Bjuråkersmålet A – Ha

Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

 


Gilla oss på Facebook, och ännu bättre, dela oss med dina vänner. Tack!


Sammanställningen är sponsrad av:
Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre?  Vill du veta mer? Klicka här. 


Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

 Lyssna här på dialekter från Hälsingland

BJURÅKERSMÅLET A – Ha

 

Bjuråkersmålet som Studiecirkelarbete

Medlemmar i Bjuråkers Hembygdsförening, som på initiativ av framlidna Svea
Stranberg V Stråsjö startade studiecirkeln ”Bygdemål” år 1991 var, förutom Svea följande personer: Torborg Basth V. Stråsjö, Britta Sundell Norrhavra, Lilly och Tore Backlund Ö. Stråsjö, Thycko och Sture Fredin Västansjö, Harry Persson Tå, Ivar Karlsson Bricka, Ville Hammarström Friggesund, Leif Andersson Fredriksfors.

Svea Strandberg var en kulturkämpe och en ivrig förespråkare att bevara dialekten. Hon skrev historier, pjäser och berättelser på Bjuråkersmål. I de fyra första årgångarna av ”Bjuråkers Blad” (1987-1990) bidrog hon med berättelser på bygdemål. Hon höll hälsningstal på Bjuråkersstämman på mål. Hon skrev även dikter på dialekt och försummade aldrig ett tillfälle att propagera för sitt kära Bjuråkersmål.

Studiecirkelarbetet pågick i ca två år (1991-1992) med upptecknande av ord och uttryck. Sedan har arbetet fortgått periodvis med nedskrivning av ord från Svea Strandbergs berättelser, Walfrid Backmans uppteckningar av dialekt från 30- 40-talen, avlyssning av inspelade band samt egna från barndomen inlärda ord.

Ett speciellt tack till Britta Sundell, Märta Persson, Lilly Backlund, Iris Olsson, Ivar Karlsson, Sture Fredin, Leif Andersson för noggrann korrekturläsning av materialet före tryckningen.

Cirka 2000 dialektord samlade och utgivna av Bjuråkers Hembygdsförening där skriften ännu finns att köpa

Bjuråker april 2000

Harry Persson Tås
Red.


Denna upplaga har renskrivits av Viveca Sundberg

Bjuråkersmålet

I början av 90-talet startade Hembygdsföreningen en studiecirkel för att dokumenteraBjuråkersmålet, Idén kom från Svea Strandberg i Stråsjö. Hon var också med vid de första sammankomsterna. Tyvärr gick hon hastigt bort. Vi andra i cirkeln fortsatte att gå igenom ord och uttryck på dialekt och har försökt att skriva ner dem så ljudenligt korrekt som möjligt. Vi kom tidigt underfund med, att den fonetiska skriften inte var lämplig, eftersom många, som förhoppningsvis ska läsa materialet, inte behärskar denna. Många ljud i dialektspråket är svåra att få i skrift. För att kunna läsa alla orden rätt, fodras nog att man någorlunda behärskar dialekten muntligt. Dessutom ska man hålla i minnet, att dialekten inte är exakt lika i hela socknen.
Häftet innehåller ungefär 2000 ord och uttryck. Dessutom har 50 byanamn tagits med, för att visa hur även dessa förändras. Vi är väl medvetna om, att alla ord i dialekten inte kommer med, utan detta får ses som exempel på ord och uttryck från Bjuråker.

Förklaringar till ljudskriften
a = vanligt alfabetisk a, som i mat, fat
a´= öppet a, som i hatt, katt
à = betonat a (kan också förekomma vid annan vokal)
l = tjockt l, som i klocka, flöte (som vi säger i Hälsingland)
l och ll = tunt l, som i log, löv
ô = samma som i engelskans girl, sir
ô = ett litet annorlunda ô-ljud. Mitt emellan ô, u och ö. Svårt att ge exempel
sch = ljust sj-ljud, som i Kina, köra
ch = mörkt sj-ljud, som skjorta, stjärna
rs = sj-ljud, som i forska, torsk
shl = ett spec. sj-ljud som frambringas i mungipan och på sidan av tungan
tj = tje-ljud, som i kedja, tjudra

Förklaringar till ordklasser
s = substantiv (bord, stol)
v = verb (göra, skriva)
a = adjektiv (stor, grön) Hör ihop med substantiv
adv = adverb (väl, mycket) Hör till verbet
pron = pronomen (han, hon, vi)
prep = preposition (på, under)
räkn = räkneord (ett, två)
int = interjektion (aj, usch)
konj = konjunktion (och, samt)

Förklaringar till ändelser
Substantiv: brônn, -, -a, -an. Första ordet är grundform (brunn). Andra är bestämd form (brunnen). Tredje är flertal (brunnar). Fjärde är flertal, bestämd form (brunnarna)
Verb: frästa, -e, -a, -a. Första ordet är grundform (försöka). Andra är presens (försöker). Tredje är imperfekt (försökte). Fjärde är perfekt (har försökt)
Adjektiv: gren, -a, -e. Första ordet är grundform (grön). Andra ordet är bestämd form singular (ental) (gröna). Tredje är i plural (flertal) (gröna)

Bjuråkersbyar

Dialekt Svenska Dialekt Svenska
Ache Alsjö Nôrbärj Norrberg
Annerbo Anderbo Nôrda´l.a Norrdala
Avhôl.m (Ôvvl.a) Avholm Nôrhavvra Norrhavra
Bjersarv Björsarv Nôrlia Norrlia
Brecka Bricka Nupan Njuparna
Brännbo Brändbo Niåker Nyåker
Brännås Brännås Ramche Ramsjö
Brättingen Brättingberg Råka Råka
Bärje Berge Serdal.a Sördala
Chärås Skärås Serlia Sörlia
Da´l.änje Dalänge Shlätt-tjär Slättjärn
Dragsve´ Dragsved Skål.svejja (Pôtebo) Skålsvedja
Fagerfall Fagerfall Spångmira Spångmyra
Freggesônn Friggesund Strembacka Strömbacka
Frisbo Frisbo Stål.äng Ståläng
Furbärj Furuberg Svebo Svedjebo
Gåchmira Gårdsmyra Tallbacken Tallbacken
Ha´ga´tan Haggatorna Tjerskbin Kyrkbyn
Hedviksfôrs Hedvigsfors Tjärna Tjärna
Hestnäs Hästnäs Tômche Tomsjö
Hôl.mbärj (Bian) Holmberg
Isterstråche Österstråsjö Uxåsen Oxåsen
Itterhavvra Ytterhavra Våtmor Våtmor
Klôvan Klovan Västache/Västasse Västansjö
Långmor Långmor Västerstråche Västerstråsjö
Lännche/Lennse Ländsjö Änja Änga
Moviken Moviken Änjebo/Änjeboa Ängebo
Fönbo (i Norrbo) Fönebo Änjeshôl.m Ängesholm

I listan har de byar, som är eller nyss varit bebodda, tagits med. Det är ibland svårt att skilja på byar och enstaka gårdar. I vissa fall sammanfaller de och i andra fall räknas gårdarna som byar. För hundra år sedan fanns runt Kyrkbyn tre byar, Byn, Mellanbyn och Gärde, vilka samtliga nu är borta. De har samtliga gått upp i Kyrkbyn. Mon i västra Västansjö har försvunnit. Det finns många liknande exempel.
Några byar har också bytt namn. Alderfors har blivit Hedvigsfors t ex.
Byarnas storlek har ändrats mycket. För hundra år sen var Strömbacka med sina 360 innevånare störst i socknen. Innan dess hade Hedvigsfors och Moviken varit störst.
På 1900-talet: Frisbo, Kyrkbyn och Brännås och nu 1999 är Friggesund störst.

Dialektord Förklaring Ord-klass
a´l.a ôpp föda upp v
a´mper vresig, på allerten a
a´nacka snällt svärord int
a´ne el. a´en annan pron
a´nkômmen medtagen adv
a´nva´r varannan adv
a´pa´ reta v
a´ta´ arton räkn
a’bôôr, -n, ra, -ran abborre s
a’cha flytta på sig sittande, släpa v
ackude´ra el. ackôdera diskutera, komma överens v
afta, -n afton s
aftaval kvällsmål s
age aga s
agsa´m vördnadsfull, inger lite fruktan a
a’l.a föda, alstra v
allere aldrig adv
allestans allerstädes adv
ankômmen skämd (om mat) a
ankôster ämnesved (att göra nånting utav) s
annelônnes annorlunda adv
annvôr, annvar varannan adv
anpint angelägen adv
ansekte ansikte s
anti’-n skördetid s
antäppa andnöd s
a’rder el. a´rdr al s
a’rn aln s
arrbetta,-e arbeta v
ashlt allt adv
ashlt mejele allt möjligt
ashlte alltid adv
ashlte nåra rå alltid någon råd
ashltfôr alltför adv
ashltmäa hä räcke allt medan det räcker
assent just ingenting adv
at åt konj
at se el. at sä åt sig
ba´rdomen barndomen s
ba´rmorska, -, -e, -an barnmorska s
ba´rpiga barnpiga s
ba´rska barka v
ba´rslig barnslig a
backlänt område som är backigt a
bak i deme bakom flöte
bakafôr bakom
bakbol., -e, –, a bakbord s
bakette bakefter
bakfjel. el. bakfjöl. brödspade (stor, rund) s
bakspa’e-n bakspade s
bakstuge, -o, –, -an bakstuga s
bakugnsjim bakugnslucka-ram s
bakugnslôke bakugnslucka s
bann band s
bannre’, -e, -a, -an halsband av granvidja att binda korna med s
ba’rfotta barfota
ba’rhugga el. ba’rhuvva barhuvad a
baste, -o, -e, -an bastu s
baxnas rygga för nånting, bli förskräckt v
baxnes dôn´t? blir di inte förskräckt?
been bjuden v
beggl.a buckla s
beggl.a tä buckla till v
beggl.ig bucklig a
behevva el. behövva behöva v
behôvven´t behöver inte
bejja, -e, -de, -t böja v
bejorde begärde v
beksa, -e, -an byxa, byxor, byxorna
bel.a börda s
belônn tålamod s
ben bön
benhus, -e, –, -a bönhus s
bennan bönderna s
benner, bennran bönder, bönderna s
berja, -e, — börja v
besmi’ möda, besvär s
bessel, -le, -, -a betsel s
betjytta bekymrad a
bevänt beskaffat a
bia vänta, dröja, att klara sig på (om mat) v
biggning-a, -e, -an byggning, byggnad s
bika byka v
bimilla el. bimella mellan byar (ränna bimilla) adv
bimma skakelklocka s
bita på nagglan bita på naglarna
bitas ve turas om v
bittpie, -n pinne att låsa ett lock på en kagge s
bje utt se bjöd ut sig, ville göra något v
bjer, -n, -a, -an järnbjörn, för att spänna fast en järnkedja s
bjersk björk s
bju utt se bjuda ut sig v
bl.aggarn garn av lin
bl.aggarnsti´g grov väv av linne s
bl.ecka hugga märke i träd v
bl.ema, -, -e, -an blåsa på huden s
bl.es bläs, vitt märke i pannan s
bl.eta blöta v
bl.etmir blötmyr s
bl.i tajjen bli tagen, bli rädd v
bl.ia, -dde, -tt blöda v
bl.illen vänlig, Hä va bl.ille=Det var roligt (vänligt) a
bl.ister vass, säv s
bl.istra vissla v
bl.ivär blidväder s
bl.obl.ema blodblåsa s
bl.ôgre´ högröd i ansiktet
bl.ômma, -e blomma s
bl.ônna, -e, -a, -a blunda v
bl.ôska blinka v
bl.åbbär blåbär s
bl.ä, -dde, -tt bläddra, bläddrade, bläddrat v
bl.äckt, engnbl.äckt ögonlock s
bo, -a, -e, -an handelsbod s
bocht i tok alldeles galet
bôck bock s
bôggl.a buckla till v
bôggl.ig bucklig a
bôgsåg, -a, -e, -an bågsåg s
bojäspe fest hos valljäntorna på fäbodvallen
bôl.ja titta med uppspärrade ögon v
bolann, -a bodland, ett stycke mark ung. 5-10 km från byn s
bone ordning. Hä ska va´ra nå bone s
bôngna bångna v
bonk tvärslå på en timmerkälke s
bôra borra v
bôrna bulna, svälla upp v
bôrna, –, — svälla igen. Hä bôrne = det sväller v
bôrsta tårdde! borsta av dig
bôs halmströ under kreatur, skräp s
bôsa strö halm v
bôsa åv borsta av v
bôsa, –, -e, -an nattlega, bädd s
bôtsch, -en bock s
bôttn, –, -a, -an vindsvåning s
brannbär hallon s
branngôl brandgul a
brannspruta, –, -e, -an brandspruta s
branog väldigt mycket, mycket bra
bra’sa elda v
bratt brant, tvärstupande
bre bröd s
bree, brean bröder, bröderna s
brefel., -a, -e, -an brödspade s
brelô’ta trilla bredhjulig kärramed fyra hjul s
bremô´r el. brimôr myra s
brems, -en, -a, -an broms s
bremsa, -e, -a, -a bromsa v
bremôl.ja brytbröd i mjölk s
bresi’es bredvid
breska sitta bredbent v
brespett, -e, –, -a brödspett s
bresta -, -e, -an självspricka s
brestång, -brestänje stång, stänger för bröd s
bresull bröd+mjölk s
bretenar käppar under taket (för brödkakor) s
bri se bry sig v
brickstuga, -, -e, -an bryggstuga s
brilla båcht förvilla v
brimôr el. bremôr ettermyra s
brine, –, -an bryne s
brink brant backe s
brita, bret, brette bryta
brôgga riggen klia ryggen v
brôgga, -e, -a, -a smula sönder, nöta, krossa v
brônn, –, -a, -an brunn s
brôta.-e, -, – brotta v
bruframma en kvinna som klär och hjälper bruden s
brukl.et brukligt a
brunnt brunt a
bruse, -n, -a, -an gumse s
brå tidig a
bråssla släpa fram timmer el. massaved v
bräcken oförvägen
bräe, -, -a, -an bräda s
bräjja lin bryta lin för skäktning v
brästa gro, t ex förgrodd hos potatis v
brästa spraka fram, (om eld) v
brätta gå stel och rak, vara högmodig v
bua, -, -, buda v
bubba, -, – bära på ryggen (mest om barn) v
bufe’ra, -e, -de, -cht buföra, flytta till fäboden v
buferdan buföringsdagen s
bul.uv buse s
bul.ås ås som bär upp spiskåpan över öppenspisen s
bullgås smörgås på tjockt bröd s
bunk tunt gräs s
bursk, -en, -a, -an burk s
bussa hetsa hundar på någon v
båcht bort adv
båchtat bortemot adv
båchtôm bortom adv
båe båda v
bångna böjas v
båslà, -e, -n, -an båsskiljare s
bäckjehuvve stället där en bäck rinner upp s
bäl.ja äta och dricka glupskt v
bännt krångligt a
bära sta inträffa v
bära, bar, bôre bära v
bärmos lingonsylt s
bäschehugge bäckhuvud, där en bäck börjar s
bätschen bäcken s
böen bjuden v
böl.a börda s
chalu´r skeptisk a
chel.egd skelögd a
chenvôl.en en häst som ofta tar i sken a
cheppa båcht lämna bort v
chetsam skötsam a
chettolle ynkrygg s
chiffel skyffel s
chinna på el. chynna på skynda på v
chôl.v själv adv
chäckt, chäcktkniv knivliknande redskap för linberedning s
chäfta öka, göra längre v
chäftesgräs hårt starrgräs (att skura träkärl med) s
chäggel.tänt snedställda tänder
chäkta repa lin v
chäl. stel a
chäl.a, stal, stôl.e stjäla v
da´mp föll v
da´re, le´re där i lidret
dagan längte dagarna ökar i längd
dagstett dagligen adv
da’l.ma vara vårdslös v
dam jorde långe häse dom gjorde långa hässjor
damm de, dom pron
damm-mjel. dåligt och lätt mjöl s
dan båchti där borta
dan, dane där, dô ska’nt stå dan e = du ska inte stå där adv
dangl.a vackla v
da’re vôss hos oss
dasa ligga och dra sig v
dashlta dalta v
daska slå v
datt hopp (vid skidåkning i småhopp) s
dattig guppig a
de da´r åre det där året
de da´r de där pron
degtrôg, -e, –, -a degtråg s
denn din pron
derras deras pron
dimma, -e, -a, -a dunsta v
dingkl.ack, -n vindöga,hål för utgödsling hos hästarna s
dingtrost björktrast s
dingvill vara vilsen på dagarna
dinja gödsel s
dinjebruse, -n, -a, -an mockkara s
dinjeshläe, -n, -a, -an dyngsläde s
dische, -, -a, -an dike s
dittan dit, ditåt adv
divla, -e, -, – ha annan åsikt, tvista v
dô. du pron
dô. jette hôlla tin du måste passa tiden
dô. jetten´t e du måste inte
dô. stesse mä du gör mig förvånad
dô. tjäges sa hemst du tjatar så väldigt
doge dött v
dômde’ra dundra, bullra, vara dominant v
dôna dåna v
dona, -e, -a, -a stöka v
dona åv duka av v
dônsche unket vatten s
dôppa, -e, -a, -a doppa v
dôrj, -en spindel s
dôrjva’ spindelnät sa
dôrma väsnas och slå v
dôrsk hemlighetsfull, visa inga känslor adj, v
dôrsk ko som inte blir brunstig s och a
dôrsk, dursk precis. Dursk hela dan = Precis hela dan adv
dôven vissen a
dôvvl.e tråkigt, långsamt a
dôvvl.ig tråkig a
dra på mål.e vara lite tveksam
dra’jen lite dragen a
dratta kull ramla omkull v
dretjeskar, -e, –, -a dryckeskar s
dretschesmugg dricksmugg s
dretschesvälling svagdrickavälling s
drig dryg a
drig vit alldeles vit a
drip hackspett s
dripa drypa v
drôml.a drumla, fumla, vara ovarsam v
drôml.ig fumlig, ovarsam
drôpe droppe s
drôsa ramla omkull v
drôse, -n hop s
drul. en senfärdig eller en lat en s
dråckna drunkna v
dungen, dunjen gödselhögen s
durra, -e, -, – dugga v
dutta skaka
dynja dynga, gödsel s
dålåsk dålig a
dårnät plister (ogräs) s
däffer eller däffôr därför adv
däg dig pron
däjja därifrån adv
däl.ja, -, -e, -an svacka s
dän, dänne där adv
dänja, -e, -de, -t ge stryk v
dännifrån därifrån
dännä där adv
e lita smôle en liten gnutta
e lite rick ett litet tag
e lite skuss en liten stund
ecken öken s
eggl.a, -, -e, -an ögla s
egnbl.äckt ögonlock s
ekôrlega ekorrbo s
eksmera, -e, -a, -a vara till lags, tycka om v
ekste’n, -an eller eggste´n den färgade hinnan i ögat s
el. öl s
ell, -en eld s
ella, -e, -a, -a elda v
ellenmjölk mjölkört s
ellfnos lättantändlig
elltänne att tända eld med (papper, näver, småved t ex) s
em, -t öm, ömt a
emse olika, vardera. Han geck på emse sian på väjjen adv
emse fäl.an olika episoder
emse sie ömse sidor
en aén en annan pron
en starskan rest en stark röst
enka enda adv
enkôm, -t lagom åt (Hä va enkômt at´n =Det var lagomt åt honom)
entôma eller entema om häst som bara vill gå åt ett håll
eppning öppning s
erran, -a, -acht, -rre er, era. Ä de här erran hest? = Är det här er häst? pron
ersa, -e bråka. (Han ersa sa hemskt = Han pratade så väldigt) v
Erske Erik
erssig pratsam a
ettamjel, -e vetemjöl s
evvejevve övergivet, övergiven v
evver över prep
evverdel, evdel kvinnlig dräktskjorta s
evvramä’ ovanför
exter yster, otålig a
fa´rbe farbror s
fa´rskost mjölkmat, färskost s
fagna fägna v
fa’le farlig a
fa’mna samla ihop v
fa’rsta, –, -e, -an farstuga, farstu s
fassbônnen fastbunden
fassäng madrass s
fe´rfettan vara i bara strumporna
fega föga, knappast adv
feppel.hänt fumlig i händerna
feppl.et, fippl.et knåpigt a
feppl.ig fumlig
ferveshle bättre än väntat, mycket bra a
fesa fösa. Ho feste hop kraka = Hon föste ihop korna v
fette, fettan fötter, fötterna s
fetve´, -n tjärved s
fippel. knåpgöra s
fippl.a, -e smått fingergöra v
firjuchvagn, -a, -e, -an fyrhjulig vagn eller kärra s
fittja åv rômpa specialarbete vid pådragning av en väv v
fittja, -e samla ihop (mest om säd, löv, nät o d) v
fjäl.ingsväg kvarts mil s
fjär viktig, avståndstagande a
fjär, -a, -e, -an fjäder s
fjöl, eller fjel lämm på en släde, bakspade s
fl.a’na bära sig åt som en tok
fl.a’nig flärdfull, bära sig osedligt åt
fl.abba panna (i ansiktet) s
fl.abba skratta hejdlöst v
fl.a’sa flamma upp häftigt
fl.erede flera adv
fl.ete grädde s
fl.ihänt kvick i fingrarna a
fl.oa flöda v
fl.ôga, -, -e, -an fluga s
fl.ok något som är hoptrasslat
fl.oka hop trassla till
fl.oka tä få oreda på något v
fl.oket hoptrasslat a
fl.okig oredig a
fl.ôrig rufsig i håret adj
fl.ôt flott s
fl.ur hårtofs s
fl.urig okammad a
fl.us något som är lite upprivet eller sönder s
fl.åhacka en hacka att ta bort översta torvlagret med s
fl.ö duktig, flyhänt a
fl.öttrôg avlångt träkärl för grädde
fnasig ojämn, lätt skrovlig
fnol.a, -e, -a, -a syssla med smågöra v
fnos lättretad, häftig
fô hä ändå adv
focht fort adj
fôcka ticka (utväxt på trädstam) s
fôgna förruttna v
fôgôlls vara färdigt
fôjs, -e, –, -a ladugård s
fol.a skynda sig v
fôl.ja mä tä väks följa med halvvägs v
fôl.tje folket s
fôll väl adv
fônn förrän adv
fôr eller fô för konj
fôrdde följde v
fôrdôna mycket
fôrdônat förbaskat
fôrfette, -an strumpfötter s
fôrkvällen i förrgårkväll adv
fôrra måen förra månaden
fôrre förr adv
fôrska varna v
fotkôra, fotstôlla fotbädd om fötterna
framlag vara till hands
frampåsåckna trakten kring kyrkan s
fredasris dvärgbjörk s
fren skör a
fressam frysen a
fressen frusen a
fresskådd frusen av sig adv
frisa, fres, fresse frysa, frös, frusit v
frogra’n snabbväxt gran
frônna, -e, -a, -a surra (om insekter) v
fru’kest frukost s
frå vaken ”Nô jette dô frå påddô” adj
fråa påsse (pådde) morna sig, (dig) v
fräs katthane s
frästa, -e, -a, -a försöka v
frön skör a
fucht fult a
fuggel., -n, fuggl.a, -n fågel s
fuggl.an fåglarna s
full i grene full i sjutton a
fyssehunnan fu hundan
fåhäv dum, fånig, naiv a
fäjjen glad, nöjd a
fäl.a göra färdigt v
fäl.a, -, -e, -an spårtecken s
fäl.as gå fort v
fäl.as, -es härja, väsnas v
fäl.e fotspår (plur.) s
fäta gå med små steg v
fäta ôm byta fot, gå fot för fot v
föbörsam villrådig, lite ängslig, blyg, tillbakadragen a
föderå att man hade tillgång till gratis bostad och mat
fögôlls nånting till hands för framtida behov
föro´l.a förorda, ursäkta sig i förväg v
förste först adv
gadd, -en, -a, -an stig s
gammacht gammalt a
gammel.munk ungkarl s
gammelstäshlt se gammalmodig ut a
ga’pschul., -e, –, -a vindskydd s
Gele Gölin
gl.aippe på vid gavel
gl.ima, gl.emde, gl.emt glömma, glömde, glömt v
gl.issma, -, -e, -an springa, reva s
gl.osig brokig (om kor) a
gl.osig, gl.osegd med utstående ögon a
gl.unkas ryktas, höra talas om v
gl.utta titta i smyg v
gl.uttermjôlk surmjölk s
gl.uttra kika v
gl.åma glo v
gl.öhôppa tunnbrödkaka gräddad på spisplattan eller hällen s
glima, -e, -de, -t glömma v
gnall gnällde v
gnallra tjat, gräla v
gnaschka, -e knarra v
gneka knarra v
gnet, -te loppa s
gnette lusägg s
gnia, gnir, gne, gnee springa, springer, sprang, sprungit adv
gnia, gnir, gne, gnitt leka, rasa v
gnissa leka, rasa v
gnuggbräe stötbräde för tvätt s
gnussa gnida sig mot något adv
gnätta ta lite, öppna lite på dörren v
goa se gotta sig, göra sig goda dagar v
gôbbjôck bröd+mjölk s
goell, -t duktig, någorlunda bra a
goit vit a
gôl, gôcht, gôl.e, -a gul a
gôlle inte bra. Hä van´t gôlle = Det var inte så lätt
gôlls till hands
gônj gång, det var en gång s
gônjen gången s
goôr var i sår s
gôrkåa (gôrkoa) kåda s
gôrle’ utled a
gôrstarsk urstark a
goäll gäll a
gra’nhushlt grandunge s
gra’nmo’r tät granskog s
grannga´r fint spunnet garn s
gra’shla stå bredbent v
gravsvin grävling s
grecksa göra något krångligt v
greka gräla a
grekig grälsjuk a
gren, -a, -e grön a
grennt grönt a
greppan, gröppan groparna s
greppe, gröppe gropar s
gridda, -e, –, — grädda v
grinkaka grynkaka s
grist gles. Hä va grist bickt = Det var glest byggt adj
gro, -dde, -tt läka (om sår) v
grôna, -, – grunna, fundera v
grop, -a, gröppe(r) grop, gropar s
grovmännelen grovt och stort ansikte
grännele grant a
grännelig med fina anletsdrag a
gröpe, -n grovmalet mjöl tilldjuren s
guck, -n, -a, -an liten hög s
gucka gala, sitta och småhoppa a
guckel något besvärligt s
guckl.a vara ovarsam eller fumlig s
gufa’r, gumo’r gudfar, gudmor (faddrar) s
gul.anes Herre Gud int
guschelôv ”Gud ske lov”, som tur var
guschlån eg. Guds lån. överflöd, goda maten s
gusinner god dag eller adjö. Eg. Gud signe er
gå at gå åt, sätta livet till v
gå däjja gå därifrån
gå fram konfirmeras v
gå häjja.. gå härifrån
gå mä rôck gå bort och ta handarbete med sig v
gå på såckna vara sockenhjon v
gå, jeck, gått v
gål., -n, -a, -an gård s
gål.asop en som ofta springer i gårdarna s
gål.milla eller gål.mella förflytta sig mellan gårdarna
gåre jära sa? går det göra så
gåva, -o, -e, -an gåva s
ha goa rå ha bra ställt v
ha isse eller ha tisse få i sig (om mat)
ha nåra von ha nån chans v
ha rå täll ha råd till v
ha´rm harmsen, förargad a
hacha sträcka hals, vara nyfiken v
hachpann halvspann, ett rymdmått s
hachta eller hachtan hälften s
haggel. hagel s
hagger, -n havre s
haggerlåa, -, -e, -an havrelåda s
haggl.a hagla v
hal.ma åker med stubb efter skörden s
hal.mskåte halmhus, ett litet utrymme i ett hörn av logen s
halla, hell, hôlle hålla v
halla ti hålla i v
hallas hållas v
hams vårdslöshet s
han, -n han, honom pron
han ba mä tässe han bad mig till sig
han ha dråckna han har drunknat
han hade inge maghove han hade inget stopp när det gällde att äta
han jetten’t hôckt han är för stolt att… v
han jordere på nit han gjorde det med flit
han kåm i full kut han kom i full fart
han lan´t nå ôm e han nämnde inget om det
han sennasn´t han syntes inte
han tog spän han tog spänntag
han trôstan´t kômma han ville inte komma, han fick sig inte till att komma
han va lammä mäg han var med mig
han va sa´ hôsig han var så väldigt bråttom av sig
han vrok tisse han hällde i sig
han åbl.ikan’t nå han var alldeles oberörd v
han ä sa lekt´n han är så lik honom
han änt fö häv han är inte nåt vidare
han ässmeran´t mäg han gillade inte mig
hannles handlös, vårdslös a

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

 

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg

 


Tillbaka till toppen Bjuråkersmålet HA-MÖ

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *