Bjuråkersmålet Sk – Ö

Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Gilla oss på Facebook -eller ännu bättre dela oss med dina vänner – Tack!

 

Språket -lyssna på dialekter. 

 

 

BJURÅKERSMÅLET Sk – Ö

 

DEL 4

 

skôjjarvälling grönsaker+potatis+fläskvälling s
skol.a, skoern skola, skolan s
skôra ett sitthål i avträdesbänken s
skôttjärr, -a, -e, -an skottkärra s
skôvvel., -a, -l.e, -l.an skovel s
skrallig skraltig, dålig a
skrashltig dålig a
skra’ta skrämma v
skravvel. skräp, småsten, ojämnhet s
skravvl.ig ojämnt a
skre sned, kômma på skre = komma snett a
skria skrika v
skricka komma ur läge v
skrinn, -a, -e, -an skrinda s
skrip, skryp knapp a
skrita skryta v
skruv lock på en panna s
skruvmora skruv på spinnrock s
skruvstä, -e, -n, -a skruvstäd s
skräixa, –, -e, -an timmerbila, att ”skrä” timmer med (göra stöttor) s
skrälldus en massa av något slag s
skushlt vara kvitt a
skuss en kort stund s
skvimpa spilla v
skvôl.pa skvalpa v
skväl.a skrika v
skvälla, -de, -shlt eka, ljuda högt v
skväshlt ihåligt, ger eko a
skäftestvôge tvaga gjord av skäfte (en fräkenväxt med kisel) s
smal i mejja smal i midjan
smallônta trilla smalhjulig kärra med fyra hjul s
smehäl., -en härd i smedjan s
smejja, –, -e, -an smedja s
smestä, -e städ i smedjan s
smetta smitta s och v
smi, smidde, smitt smida v
smishla unna gömma undan v
smôga, -, -e, -an liten öppning s
smôl.a smälla, bullra, väsnas v
smol.bulle rågbulle s
smôr smör s
småfike små russin s
småmännelig, -len med fina anletsdrag a
smäshlta smälta v
snacht snart, snacht tä = snart till adv
snarska snarka v
snarsp skräp av säd, särskilt sånt som fastnar och kliar s
snarsp hård, skarp a
snarstôschen snarstucken a
snasche skinn på mjölk eller välling s
snecka snickra v
sneckarbo, -a, -e, -an snickarbod s
sneggl.a snegla v
sneska snedlut (på en skogsväg t ex) s
snita, snet, snette snyta v
snittebär hjortron s
sno kal, skallig a
snôppl.e snöplig a
snôrkuse snorkuse” s
snôrra snurra v
snôrspa dra ihop (munnen t ex) v
snåcht snålt a
snål.as spara v
snäjja, -e, -, – blåsa småsnålt v
snäshlt snällt a
sôffa, -, -e, -an soffa s
sôfsa hasa, släpa, sôfsa fettan = släpa fötterna v
sôfsa fettan dra fötterna efter sig v
sôfsan´t fettan sån e släpa inte fötterna så där
sôl.a, -, -e, -an svala s
sôl.lär sulläder s
sôl.skreen se gammal och härjad ut a
sômna, -e, -a, -a somna v
sômtans somligt, en del adv
sônda söndag s
sôppa soppa s
sôrjbô sorgebud s
sôrra surra v
sôrska smeta, kladda ner v
sôrspe, -n mjöl och vatten till kreaturen s
sôrspkar, -e, –, -a ämbar för mjöl till korna s
sôrspämmar, -e hink att ha ”sôrspe” i s
sôshlten hungrig a
sôvvel sovel s
spann, -en, -a, -an spann, ett rymdmått eller en hink s
sparsk, -en, -a, -an spark s
sparska sparka v
spishlta, –, -e, -an spilta i stallet s
spiss, -en spis s
spjôl.ka spjälka, klyva sönder v
spôrv sparv s
spôtta, -e, -a, -a spotta v
spragge torrkvist s
springt ni spritt ny a
spruthus, -e, –, -a litet hus för förvarande av byns eldsläckningsmaterial s
språng sprang v
spräg rödblommig, röd i ansiktet a
sprängvatten vatten med självtryck s
spä´n spänntag s
späna, spa’n, spône sparka v
spöschels tokrolighet s
spöschig, speschig tokrolig adj
sta iväg, åstad adv
stabba stappla v
stakant kant på en väv s
stall, -n, -a, -an stall s
stangna stadga sig, sätta sig v
stank stänkte v
sta’pel., -n stapel vid kyrkan s
stavä´rdig bra på alla sätt, ordentlig a
stecka, -, -e, -an sticka s
steg, -a grishus s
stega stiga v
steka, -e, -a, -a jobba med korna (utfodra, mjölka mm) v
stepa deg s
stess förvånad a
stett stött, smått förargad a
stigga en elak kvinna s
stiggl.ing en elak mansperson s
stilla, -e, -a, -a ge hästarna v
stillbol., -e foderbord till korna s
stira, -de, -cht styra v
stita, -tte, -tt stöta v
stitsche stycke, åker s
stiv styv a
stôbbe stubbe s
sto’cht stort a
stôl.pa, sta´l.p, stôl.pe ramla omkull v
stôl.pfl.a’ke, -n, -a, -an tvåhjulig kärra med tipp s
stônn, -a, -e, -an stund s
stônna på lita på v
stôtt kort a
stôtt ônner rômpa kort under rumpan” snarstucken a
streppen strypt v
stresôcker strösocker s
streta, -e, -, – bromsa v
strômmingskl.ôbba strömming I klimp s
strômmingssô soppa på strömming s
strômpa, -, -e, -an strumpa s
strångna hålla på att kvävas v
sträna strama, Beksan sträna = Byxorna stramade v
stutta stoppa, stanna, Tjôlken stutta mot en sten v
stä, -dde, -tt stoppa, Stä blo = Stoppa blodflöde v
stämja’r, -e, -, -a stämjärn s
stänja stänga v
stävvl.en allvarlig a
surkål. (surrkål) ängssyra s
svacht, -a, -e svart a
svachtegd brunögd a
svachtvinbär svartvinbär s
sva’l.e, -n ett svalutrymme utanför lagård eller bryggstuga s
svallbränt åker eller äng som legat under is och vatten
svev vev s
sveva veva v
svia, -dde (sve), -tt svida v
sviannesängslig a
så´nja så där ja
såckenstuge, -o sockenstuga s
såe skal från sädeskorn s
såg, -a, -e, -an såg s
sågmô sågspån s
sång sjöng v
sånkt sankt (om myrar mm) a
såt satt v
sä’n, sä´ne sedan adv
säskappa sädeskappa, ett sädesmått s
sästjitte, -n, -a, -an sädesbinge s
ta i lag lyckas v
ta i mä lämpa ta i varligt v
ta illa vesse ta illa vid sig
ta illave´ sä ta illa vid sig, bli nedstämd
ta påsse kläjjan ta på sig kläderna v
ta spän ta spänntag v
ta tåsse kläjjan ta av sig kläderna v
ta ve’ ta vid v
taggel. tagel s
tajje tagit v
ta’l.a, -e, -, – tala v
tal.juxe talgoxe s
tarva behöva v
tarves behövs v
tatje taket s
te fress i fred, Va’ra te fress = Vara i fred (vara ostörd) v
teka nesse smutsa ner sig v
teka tässe smutsa ner sig v
tellra rinna sakta och lite v
tellster, -re golv i en spilta eller bås s
tem, -en, -a, -an töm. Temen jeck åv = Tömmen gick av s
tema, -de, -t tömma, tömde, tömt v
ten, –, -tera, -n övervåning på loge s
ti i prep
tibb änden av en duk e.d s
tickel tapp s
tickte tyckte v
tig, -e tyg, -et s
tigerräfsa hjulräfsa s
tiss, -en, -a, -an spene, bröst s
tissa dia v
tisse i sig
tista, -e, -, – tysta v
tjamsa fånga ihop (rep e.d) v
tjejas, -des, -ts vara spysjuk v
tjela få killingar a
tjepa, -fte, -ft köpa v
tjerskstall, -en, -a, -an kyrkstall s
tjeschka, –, -e, -an kyrka s
tjeshle, -n, -a, -an kittel s
tjettkar, -e, –, -a köttkar s
tjippskodd ha skor utan strumpor
tjitte, -n, -a, -an kätte, både för djur, säd och potatis s
tjôckmjôl.k, -a tjockmjölk, liknar dagens långfil s
tjôl.ke, -n, -a, -an kälke s
tjoshlan kjolarna s
tjôsig, tjôset stressig, -t a
tjäga tjata och längta v
tjägas tjata, gnata v
tjäjja, –, -e, -an kedja s
tjällare, -rn, -ra, -ran källare s
tjällarhachbär bär av tibast s
tjällarsval. källarsvale, förrummet till källaren s
tjällarsvôl, -rn källarsvale s
tjänlen tjänlig a
tjänlig användbar a
tjäppättja tävlingsskidspår s
tjär, -e kedja att tjudra med s
tjära tjudra v
tjäringfis röksvamp s
tjäringknut en knut som lätt går upp s
tjärpuss liten tjärn s
tjäsmus ostmassa s
tjäst, -en, -a, -an hårtofs, liten skogsdunge s
tjöjas vilja kräkas v
tjöjja, -e, -de, -t kräkas v
tô´ra´k torrfura s
tôchta, tôchte tolfte r
tôckedann sådan adv
tôcken sådan adv
tôga öglan eller motsvarande där skakeln fästes s
tokfarste en som tokar sig s
tol.a´s tordas v
tômma rulla sig (mest om hästar) v
tônna, –, -e, -an tunna s
tönnbre tunnbröd s
toom girig, glupska a
toomhach giribuk s
tôpp, -en, -a, -an topp s
tôrrve, -n tjärved s
tôrska, -e, -a, -a torka v
tôrska tjett torkat kött s
tôrvärsk reumatism, gickt s
tra´nhacka sprickor i huden s
trampa, –, -e, -an trappa s
trast strax adv
tratta kull ramla omkull v
treera rensa (om säd) v
trega, -, -e, -an tröga, snösko s
trejja tredje räk
trettas bråka, småretas v
trettele besvärlig, -t a
trettelen tröttsam, bråkig, orolig a
trilla, –, -e, -an fyrhjulig kärra s
trita trösta sig v
trita tin få tiden att gå v
tritsam när man lugnt kan vänta a
trô trampa v
trôfall, -e, –, -a gödselränna i lagården s
trôllig odygdig a
trôllschen odygdig a
trômfa in lära in (med visst besvär) v
trôsk liten groda s
trôskvärsk, -e, –, -a tröskverk s
trumfa mä träla med något v
trussa trampa i djup snö eller vatten v
truttig surmulen a
trå längta v
träggårn trädgården s
tulleruta avsågad rund bit av ett träd (att leka med) s
tullra rulla, ramla v
tum tum s
tumagås smörgås s
tussa ihop nån få någon att ge sig på nån annan
tvacht tvärt, åvene tvacht = genast adv
tvika vara villrådig, nästan göra något v
tvôchfôr tvärs emot
tvôge, -a, -e, -an tvaga s
tvächt med detsamma adv
av konj
tå däg av dig
tå mäg av mig
tåmme, tåmmä av mig
tång, -a, tänje, -an tång s
tårdde av dig
tåsse av sig
tåv av prep
tåvôss av oss
till konj
tä berjans till en början
tä bra´sa ti att elda i
tä brelles att vara med på ett bröllop
tä fress till freds, vara i fred
tä gôlls till hands
tä môran i morgon bitti
tä väcks till halva vägen. Följa nån tä väcks
täbakar tillbaka
täfft i breste tätt i bröstet
täggla småäta v
tämpel vävspännare s
tänja, -de, -t sträcka sig, ta ut stegen v
tännik, -a, -e, -an häftstift s
tänscha, -te, -t tänka v
täss tills adv
tässe till sig
tässtäss tillstädes adv
täställning tillställning s
täta´jen tilltagen adv
uani’ va’ra uani’ lägga sig i v
ubegripele obegripligt a
ubôren ko som inte haft kalv a
ubotele väldigt mycket, oförbätterlig a
udigdig olydig a
udonele oordnat, ostädat a
uduglen oduglig a
ufrå nyvaken a
ufälig halt, ha svårt att gå
uggani vara i vägen
ugôlle oordning, stökigt a
ugådd ogådd, nånting som inte är färdigt
uhilig, uhilen ohygglig a
uhiring ohyra s
uhôgsam mörkrädd a
ujôlpl.e ohjälplig a
uknitt oknytt s
ukrestele okristligt a
ukse, -n, -a, -an oxe, tjur sw
ulekt olikt a
ulicka olycka s
ulika olika adv
ulôvannes olovande, utan lov
ulämpa överdrivet gjort s
ulämpele olämplig a
ulämplig, ulämpele överdrivet, vårdslös a
umaga ej aptitligt, rysligt a
umejele omöjligt a
umens ovillkorligen adv
umängna –s känna äckel v
unje unge s
unnele underligt a
unnra, -e, -, – undra v
unônner under prep
unö’a, une’a onödigt. hä va alldeles i unöa=det var alldeles onödigt
ura, -e, -, – yra v
urbota alltför mycket
ure ur prep
urerlen orörlig a
urischele väldigt mycket adv
urischelen hemskt obehagligt a
urå slöseri s
uråig oförståndig, slösaktig a
uta utan adv
utafôr utanför adv
utapå utanpå, vara utanför gemenskapen
utapårôck överrock s
utavess utanför stugan
utbel.ing utböling, främmande s
utimilla emellanåt adv
utjônnôm utgenom adv
utlet utmark s
utmä utmed adv
utshlette utslitet a
utskojen skogen i utmarkerna s
uvannt ovant a
uvass –t slö, (om knivar och liar) a
uvel.en olydig a
uvôl.en vårdslös a
uxe, -n, -a, -an oxe s
uxhevvel oxhyvel s
uxna brunstig (om kor) a
va de chäl hä kommer aldrig på fråga
va skrypt hä va vad odrygt det var
va´le´s värdelös, inte kunna nånting a
va´ra i lag vara tillsammans v
va´ra leck se vara som vanligt, dvs. otur som vanligt
va´ra môni vara mån om v
va´ra på siten vara med barn
va´ra på utleta vara utanför inhägnad (om kreatur)
va´ra utômse vara utom sig av ängslan
va´rsk värk s
va´rste värkte v
va´tchä´r vattensork s
vaffôla? vad för nånting
vagna vila på pinne (om höns) v
vagnpinne sovpinne för hönsen s
vammachbekse vadmalsbyxor s
vanle vanligt adv
vann hann v
vannring, -en, -a, -an vandring, anordning för tröskning s
vannåcht? var nån stans?
vara full mä pl.igg vara full med rackartyg v
va´ra på siten vara havande v
varele´kse var det lik sig, som jag förmodade
varsa dô´ra? såg du henne?
varsa, -e, -a, -a varsebli, få se något v
varskeligen verkligen adv
va’tkôpp, -en, -a, -an vattenkopp s
va’tskop, -a, -e, -an vattenskopa s
vattgret kornmjölsgröt s
va’ttjälla vattenkälla s
va’ttrôsk liten groda vanlig vid vattenkällor s
va’tämmar vattenämbar s
ve´ta´l.a vidtala v
vea skaffa till ved för kommande behov v
vebe’l.e, –, –, -an vedbörda s
vebo’, -a, -e, -an vedbod s
vejja, -, -e, -an vidja s
vekabb, -en, -a, -an vedkubb s
veknarren hackspett s
vel.a, -e, -, – lyda, Nô ska dô vel.a = Nu ska du lyda v
vele’r, -e, –, -a vedbod s
velå’, -a/-n/, -e, -an vedlår s
verka, verska virka v
verskkrok virkkrok s
vetta veta v
vi kômms ent vi får inte plats
vi skushlte ôm hä vi kvittar om det, låt oss vara kvitt
vicka stöta till
vicka ur spilla ur v
vifa´ren en som far vida omkring a
vina para sig (om fåglar) v
vinn i tuten smårolig a
vinna vinda (vinda upp vatten) v
vinna, -e hinna, hinner v
vinna, vann, vônne vinna v
vinnega, –, -e, -an gödsellucka, samma ord som eng. window s
vinnesles vinglig, förlamad a
vô ho dômdere! vad hon går an!
vôchte blivit v
vôffela? vad för slag? vad för nånting
vôffer varför adv
vog vägde v
vônda vardag s
vônn dag varje dag
vônn, vånn vår, De här ä pôjken vånn = De här är vår pojk pron
vônndera vardera adv
vônne hunnit v
vônnocht var nånstans fråg
voon hopp, Hä ä nåra voon = Det är något hopp s
vôrarv fetgräs s
vôrsenn varsin adv
vôrsett varsitt adv
vôrska orka, idas v
vôrske ve’ gitter, ids, orka v
vôrsmen varken adv
vôrssen varsin adv
vôrstans varstans adv
vôss oss pron
vôxe växt, vuxit v
vrensk hingst s
vä´rjett enkelbeckasin s
väcka bôr vässa borr (i smedjan) v
väg, väjjen väg –en s
väga, väjjan vägar –na s
väl.as vänslas v
väl.es däg lyckliga dig
väl.makta vara i bästa åldern
väl.tjänn omtyckt a
vänna, -de, -t vända v
värspa värpa –e v
värspbol, -e värprede s
värspre’ –e värprede s
värstinn väderspänd a
Västpågårn gården mot väster s
å och konj
å mä av med
å mäa´ av med henne
å mä’n av med honom
å sa’ med mera adv
å sa´ och så
åbl.ika låtsas om v
åbäka göra sig till, vara klumpig v
ådimt avdunstat a
ågål.e borta, långt iväg adv
åkerkul.a fotknöl s
åma hårig larv s
årsmote årsdag (spec. ett år efter ett dödsfall s
åshl.app nånting som blir över adv
åtat jämte adv
åtat ist åt öster
åti baktill adv
åtra ångra sig, ändra sig v
åv av adv
åven underlägsen a
åvene tvôcht tvärt av
åvåt, sveåt, småsve knott s
äkster överdrivet förväntansfull a
älest eljest adv
äna, -e, -a, -a ämna v
äntele äntligen adv
är´e nå voon? är det något hopp om det?
ärene ärende s
ässmera gilla, bry sig om v
ätte efter adv
ätte väjjen efter vägen
ättesômmar sensommar s
ättja skidspår s
ävensär envis a
ävvlas vara vedervärdig v
övver över, han feckn´t nå övver = han fick inget över adv
övver över, han la hanna övver = han la handen över prep
övvramä över, ovanför prep
öggl.a ögla s
´n förkortning för han eller honom pron
´na förkortning för hon eller henne pron
´ra förkortning för hon eller henne pron
såg dô.´n? såg du honom?
såg dô´na såg du henne?
såg dô´ra? såg du henne?

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg

 


Bjuråkersmålet MÖ-SKTillbaka till toppen

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *