Moviken, men hon bor kvar i skolhuset i Fönebo fram till sin död 24/12 1969.
Fröken Ärlig får betala hyra för sin bostad i skolhuset till skolrådet och senare skolstyrelsen. År 1947 fastställdes hyresbeloppet till 20 kronor i månaden. Det påpekas särskilt att ”tjänsteinnehavaren ska skaffa ved själv”.

Signe Ärlig går i pension 1953 och avtackades med en liten festlighet som komminister Bertil Lindgren i Norrbo är värd för.

Signe Ärlig verkar ha varit en ganska ensam människa. Hon gifte sig aldrig, men var en period förlovad med (7U5) Erik Lindberg f. 30/1 1903, (skogvaktare, gift 1939 och bos. i Eckelsbo Delsbo), son till Gustaf och Brita i gården Bäck-Antes i Fönebo. Hon skaffade aldrig telefon och hon fick nästan aldrig besök, vare sig av släktingar eller andra. I Fönebo umgicks hon bara i Braskgården, den gård där hon hämtade mjölk. När Signe Ärlig hom till Hälsingland hade hon sällskap av Astrid Bäckström. Astrid kom från samma trakt som Signe i Västergötland och de hade varit kamrater på lärarseminariet i Skara. Asrid fick sin första tjänst i Furuberg och kom sedan att stanna hela sitt liv i Dellenbygden. Hon bodde i Skålsvedja. Trots att de två lärarinnorna hade så mycket gemensamt och bodde så nära varandra, hade de under 50 års tid ingen kontakt med varandra. Det var först vi 60-talets slut som Astrid, i Karin Jonssons sällskap, sökte upp sin gamla kamrat från seminariet.

Men Signe Ärlig var ändå inte helt isolerad i sitt skolhus. Hon reste mycket. Varje sommarlov bokade hon en taxi och med samma bil och samme chaufför gav hon sig iväg på långtur inom Sverige. Hon åkte till fjällen och andra platser över hela landet och hon besökte hemtrakterna i Västergötland där hon hälsade på sina syskonbarn. Taxifärderna ställdes även till Norge och Finland. Signe Ärlig besökte också England. Den stora tall som ännu växer på skolhustomten ska fröken Ärlig ha tagit med sig hem som liten planta från England.

I ett brev från april 1949 anhåller fröken Ärlig om att få en del reparationer utförda: ”målning och tapetsering, ny järnspis med kakel omkring, en kakelugn lagad samt ommontering av de elektriska ledningarna”. Hon vill också ha en diskbänk insatt. Skolstyrelsen beviljar alltsammans och beslutar också att väggarna ska kläs med porösa plattor. Även om Signe Ärlig nu får en diskbänk, så får man hålla i minnet att det fortfarande inte finns rinnande vatten i skolhuset. Vatten för hushållsändamål bärs in från bäcken och fröken ärlig åker regelbundet till Hudiksvall för att besöka badhuset, Rinnande vatten blir verklighet först på 1970-talet.


 

Intervju med Karin Jonsson, född Lindström, Fönebo

Karin har gått alla sex åren i Fönebo skola. Hon började 1938 och det var intagning vartannat år. Alla klasserna gick i samma klassrum. Eleverna satt två och två i skolbänkarna. När Karin gick var det inte så många barn i Fönebo, så när hon gick i sexan var det bara 6-7 elever i hela skolan. Karin hade samma lärare hela tiden, fröken Signe Ärlig. Hon härstammade från Tidaholm och kom upp hit till Fönebo och bodde i en lägenhet i skolan. När skolan lades ner 1948 fick hon fortsätta sin tjänst i Moviken, men bodde kvar i skolan i Fönebo fram till sin död. Som lärare var hon duktig, tycker Karin, hon var bra att lära och hon var rättvis, men sträng naturligtvis. Ett och annat nyp i örat kunde man få om man gjorde något som hon tyckte var ofog. Tappa ner en bok t. ex. eller släppa ner bänklocket vårdslöst. Och stå i skamvrån var inte heller ovanligt.
Eleverna fick hjälpa till att bära in ved och vatten. Vatten hämtade man i bäcken, och på väggen satt en dricksfontän av koppar, med avlopp till en hink. Man eldade i en stor kamin, och det fick barnen sköta. Fröken Ärlig var nog lite lat av sig, för barnen fick bära in ved även åt henne, och när de var ute och åkte spark på vintern, fick de skjutsa fröken Ärlig.
Karin trivdes i skolan, hon tyckte om de flesta ämnen, läsning, skrivning, räkning, geografi, historia och kristendom, men hon tyckte man fick lära sig många psalmverser utantill. Varje morgon sjöng man en psalm, oftast ”Din klara sol går åter opp”, men hon minns aldrig att fröken spelade, fast hon kanske kunde spela ett par psalmer. Det ämne som Karin ogillade var teckning, det var hon aldrig duktig i. Annars hade Karin lätt för sig och hon fick en bok som premie för att hon ansågs begåvad. Den delade kyrkorådets ordförande Einar Öberg ut. Några tyckte också att hon borde läsa vidare, men det var det inte tal om, det kostade mycket och dessutom skulle hon vara hemma och arbeta. Karins föräldrar hade jordbruk.
Karin minns också att fröken Ärlig var intresserad av att vara ute och undervisa. Hon kunde t. ex. mycket om svamp. Skolresa fick de också göra, en studieresa till Delsbo kyrka där de fick se en staty av biskop Landgren, och en resa fick de också göra till Bergsjö. Någon bespisning hann det aldrig bli i Fönebo skola, utan eleverna fick sitta på en liten bänk ute i kapprummet och äta matsäck. Det fanns också en bänk till, som man ibland vände upp och ner och gick balansgång på. Gymnastik förekom och då oftast fristående. På vintern hade man också skidtävling, men fröken åkte aldrig skidor.
Efter de sex åren i Fönebo gick Karin i fortsättningsskola. Eftersom Fönebo hörde till Norrbo, fick de bo några veckor i Norrbo och först var det teoretiska ämnen i fortsättningskursen, och året därpå blev det skolkök några veckor. Ett slags internatskola. Fröken de hade där hette Greta Fillenius.
En gång om året kom skolinspektören och hade ett litet förhör med eleverna.
Fröken Signe Ärlig hade också hand om utdelningen av post i Fönebo. Ett tag bodde det över hundra personer där i byn. Postsäcken fick de hämta i Moviken, på affären, och det fick skolbarnen göra. Cykla de fem kilometerna fram och tillbaka. Sedan delade fröken upp posten i en mängd olika högar, som låg där på en bänk, men Karin minns aldrig att eleverna rörde någon post.
Fröken Ärlig hade det nog inte så lätt, hon umgicks bara med ett par familjer i byn. Dels den familj där hon hämtade mjölk, och dels föräldrarna till en ung man som Signe Ärlig var förlovad med ett tag. Men hon förblev sedan ungmö.
Karin har flyttat hem till Fönebo igen, och skolhuset finns kvar i privat ägo, en familj Sundin från Delsbo har visserligen renoverat det, men behållit den gamla stilen med de stora fönstren kvar.

Intervjun gjord av Rune Norrgård


 

fo-001-skolan

Fönebo skola på 1940-talet. 1948 lades skolan ner.


Klicka på bilden för att se den i större format

fo-003-dal-pelles
Skolbarnen har varit på utflykt till Dal-Pelles och plockat blåsippor.
Bild ur egen samling. Foto från slutet av 1920-talet
Från vänster: Nils Palm, Kurt Qvick, Gustav Lindh, Arne Gill, Olle Friberg, Alix Jonsson, Hildigard Gill, Tekla Johansson, Anne-Marie Gill, Rut Qvick, Aina Jonsson, Ally Jonsson.

 


Klicka på bilden för att se den i större format

fo-002-1922-1-6

Fönebo skola 1922, klass 1 – 6
Bilden ägs av Dellenbygdens Fotoklubb

Lärare: Signe Ärlig

Bakre raden:
Gustaf Friberg, Kalle Johansson, Anders Friberg, Axel Wiberg.

Mellanraden:
Jonas Friberg, Ture Gill, Hanna Wiberg, Signe Ärlig lärare, Viola Gill,Verner Söderlund, Johan Gill.

Främre raden:
Erik Lind, Aina Wikberg, Svea Gill, okänd, Agda Gill, okänd.


 

fo-003-elis-kl-3

Fönebo skola 1947? Klass 1 – 6
Bilden ägs av Elis Olsson

Lärare: Signe Ärlig

Från vänster. Syskonen Elis och Gunvor Olsson, Inger Johansson (Tomtas 1935-2012) Sylvia Swing, bröderna Ove- (1937-1998) och Stig Wiberg (1938-1987).

 


 

Det saknas fortfarande många skolkort och många namn och kanske har även uppgifter blivit felaktiga.

Därför behöver vi din hjälp. Rätta för oss när du ser att något blivit fel och hjälp oss att hitta fler skolkort så att vi kan dokumentera skolans elever ännu bättre.

Längst ner på den här sidan kan du lämna kommentarer. Gäller det en hel skolklass kan du kopiera texten med barnens namn och sedan klistra in alltsammans i kommentarfältet. Där kan du sedan ta bort eller ligga till uppgifter innan du skickar det till oss.

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva eller donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo.

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra.

 Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg


Tillbaka till toppen

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *