Posten i Forsa och Hög

Dellenportalen har samlat fakta om posten i Forsa och Hög från intervjuer, facklitteratur, tidningsartiklar och i olika arkiv. Det som förvånar oss är att posten inte har blivit mer uppmärksammad tidigare, med tanke på att den funnits under mer än 300 år. En orsak kan vara att det är mycket sparsamt med uppgifter om postbönder och postiljoner i både husförhörslängder och sockenstämmoprotokoll.

Vi börjar den här posthistoriska återblicken år 1757 vid Tun-byn i Hälsingtuna. Det går naturligtvis att börja ännu tidigare, när posten anlände till Hudiksvall via ankommande fartyg och landsvägens postiljoner, men det får bli en senare historia.

I vart fall vill vi göra ett försök att bringa klarhet i en del av den äldre posthistorien även om vi saknar namn på en del tidiga postbönder och även senare postiljoner, något vi hoppas kunna komplettera med allt eftersom.

Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om ni anger Dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.

 

Gilla oss på Facebook, och ännu bättre, dela oss med dina vänner – Tack!

Siffror inom parentes hänvisar till Forsa – Hög släktregister

Sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre?  Vill du veta mer? Klicka här.

Vykort, Brev, 18 000 föremål, 100 000 foton finns på Postmuseum

Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. Nu kan du söka vad du vill i sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har.

Länkar till Frimärken, Brev och Vykort:

Nova Frimärken i Stockholm. Här finns det mesta.
Hudiksvalls Frimärks och Vykortsförening
Frimärks- och vykortssamlaren i Forsa Paul Nygren Se hans vykortssamling!
Hudiksvallsortens-samlarförening En förening för alla samlare.

 

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Tack för ditt besök!

 

 

pid-021-postemblem

 

1600-talets brevbärare kallades för postbönder.

År 1636 utfärdades bestämmelser för ett allmänt postverk i hela riket. Undantag var militärpost som sändes via kurirer eller ordonnanser med soldatpost eller kronopost. Enligt postverket skulle det tillsättas en postbonde inom varannan eller var tredje landsvägsmil. Dessa postbönder skulle svara för att posten befordrades från den ena orten till den andra. De gick till att börja med till fots men fr.o.m. 1646 bestämdes att de skulle färdas med posten ridande. Ridande postryttare var utrustad med ett posthorn, pistol och plomberad postväska.Se posthistoria på Wikipedia

1600-talets postsignal från Hälsingland löd.
Posten kommer, posten kommer, skynda dig upp och tänd ljus! Posten – kommer, skynda dig upp och tänd ljus! Posten kommer – ordning i ditt hus. Se bilder på posthorn
Lyssna på olika posthorn

Läsa här om postrånet i Vattrång 1766

 

Vår posthistoria från mitten av 1700-talet och framåt

Postryttare

År 1700 ansåg sig överpostdirektoratet böra överlåta en ”åtvarning och påminnelse om riktig postföring, postförare och postridare till efterrättelse på postväg”. Därav kan man erhålla en god föreställning om den tidens ledsagande av post.

En mil skulle tillryggaläggas på 1 ¼ timme, om vägen var god, på 1 ½ timmen å ”elaka vägar”. För bestridande av postens fortskaffning skulle postbonden förse sig med dugliga och goda postridare och posthästar.

Postbonden skulle hålla sin postridare färdig och klädd, posthästen sadlad och i beredskap i stallet åtminstone en god timme förut, samt så snart han hörde den ankommande postryttaren blåsa i hornet uppsadla hästen och leda den på det ställe i vägen, varest omväxling av posten skulle ske, skyndsmlingen taga emot detsamma och därmed fullfölja och förrätta sin postridning utan att låta sig av någon i vägen upphållas eller hindras. De enda avvikelser postryttaren fick göra från vägen var för att rida in till prästgårdar och andra gårdar för att avlämna post. Då en postryttare mötte någon eller nalkades en postgård, skulle han blåsa i hornet. Skulle, då visitationen skedde, spörjas den ringaste försummelse eller eftersättning härvidlag då skulle postbonden plikta med en månads fängelse på vatten och bröd eller 1 daler silvermynt av sin lön för varje timme förseelse skedde. Var det postryttaren som skolkade, fick han stånda samma straff, ävensom den, som fördöljde felet. Den som efter några ådömda straff icke tog sig till vara förklarades från postföring och posthemman avsatt.
Skulle däremot en postförare komma fortare fram än vad föreskrivet var, så skulle han vederbörligen anmälas till postinspektionen i residensstaden för att njuta flitighetslön och vedergällning.

Postfunktionärerna blevo tagna under konungens hägn och skydd. Den som därefter vågade överfalla dem skulle straffas till livet. Den som okvädade med smädelseord eller skrift skulle dömas dubbelt i böter mot eljest i lag straffat. Samtidig bestämdes att Postbonde skulle bestås två drängar och en eller flera pojkar, om postföring skulle utföras på stora sträckevägen fyra gånger i veckan och en dräng och en eller flera pojkar, om postföringen skulle utföras på bivägar. Brevet är undertecknat 23 juni 1704.

Gävle, Söderhamn och Hudiksvall vore länge de huvudpunkter, från vilka inom vårt län sidolinjer utgrenade sig. Det framgår av flera omständigheter att vägarna ännu voro av mycket primitiv beskaffenhet. För det mesta utgjordes de av ridvägar, klövjevägar och gångstigar. Det var icke gott att förmå allmogen att bryta upp vägar, som kunde befaras med åkdon. Allmogen ansåg nog detta som lyx och överdrivna anspråk på bekvämligheter. Vi få icke heller tänka oss att landskapet sågo ut alldeles som i våra dagar. Vägarna skulle brytas genom stora odrivna skogar, moras och kärr. Icke heller funnes de verktyg och sprängämnen samt byggnadsmaterial, som vi ha att förfoga över. Det var förenat med oerhörda uppoffringar och kostnader att bryta upp körvägar.

Karl IX kom till makten och skulle genom Norrland företaga en resa till Finland såg han genast att det var åt ”Hälsingland” med välförhållandena. Norrlänningarna hade ännu inga andra vägar än smala gångstigar, i bästa  fall ridvägar, på vilka de kunde färdas. Han påbjöd för den skull, att en för hjuldon farbar väg skulle upptagas längs kusten. Alla socknar i Hälsingland skulle bidraga härtill, och år 1607 uppdelades vägsträckan för sagda ändamål. På grund av oroliga tider måste dock arbetet snart nog upphöra och kom sedan icke att upptagas förr än efter år 1620 sedan länsindelningen genomförts.

Ståthållaren Kristoffer von Wernstedt, sökte också med all kraft genomföra vägbrytningsåliggandena, men önskad fart blev det icke i arbetet. Vid landsting den 21 aug. 1621 finner sig ståthållaren föranlåten att tillhålla hälsingeallmogen för dess obenägenhet att efterkomma konungens önskningar och befallningar. Ståthållaren yrkade till och med på att få samtliga väghållningsskyldige sakfällda. Allmogen lovade emellertid att därefter göra bättring och förband sig att senast åtta dagar före Mikaeli hava vägen vid kusten fullt färdig och körklar, varför den gången med straffet fick bero. Det sades dock ifrån, att den som nu icke fullgjorde sina åligganden, finge stå sin egen fara. Med detta besked lommade gubbarna av hem.

Men ser man till, vid synmännens till tinget 1622 ingivna anmälan upplyses dock trots gubbarnas fagra försäkringar ”hade en stor mängd bönder i samtliga socknar vare sig iståndsatt den väg, som påbjöds 1607, eller den år 1620 tillkomna”! Försummelsen renderade varje bonde 3 marker i böter. År 1623 nödgas ståthållaren Johan Månsson Ulfsparre ålägga en hel del bönder till samma belopp och dessutom förständiga att vid äventyr av dubbla böter göra sina vägstycken färdiga inom viss kort tid.

Skyldigheten att uppbryta och underhålla vägar utvecklades emellertid att omfatta jämväl ”sträckevägar” (farleder mellan socknar, städer och tingsställen) och visa och förståndiga män av allmogen förordnades att vid sidan om tjänstemännen tillse att bönderna i väghållningsskyldighet fullgjorde sina åligganden.  Även skulle vägarna uppmätas så, att alla mil voro lika långa, 6,000 famnar.

Vid landstinget 1649 ålades allmogen att skaffa sig kärror. Den skulle också nu vid plikts görande, endast under länsmännens och tolvmännens tillsyn, bygga och underhålla vägar. Detta lovade nu bönderna göra, alldeles säkert.

Med det sistnämnda löftet synes dock även nu gått tämligen klent, ty 1652 nödgas länets hövding Eric Sparre, ännu en gång giva bönderna en allvarlig tillrättavisning och tillhålla dem att med flit bygga sina vägar och åtlyda de tillsatta tillsyningsmännen. Särskilt anbefalldes samma år om en väg mellan Delsbo och Ljusdal över Gryttjesbergen, vilken väg skulle upptagas så ”att man med vagn och kärra kunde framkomma”. Arbetet skulle begynna redan på våren påföljande vår och fingo kringliggande socknar sig ålagt att ”vid plikts görande” framforsla virke innan den 26 februari.

År 1652 förnyades påbudet om böndernas skyldighet att hålla kärror, varje bonde minst 1 kärra och varje gästgivare minst 4.
Senare än denna tid ha de större färdvägarna genom västra Hälsingland tillkommit. Härjedalsvägen, som var påbjuden att uppbrytas redan i början av 1700-talet, kom ej till stånd förr än först 1751, och då endast till en liten sträcka, och det är först i senare tid som vägen blivit fullbordad.

Med denna återblick på vägbyggnadsarbetet i vårt län, är det lätt att bilda sig ett omdöme hur vägfaranden fick ha det, och det är givet att en mera ordnad postgång kunde komma till stånd endast i mån som det byggdes vägar.
År 1753 hade det dock kommit så långt, att det ansågs nödvändigt inrätta ett postkontor i Bollnäs och 1756 även ett i Delsbo.

Som hans M:t genom nådig reskript till dess riksens Canselie Callegium av den 11 sistlidne augusti gott funnit att vid Dehlsbo kyrika uti Hälsinglands norra fögderi ett Postkontor till Correspondencers befrämjande måtte inrättas, i avseende till de omständigheter att därtill årligen en här gjord uträkning ej mera skall betarvas än 50 daler silvermynt åhrligen lön till postmästaren. Tio dahler cronmynt till Contoirs expenser och Ett Hundradeaderton daler 20 öre samma mynt till avlöning såväl för den ändan de som gående med posten, sedan 13 daler 16 öre s:mt blivit avräknade för postgången, nämligen Järvsö och Färila, som genom denna nyare kommer att upphöra och att allmogen i Wästermanland för ett betingande i skrivelse med resolution på allmogens allmänna besvär av åhr 1748 och dess 51 § är befriad men någre socknar ännu ej kommit till åtminstone av samma frihet samt därför nu anhållit att en postgång i norra fögderiet måtte inrättas på samma som i det södra skett.
Alltså och emedan Hr Postinspektoren därvid bland annat föreslagit till postmästare organisten Jon. Ström emot förenämnda villkor fördenskull har jag utom de härom under detta data utfärdade cirkulär ordes till samteliga postkontoren velat till postförvaltningen antaga bemälte Ström och skall för honom drärå vederbörligen fullmakt utfärdas, så snart postinspektoren till mig inför merbemälte Ströms Coutiansbrev för uppbörden ställd efter formulär pag. 236 i tryckta Postordningsboken och skriven på tolv öre S:mts Charta Sigillata jämte trohetsreversen börjad efter närvarande regeringsform tillika med en frivillig lasarettsavgift, varmed så mycket mera bör påskyndas som med denna nya Postkortorsinrättning skall börja 1 tillkommande novembris. Sedermera vill jag om installeringen, brevtaxa, postsigill och vigter med mera låta vederbörligen anställt förfoga.

Jag är
Herr Postinspektorens
Tjänstskyldige Tjenare
Stockholm den 16 september 1756
Leonhard Klinckowström

Alltnog, den 9 okt. meddelar postinspektoren Wahlman i Gävle att fullmakten för den nya postmästaren kommit, och den 30 samma månad utsänder han den första tidtabellen över den sålunda nyinrättade postlinjen Hudiksvall – Delsbo – Ljusdal – Färila – Sveg.

Den är utskriven 27/10 1756 och lyder som följer:

Emellan Hudiksvalls stad och Dehlsbo  samt till Herjeådalen Swegs Sogn dit ställe varest Krona Befallningsman är boende uträknat för the Ridande Posten 1 ¼ timma på milen sommar och vinter i goda vägar, 1½ tima på milen vår och höst uti menföre och olända vägar, samt för den gående posten från Färila Sogn och Lillbyn 3 timar i goda och 4 timar i olända vägar.

Postbonden eller postdrängen skulle inställa sig måndagsmorgon kl. 6 för att avhämta posten och föra den till kronolänsmannen Olof Bollin som då var boende i Tunbyn nr 3.
Det beräknades att länsmannen ”med knappnämlighet hinna expediera kronoäredena”, så att posten kunde avfärdas vidare kl. 10 f.m. Sedan skulle postryttaren färdas enligt fastställda ankomsttider.

Sommar och Vinter:
Tuna,
Tunbyn
Forsa, Åkre
Delsbo, Hammaren, dröjer vid Delsbo ¼ tima
Ljusdal
Över Ljusne älf
Färila, Svedja
Här stadnar den ridande posten och sedan bäres efter vanligheten var fjortone dag till Sveg i Härjeådalen, vars Krono befallningsman (Spångberg) i orten är boende, vanligtvis tisdagsmorgon.
Posten till Ytterhogdal bäres ömsom av fem hemman i Kårböle efter varv, om de ej annars överenskomma, att den som tager breven med sig till före berörda ort och vara pliktig att avhämta de därifrån förekommande kronoämbetsbrev  och rapporter och de övriga breven till Kårböle varifrån de sedan komma att följa Härjeådalsposten till Delsbo postkontoir.

Ridpost fanns alltså vid denna tid mellan Hudiksvall och Färila, en gång i veckan, men sedan var det gångpost varje fjortonde dag till Sveg och likaledes, förmodligen var fjortonde dag från Kårböle till Ytterhogdal.

Det är lätt att räkna ut, att det förutsatte fysisk kraft och mod att fullgöra dessa postturer, särskilt beträffande den ännu ödsliga sträckan Färila – Sveg.

Postmästaren i Delsbo var fullmäktig i Post-och Rådstuvurätt och fick i anledning därav resa än till den ena, än till den andra staden för att närvara vid rannsakningar i postmål.

Dessa postryttare färdades efter de svenska landsvägarna ända till i början av 1800-talet, då man övergick till att använda vagnar eller diligenser, som även kunde befordra passagerare. Se bilder på diligenser, bussar och andra färdmedel för postbefodran.

Från 1830 anlitades gästgivarna i stor utsträckning som posttransportörer.

1872 blev det daglig ångbåtstrafik med daglig postgång mellan Stockholm och Hudiksvall

 

Kronolänsman i Tunbyn nr 3, Olof Bollin född i Bollnäs 1711. Han avlider 1792 (8). Bollin köpte Tun-Byn nr 3, år 1757. Det var s k avlingsjord, dvs Bollin hade inget arv däri. Hans dotter Anna Helena var född 1746 i Valbo församlings, där fadern då var häradsskrivare. Där tycks familjen ha bott till ca 1757. Sonen Olof föds 1771.

Expedit. Befallningsman Herr Dan. Åhslund f. 1754 i Bergsjö. Flyttade till Sveg ca. 1784. Gift med Befallningsman Grans dotter.

Uppbördsskrivaren Pehr Forssblad f. 1758 i Forsa. Flyttade till Hudiksvall 1785

Postbönder/postiljoner

Einar Brodén postiljon 1756  Åkre Forsa

Per Olofsson född 1719, postbonde Åkre 1.

Nils Holmbergpostbonde  1830-talet

Per Lindberg, postiljon, född i Delsbo 1829. Bosatt i Tuna/Hälsingtuna. År 1890 har han flyttat till Hudiksvall där han är postiljon.  Gift med Sigrid Lind f. 1826 i Hälsingtuna. Sonen Lars Erik f. 1860.

(7C3) Olof Eriksson, brevbärare född 8/11 1889, bonde i Glimsta s 1.
Per Granath född 20/4 1882. Politiker och Postiljon i Hälsingtuna

Petter Johan Cederlund, postiljon, född 1847 i Sexdrega, Östergötland. Tjänstgjorde först å linjen Hudiksvall – Gnarp, sedan linjen Hudiksvall – Kårböle och slutligen i 34 år linjen Ljusdal – Sveg.

 

Avgående och ankommande post från Hudiksvall 1893

pfh-051-turlista
pfh-052-turlista

Post afgår och post ankommer var införd i Hudiksvallsposten 3 januari 1893

pfh-057-minneslista-1

pfh-056-minnesregler

Ur ”Uppslagsbok för posttjänstemän” Stockholm 1911, sid 945-46.

 

 

Posten i Hög

Så här kunde ett brev se ut innan vi fick frimärken

 

pfh-003-1828

Det här är s k kronopost. Kronopost inleddes under 1600-talet och upphörde som regel 31/12 1873. Kronoposten utgjorde tillsammans med soldatpost och klockarpost viktiga komplement till den allmänna posten. Brevet är avsänt från Glimsta den 9 december 1828 av N. Lidén till:
Krono länsmannen och Mönsterskrivaren
Högaktade
J. M. Åström
Forsa

(3J6) Nils Lidén Sockenskrivare, Länsman o Kronofogde i Glimsta 2. Född 4/11 1784, son till bonden Anders Larsson i Lia 1 (Lid) Död 9/3 1870
Gift 1/1 1808 med Anna Maria Löfling född 22/5 1778, d. t. traktören Per Löfling o hu. Anna Maria Åkerman vid Lövsta Bruk, Österlövsta, Uppsala. Död 31/8 1834.
Barn:
17G1) Fosterdotter till Johan Löfling i Holm 3, Hög.
Johan 12/3 1808 Kronofogde Glimsta 2.

(3J9) Johan (Jan Petter) Lidén Kronofogde Glimsta 2, född 12/3 1808, s. t. länsman Nils Lidén ovan. Flyttat till Gävle 1888.
Gift 1835 med Helga Isedora Melanie Hallström f. 19/1 1817 i Jämtland. Död 27/5 1858
Barn:
Helga Maria Christina 12/6 1838 – 25/3 1874
Nils Johan Isedor 9/1 1840 – 29/6 1840
Nils Johan Isedor 22/8 1844. Flyttat till Ljusdal 1870
Per Johan Hadar 18/3 1848. Flyttat till Borås 1876
Anna Wendela Melanie 12/12 1850 Flyttat till Vidbo Sthlm. 1872
Gabriel Anders Emanuel 30/6 1853 – 27/1 1854
Anders Gabriel Nicolaus 6/12 1857 Flyttat till Ramsjö 1880.

 

Högs gård

(10Z6) Carl Oscar Schlyter född 4/7 1836, son till Juris professor C J Schlyter i Uppsala. Infl. från Hudiksvall 1886. Häradshövding i Åsak 4, Hög, Högsgård. Flyttat till Hudiksvall 1905. Gift 16/10 1871 med Amalia Augusta Vilhelmina Wahlberg f. 26/5 1837 i Ripsa, Sörml. Tid, g. o. änka. Död 29/5 1902.
Barn:
Carl Gustaf Ekholm 19/11 1862. Styvson
Anna Maria Kristina Schlyter 1/9 1872.

pfh-007-h-g

Högsgård i Åsak har haft en central roll i Hög. Huset byggdes av häradsdomare Schlyter och var förutom hans bostad även ett stort jordbruk med egen trädgårdsmästare, rättare, drängar och pigor. I nära anslutning till huset fanns en kvarn och ett sågverk, en andelshandel och ett mejeri. Baptistförsamlingen som tidigare haft bönsalen hos ”Petters” i Holm, förvärvade 1928 huset av dåvarande ägaren P O Bergström i Åsak och lät höja taket för att bygga en stor samlingssal, lillsal och serveringskök. Namnet Betel (Guds hus) antogs. Ekonomiskt finansierade man bygget genom att hyra ut lokaler till postkontor, telegrafväxel och till garage för socknens brandbil med utrustning. Pastorsbostad och telefonistbostad iordningställdes och uthyrdes. Den 1 maj 1981 såldes Betel till privatperson och har därefter haft flera ägare. Ur Högs Fåret 2012

pfh-050-kung.

 

Högsgård poststation öppen mellan:

01-01-1892 – 31-05-1912

pfh-044-frim

Vackert välcentrerat frimärke stämplat Högsgård. Ägare: Anders Martinsson

 

pfh-005-vykort

Vykort stämplat Högsgård 25/4 1904

 

Ansvariga för postkontoret i Högsgård har varit, så vitt vi kan se, två av gårdens rättare. I Gävleborgs läns kalender för år 1902, tituleras A. Eriksson för ”Poststationsföreståndare” vid Högsgård.

Ca 1892 – 1896
(40S1) Sven August Fagerberg rättare, inflyttar från Lomma i Skåne, den 16 okt. 1886. Född 27/11 1854 i Fryeled, Jönk. Familjen avflyttar till Högsjö V. norrl. 14/11 1896.
Gift 27/3 1883 med Ida Justina Johansson född 4/3 1854 i Fryeled, Jönk.
Sex barn: Ester Ida Amalia 1884, Sixten Johan Fredrik 1885, Karl Artur Einar 1887, Lilly Gerda Elisabet 1889, Ernst Svante Gunnar 1891 och Helga Paulina 1893.

Ca 1896 – 1906
Rättare Alex Eriksson född 15/11 1869 i Nora, Västmanland. Inflyttad från Lomma 16/9 1896. Ogift. Utflyttat till Österåker 28/4 1906.

Ca 1906 – 1912
(8Z1) Per Högström, poststationsföreståndare 1896 – 1912, och bonde i Åsak 5. Född 4/9 1870, son till nämndeman och bonde Lars Olof Högström i Åsak, Hög. Död 12/8 1929.

Sedan Högsgårdens postkontor hade stängts den 31/5 1912 kom posten att hämtas och delas ut av Viktor Bladin. Han var tidigare faktor på  Bromsvallssågen i Hög. Efter honom kom postlinjen att tas över av Sven Lindberg, hans bror Lars-Olov Lindberg och Albert Friberg.

(9E2) Viktor Bladin född 8/6 1871, son till skollärare Nils Jons Bladin, Kungsgården Hög. Död 11/1 1931
Gift 10/2 1909 med Anna Erika Fredlund f. 14/4 1883, d. t. Inga Fredlund i Glimsta. Fl. t. Hudiksvall 1936. En son, Erik Hilding f. 11/4 1906. Flyttat till Hudiksvall 1936.

pfh-045-brevbäraren

Sven Peter Lindberg bonde i Frölland och brevbärare i Hög i många år. Han cyklade till Hudiksvall och hämtade posten och cyklade runt hela Hög och delade ut

pfh-046-jp-birgit

Sven Peter Lindberg på sin postrunda i Hög. Här möts han av dottern Birgit

pfh-043-post-motorc

Sven Peter Lindberg på sin Indianmotorcykel X 501 med snöskidor och packade postväskor. Vintertid körde han med skidor som var tillverkade hos Valdemar Erikssons verkstad. I bakgrunden frun Kristina Lindberg på gården i Frölland.

pfh-047-fam-lindb

Fru Kristina, dottern Birgit och pappan Sven Peter Lindberg

phf-056-v-bladin

Viktor Bladin, cyklande postbud. Bild ur släktens och Anders Martinssons arkiv.

 

pfh-060-osak-flyg

Åsak i Hög, med den gård som tidigare kallades Högsgården

pfh-024.betel

Här ser vi hur den vinkelbyggda logen rivits bort och mangårdsbyggnaden höjts i den mittre delen, för att inrymma en samlingssal. Brokvisten finns fortfarande kvar.

Bilder och text från Högs hembygdsförening.

Högs nya postkontor öppet mellan:

01-01-1948 – 30-05-1973

(8C2) Sven Peter Lindberg, bonde, postiljon o poststationsföreståndare född 4/9 1890, son till bonden och kyrkvärden L. P. Lindberg i Frölland 4, Hög. Inflyttat till Hög 1908. När Posten behövde en föreståndare till postkontoret i Högsgården som nu blivit ombyggd till Betel, blev Sven P Lindberg den självklare föreståndaren. Dessförinnan hade han varit cyklande lantbrevbärare på linjen Hudiksvall – Hög. Även hans bror Lars-Olov Lindberg f. 1900, var lantbrevbärare på samma linje åren 1932 – 1933. Som vikarie hade han (3P24) Albert Friberg f. 1906, berättar hans dotter Birgit.
För att sätta sig in i de nya rutinerna fick han hjälp av Gerda Persson Norberg från Hedvigsfors i Bjuråker.
Efter en tid började Lindbergs sjukdom göra sig påmind och 1950 tog hans dotter Birgit över tjänsten som föreståndare.  Sven Peter Lindberg avled 13/5 1951.
Han gifte sig 20/5 1918 med Kristina Magdalena Persson f. 7/8 1894, d. t. torpare Per Jonsson i Lia, Hög.  Hon avled 18/5 1968.
Tre barn:
Astrid Margareta 26/2 1919
Lars Arvid 29/9 1920. Lantbrevbärare i Forsa
Birgit Kristina 21/1 1932 Gift med Lars Arne Sandin. Änka 1984. Två barn. Lars Åke 19/6 1961-19/7 1981 och Stig Arne 2/3 1963. Bosatt i Glimsta 69, Frölland Hög.

Dottern Birgit tog över föreståndartjänsten efter sin far år 1950. En tid innan postkontoret stängde (ny föreståndare blev Inga Lisa Dahl) fick Birgit en tjänst i Ilsbo där hon blev kvar en kortare tid innan hon flyttade till Forsa och blev lantbrevbärare, en tjänst hon innehade till det att postkontoret i Sörforsa lades ner 11 februari 1994.

(8G18) Inga-Lisa Dahl poststationsföreståndare i Hög, född 7/3 1951, dotter till linjearbetare Per Olov Sören Dahl i Åsak, och h. h. telefonist Cecilia Margareta.
Efter postkontorets nedläggning 30/5 1973 flyttade Inga-Lisa Dahl till Luleå.

 

Lantbrevbärarlinje med buss från Hudiksvall kallad, ”Ringlinjen”. 

Hudiksvall 4, Gia-Hög 1969 – 1979, 1979 – 1996

 

(8C2) ArvidLindberg f, 29/9 1920, son till Sven Petter Lindberg ovan.  År 1947  tog han över lantbrevbäringen i Forsa efter Bror Svensson från Bäck i Forsa, som han behöll till 31/9 1983 då han slutade efter 36 år som lantbrevbärare.
Gift 18/5 1958 med Elsa Viola född i Hälsingtuna 7/3 1934.
Två barn. Karl Ingemar 27/2 1953 och Karin Elisabet 30/7 1958
Arvid Lindberg avled 11/6 2010.

 

gph-019-basarpost

Minne från Godtemplarlogen Wästa i Hög 1906. Logen hade flyttat från Knösta i Hälsingtuna till sockenstugan i Hög, våren 1903.

 

 

Julfrimärke med motiv från Hög

16/11 1974 gav posten ut två julfrimärken med motiv av Mosaikbroderier.
Motiven till 45-öres märkena är hämtade från ett 1400-tals mosaikbroderi från Skeppstuna kyrka i Uppland och ett 75-öres märke som visar en detalj av ett 1300-tals mosaikbroderi från Högs kyrka.
Broderiet har sedan slutet av 1800-talet förvarats i Statens historiska museum i Stockholm.

gph-011-frim

Frimärket är här förstorat

 

 

Från 1830 anlitades gästgivarna i stor utsträckning som posttransportörer.

Läs här om 1734 års gästgiveriförordning på Wikipedia


 

Gästgivare i Forsa

 

Hamre 2. Gästgiveri ca 1830 – 190..

Nuvarande adress är Strömvägen 23, se karta

(2D4) Jonas Andersson Hamre 2. Gästgivare född 8/8 1875, son till Anders Ersson i Hillsta 2. Inflyttat från Glimsta i Hög 1813. Död 18/3 1850
Gift 31/10 1802 med (2D3) Karin Jonsdotter född 13/2 1775, dotter till Jon Olsson i Glimsta 2. Död 20/7 1839.
Barn:
Tv Anders 17/1 1805 – 25/2 1805
Tv Jonas 17/1 1805 – 21/1 1807
Brita 9/7 1807. Gift 1833 med Per Jönsson, målare. Husman i Hamre
Jonas 23/10 1810 Han tog över Gästgiveriet efter föräldrarna
Anders 12/1 1816. Gift 1844 Husman i Hamre.

(2H7) Jonas JonssonHamre 2. Gästgivare  f. 23/10 1810, son till Jonas Andersson ovan. Död 18/11 1867
Gift 1832 med (46S5) Brita Olsdotter f. 17/2 1810, d. t. Olof Andersson i Sörviksta 2. Död 10/1 1889. (Tilltalades för stöld 1853 som av Kungl. Hof. M. stadsfästes böter och uppenbar Kyrkoplikt som undergick i Tuna kyrka den 12/11 1854. Hela familjen verkar vara tilltalad för stöld inklusive barnen.)
Fyra barn. Jonas 3/7 1835, Kerstin, 19/10 1837, Olof 8/10 1839, Karin 2/4 1845

(2H8) Per Persson Högman Hamre 2. Gästgivare. född 12/9 1811, son till bonden Erik Nilsson i Åsak 4, Hög.Gift 2 ggr. Bonde i Åsak 4, Hög, mjölnare i Välsta, Forsa. Hitflyttad från Amerika 1851. Änkling dessförinnan 1850. Omgift 1851. Gästgivare i Hamre 2, Forsa. Flyttat till Rengsjö 29/4 1858. Död 23/5 1877.

(2H9) Erik Rudolf BromanHamre 2. Gästgivare född 22/4 1839 i Funbo sn. Inflyttat 1878. Död 8/4 1880.
Olyckshändelse. Då gästgivaren Broman i Forsa sistlidne torsdags afton var på hemresa från Hudiksvall inträffade den bedrövliga händelsen att han i mörkret körde omkull i ett dike vid vägen, ej långt från sitt hem och blev där liggande, med åkdonet stjälpt över sig, till följande morgon, då han varseblevs av förbiresande. Han befanns då vara död. Hästen som fallit på rygg i diket var mycket skadad. Hudiksvallsosten lördagen den 10 april 1880.
Gift 29/12 1861 med Brita Aurora Ingeborg Hollstrand f. 29/10 1837 i Danmarks sn, Uppsala.
Fyra barn:
Agda Susanna Ingeborg 27/9 1862. Gift 3/12 1881 med Handlaren i Hamre 2. Otto Torén.
Ernst Hugo Rudolf 17/2 1864
Erik Helge 5/11 1876
Hildur Rudolfina 17/8 1878 – 24/11 1887

Efter Bromans död 1880 flyttades rörelsen över till Hamre 3, en stor pampig gård som ägdes av (3H9) Daniel Andersson 1848 – 1895, endast ett stenkast från den gamla gästgivargården.

Efter Daniel Anderssons död 1895 drevs rörelsen av hans änka Margta Wahlund till i början av 1900-talet då (3H14) Anders Olof Nordin 1862-1942 övertog gästgiveriet.
År 1909 eldhärjades den stora byggnaden.

Nu dröjde det inte länge förrän de första motorfordonen började dundra fram på vägarna och skjutshållningen med häst förlorade sin betydelse, skriver Henning Lindh, i boken ”Forsa”, sid. 180.

pfh-053-hamre-gestgiiveri

Gästgivargården i Hamre 2. År 1909 ödelades den ståtliga byggnaden av eld.

 

Smedsgården Gästgiveri ca 1750 – 1860 

Nuvarande adress är Smedsgården 41, se karta

(12S3) Olof Hansson Gästgivare och bonde i Smedsgården 2. Född 30/5 1715, son till bonden Hans Olofsson i Smedsgården 2. Död 26/1 1791
Gift 24/10 1742 med Cecilia Ersdotter f. 25/7 1719, d. t. Bonden Erik Olsson i Sörhoga 1. Död 22/9 1788
Fem barn:
Hans 18/8 1743 – 28/9 1743
Hans 29/9 1744 Han tog över gästgiveriet efter föräldrarna
Karin 30/9 1750 – 21/11 1751
Olof 3/12 1757 Han tog sedan över gästgiveriet efter sin bror

(12S4) Sonen Hans Olofsson,gästgivare född 29/9 1744, tog över rörelsen efter sina föräldrar. Död 13/9 1804. Gift 16/10 1774 med Apollonia Larsdotter född 22/1 1746, dotter till bonden Lars Larsson i Utnäs 2. Död 2/8 1828.
Barn: Cecilia 9/12 1776 – 10/9 1777

(12S5) Olof Olsson, gästgivare född 3/12 1757, son till Olof Hansson ovan, tog över gården och gästgiverirörelsen efter sin bror. Död 6/2 1817
Gift 29/10 1793 med Karin Olsdotter född 14/8 1774, d. t. bonden Lars Larsson i Utnäs 2. Död 29/12 1846.
Fyra barn:
Cecilia 10/2 1795 – 16/3 1795
Cecilia 15/4 1797 Hon och maken tog sedan över gården och gästgiverirörelsen
Helena 26/6 1799 Gift 1822 med bonden Per Andersson i Norrviksta 2.
Karin 13/7 1812 Gift 11834 med bonden Johan Olsson i Frägsta 1.

(12S6) Mårten Mårtensson, gästgivare i Smedsgården, född 23/12 1820, son till bonden Mårten Olsson i Kalvhaga 4.Död 29/1 1898.
Gift med dottern i huset Cecilia Olsdotter f. 15/4 1797. Död 24/8 1889.
Tre barn:
Per 14/5 1853. Tog över gården, men gästgiveriet lades ner. Nämndeman
Olof 5/51862 – 3/6 1869
Mårten 11/7 1865. Bonde i Smedsgården 2. Ogift, död 11/2 1947.

 

Vålsta Gästgiveri ca. 1710 – 1775

Nuvarande adress är Vålsta 151, se karta

(12W1) Erik Olofsson Gästgivare, Riksdagsman och bonde i Vålsta 1. Född 1682. Död 2/11 1735. Hustru Margreta Hansdotter f. 5/2 1684. Död 23/8 1759.
Fem barn:
Margreta 13/11 1710
Olof 27/12 1711 Han tog över Gästgiveriet och gården efter föräldrarna
Johannes 18/11 1714 Gift 1737 med (1Å2) Karin Jönsdotter i Åkre 1
Erik Forsman 23/6 1718 Komminister i Hög
Karin 10/12 1721

(12W2) Sonen Olof Ersson Gästgivare och bonde i Vålsta 1. Född 27/12 1711 – Död 29/7 1747. Gift 16/9 1739 med Cecilia Matsdotter f. 5/9 1712, d. t. bonden Mats Eriksson i Veda 2. Änka och omgift 10/12 1749 med Lars Persson f. 29/1 1723
Fyra barn:
Erik 9/4 1741 – 15/1 1742
Margreta 14/11 1742 Gift 1763 och bosatt här med kronolänsman Johan Lundgren
Kerstin 5/2 1745 Gift 1766 med Olof Eriksson bonde i Vålsta 1.
Karin 11/6 1746 – 31/5 1747

(12W3) Lars Persson Gästgivare och bonde i Vålsta 1. Från 1776, bonde i Överbyn 3. Född 29/1 1723, son till bonden Per Olsson i Överbyn 3. Gift 10/12 1749 med gästgivaränkan Cecilia Matsdotter. Död 26/10 1783

 

 

Åkre Gästgiveri ca 1740 – 1804

Nuvarande adress är Åkre 74, se karta 

Den 27/10 1756 beslutades att en gång i veckan skulle post avhämtas från Tunbyn i Tuna och avlämnas av ridande postryttare vid Åkre i Forsa, Delsbo, Ljusdal och vid slutstationen i Svedja, Färila, där lokala postförare tog vid.

(2Å1) Erik Danielsson Gästgivareoch bonde i Åkre 2. Född /6 1698, son till Daniel Olofsson i Norrbobyn, Norrbo. Död 18/5 1773
Gift 21/10 1733 med Karin Ersdotter född 12/3 1708, d. t. bonden Erik Olofsson i Frägsta 1. Död 20/9 1798
Nio barn:
Daniel 10/9 1793 Han tog över gården och gästgiveriet efter föräldrarna.
Anna 30/8 1765 Hon och maken tog över gården och gästgiveriet efter sin bror
Erik 1739, Per 1742, Olof 1744, Karin 1717, Karin, 1748, Kerstin 1751, Johan 1753.

(2Å2) Sonen Daniel Ersson, gästgivare i Åkre 2. Född 10/9 1734 Död 2/10 1770.
Gift 27/5 1764 med Ingrid Olofsdotter 9/10 1740, d. t. Olof Jönsson i Trogsta 9. Efter makens död gifte hon om sig 1771 med (12F3) Lars Hansson i Funsta 2.
Dottern Anna född 30/8 1765.

(2Å3) Per Larsson, gästgivare  och bonde i Åkre 2, född 24/3 1746, son till bonden Lars Persson i Norrhoga 2. Död 13/11 1811
Gift 13/10 1771 med dottern i huset Anna Ersdotter f. 27/5 1736. Död 4/12 1813
Barn:
Karin 29/12 1773 Gift 1799 med Jon Jonsson Bonde i Åkre 2.
Anna 20/12 1776 Gift 1806 med bonden Jon Persson i Trogsta 1.
Daniel 26/7 1778 – 1/9 1778
Kerstin 9/11 1781 – 19/7 1839

(1Å3) Per Olofsson, bonde och postbonde i Åkre 1.Född 7/1 1719. Död 3/3 1781.

Einar Brodén postiljon 1756  Åkre Forsa

(1Å6) Per Samuelsson nämns 1847-1850 som gästgivare och bonde Åkre 1 född 22/1 1797. Död 22/1 1879

 

Posten i Forsa 

 

pfh-004-1828

Brev från Glimsta i Hög, avsänt av N. Lidén 1828 till krono Länsmannen och Mönsterskrivaren J M Åström i Frägsta, Forsa
Avskrift:

Till Krono Länsmannen och Mönsterskrivaren J M Åström.

Till fullgörande av Höga Landshövdinge Embetets den 6:te dennes givne Remissorial Resolution, äger Krono Länsmannen och Mönsterskrivaren befordra närlagde Kungörelse angående gjord ansökning om skatteköp av Krono Hemmanen Nr 1.82 i Geholm, Ljusdals socken, till publicerande i Forsa och Högs kyrkor, samt om uppläsandet begära prästbevis och dem hitsända.

Glimsta den 9 december 1828
H. Lidén

(7F9) Krono befallningsman Jonas Magnus Åström i Frägsta 2, född 11/1 1799 i Piteå. Flyttar från prästgården till Frägsta 2, 1828. Död 23/7 1855.
Gift 1829 med Ulrika Elisabet Ronander f. 11/8 1809 i Delsbo. Död 7/3 1874
Tre barn: Henrik Magnus Vilhelm 14/12 1830-17/12 1830, Vilhelm 15/5 1832, bokhållare flyttat till Tolvfors Bruk 1855. Elonora Henrietta 10/10 1836. Gift 1860 m Klockare o skollärare Johan Palmgren vid prästgården.

 

 

pfh-001-1853

Brev av Erik W. Aurivillius, avsänt från Hudiksvall 1853 till Bergianska Trädgården i Stockholm
Se brevets innehåll nedan.

bfh-002-brev-1853

Brev till Bergianska trädgården i Stockholm, från Erik W. Aurivillius den 21/10 1853

Avskrift: Jämte tacksägelse för benäget översänd prisom å fruktträd, anhåller jag att av de uppgifna sorter erhålla i goda starka exemplar.

ÄppelträdPlommon

Josephine — 1 st.                     Die kleine Mirabella
Vinterhyllning — 1 st.               Röda …plommon

PäronKirsbär

Socker — päron 1 st.                Gula Biggareaux — 1 st.
Augusti — päron 1 st.

Alltsammans i låg form.

Obs. Träden adresseras till Herr … Johan Wahlström i Hudiksvall

Erik Wilhelm Aurivillius född 24/12 1802 i Upsala, son till professorn o. universitetsbibliotekarien Per Fabian Aurivillius. Kyrkoherde i Forsa o Hög 31/7 1848. Prost 17/10 1849. Död 22/6 1874.
Aurivillius var en flärdfri, alvarlig och sträng man.
Forsa prästgård, som är omgifen av en mycket härlig natur, förskönade han genom byggnader, en storartad trädgårdsanläggning med orangeri m.m. så att den kunde täfla med de vackraste i riket, men huruvida detta var till fördel för hans ekonomi, må lämnas osagdt, åtminstone skrev en forsabo till hans efterträdare: ”Hr A. var en ifrig botanist och har, som det mig förefallit, arbetat sig fattig på blommor och blad”.
Gift 1850 med Kristina Lovisa Forsell född 18/2 1815, dotter till prosten o professorn Olof Hansson Forsell i Hudiksvall o. h. hustru Magdalena Norberg. Död 16/3 1869
Fyra barn
Per Olof Christopher 15/1 1853. Professor o intendent för Riksmuseets entomologiska avd.
Carl Vilhelm Samuel 31/8 1854. Docent i zoologi i Upsala. Död 1899 på hemväg från en forskningsresa till Sundaöarna och Ostindien.
Elisabet Vilhelmina 1/8 1856 – 26/1 1857
Ebba Vilhelmina 16/3 1860. Fil. Kand.

pfh-008-prestg

Vykort. Forsa prästgård före branden 1902

 

 

Posthanteringen förändras 

Det var i samband med järnvägens tillkomst mellan Hudiksvall och Forsa 1860 och dess anslutning till ångbåtstrafiken på Dellarna som post och persontransporter började förändras på allvar. Men det var inte förrän 1888 när järnvägen blev förlängd till Ljusdal som posttrafiken kom igång mer kontinuerligt till Dellenbygden.
pfh-012-1860
Den smalspåriga järnvägen mellan Hudiksvall och Forsa invigdes 1860 och det här är stationshuset i Forsa.
Här var Forsa postkontor tillfälligt inrymt 1888 – 1889, medan Forsa nya järnvägsstation blev färdigbyggd.

 

 

pfh-013-

År 1874 blev järnvägen förlängd fram till Dellens utlopp i Näsviken. Den stod klar med invigning 1 november 1874.

Forsa poststation

Öppen mellan:
Forsa 01-01-1874 – 31-10-1961
Forsa 10-02-1881 – 06-04-1888 ? 
(Ny uppgift)
Forsa 25-10-1912 – 31-10-1961
Forsa (f. Sörforsa) 01-02-1962 – 18-08-2000

 

Forsas första postkontor 1874 – 1888

Poststation och dess föreståndare var handlare (65H1) Otto Julius Karlsson Thorén i vars butik utefter landsvägen i Hamre 2 poststationen var belägen. Otto Julius Thorén född 30/7 1850 i Brastad Bohuslän, inflyttad 1873 från Strömstad. Gift 3/12 1881 med gästgivare Bromans dotter Agda Susanna Ingeborg.1888 säljer han fastigheten och postkontoret flyttar till Forsa gamla smalspåriga järnvägsstation och därifrån 1889 till den nybyggda normalspåriga Forsa järnvägsstation.
Som biträden i butiken hade han sina syskon:
Olivia Adolfina Disideria  Torén 25/6 1853
Johan Patrik Thorén 19/5 1855
Olof August Thorén 30/3 1861

pfh-054-hamre-affer

Hamre i Näsviken. Möjligen låg första postkontoret i den här butiken? Men eftersom adressen är Hamre 2, densamma som Gästgivargården kan den även varit inrymd där?

pfh-014-1877

Brev stämplat i Forsa den 22/8 1877

pfh-010-forsa-stat

Den normalspåriga Forsa järnvägsstation anlades 1889, och blev påbyggd med en våning 1918. Forsa postkontor flyttar 1888 från Hamre 2, till Forsa gamla smalspåriga station, därifrån till den nybyggda Forsa järnvägsstation 1889, där den blev kvar till den 31 oktober 1961.

(16B8) Milly (Emilia) Johansson (f. Reinholdsson) 1904-1995, berättar i boken, ”Mer om några byar i FORSA”, sid 105.
Jag borde säga något om postgången. Den delades upp så att varje gård hade sin vecka då posten skulle hämtas varje dag på Forsa station på morron och sorteras och sedan delas ut till varje hem inom Hedsta by. Hur länge detta system varade vet jag inte.Slut citat.

(10J1) Johan Alfred Mandell, Stationsmästare på Forsa station. Född 18/2 1875, i Länäs i Ör. Infl 1917, utflyttat till Järbo 1930.
Gift 27/8 1898 med Johanna Elisabet Andersson, f. 6/2 1876 i Sköldinge, Sörmland.
Fem barn:
Tv. Nils Alfred 27/2 1902 Fl. t. Stockholm 1927
Tv. Per Alvar 27/2 1902. Fl. t. Stockholm 1924
Ruth Elisabet 12/2  1904. Fl. t. Järbo 1930
Nelly Elisabet 19/12 1906. Postbiträdepå Forsa poststation Fl. t. Järbo 1930
John Erik 27/12 1929. Fl. t. Järbo 1930.

(27J1) Erik Johansson Dalhiem poststationsföreståndare född 1/11 1879 i By, sn. Kopp. Inflyttat 1931. Gift 29/11 1914 med Alma Kristina Eriksson f. 15/6 1888 i Svärdsjö sn. Kopp. Två barn: Brita Margareta 20/11 1915 och Per Gustaf 3/10 1918.

Postbiträde Ellen Sofia Dorotea Månsson född 31/7 1901 i Haverö, Medelpad. Ogift. Död i Borgsjö, Medelpad den 19/8 1963.

 

pfh-059-flyg

Näsviken

pfh-009-n-station

Näsvikens järnväg-och poststation öppnad för allmän trafik den 1 juni 1887 och delen Hudiksvall – Delsbo den 1 juni 1888.

Näsviken poststation

Öppen mellan 01-06-1888 – 31-10-2001

Näsvikens poststation inrättades vid järnvägsstationen när järnvägen blev klar till Ljusdal. Personalen på järnvägsstationen bestod av en stationsförman, stationsinspektor (stins), stationskarlar och kontorister. Personalen skulle även sköta posten som var inrymd i Stationshuset. En del av posten gick med hästskjuts till Norrbo.

(26J1) Oskar Ludvig Gillberg poststationsföreståndare född 12/4 1874 i Sundsvall. Infl. 1933. Gift 13/9 1903 med Anna Matilda Fredriksson f. 9/12 1875 i Kyrkås sn. Jämtl. Två barn: Oskar Einar Ludvig 23/7 1907 Lokeldare. Fl. t. Norrköping 1934, och Karin Elisabet 16/7 1910, fl. t. Bölan i Enånger 1934.

Post befordrad i postlådekupevagnar blev stämplade med PLK, eller i bevakade postexpeditionsvagnar, stämplades med PKXP.

Järnvägspost: HUDIKSVALL – LJUSDAL 1888 – 1899

pfh-027-1897

Järnvägspost stämplad Hudiksvall – Ljusdal 6-11-1897

 

Efter många turer för och emot en namnändring, enades man dock att Forsa poststation i fortsättningen skulle namnändras till Sörforsa. Men det skulle komma att namnändras ännu en gång. Efter det att postmyndigheterna erhållit synpunkter i december 1961 från televerket, som behöll Forsa och Sörforsa som namn på sina växeltelefonstationer, och från professor Jörgen Sahlgren i Ortnamnskommissionen, vilken tillstyrkte namnändringen, beslutades att Sörforsa skulle ersättas av Forsa som poststationsnamn från och med 1 februari 1962.

Sörforsa poststation öppen mellan:

01-07-1929 – 31-01-1962

Sörforsa namnändrat till Forsa 01-02-1962 – 18-08-2000

När kontoret öppnades antogs fröken Gunborg Carlsson/Bergström i Bergsjö,till poststationsföreståndare.
Posten var ett tag inrymd i en mindre lokal i den nordligaste av de båda tvillinghus som gick under namnet Stenkasernerna, Lund 2:9.
1930 när så Konsumhuset Lund 3:1, Lundvägen 43, var färdigbyggt flyttade posten dit. Postföreståndare var Stina Lindqvist. Därifrån flyttade posten sitt kontor till Gotthard Backtröms (livsmedel) hus, med Agnes Sahlström som föreståndare. Där var posten till början av 80-talet när nya Konsumhuset blev byggt, som nu är Röda Korset/kupan, Lundvägen 34. Föreståndare för posten var då Greta Wallberg. Postkontoret fick ingång från Lintorget, en adress som blev dess sista innan postverket lade ner verksamheten 1 sep. 1998. Därefter blev det post i butik.

pfh-055-sorforsa

Ett vykort visar de båda stenkasernerna.

pfh-058-s-forsa-flyg

Sörforsa. Mitt i bild är Röda korsets kupan, Lundvägen 34, med Lintorget

pfh-063-n-viken

Lundavägen 34. Bilden ägs av Postmuseum

 

Forsa poststation med kontor i Sörforsa och Näsviken öppen mellan:

01-02-1962 – 01-09-1998

Postombud

Näsviken POB 1 = Norrbo 02-05-1968 – 29-11-1975

Lantbrevbärarlinjer

Forsa:
Nansta 1969 – 11/2 1994
Lumnäs 1969 –

Näsviken:
Långby 1969 –
Norrbo 2/5 1968 – 29/11 1975
Norrbo 1980 –

Exempel på försändelser

 

pfh-015-kort

En helsak (försändelse med betalt porto) stämplad 1/10 1898

pfh-016-brev

Brev stämplat 30/1 1915

pfh-017-brev

Brev stämplat 4/7 1916. Företaget ägdes av E. Tjärnström

pfh-018.kort

 

 

Postiljoner/brevbärare

Nils Holmbergpostbonde  1830-talet i Fränö

(15B15) Sven Persson född 17/12 1859, i Njutånger. Lantbrevbärare 20-30-talet, fjärdingsman och bonde i Bäck. Död 3/5 1938 Gift 2/11 1881 med (15B13) Cecilia Jonsdotter född 17/9 1856, dotter till nämndeman Jonas Larsson i Bäck.
Tio barn. Sönerna Per Johan f. 14/8 1882 och Sven Maurits f. 28/2 1887 båda brevbärare innan de emigrerade till N. Amerika, 1901, res. 1903.
Sonen Bror Martin Svensson född 20/10 1892 lantbrevbärare till 1947 då hans linje (troligen Hudiksvall – Forsa) övertogs av Arvid Lindberg från Hög, som han behöll till 31/9 1983 då han slutade sin lantbrevbärargärning.

1912 öppnade posten kontor i Hålsjö, då fick man hämta posten i Näsviken


När poststationen den 1 januari 1912 flyttades från Norrbobyn till Hålsjö fortsatte ”Post-Olle” att hämta posten i Näsviken och köra den till Hålsjö och sedan vidare till Norrbobyn. Eftersom poststationen hade upphört i Norrbobyn, hade flera gårdar egna väskor som ”Post-Olle” hämtade och avlämnade vid respektive gårds infart från landsvägen. En del post lämnades också vid någon affär, där de närmast boende fick hämta sin post.
(5B14) Olof Mörk (1859-1953),  kallad ”Post-Olle”

Omkring år 1915 tillträdde enl. uppgift Hanna Broman (en uppgift vi gått bet på att bekräfta) postkörningen från Näsviken till Norrbobyn och därefter en kortare tid (3H14) Olof Nordin f. 1883, Forsa. Han ersattes av (100C4) av Herman Björk, Forsa/Hålsjö, som liksom sina föregångare körde med häst. Under senare delen av 1920-talet byttes hästen mot bil och postkörningen fortsatte för Björks del fram till 1941. Nu tog (38Å6) Gösta Sjöberg över. En gärning han innehade under 36 år till 1977.

(31L5) Svante Tillander, (1896-1978) Långby, Forsa körde posten från Näsviken till Norrbo åren 1936-38. Han avlöstes av Erik Berg, Forsa, men eftersom postgången till Norrbobyn på nytt skulle ändras, blev han uppsagd och erhöll avgångsbidrag när han lämnade sin anställning 1951.

(18Å5) Erik Berg, postförare 1938-1951 född 28/8 1909, gift 1944, bosatt i Hamre, Näsviken. Död 30/11 1987

(9V35) (100C4 Forsa släktbok) Olof Herman Björk född 29/12 1899, son till Lars Gustaf Björk i Kalvhaga. Postförare  Hamre – Hålsjö, bonde i Gammelsträng 3:4. Herman var en karl med synnerligen god fysik vilket bekräftas av en åttonde placering i Vasaloppet som han deltog i på 20-talet. Död 28/12 1978. Gift 3/4 1927 med (9V22) Brita Margreta Olsson född 13/4 1907, d. t. bonden Olof Olsson i Gammelsträng 8. Död 19/7 1976.
Barn: Lars Ivar 4/5 1927, Olof Ingemar 17/6 1931 och Sven Göte 17/5 1934.

(31L5 Forsa släktbok) Svante Tillander född 16/9 1896, son till bonde o kopparslagare Erik Tillander i Långby 8. Bonde och postkörare Långby 8. Död. 20/7 1978
Gift 11/12 1932 med (15Y14) Agnes Amalia Mickelsson f. 17/11 1906, d. t. bonden Michael Eriksson i Gammelsträng, Norrbo. Död 22/4 1984
Barn: Olof Emil 1924, Ingrid Maria 1929, Karin 1932, Sven Erik 1934, Nils Olof 1937, gosse 1945.

(38Å6) Anders Gösta Sjöberg född 18/10 1917, son till bonden A. E. Sjöberg i Hålsjö ss 10. Norrbo. Lantbrevbärare bosatt i Hålsjö. Började som postutkörare 1941 och slutade efter 36 år 29/11 1977. Död 7/3 1989.Gift 23/6 1945 med Anna Nilsson f, 3/3 1918 i Lund, Skåne.  Död 11/10 2011. Sju barn.

(7L11) Knut Folke Eriksson, Förste postiljon född 20/10 1909 i Borgsjö sn, Västernorrland. Död 27/1 1954.
Gift 10/10 1937 med Helga Birgitta Andersson f. 23/4 1909 i Lund
Två barn: Göhlin Gunvor Birgitta 16/4 1939 och Per Gunnar 9/4 1941.

(60Å2) Ebba Johanna Eneroth Postbiträde i Hamre. Född 14/7 1884, dotter till handlare Per Leonard Eneroth i Hamre. Flyttat till Skellefteå 1918. Död 19/4 1971.

(10Å2) Nils August Nilsson Lantbrevbärare född 30/1 1904 i Stöde sn, Västernorrland. Död 13/5 1951. Gift 27/7 1927 med Magda Elva Isedora Andersson f. 23/11 1904, d. t. elmontör Karl Andersson i Forssån. Död 2/6 1947
Tre barn. Gerd Marianne 25/7 1927, Kaj Nils Yngve 4/5 1929, Bo Karl Ingemar 19/3 1934

Gunborg Elisabet Carlsson-Bergström, poststationsföreståndare i Sörforsa från 1/7 1929 till …? Född 11/4 1903 i Rogsta. Gift 21/7 1935 med Erik Albert Einar Bergström från Hälsingtuna. Gunborg Bergström avled i Linköping 28/9 1992.

Nästa föreståndare i Sörforsa var Stina Lindqvist och efter henne Greta Wallberg född 29/3 1925 i Bjurholm, i Västerbotten. Hon och maken Gunnar är bosatta i Hudiksvall.

Anna Elisabet Hellberg, postbiträde, i Forsa/Sörforsa på 20-30-talet. Född 7/12 1887 i Forsa.  Ogift. Bosatt på Centralhotellet i Hamre. Död 23/3 1931.

Astrid Marianne Holmberg, postbiträde bos. i Hamre.  20-30-talet. Född 17/1 1916 i By, Kopparbergs län. Ogift. Död 2/11 1988

13/9 1927 Natten till den 13:e förövades ett inbrott på post- och järnvägsstationen i Näsviken. Bytet blev omkring 5000 kr i kontanter. Sedan spaning inte givit resultat utfäste Generalpoststyrelsen en belöning dels på 10 % av de tillgripna medlen som kan komma till rätta och dels 300 kr för upptäckande eller gripande av den eller de som förövat stölden.

21/10 1937 Postdirektionen föreslog Generalpoststyrelsen att man skulle inrätta en gående lantbrevbäring på linjen, Näsviken – Tomta – Norrhoga – Åkre – Näsviken.

Karin Ingalill Haglund, postbiträde vid Näsvikens Järnvägsstation på 40-50-talet. Född i Bollnäs 6/8 1925.

(129D1) Rolf Hubert Johansson, brevbärare i Åkre. Född 18/11 1905 i Stockholm. Gift 1935. Död 22/11 1970

pfh-049-post

Näsvikensvägen 19 hörnan Övernäsvägen

12/12 1949. Rune Svahn öppnade ny manufaktur-och klädaffär på Näsvikensvägen 19 i Näsviken, som dessutom kom att sälja leksaker och presentartiklar. Från 1950 kom även affären att inrymma Näsvikens postkontor.
(62G3) Rune Svahn född 2/7 1906 i Sala. Son t. Carl Johan Svahn i Näsviken. D.7/3 1991
Gift 9/6 1935 med (62G2) Tora Margareta Pettersson. Sonen Karl Håkan född 28/1 1945.

16/1 1950 På grund av snöovädret måste de tre lantbrevbärarlinjerna i Näsviken anlita hästskjuts, men på grund av att man inte hann ploga blev de trots allt försenade.

1958. Vid postkontoretNäsvikensvägen 13, öppnas en taxistation av Sten Hådell,Åke Jonsson och Sven Erik Thillander. Åke Jonsson hade förvärvat fastigheten i vilken taxistationen nu flyttat in. Fastigheten har tidigare varit gästgiveri och den senaste tiden har den ägts av köpman Rune Svahn.

1965 i dec. När Halvarssons nya filialbutik i Näsviken blev klar flyttade även posten in i fastigheten 24D3 Sven Halvarsson

 

pfh-048-widmark

Berthold Widmark fotad av Bonny Sjöblom

1966 Efter 27 års tjänst som lantbrevbärare gick Berthold Widmark i pension.
(58D5) Berthold Widmark född i Forsa 6/1 1900. Bosatt i Hamre. Död 16/9 1977
Gift med Lilly Magdalena Karlsson f. 28/4 1905 i Kalmar. Död 5/5 1952.
Omgift 26/12 1955 med Karin Lydia Edqvist f. 2/2 1915 i Hudiksvall
Son o adoptivson Per Widmark f. 13/5 1952 Trafiklärare, och ägare av antikvariat Furioso

31/12 1971 Lantbrevbärare Richard Krook pensioneras efter 36 års anställning vid posten. Nästan hela tiden har han varit cyklande lantbrevbärare över bl. a. Hamre, Tomta, Norrhoga, Hillen, en sträcka på ca 2 mil.
Richard Krook född 19/2 1912. Bosatt i Hillen. Frånskild 1946. Död 10/3 1994.

 

pfh-019-ht-bild

Bild ur HT 2/11 1981. ”Pelle Post avtackad” har åkt sista rundan. 
Per Nilsson, som är hans rätta namn, har varit lantbrevbärare i 34 år sedan 1947.
Per Nilsson är född i Forsa 13/10 1918 och bosatt i Vålsta, Forsa. Hans brevbärarlinje har gått över Bäck, Folkskolan, Fränö, Björkmo och runt sjöarna. Det har varit en omtyckt serviceinriktad tjänsteman som inte räknat minuterna.
Här omgiven av lantbrevbärarna Birgitta Sandin och Maja Fors samt Majvor Johansson som arbetar på postkontoret. Nu blir det Ann-Marie Hållén, Bäck som efterträder Pelle Post.


Pelles postminnen

Mitt första möte med postjobbet fick jag så smått i skolåldern. Rumsta och Wålsta var på den tiden utan ordnad lantbrevbäring. Post-hämtningen gick på gångled. Varje hushåll var skyldigt att hämta posten en vecka var. På grund av att ortstidningarna utgåvos tisdag, torsdag och lördag skedde hämtningen tre dagar i veckan.

I granngården bodde ett äldre par, som överlämnat jordbruket åt släktingar och levde på s k undantag. Hustrun låg till sängs och mannen gick med käpp. Båda var i 75-80-årsåldern och kunde ej själva fullgöra post-sysslan, utan lejde mig i stället.

Då var det att ta rotens gemensamma egendom, postväskan, på cykeln eller sparken och bege sig till Forsa järnvägsstation. I väskan låg då den förra turens avgående brev. På stationen gick man så fram till luckan och begärde att få Rumsta- och Wålstaposten samt lämnade de avgående breven. Så var det att lägga posten i väskan och åka tillbaka.

På den här tiden fanns inga postlådor, utan vissa gårdar fungerade som inlämningsställen. Först gick man in hos Jönssons som tog hand om posten till södra delen av Rumsta, den så kallade ’Sör i hagen’. Nästa anhalt var Petters, där man lämnade Rumstaposten ’ner i byn’. Sedan gick man in hos Stenmarks med en del Wålsta-post. Sista inlämningsstället var Mickels eller Boijs, som det sedermera kallades. Där lämnades resten av posten till Wålsta samt Gärdsängsposten och post till två gårdar belägna i västra delen av Rumsta by, där även JoMats besöktes. Hos alla ställena tog man med sig eventuella inlämnade avgående brev som fick ligga i väskan till nästa posttur.

Jag kan säga att jag tyckte det var en trevlig sysselsättning och det bidrog kanske till att jag senare i livet med glädje kom att ägna mig åt att jobba åt Postverket.

År 1934 ordnades med lantbrevbäring. Lbb-linjen utgick från Forsa järnvägsstation och omfattade delar av Norrviksta samt folkhögskolan, Bäck, Berglock, Bäck igen, Hedsta, Harv, Rumsta, Wålsta, Gärdsänget och åter till järnvägsstationen för avgående brev och redovisning.

Eftersom det var dåliga tider med depression och ont om arbete blev det konkurrens om jobbet av flera sökande. Det blev drängen i granngården, Gunnar Thimper, som blev anställd. Då detta var ett deltidsjobb med tre turer i veckan, kunde han sköta sin drängtjänst jämsides. Själv kunde jag ej söka tjänsten, eftersom åldersgränsen var 18 år, och jag detta år skulle fylla 16.

Så småningom började ortstidningarna utkomma varje dag och då blev också post-turen daglig.

Under krigsåren med dess många inkallelser till militärtjänst var det i regel fällskräddare Mattsson från Stavåker som ryckte in som vikarie för lantbrevbärare i Forsa.

Nu hade Gunnar Thimper genom giftermål blivit bosatt i hustruns föräldrahem i Norrbobyn, ett litet jordbruk som han och hustrun så småningom övertog. I början av kriget fanns ingen bensin att köpa och då fick Gunnar det kämpigt att sköta postjobbet i Forsa. Det berättas att han åkte cykel till Delsbo järnvägsstation, tog tåget till Forsa, hade en annan cykel där som han använde på postturen och så blev det tåg till Delsbo samt därifrån cykel hem till Norrbobyn igen.

Så småningom fick han bensintilldelning och skaffade sig en motorcykel. Vid den tiden var det ovanligt kalla vintrar och att åka motorcykel mellan Norrbobyn och Forsa blev nog också många gånger ganska påfrestande. Sedermera köpte han en liten Ford Anglia och färden till och från arbetsplatsen kom därefter att bli betydligt behagligare.

År 1947 behövde lantbrevbärare Bror Svensson en semestervikarie på linjen Sörforsa-Lumnäs. Erik Andersson i Rumsta, som börjat vikariera för Gunnar Thimper ibland, var tillfrågad men hade förhinder, och jag blev erbjuden jobbet. Jag ägde en lättviktsmotorcykel, som jag tänkte använda. Men som ingen frampakethållare fanns på den och den stora väskan skulle sättas baktill, blev det ganska baktungt och vingligt och efter några dagar övergick jag till vanlig trampcykel.

En penibel situation inträffade en av de första dagarna, då jag använde ’lättviktaren’ som fordon. Just som jag stannade vid första postlådan, som var ”Västnängs” i Skarmyra för att lämna en tidning, vinglade det baktunga ekipaget till. För att återvinna balansen stödde jag mig med handen mot postlådan som var belägen vid kanten av ett ganska djupt dike. Pinnen vid vilken postlådan var fastsatt gick plötsligt av och jag blev liggande med benen fastlåsta vid lättviktaren och med huvudet neråt mot dikets botten i farlig närhet av det där rinnande vattnet. Efter att ytterst försiktigt ha lyckats lösgöra benen kunde jag vända mig och komma ur den besvärliga situationen.

   En vinterdag råkade jag ut för ett kraftigt snöfall. När jag kom till Rödmyra där jag hos Bengt Eliasson brukade rasta och äta matsäck hade det blivit över en dm snö och således omöjligt att fortsätta färden med cykel. Då hade man rätt att leja taxi. Jag ringde och Gustav Gummesson anlände med sin bil. Sedan gick färden tills vi kom till Ransta där bilen fastnade i snön. Ingen människa fanns hemma i gården. Men i stallet stod två kraftiga ardennerhästar. Vi letade reda på ett par skaklar och en kedja. Jag gick in i stallet och tog ut den ena hästen, selade på den, spände för och körde loss bilen ur snödrivan. Sedan ställdes skaklarna och kedjan tillbaka på sina platser och hästen selades av och stallades in igen. Postturen fortsatte sedan utan incidenter. Tilläggas kan att ingen i gården visste om detta tilltag, förrän jag långt därefter omtalade detta för dem.

Under 5 års tid, från 1947 till och med 1952, vikarierade jag när Bror Svensson hade semester och när han var sjukskriven. Nu hände det också att jag fick vikariera för Gunnar Thimper.

På nyåret 1953 hade Gunnar Thimper tröttnat på den långa vägen till och från postjobbet i Forsa och sade upp sig. En bidragande orsak till detta var väl också att han och hustrun övertagit svärföräldrarnas jordbruk samt utökat detta med arrenderad jord. Uppsägningstiden var 3 månader, men Gunnar tog tjänstledigt och jag vikarierade för honom under den tiden. Tjänsten ledigförklarades, jag sökte den, och blev anställd. Den 1 april 1953 började jag som ordinarie lantbrevbärare på lbb-linjen Forsa-Gärdsänget. Linjen var 17 km lång, men eftersom jag bodde i Wålsta så blev det 1 mil extra till och från Forsa station. Cykelturen blev alltså 27 km om dagen. 1956 köpte jag mig en ”Folka” och sedan brukade jag byta fordon hemma och kunde förkorta cykelturen med bilåkning sista milen.

Detta pågick i nästan 9 år, på 2 månader när, för den 30 oktober 1961 gick lantbrevbäraren i Sörforsa, Bror Svensson, i pension och då företog Postverket en rationalisering. Posten i Forsa järnvägsstation lades ner och överflyttades till Sörforsa.

Vi två lantbrevbärare, Hans Imberg, som tjänstgjorde Forsa-Nansta, och jag, fick följa med till Sörforsa. Lbb-linjen Forsa-Gärdsänget delades upp och lades till de återstående två linjerna. Hans Imberg fick sin linje utökad med byarna Norrviksta, Rumsta, Harv, Wålsta och Gärdsänget samt delar av Hedsta, medan Bäck, Folkhögskolan, resten av Hedsta samt Berglock lades till Bror Svenssons linje, som jag fick överta. Vi lantbrevbärare fick nu ställa in cyklarna och åka i stället. Jobbet blev nu lite lättare, kanske fysiskt sett, men postmängden ökades dramatiskt. I omkring 20 år fortsatte jag att åka kring Bäck och Hedsta samt runt sjöarna i södra delen av socknen.

Som lantbrevbärare får man en god kontakt med folket efter linjen och blir nästan som familjemedlem.

Jag har många trevliga minnen av angenäma kaffestunder. Pensionsdagarna blev man alltid bjuden på mat. Om bilen någon gång strejkade ställde alltid någon bilägare upp med skjuts så att jag kunde fullgöra turen. Hade man ärende in i en gård där någon fyllde år så blev det alltid kaffe och en tårtbit.

Så småningom utökades jobbet med en viss social funktion. Om man märkte att posten låg kvar ohämtad i postlådan hos någon äldre pensionär och man visste att vederbörande ej var bortrest skulle man gå in och kontrollera att ingenting hade hänt. Några pensionärer med rörelsehinder fick posten inburen i bostaden varje dag.

En pensionsdag då jag kom in till ensam boende bonden Jonas Jonsson in Stenbo fann jag honom liggande på golvet framför kökssoffan, oförmögen att resa sig, troligen drabbad av hjärnblödning. Han kunde emellertid tala och ville att jag skulle hjälpa honom i säng vilket var mycket jobbigt, då han var en ganska stor och tung person. Jag frågade honom om jag skulle ringa efter ambulans, men enligt hans önskan ringde jag till hans vän Folke Larsson i Björkmo och satte honom in i situationen, varefter jag måste fortsätta mitt avbrutna arbete.

Senare fick jag veta att sedan Folke anlänt till Stenbo kom även Erik Nilsson i Västanäng dit. Han visste att ”Jonke i Stenbo” brukade fara till Forsahallen och handla mat den dagen och fattade misstankar att allt inte stod rätt till, när han inte såg någon Jonke fara förbi.

Sjuksköterskan ifrån Sörforsa kom även till Stenbo på rutinbesök och hon ordnade ambulansfärd till sjukhuset i Hudiksvall. Folke Larsson meddelade per telefon dottern och mågen i Stockholm vad som hänt.

Någon längre och stadigvarande vistelse i Stenbo blev det nog härefter inte för Jonas. Dottern med familj flyttade hem, och då kunde Jonas vid permission från sjukhuset i Hudiksvall vara i Stenbo kortare perioder.

En annan gång när jag skulle lämna post hos Per Andersson i Berglock såg jag att han låg framstupa vid postlådan. I tron att han hade något att bestyra startade jag och for vidare, men efter några meters färd slog det mig att han låg i en egendomlig ställning och fann det bäst att backa tillbaka och kontrollera läget. Han låg likadant. Han kunde tala och meddelade mig att han inte förmådde stiga upp. Jag hjälpte honom på fötter och höll i honom. Så fick jag syn på hans son Janne på gårdsplanen, anropade honom och han kom och hjälpte hem sin fader. Per Andersson kryade på sig, så det var nog fråga om en lindrigare hjärnblödning.

En lördag hade jag ett paket som skulle till ett ungt par från Stockholm som flyttat in i en gammal gård i Bäck. Då paketet var stort och skrymmande ville jag förvissa mig om att någon var hemma i huset. Alla dörrar var olåsta så jag kom in i det stora köket. Där fanns en stor bakugn som dolde dörren till en kammare mitt emot farstun. Men ingen människa syntes till. Då jag med hög röst frågade om någon var hemma, dök plötsligt en spritt naken ung flicka upp bakom bakugnen. Lätt chockad meddelade jag mitt ärende och gick ut för att hämta paketet. Då jag kom in igen med detta, hade flickan klätt på sig en gammal militärpäls. En något bisarr upplevelse kanske.

En dag i slutet av 70-talet fick jag och några kolleger inom postverket åka till Söderhamn och ur regionchefens hand mottaga guldklockor för ”nit och redlighet i rikets tjänst”. Tyvärr förlorade jag klockan, då en brand drabbade mitt hem i början av januari 1990.

Så kom då den 30 oktober 1981 då jag gick i pension och blev vederbörligen avtackad och uppvaktad av postmästare, fack och arbetskamrater med blommor, ljusstakar och presenter. Ävensom blev jag ihågkommen av abonnenterna vid postlinjen.

Det var med blandade känslor jag avgick från mitt trevliga jobb, då jag förstod att saknaden skulle bli stor.

 

 

pfh-022-1994

Bild ur HT 12 februari 1994. Sista dagen för Posten i Näsviken. Det är med vemod jag lämnar jobbet efter 40 år, berättar lantbrevbärare Birgit Sandin, på bilden uppvaktad av arbetskamrater inom posten.

Birgit Sandin född 21/1 1932 i Hög. Bosatt i Glimsta 69, Frölland, Hög. Hon började 1950 som poststationsföreståndare i Hög, och efter en kortare tid i Ilsbo blev hon lantbrevbärare i Forsa, på linjen Nansta … efter lantbrevbärare Hans Imberg i Bäck.
I går, fredag 11 februari 1994, stängdes Postens kontor i Näsviken för gott. Från och med måndag svarar Konsum för basservisen i form av ”Post i butik”, en lösning som allt fler Näsvikensbor lärt sig att acceptera.

pfh-023-1994

Barbro Jonsson och Ulla Klarquist från Bjuråker, kassörskor vid Posten i Näsviken, omplaceras i och med stängningen. Nu kommer de att ingå i en arbetspool med Ljusdal som utgångspunkt

 

pfh-021-1999

Bild ur HT 29/1 1999. I dag, fredag 29 januari kör (11L4) Ann-Marie Hållén sin sista postrunda. Hon började vid posten redan 1954 (47 år) och nu med två årslöner i bagaget tänker Ann-Marie njuta av livet. Nedläggningar och neddragningar i servicen har varit tungt tycker Ann-Marie. När hon blev erbjuden två årslöner mot att hon slutade tackade hon ja.

 

pfh-020-ht-2000

Bild ur HT 17 juli 2000. Lantbrevbäraren Richard Saur från Näsviken. Anders Blomström, som bor vid Backhöjden i Hedsta, får den här dagen ta emot ett företagspaket av lantbrevbärare Richard Saur.
Anna-Karin Widehammar som fotat och skrivit texten i reportaget fick följa med Richard en dag på jobbet.

(64A19) Maja Granat Fors, lantbrevbärare som började vid posten i Sörforsa 29/3 1971 och slutade i Hudiksvall år 2000, efter att ha varit anställd vid posten i 29 år.

 

Post i Brevlåda

Den 2/11 1959 började post att delas ut i brevlådor. Därmed upphörde hantering av postväskor till privatpersoner. Kunderna blev uppmanade att anskaffa en postlåda som kunde köpas av postverket för 7:60 kr.

Högertrafik 1967

När högertrafik infördes i landet 05.00 söndagen den 3 september 1967, fick brevlådor och mjölkbryggor flyttas över till höger sida. I Bjuråker pågick mjölkhämtning i kruka till 1970, troligtvis var det samma sak i Delsbo.

Post– och husnummer

1968 infördes postnumret i landet för att underlätta all postsortering.

År 2006 kom nästa förändring. Postnumret ersattes med ett fastighetsnummer som ingår i ett officiellt register för att underlätta för räddningstjänst, polis, taxi, hemtjänst, posten m. fl. att snabbt hitta rätt.

 

Källa:
* Facit postal IX
* Bilder från flydda tiders postliv i Gästrikland och Hälsingland. Gävle 1921
*  Julhälsning till Forsa och Högs församlingar 1991, ” Varför heter det Sörforsa” av Lennart Hagåsen


 

Dellenportalen vill rikta ett stort Tack till alla som välvilliga hjälpt oss med uppgifter som gjort det möjligt att göra den här sammanställningen.
Än en gång ett stort tack.

Sammanställningen är inte avslutad utan ska närmast ses som ett underlag att bygga vidare på. Troligen saknas en del personer liksom uppgifter om lantbrevbärarlinjer, och kanske har även uppgifter blivit felaktiga.

Därför behöver vi din hjälp. Rätta oss när du ser att något blivit fel och hjälp oss att med bilder dokumentera den här verksamheten ännu bättre. Framför allt vill vi veta vilka fler som varit lantbrevbärare, och vi behöver hjälp med bilder för att bättre kunna dokumentera allt som har med posten att göra.Har du dessutom egna minnen att berätta om, vill vi att du vänligen hör av dig till oss.

Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Om du uppskattar det här och vill stödja vårt arbete är en gåva mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo.

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt  av Åke Nätterö och Viveca Sundberg


Tillbaka till toppen Till Brev från Forsa och Hög

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *