Skolor i Bjuråker – Norrbo

 

Dellenportalen har samlat ihop fakta och bilder om skolorna i Bjuråker och Norrbo socknar från intervjuer, privatpersoner, olika arkiv, och framförallt från Bjuråker – Norrbo skolinventering och inte minst bilder från Dellenbygdens Fotoklubb.
Fortfarande saknas mängder av skolkort och identifiering av elever. Till detta behöver vi hjälp utav dig som har tillgång till skolkort eller som sitter inne med sådana uppgifter som vi behöver.

 

Skolundervisningen i Bjuråker före 1842

1600-talet

1686-års kyrkolag ålade präster och klockare att i möjligaste mån lära barn, pigor och drängar att läsa bok. Från början var det meningen att prästen skulle undervisa hemma i prästgården, men eftersom detta visade sig svårt, flyttades undervisningen till hemmen och de så kallade husförhören startade bya- eller rotevis. 1726 kom konventikelplakatet, som förstärkte lagens efterlevnad.

1700-talet

1768 beslutade sockenstämman i Bjuråker att klockaren skulle hålla skola i hemmen i olika rotar i socknen. I arvode skulle han få 12 öre för varje barn samt kost och husrum i varje rote.

1785 beslutade kyrkorådet att fattiga barn i församlingen ur fattigkassan skulle erhålla en ABC-bok och en katekes. Huruvida detta beslut till fullo verkställdes är tveksamt.

De barn som visade sig särskilt begåvade kunde få fortsätta studier vid Hudiksvalls Trivialskola m.fl skolor. Så var fallet med Petter Svedin  f.1715 i Svedjebo. Han blev klockare och var den förste anställde ”skolläraren” i socknen. Han hade dock ingen riktig lärarexamen. Svedin avled 1790.

Under de följande femton åren fanns ingen egentlig lärare i Bjuråker utan undervisningen sköttes av klockaren och någon läskunnig piga eller soldat.  I början på 1800-talet valdes Johan Henrik Alcén till ”skolmäster”. Han var klockare och ansågs vara en skicklig och kunnig barnalärare och fick också en årlig lön, för att åka runt i socknen och undervisa.  Han efterträddes på 20-talet av sin son Johan Gustaf Alcén, också han klockare.

1800-talet

På 1830-talet startade Brukspatron P.A.Tamm ambulerande skolor för bruksbarnen i Strömbacka, Hedvigsfors, Moviken och Friggesund. Även allmogens barn var välkomna att följa undervisningen. Den första läraren var en kunnig bokhållare. Se avsnittet om Bruksskolor.

På 1830- och 40-talen bedrev komminister Sefström i Bjuråker och prosten Berg i Norrbo en envis kamp för att få folket i församlingarna att förstå betydelsen av att låta barnen få ta del av skolundervisning. Komminister Säfström åkte runt i byarna i Bjuråker, undervisade och förhörde. Det var mest fråga om katekes och biblisk historia. Men eftersom Säfström var intresserad av naturvetenskap och jordbruk, spreds också nya kunskaper i dessa ämnen.

Skollagen 1842

1842 kom lagen om skolplikt för Sveriges barn och om inrättande av minst en skola i varje socken.

I Bjuråker hölls sockenstämma 4/12 1842, då man för första gången behandlade frågan om skolundervisning. Det fanns mycken betänklighet och tvekan inför det nya. Man kom inte till något beslut, mycket beroende på att många av  ledamöterna hade avlägsnat sig, när det var dags för beslut. Huruvida man förde privata diskussioner utanför sockenstugan eller redan åkt hem är oklart. Det valdes dock en skolstyrelse, som till nästa sammanträde skulle utarbeta ett förslag rörande skolinrättningen.

Ny stämma hölls redan 1 jan. 1843. Ledamöterna hade under juluppehållet inhämtat allmänhetens åsikter, och speciellt allmogen var negativ till nymodigheter. ”Vad var det för nytta med att lära sig läsa och skriva? Bruka jorden kunde man ändå”.

Stämman blev ytterst stormig, och prosten Berg och komminister Sefström hade stora svårigheter att få stämman att fatta några beslut angående skolundervisningen i Bjuråker. Komminister Sefström var den som räddade situationen genom att till protokollet lägga en vädjan till sockenborna, att de skulle besinna sig och tänka på sitt ansvar inför Gud och barnen. Protokollet borde enligtprosten Berg inte översändas till överheten, då det skulle dra skam över hela socknen.

Nästa sockenstämma hölls 21/5 1843, då frågan om skolundervisning avgjordes efter en lugnare diskussion än senast. Beslutet som togs innebar i huvudsak följande:

1. En ambulatorisk folkskola inrättas.
2. Uttaxering verkställs redan detta år för skolans kostnader.
3. Lärare anställs redan nästa år.

Redan året efter restes krav på sockenstämman att en fast skola skulle byggas.

Det dröjde dock till 1845 innan första läraren anställdes. Det blev Johan August Svedberg  1847 anställdes en underlärare: gamla pigan Margtha Olsdotter från Norrberg.

1847 fick skolan också sitt första reglemente, där det bestämdes om läsdagens och terminernas längd, innehållet i undervisningen m.m.

Vid samma sammanträde beslöts också om inköp av de första skolmaterielen.

1848 fick J.A. Svedberg avsked p.g.a. tveksam karaktär och lämplighet.

1849 anställdes Johan Gustin. Han var den förste examinerade läraren i Bjuråker.

Önskemålet om en fast skola blev verklighet 1852, då kyrkskolan byggdes. Den stod inflyttningsklar 30/1 1853. och folkskolläraren J.Gustin hade haft stort inflytande vid planeringen. Skolbyggnaden 1853 stod på samma plats som den nuvarande skolan, men var betydligt mindre.

Från och med nu synes skolundervisningen ha blivit, om inte allmänt, så dock någorlunda accepterad i socknen. Fortfarande förekom det att man inte ville skicka sina barn till skolan. Dessutom var det missnöje uppe i byarna att Kyrkbyn fick en skolbyggnad bekostad av sockenkassan  I övrigt var det ju rotarna som skulle stå för utgifter till lärarna.

Tio år efter skollagens införande i Sverige hade Bjuråker en fast skola och en ordinarie lärare, samt ett par hjälplärare.

Avskrift ur boken: Skolan i Bjuråker – Norrbo.

 

Klockare Allsén gick 12.720 mil, det motsvarar flera varv runt jorden.

 

Tidningen: Kalmar 13/5 1889, sid.2:

 

Jorden rundt flera gånger har förre klockaren Allsén i Bjuråker under sin tjenstetid tillrygalagt, skrifwes det till Hudikswallsposten.
Från sitt hem i Mowiken har han under en tjenstetid af 44 år hwarje sön- och helgdag gått den 1¼ mil långa wägen till kyrkan fram och åter, alltså 2½ mil.
Om man beräknar sön- och helgdagarne till i rundt tal 60 årligen blir det sålunda en wäglängd af 150 mil årligen och på 44 år 6,600 mil.
Under nästan hela denna tid tjenstgjorde han ock såsom skollärare dels wid Hedvigsfors och dels wid Strömbacka bruk, en tid af 4 månader på hwardera stället årligen. De tider skolan hölls på Hedvigsfors plägade han gå dit måndagsmorgnarne och återwända lördgasqwällarne – en wäg af 1½ mil fram och åter eller tre mil i weckan 4 månader af året eller tillsammans 51 mil årligen.
Då skolan hölls på Strömbacka, gick han den en half mil långa wägen mellan Mowiken och Strömbacka fram och åter dagligen, 6 mil i weckan under 4 månader eller 102 mil årligen. Dessa skolfärder, fortsatta under en tidsrymd af 40 år, utgöra en sammanlagd wäglängd af 6,120 mil, och tillsammans med de söndagliga färderna till kyrkan 12,720 mil.
Den gamle, som de senare åren warit ett slags kommissionär wid Mowiken för ångaren Bjuråker är ännu wid jämförelsewis goda kroppskrafter, ehuru åren tryckt sin stämpel på honom.

 

sko-001-skolkarta

 

 

 

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg


 

 

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *