Norrboån

Dellenportalen har samlat ihop fakta om Norrboån från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv.
Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.


Gilla oss på Facebook, och ännu bättre, dela oss med dina vänner. Tack!


Sammanställningen är sponsrad av:
Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre?  Vill du veta mer? Klicka här. 


Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

 

 


Innehåll

 

* Inledning

* Tullmjölkvarn – Båtbygge

* Färgeri

* Brännvinsbränneri

* Bilder – Brobygge

* Garveri – Ugglas

* Cementfabrik – Källmans

* Smedjor

* Handelsbod – Festplatser – Personregister

* Nordöstra sidan

 

 

 Norrboån

Under 1800-talet socknens industricentrum

vin-015-karta
Karta 1769

vin-031-karta
Karta 1769, visar kvarnar

vin-042-karta-1819

Kartskiss upprättad år 1819 av lantmätare, sedermera landshövdingen P.H. Widmark, utvisande förskansningen vid Norrboån samt en markering av en plats kallad ”lägret”. Detta kan rimligen inte vara annat än en övningsplats för soldaterna vid deras deltagande i högmässan i kyrka. Vidare är kvarnen på åns västra sida, liksom sågen på den östra sidan markerade.

vin-090

Karta 1886

vin-044-karta

Riksantikvarieämbetets karta över Norrbo skans och Norrboån

 

I kyrkoherde Erik Nordmarks rapport åren 1790 – 1791 om vattenverk i Norrbo finns inga vattenverk i Norrboån angivna. Men omkring sekelskiftet kom man säkert underfund om möjligheten att dämma Norrdellen för att få fall att driva vattenverk. Av ett hemmansbytesavtal från 1 sept. 1827 finner man att överstelöjtnanten, riddaren och friherren Casper Wrede, ägare av Strömbacka bruk byter bort 4 öresland av honom tillhörande hemmanet Norrbobyn Nr. 1 till bonden Pehr Olofsson ägda skattehemmanet Stensgärde Nr. sub. 1.

Av köpeavtalet framgår att Olofsson överlåter såg, kvarn och linberedningsverk sådant de för ögonen befinnes. Bruksägaren i sin tur försäkrar Olofsson ett sågdygn om året i sågen i Norrboån, samt andel efter hemmansantalet i linklappen därstädes. Man kan därav förstå att ån var uppdämd för att mäkta ge drívkraft åt sågen. I en sedermera befunnen skiss över Norrboån upprättad år 1819 av lantmätaren sedermera landshövdingen P. H. Widmark är inritad och anmärkt på skissen en kvarn på åns västra sida samt en såg på dess östra sida.

I hans år 1861 utgivna bok om provinsen Hälsingland har han angivet att nämnda sjöar, Norra Dellens stigning över havet är 140,5 fot och den södra Dellen 138,5 fot, och i en hänvisningsanteckning om Norra Dellen är angivet att nämnda sjö år 1859 genom grävning satts i jämnhöjd med Södra Dellen för öppnande av segelled.
Därmed har man fått belägg för att vattnet var uppdämt något över en halv meter som gav möjlighet att driva dessa verk. Som ytterligare bevis om kvarnen finner man av ett protokoll från laga skiftet i Norrbobyn 1871, att brukets ombud styrkte äganderätten till vad som angavs som ”Norrbo Tullmjölskvarn” med fastebrev av den 27 okt. år 1820 jämte tvenne ytterligare köpebrev, samtidigt som ombud anger att kvarnen numera är raserad. Härav måste man nog förstå att raseringen bestod av borttagande av vattenhjul och rännor, när bruket muddrade Norrboån som sannolikt skedde år 1858. Baron Tamm som vid den tiden ägde Strömbacka bruk hade i mitten av 1850-talet ritningar och beskrivningar färdiga för anläggande av segelled från Dellarna till havet och arbetet därmed sattes omedelbart igång enligt uppgift i inspektor Hahnes beskrivning över malmtransport och sjötransport över Dellarna. Den 12 mars 1858 gjorde kronofogden Jon Lidén Sigsta Hög, en noggrann besiktning och beskrivning för en tilltänkt ombyggnad av bron. Därav torde kunna antagas att muddringen av ån var utförd omkring 1858. Mudderverket som användes drevs genom hästvandring och det låg kvar vid hamnen i Moviken till 1902 då det sågades upp till eldningsved för kolugnarna.

Ersättning för ny mark
Sedan dammbyggnaden blivit raserad kund knappast såg, linklapp och kvarn vidare användas för sitt ändamål då kraftkällan tagits bort. I dessa fall måste inlösen ske, som dock måste bli ganska ringa, alldenstund bruket ägde en betydande andel i dessa verk. Däremot utnyttjade bruket det förhållandet att mark runt sjöns stränder kom att torrläggas till följd av att vattenståndet i Norra Dellen sänktes med två fot. Lantmätare P. H. Wedmark gjorde en utredning och förteckning över de hemmans ägor som gränsade mot sjön, hur mycket ytterligare mark som kom att tillfalla dessa hemman och hur mycket varje hemman skulle erlägga till bruket för den mark som man fått på detta sätt. Så beräknades t. ex. den sammanlagda arealen för de hemman som hörde till Norrbobyns skifteslag till 91,4345 kvadratrevar (1 kvadratrev=881,5 m2). Den sammanlagda ersättningen dessa hemman skulle erlägga var 1496 Rds.

Angående brukets köp av kvarnen år 1820 kan konstateras att den uppförts av bönder i byn som ägde den och att äganderätten övergått till bruket i samband med försäljning av deras hemman till bruket eftersom köpen skett i intervaller. Kvarnen har som synes inte använts för sitt ändamål sedan sjösänkningen. Fundament och rester efter vattenintag är dock ännu synliga. I övrigt är det känt att sågverksägaren m.m. * Jon Jonsson i Hålsjö köpte kvarnen och flyttade den till sin såg i Hålsjö vid omkring sekelskiftet, där den användes under tiden sågen säsongmässigt var igång. Drivkraften var då ångmaskin, samma som sågens. Kvarnen såldes på 1920-talet till Erik Eriksson-Holm och Erik Eriksson i Hålsjö och flyttades till Bästdal där den var igång till på 1950-talet. Drivkraft därstädes var elström alltså ett kuriosum, vatten, ånga, elektricitet. Kvarnen fanns kvar 1981 och en tid därefter berättar Karin och Jan Berger, därefter blev den riven, den hade helt enkelt tjänat ut. Kvarnstenarna skänktes till Norrbo hembygdsförening, men dom är nu borta de vittrade helt enkelt sönder. Ett är säkert, Norrbo Tullkvarn var en ståtlig representant för socknens äldsta industrihistoria. Vi efterlyser bilder på den i två våningar stora kvarnen när den stod uppställd invid landsvägen i Bästdal. Kvar på platsen finns bara en hög taktegel och en del annat bråte.

vin-112-oko-karta

Ekonomisk karta från 50-talet visar var kvarnen stod uppställd i omkring 50 år.
Vem rev kvarnen och finns det några delar bevarade?

Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok (2U13)

11 * Jonas Jonsson-Klar (15/5) 25/5 1855 s. t. bonden J. Matsson i Hålsjö s7, Norrbo. G. 19/10 1877. Bonde i Bästdal (Hålsjö s7). Sen. sågv.-äg. Bos. i Hålsjö 6. Änkl. o. omg. 10/12 1912. Frånsk. 1920. Utfl. till Skridsvik, Järvsö 1914. Nämnes 1920 som trävaruhandlare i Delsbo. † 15/7 1933
2V3 Ingrid Pehrsdotter *18/12 1853 d. t. bonden P. Olofsson i Gammelsträng 1, Norrbo. † 6/1 1911
(X24) Ida Maria Holmström *6/10 1870 i Ilsbo, Gävleb. Infl. fr. Hudiksvall 1910. Utfl. t. Järvsö 1914. Frånsk. 29/12 1920.
Barn:
Margreta *7/10 1878, † 23/8 1888 (bröstlidande)
Kristina *7/1 1886. Utfl. t. Härnösand 1945
Jonas *30/10 1890. Utfl. t. Järvsö 1914
Margreta *25/4 1893. Utfl. t. Järvsö 1914

 

 

Tullmjölkvarn

 

Förklaring till Gamla mått och vikter

 

NORRBO BRANDFÖRSÄKRINGAR 

 

Församling                             NORRBO

Ort                                          NORRBO

Årtal                                       1849

Fastighetens namn                NORRBOÅNS TULLMJÖLKVARNSBYGGNAD

Ägare                                     TAMM PEHR ADOLPH, RIDDAREN

Fastighetsnummer                

Anmärkning

Arkiv                                      Brandförsäkringsverket

Försäkringsnummer               19627

Upprättad av                          Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation

 

År 1849 den 7 november har undertecknad Kronofogde över Norra Hälsinglands Fögderi, med biträde av Nämndemannen Anders Jonsson i Byn och Pär Ersson i Hålsjö, Norrbo socken, samt Byggmästaren Jon Jonsson i Östra Kyrkbyn, Arbrå socken, besett och värderat nedannämnde Norrboåns Tullmjölskvarns byggnad, belägen i Gävleborgs Län, Delsbo Härad, och Norrbo socken, samt tillhörig Brukspatron, Riddaren av kungl. Nordstjerne Orden och Kommendören av Kungl. Wasa Orden med Stora Korset, Herr Baron Pehr Adolph Tamm, varå sedan den förr å detta ställe uppförde byggnaden, antagen till försäkring för brandskada, den 31 mars 1825, under Nr 13366, till ett värde av Sextonhundra Riksdaler Banco, blivit, såsom dels av röta något angripen, och dels, förmedelst kvarnverkets felaktiga konstruktion, mindre ändamålsenlig, innevarande år, i grund nedriven, förnyad försäkring, enligt Kungl. Maj:ts Nådiga Reglemente för allmänna Brandförsäkringsverket för Byggnader å Landet av den 23 december 1828, begäres; Och hava värderingsmännen vid denna förrättning, vilken ägaren varit hindrad bevista men i sitt ställe till ombud antagit nu närvarande maskinisten Olof Frisk i Moviken, funnit samma åbyggnad av följande beskaffenhet.

Kvarnen skattlagd till mald med 2 par stenar jämte sikt, och nu utvidgad med ett tredje stenpar för grovmald, vilket icke ännu hunnit skattläggas, är uppförd uti Norrboån, varigenom sjön Norra Dellen utfaller uti den Södra, vid västra stranden därutav, omgives på alla sidor av ymnigt, ständigt flödande vatten, och ligger på 3¼ mils avstånd från Hudiksvalls stad. Den på stället befintliga brandredskap består av två handsprutor, två svabbar, två oljade väv ämbren, två brandhakar och en brandstege.

Byggnad varå brandförsäkring sökes är:

Värdering

Kvarndammen, murad av gråsten, 25 alnar lång,
4½ alnar bred, från ½ till 5 alnar hög, täckt med
snett liggande 3 tum plank på underlag av bjälkar,
sträckande sig från västra landet till
Kungsåderöppningen                                                                133,16

Kvarnhuset, av gran och furutimmer, i gott stånd
med egna väggar på alla sidor, uppsatt innevarande
år 1849 av två våningar, 20 alnar långt, 16 alnar brett,
10½ alnar högt, täckt med spjältak på 1 tums bräder,
står på 3 till 3¾ alnars höga grundmurar av gråsten,
skiljt från närmaste hus; på västra sidan mjölnarens
byggning på 110 och på östra sidan, en Linklapp,
utan eldstad på 74 alnars obebyggt avstånd, den förra
tillhörande kvarnägaren, den senare andre personen.
Grundmurarna värderas till                                                       300

Byggningens första eller nedre våning består av 2 rum,
nämligen ett för kvarnverket och mjölets upphämtande,
samt ett för vattenhjulet, detta rum av 1½ tums bräder,
så inrättat att en gång leder runt däromkring, emellan
kvarnhjulets väggar och hjulhuset, övre våningen har
även 2 rum, ett för kvarnstenarna och ett mjölnarkammare.

Hela stommen                                                                          333,1?

Yttre taket med dess tillbehör                                                    133,1?

Bjälklagen                                                                                150

Golven och 2 tums bräder                                                         60

Taket i mjölnarkammaren av enkla bräder                                  5

Trappor, stegen av 2 tums och balkarna av 3 tums bräder
med ledstänger                                                                        6,3?

9 st fönsterlufter, med grönt glas i kitt, med foder in- och
utvändigt, omålade, 1¾ alnar höga, 1⅝ breda av 3 Rdr              27

1 st halvrunt dito, med dito, med 2 alnars bas, 1 aln högt.          1,1?

1 par portar, 4 alnar höga, 3½ aln breda, dubbla,
vardera halvan i 2 avdelningar, av 1 tums bräder, klädda
med foder och stocklås                                                             6

1 par dito, 3½ alnar i fyrkant, dubbla, av 1½ tums
bräder, klädda, med foder och regel                                          5

1 par dito, 3 alnar höga, 2½ aln breda, dubbla, av 1½ tums
bräder, utan foder, med regel                                                   2

1 par dito, 3 alnar i fyrkant — dito — dito                                   2

2 dörrar, 2 alnar breda, 1¾ aln höga av 1½ tums bräder            3,1?

1 dörr, 2¾ hög, 1½ aln bred, slät av 1½ tums bräder,
med foder och karmar                                                              2

En spis i kvarnkammaren, av tegel, fristående, med
tackjärnshäll under och framför eldstaden, murstång av järn       20

3 st bröstluckor, med 11 tums bröstbjälkar, tillsammans
1 alnar långa, med luckjärn och hakar                                       23,3?

En vattensump (vattenpump), 8 alnar lång, 9 alnar bred
vid övre och 7 alnar bred vid yttre luckan, 2¾ alnar hög
av 3 tums plank                                                                       66,3?

Hjulboden av 2 tums bräder med tillbehör                                  26,3?

Ett vattenhjul, 10 alnar i diameter, 6 alnar brett med
3 ringar och däri infatta 12 järntenar, samt järnbandad
hjulstock med nålar                                                                  100

Ett koniskt tackjärnshjul, 4 alnar i diameter

Ett koniskt drev — 1¾ aln dito

Ett stjärnhjul — 4½ aln dito, med kuggar av rönn

En axel, 3 alnar lång, 7 tum i diameter å mitten,
6 tum å ankarne, med metallager i övre och 4 tums
ståldubb i nedre änden, med stålpanna och metallbotten

Tre drillar, 22 tum i diameter, 8 tum höga

Tre fyrkantiga muffar

Tre stålpan… och tre pannor

Tre kranar för drillarnas uppvindande, alltsammans i vikt
24 skålpund 15 lod 17 … , enligt förevista räkningar
kostande 672 Rdr 35 … 2 … Banco, upptages till                         670

Tre långjärn av smitt stångjärn, stålsatta i båda ändarna            35

Tre lä…stänger med skruvar, 4½ aln långa med nycklar och
muttrar                                                                                   20

Ett par kvarnstenar, 2¼ aln i diameter, 18 tum tjocka,
järnbandade med segel                                                            80

Två par dito, 2½ aln i diameter, dito, á 100                                200

Tre stenkar med … och tillbehör á 10                                         30

Två vindspel, för stenarnas upplyftande, med nålar                     6,32

En 10 alnar lång järnkedja                                                        5

Ett hjul för upphissning av vattenhjulsluckan, 3 alnar
i diameter                                                                                3

En siktlår, 3 alnar lång, 2 alnar bred och 2 alnar hög med
sikt och allt tillbehör                                                                  45

En väggfast tullkista, 7 alnar lång, 2 alnar 6 tum bred och
2 alnar hög, avdelad i 5 rum med lock och 2:ne järn,
aspar av 1 tums bräder                                                            10

En brygga mellan stranden och kvarnhuset, 32 alnar lång,
5½ aln bred, av 2 tums bräder, på 12 tums grova bjälkar,
med ledstänger av 1½ tums bräder och ribbor på båda
sidor, samt järnsträvor mot stolparna                                        33,16

En dito omkring kvarnhuset, 2½ alnar lång, 3 alnar bred
med ledstänger å yttre sidan                                                     18,16

Summa Banco Rd :  2433,16

Åbyggnad som ej till brandförsäkring anmäles är mjölnarens byggning på från kvarnhuset förr uppgivet avstånd. Några så beskaffade eldfarliga inrättningar som reglementet i 1:sta § av III Art. samt 3 och 4 §§ av … Art. omtalar, finnes icke i närheten, inom Etthundra alnars avstånd från kvarnbyggnaden.

Värdet av den till brandförsäkring nu anmälda åbyggnad är således, efter nogaste undersökning och bästa förstånd, i dess nu befintliga skick, jämfört med ett medium av de sist förflutna fem årens priskuranter och markegångstaxor på byggnadsämnen, dagsverken och arbetslöner i orten, ansett till Tvåtusen femhundrasextiosex Riksdaler och Trettiotvå Skillingar Banco, det vi ansvara vara mera lågt än för högt åsatt, vilket betygas av

JOH. LIDÉN
KRONOFOGDE

JON JONSSON, ARBRÅ
BYGGMÄSTARE

NÄMNDEMÄN:

ANDERS JONSSON I BYN
PER ERSSON I HÅLSJÖ
NORRBO SOCKEN

Avskrift: Viveca Sundberg

I en Tullkvarn betalade bönderna en avgift. (en tull)
Namnet Tullkvarn innebar att mjölnaren hade rätt att som ersättning för arbetet tulla av säden när den hämtades av inlämnaren. En kappa per tunna var gängse betalning. På en tunna gick trettiotvå kappor. Bönderna kom med sin ”malning” inte bara från Norrbobyn utan från hela socknen och omkringliggande byar.

vin-088-kvarnb

Kvarnbostaden, kvarnbacken 1.


Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok om mjölnare Svanström 

31Å1 Johan Petter Svanström född 18/12 1803 i Hanebo sn, Gävleb. Infl. fr. Arbrå 1839. Mjöln. Bos. i Norrboån kvarnbacken, Norrbo. Utfl. t. Borgsjö 1850
(X31) Brita Elisabet Öhman född 28/8 1809 i Njutångers sn, Gävleb.
Barn:
Margreta Christina, *8/1 1831                              28Å3
Johan Eric, *6/5 1833. Utfl. t. Hudiksvall 1851
Carl Petter, *21/1 1836. Utfl. t. Borgsjö 1850
Brita Johanna, *24/2 1839. Utfl. t. Borgsjö 1850
Maria Elisabeth, *15/5 1842. Utfl. t. Borgsjö 1850
Anna Catharina, *15/8 1844. Utfl. t. Borgsjö 1850

vin-005-kvarnen
Kvarnen innan den flyttades till Reveln

vin-053-kvarnen

Tullmjölkvarnen var byggd på två stenfundament varav det yttre bara var ca en meter brett. Mellan fundamenten fanns en nu igenfylld öppning med plats för vattenhjulet som var omkring 3 meter i diameter och närmare 2 meter brett. På bilden ovan ser öppningen ut att vara ganska smal, (det svarta) men det vita man ser under kvarnen är hela öppningen och inte stenar som man kan tro, utan det är vattenblänk utifrån sjön.

vin-047-kvarnen

Kvarnen fotad från Piras tomt där vägen mot Bjuråker går strax till vänster utanför staket. Vägen finns fortfarande kvar och går parallellt med den asfalterade landsvägen som går strax intill. Till höger syns vägen mot Delsbo.

vin-034
Här är kvarnen borta men den gamla bryggan finns ännu kvar, den som gick runt kvarnen fram till den yttre stenkistan där länsen ligger.

vin-036-bryggaan

vin-010-1965
En bild från 1965 visar att ångbåtsbryggan gick hitom redskapsboden fram till den yttre stenkistan. Bilden ägs av Ulla Olsson och visar sista flottningen på Dellarna

vin-037-bryggan

vin-083-rolf-valle

1931. Rolf Källman och Valdemar Persson som visar vilken fin gädda de fångat.

vin-022-kvarnbacken
Fastigheten kvarnbacken 1, Norrboån 406

Smeden Jonas Persson kom hit 1908 från Åkre i Delsbo. Han köpte då stället av en hovslagare. Då hade fortfarande smedsyrket stor betydelse i bylivet. Smeden var den som skodde hästar, smidde liar och spik, lagade verktyg och gjorde gångjärn. Smedyrket har följt familjen i generationer.

Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok (19T25)

Familjen på bilden är Helmer till vänster och Valdemar till höger. Mor och dotter sitter i soffan och fadern Jonas Pehrsson står bakom.

vin-078-

Familjen Persson. Bak står Valdemar och Helmer
Fram sitter Frida, far och mor Jonas och Cherstin Persson

19T25. Jonas Pehrsson född 7/4 1865, s. t. bonden P. Pehrsson i Åkre 3, Delsbo. Smed o. byggn.-arb. Bos. i Vedmyra = Kvarnbacken 1, Norrbo. Död 2/9 1954
(X4)1B16 Cherstin Andersdotter född 28/2 1869, d. t. bonden A. Larsson i Berge under 1, Bjuråker. Död 4/2 1951
Tre barn
Frida Karolina * 26/11 1906. Utfl. t. Hosjö, Kopp., 1923
Helmer Ivar * 20/2 1910        Båtbyggare, snickare                              31
Jonas Valdemar * 20/7 1911. Skogsarb. Bos. i Vedmyra. Död i Hedvigsfors 15/12 1974

1956 övertog Helmer Persson gården efter föräldrarna
Helmer brukade kallas för ”Jösses – Helmer”. Vi har inte lyckats utröna om detta förvånade uttryck, ”jösses” var något som Helmer, hans far eller någon dessförinnan brukade använda. Men om är det någon som vet, vill vi gärna få ta del av det.

19T31 Helmer Ivar Persson född 20/2 1910, s. t. J. Pehrsson i Vedmyra, Norrbo. Smidesarb. båtbyggare och därefter möbelsnickare. Bos. i Kvarnbacken 1, Vedmyra, 8:1, Norrbo. Död 22/6 1997
Gift 14/5 1944 med Anna Linnea Karlsson född 25/6 1923 i Ledberg, Ög. Död 2/11 1994
Två barn:
Artur Jonny Roland * 8/10 1944 Utfl. t. Piteå. Gift 27/12 1989 med Norma Ingegerd
Gunvor Elisabet 24/5 1948 Gift 2/7 1976 med Peter Limme i Halmstad. Död 4/11 2003

 

vin-077-dellenita-byggs

Bygget av den 11 meter långa båten Dellenita pågick mellan 1947-1950 med hjälp av Karl och Åke. Efternamn okända.

vin-084-dellenita

Dellenita på väg under bron i Norrboån, 1951, samma år som hon sjösattes. Dellenita tog fyrtio passagerare och användes som passagerarbåt under en femårsperiod med turer mest varje dag under sommarmånaderna innan därefter hon såldes till Stockholm.

vin-096-helmer-p

Två bilder ur HT 12 mars 1983. Helmer Persson visar Åsbergs-stolar och andra vackra alster som han tillverkat i sin snickarverkstad.

vin-097-

Detalj av en vändbänk


Efter Helmer Perssons bortgång ärvde hans barn Roland och Elisabet och 1998 såldes fastigheten till Åke Persson. Efter en omfattande renovering och tillbyggnad blev det hans och sambons Wei permanenta bostad. Bjuråkers sonen Åke Persson föddes 30 juni 1942 och var en av vår tids största och mest framgångsrika företagsledare med sitt företag Monitor Industriutveckling AB. och  MONITOR ERP SYSTEM.  För Dellenportalen kom han att betyda oerhört mycket då han ingrep när vi hade det som svårast. Åke Persson avled 7 mars 2016. Huset ägs nu av Åkes son, Jörgen Persson född 19/6 1965.

vin-093-

Norrboån 406, sommaren 2016

 

 

Klicka här för att få förklaring till Gamla mått och vikter

Färgeri

Vidare fanns vid Norrboåns västra sida ett Färgeri som såldes till Flors väveri i Bergvik. På dess tomt uppfördes sedan ett brännvinsbränneri som var i drift tills det ödelades av brand 1860.

 

NORRBO BRANDFÖRSÄKRINGAR

 

Församling                             NORRBO

Ort                                          VEDMYRA

Årtal                                       1846

Fastighetens namn                FÄRGERIFABRIK VID NORRBOÅN

Ägare                                     BERG SVANTE, HÄRDELIN EVA                                                CHRISTINA, BRUKSINSPECTOR ÄNKA

Fastighetsnummer                 FÄRGERIFABRIK VID NORRBOÅN

Anmärkning                           UND KRSK HEM VEDMYRA

Arkiv                                      Brandförsäkringsverket

Försäkringsnummer               18955

Upprättad av                          Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation

 

År 1846 den 24 februari har undertecknad kronofogde, med biträde av Nämndemännen, Häradsdomaren Mårten Olofsson i Berge och Olof Ersson i Vedmyra, Bjuråkers socken, besett och värderat nedannämnde åbyggnad, tillhörande Färgerifabriken vid Norrboån, belägen i Gävleborgs Län, Delsbo Härad och Norrbo socken, samt tillhörig Bruksinspektoren å Ströms Bruk Svante Berg och avlidne Bruks Inspektoren Joh. Niclas Bergs änka, Fru Eva Christina Härdelin, varå enligt Kungl. Maj:s Nådiga Reglemente för allmänna Brandförsäkringsverket för Byggnader å Landet av den 23 December 1828 försäkring begäres; Och hava värderingsmännen vid denna förrättning vilken ägarna, genom sitt ombud Herr Löjtnanten Thore Härdelin bevistat, funnit samma åbyggnad av följande beskaffenhet:

Åbyggnaden är uppförd på en tomt av area Tio kapplands rymd, hörande under Krono Skattehemmanen Vedmyra i Norrbo Socken och begagnas till Färgeri, ligger på aderton alnars avstånd från Norrboån, genom vilken sjön Norra Dellen har sitt utlopp uti den Södra och varuti således ymnig vattentillgång, alla tider på året finnes.

Den å stället befintliga Brandredskap består av en handspruta av koppar, 2 brandstegar och fem ämbren.

 

Åbyggnad varå Brandförsäkring sökes är:

Värdering

Nr. 1. En trädbyggning av tall timmer, i
gott stånd, med egna väggar på alla
sidor, uppsatt år 1843 av två våningar,
31 alnar lång, 17 alnar bred, 10½, 27 kvart hög,
täckt med bräder och därovan spikade spjälor,
står på stenfot, å lägsta sidan 3 tum
och å den högsta en aln hög, med trätrappor.
Stenfoten av sprängd sten.                                                       20
Byggningens nedre våning består av 7 rum samt
förstuga; nämligen, utom denna, sal, förmak,
sängkammare, kök och kökskammare, samt 2:ne
handkamrar (skafferi); den övre våningen har 6 rum
och förstuga, nämligen sal, förmak, sängkammare,
kök och kökskammare, samt gästrum, trapporna
huset igenom av plankor.
Hela stommen värderas till                                                        480

Yttre taket med dess tillbehör                                                    236

Taklist, 64 alnar á 16 st                                                            21,16

Takrännor på järnhakar                                                              9,16

Bjälklager                                                                                  50

Golven i rummen av plankor                                                     160

Taken i dito av bräder, med därovan lagd fyllning
av sågspån och sand                                                                145

Trappor av plankor med skrank                                                 26,32

26 st fönsterlufter med vanligt fönsterglas i kitt,
med foder utan luckor, strukna med vit oljefärg,
2 alnar 16 tum höga, 1 aln och 22 tum breda, á 7 Rdr                182

23 par innanfönster, lika beskaffade, utan foder och …de
samt omålade á 3,16                                                                76,32

4 st mindre fönsterluckor á 1,24                                                6

2 par portar, 3 alnar 8 tum höga, 2 alnar 1 tum breda,
i 2:ne halvor, halvfranska, släta, med foder, det ena …
oljemålat, med lås                                                                    6,32
det andra omålat, utan lås                                                        5,16

14 st dörrar, 3 alnar 8 tum höga, 1 aln 11 tum breda,
halvfranska, enkla, i speglar, med foder, oljemålade med
allt tillbehör á 6 Rdr                                                                  84

1 st dito, 3 alnar 2 tum hög, 1 aln bred, för övrigt lika,
omålad                                                                                    4,39

Tapeter, målade med …färg, klistrade på väv i …                         13,11

Väggbeklädnad i 5 rum uti nedra och i 4 rum uti övre
våningen, av papper, klistrat på väggen, bestruket med
…färg av olika kulörer                                                               40

3 kakelugnar i nedre våningen av tegel, med tillräckliga
brandmurar eller nischer, uppsatta på grundvalv av sten,
utan järnplan framför eldstaden á 10 Rdr                                   30

4 dito i övre våningen, med tillräckliga brandmurar eller
nischer, utan sten eller järnplan framför eldstaden av kakel,
2 runda á 23,16                                                                       46,32
2 flata á 26,32                                                                         53,16

1 köksspis, utan bakugn, med brandmur och tackjärnshäll,
samt murstång och stolpe av järn samt fällspjäll                         60

1 dito, med stekugn och brandmur, samt tackjärnshäll,
eld och askrum med järnluckor, samt kopparcistern                    90

1 skorsten, med ditledda kakelugnsrör                                       100

1 dito, med därovan anbragd kakelugnspipa av järnplåt              18

7 st kakelugnsnischer á 3,16                                                     23,16

Sålunda hela byggningens värde i det stånd den nu är:  1,978,16                                                            

Nr 2 — I 43 alnars avstånd från Trädbyggningen Nr. 1, ett
stenhus i gott stånd, med egna murar å alla sidor, uppfört år
1843 av 2 våningar, 33 alnar långt, 17 alnar brett, 10¼ alnar
högt, täckt med brädor och därovan spikade spjälor, fristående
utan brandbotten.

Första våningen vars yttre murar äro 23 tum tjocka, uppförda
av slaggtegel, har tvenne skiljemurar, även 23 tum tjocka, även
av slaggtegel och tvenne brädesväggar av 2 tums bräder,
är indelad uti fem rum: pressrum, färgeri, blåeri, gesällrum och
godsbod — andra … övervåningen, vars yttre murar jämväl
är uppförda af slaggtegel, 15 tum tjocka, består av ett stort rum,
torkrum och ett litet överskärerirum, skiljt från torkrummet
medelst en brädesbalk.
Hela stenstommen av denna byggnad värderas till                      1,015
Brädesväggarna                                                                         55

Yttre taket med dess tillbehör                                                    240

Resten av resvirke och bräder                                                     12

Takrännor på järnhakar                                                               9,16

Taklist av bräder — 66 alnar á 10 st 8 Rdr                                  14,32

Bjelklager                                                                                40

Golven i rummen av plankor                                                     66,32

Taken i dito av bräder                                                               45

Trapporna av plankor                                                                 6,32

19 st fönsterlufter med vanligt fönsterglas, kitt, utan
foder, 2 alnar höga, 1 aln 22 tum breda, med järngaller
och ringar över korsen, 32 st, á 4 Rdr                                        88,32

2 par portar 3 alnar 15 tum höga, 2 alnar 18 tum breda
i 2:ne halvor, klädda med räfflade bräder, utan foder,
omålade; med allt tillbehör, lås för den ena                                6,32
utan lås för den andra                                                              6

1 dörr, 3 alnar 17 tum hög, 2 alnar bred, klädd med
räfflade bräder, utan foder, omålad, med lås och
allt tillbehör                                                                              4,32

1 dito, 3 alnar 6 tum hög, 11 (17) aln bred, för övrigt
lika, men utan lås                                                                     3,16

2 dito, 3 aln 6 tum höga, 1 aln 8 tum breda, enkla, utan
foder, omålade, med allt tillbehör, á 2 Rdr                                  4

3 dito, 3 alnar 2 tum höga, 1 aln 10 tum breda, släta, enkla,
utan foder, omålade, 32 st                                                        2

2 dito, 3 alnar höga, 1 aln 8 tum breda, släta, enkla,
utan foder, omålade, 32 st                                                        1,16

2 kakelugnar av tegel, ställda mot slaggtegelmuren utan
plan framför eldstaden, á 10 Rdr                                               20

En mur med 6 eldstäder, av vanligt murtegel, fristående
med stenplan framför 5 och utan sådan framför den 6:te            366,32

En skorsten                                                                                 10

2 kakelugnspipor av järnplåtar á 10 Rdr                                       20

2 varmugnar bleckjärn, med rökgångar av hopskruvade
tackjärnshällar, med tackjärnshällar framför eldstäderna              80

5 inmurade kopparmurpannor eller …
(Här ska det stå något som jag inte förstår)

En klädes- eller valdmalspress med metallmuttrar                      200

2 överskärardiskar, med saxar och …, efter framsk.
inrättning                                                                                  200

2 dubbla ramar, om tillsammans 46 alnar med järnkrokar           20

Sålunda med hela husets värde i det stånd det
nu befinnes                                                                         3021,32

 

Åbyggnad, som ej till brandförsäkring anmäldes äro
Nr 3 ett vedlider med hemligt hus av resvirke och bräder,
i 7 alnars avstånd från stenhuset Nr 2

Nr 4 En uthusbyggnad, innehållande brygghus, fähus,
…hus, källare och bodar, av timmer, på 31 alnars avstånd
från byggningen Nr 1

Nr 5 Ett vedlider av resvirke och bräder på 28 alnars
avstånd från byggningen Nr 1.

Några få beskaffade eldfarliga inrättningar, som i
Reglementet 1§ av 3 artikeln, samt 3 och 4§§ av 4 artikeln
omförväxlas finnes icke å tomten, icke heller inom
etthundrade alnar därifrån.

Värdet av den till brandförsäkring nu anmälda åbyggnad
är således, efter nogaste undersökning och bästa förstånd,
i dess nu befintliga skick, jämfört med ett medium av de
sist förstulna fem årens …curanter, och markegångstaxor
på byggnadsämnen, dagsverken och arbetslöner i orten,
ansett till Femtusen Riksdaler Banco, det vi anfara vara
mera för lågt, än för högt åsatt, vilket betygas av

JOH. LIDÉN
Kronofogde över
Norra Hälsinglands Fögderi

Avskrift: Viveca Sundberg

 

 

 

Brännvinsbränneri

Bränneriet var i drift tills det ödelades av brand 1860.

vin-017-aktiebrev
Bild ur boken, gård och bygd genom 100 år. Aktiebrev utvisade att en hundradel kostade 600 kr. Aktiebreven är undertecknade å Bränneri-intressenternas vägnar av R. Härdelin, Svante Berg och Per Jonsson.

Att det fanns intressenter i Hudiksvall finner man i konstnären och författaren Bror Hillgrens bok om Delsbo. Där återger han ett köpebrev om handlaren m. m. Olof Hedman i Delsbo försäljning av sin halva del i pappersbruket i Fredriksfors till Handelsfirman J. D. Wallströms söner & komp. i Hudiksvall den 10 april 1859. Hedman får i dellikvid av köparen 6 st. aktier i Norrbo Bränneribolag.

Hela brännerihistorien infaller i en tid då brännvinsbrännandet är synnerligen aktuell. Sveriges Riksdag debatterar åren 1853-55 om inskränkningar för husbehovsbränningen både vad det gäller tillverkning och försäljning och 1860 totalförbjuds den.

 

 

 

vin-009-v-brytare
Vågbrytaren vid åns utlopp i södra Dellen. Vågbrytaren är byggd som en enda lång stenkista med ett tätt pålverk på båda sidor vilka ännu delvis kan beskådas om man gör ett besök på piren. Vidare ser vi en brygga och båthus eller magasin liksom troligen taket på cementfabriken.

vin-018-piren
Ännu en tidig bild på vågbrytaren som även hade till uppgift förhindra Dellens vågor att spola igen farleden med sand.

 

vin-014-gamla-bron
Den gamla träbron med Dellenroddarnas hus till höger

vin-081-piras

I bakgrunden skymtar Piras gård. Till vänster Piras ladugårdslänga, till höger ner mot ån hade Pira sin trädgård

vin-103-

Norrboån med syskonen Källmans alla hus

vin-089

Idag 2016 är det syskonen Källman som huserar där Pira hade sitt trädgårdsland.
Lägg märke till den vackra granen mitt i bild, den lär vara från Piras tid

vin-002-gamla-bron
Den gamla träbron med smeden Carl Fredric Forsbergs bostad till vänster (prästgården 1:8) och hans smedja på höger sida

vin-012-brob-1925
År 1925. Här pågår byggandet av formarna till brospannen som skall bära upp den nya bron. Bilden ägs av Elsa Källman vars far Erik Bjurling, är en av de som står på toppen av spannen

vin-013-1925
Här ser man den gamla träbron och utloppet i bakgrunden

vin-001-trebron
Den nya bron är nu färdigbyggd men den gamla är ännu inte riven.

vin-080-

Olle och Rolf ser ut att ha det riktigt trevligt.

vin-019-nya-bron
Så här stilig blev den nya bron. Den är nu borta och ersatt av en högre och bredare bro, klicka här för att se den. Här en utsändning från invigningen av bron, 12 nov. 2015.

Se Håkan Blanks film om arbetet med bron

Här en kort text ur sammanställningen från utgrävningen vid Norrboån

DISKUSSION Hälsinglands Fornminnessällskaps karta över Norrbo skans från år 1845 baseras på en äldre skiss från 1819. På skissen finns på östra sidan av Norrboån en långsträckt kartfigur som enligt Fornminnessällskapet utgjorde rester efter skansen. Dessa var emellertid inte synliga då kartan upprättades. Även i sockenbeskrivningarna från slutet av 1700-talet finns en notering om gravar och bröstvärn på båda sidor om ån. Uppgifterna om att delar av skansen funnits även på östra sidan av Norrboån har inte kunnat bekräftas och det är svårt att få en entydig bild av området. Enligt det historiska kartmaterialet har det rått osäkerhet om området ursprungligen tillhört prästbordet eller inte. I det historiska kartmaterialet från 1700- och 1800-talen finns endast odlingsmark karterad på platsen. Norrboån är den enda förbindelsen mellan Norra och Södra Dellensjöarna och ån var tidigare så pass forsande och stenig att man sannolikt måste dra sina båtar förbi detta. Efter slutundersökningen har tolkningen av lämningen stått fast som utgörande en dragränna för båttrafiken mellan de stora Dellensjöarna. Dragrännans mycket strategiskt kommunikativa placering på det smala näset mellan sjöarna talar för att användandet pågått under lång tid. Dellensjöarna ligger 42–44 meter över havet och har därför inte påverkats av landhöjningen under järnåldern. Norra Dellen sänktes år 1858 och samtidigt muddrades och breddades Norrboån. Den tidigare nivåskillnaden mellan sjöarna bör inte ha inneburit ett starkt forsande flöde genom Norrboån. Att det ändå varit befogat att anlägga och underhålla en dragränna talar dels det kommunikativt viktiga läget och dels den steniga och svårframkomliga åsträckan för. Dateringen av dragrännan i förundersökningen och det direkt intilliggande stolphålet (A361) i slutundersökningen fick båda en vendeltida datering. Stolphålet framkom i dragrännans norra del, relativt nära den sektion där det daterade kolprovet togs vid förundersökningen. De kolprov som togs från dragrännan i slutundersökningen kom från tre olika höjder i profilbank 1. Dateringsresultaten gav unga dateringar, från och med år 1640 till modern tid. Kolprov med yngre dateringar uppvisar många toppar och är svårtolkade.

 

24 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG – DRAGRÄNNAN VID NORRBOÅN Sannolikt har dragrännan använts och underhållits ända in i 1600-talet och kanske till och med under 1700-talets början. Att anläggningen använts längre fram i tiden än så är osannolikt då det rimligtvis skulle lämnat spår i exempelvis det historiska kartmaterialet. Profilbanken ligger centralt inom område 3 och inte intill de delar av rännan som daterats till järnålder. De två kolprov som resulterat i järnåldersdateringar ligger således rumsligt närmare varandra jämfört med den profilbank som gav yngre dateringar. Att delar av dragrännan har olika dateringar skulle kunna vara ett tecken på dess betydelse och därmed vara ett resultat av ett långvarigt underhåll. Rännan har bestått av trä som fodrats med lera, sannolikt har också konstruktionen ställvis behövt stadgas upp med hjälp av stolpar. Anläggningen gav intryck av att ha åtgärdats i flera omgångar. Vid övergivandet har rännan planats ut och fyllts igen. Slutligen har brukandet av marken utplånat alla ovan jord synliga spår.

vin-073-forsbergs

Smederna Forsbergs bostad (Norrbo Prästgård 1:2 och 1:8) vid det västra brofästet. Sedan år 2000 ägs husen av Dellarnas kyrkbåtsroddare

vin-075-forsbergs

Forsbergs i bakgrunden och Anna Jonsson (Pipar-Anna)

vin-074-forsbergs

Den långa bryggan användes när man skulle ut till tvättstugan

vin-076-vit-bro

Där den sjösäkra ”norrbosnibben” och ekan ligger var det tidigare linsänkeplatser.
Norrbosnibbar tillverkades av Nordlund i Norrbobyn och Frank i Hålsjö. Alla snibbar kunde förses med mastbräda och således riggas. I aktern fanns en järnring att sätta styråran i.

vin-082-

Tvättstugan och tvättbryggan låg ungefär där bastun ligger idag

 

Garveri

vin-026-ugglas
Norrboåns utlopp i förgrunden och Ugglas båda gårdar i bakgrunden. Det lär vara uti det strömmande vattnet nedanför den vita Berggården som garveriet har legat.

vin-025-ugglas

Norrboån 306,Vedmyra 7:26. Våren 2016 var Ingrid Timan och Jan Olov Andersson här för att titta till fastigheten. Till vår stora glädje kan vi konstatera att kvarnsten bakom Jan Olov är identisk (148 cm i diameter) med det det större stenparet från Tullmjölkvarn i Norrboån.

Carl Fredrik Uggla köpte gården 1876. Därefter har den ägts av flera släktingar Uggla innan den köptes av Rune Andersson från Bjuråker. Efter hans död ärvde syskonen Runa 11/10 1953-17/5 2015 och Jan-Olov fastigheten.

vin-024-berg-g
Norrboån 304, Vedmyra 7:13, Ugglas hus, ”Berggården”.
Bor är gör Birgitta och Jan Björkström

Om garvning på Wikipedia

Om Garvning

Om Bölebyns garveri

 

Vid Norrboåns västra sida finns två gårdar som tidigare tillhört Carl Alfred Uggla som bedrivet garverirörelse därstädes sedan 1870-talet (köpekontraktet är från 1873) och en bit in på 1900-talet. På en av dessa gårdar finns en skylt uppsatt med text ”Bergska gården”. Detta har givetvis påverkat diskussionen bland allmänheten om att det huset kunde vara Norrbos gamla prästgård, alldenstund kyrkoherden som bodde i prästgården hette Berg. Detta antagande kan således uteslutas. Däremot kan gissningsvis en teori vara att prostens son kapten Svante Berg köpt någon av prästgårdens flygelbyggnader och haft den som bostad på Norrbobyn nr. 12, som efter hans död hamnat hos ”Ugglas”. Några säkra uppgifter om när byggnaden sattes upp vid Norrboån har inte kunnat erhållas.

vin-035-ugglas
Berggården i bakgrunden.
På väg genom Norrboån passerar (troligen) ångslupen Näs med en flottarkoja på släp.

Vid garveri bereddes och garvades djurhudar. Särskilt var det stort behov av fårskinn bl a till fällar. Rummen var kalla på den tiden. Pigor och drängar låg ofta i oeldade rum och då var djurhudar och fällar nödvändiga sängkläder. På vintern hade kvinnorna halvlånga kappor av fårskinn, även till vardagslag. I garveriet bereddes också läder till stövlar och skor.

Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok 

Läs här om adelsätten Uggla (använd sökfunktionen)

42Å1 Johan Wilhelm Uggla född 23/9 1811 i Gävle. Länsman, mönsterskriv. o. bonde i Kramsta 11, sen. bos. i Hamre, Järvsö. Utfl. t. Ramsjö 1862
(X11) G. 183..  med Christina Ulrica Schöning född 9/3 1809 i Gävle. Infl. fr. Hudiksvall 1878. Änka. Bos. i Åbro, Norrbo. † 21/4 1897.
Barn:
Gustaf Johan, *13/8 1834. Utfl. t. Ramsjö 1862
Ida Maria Wilhelmina, *13/4 1836. Utfl. t. Sth. 1856
Emilia Josephina, *22/12 1837. Utfl. t. Njutånger 1856
Harald Wilhelm, *13/7 1839, † 13/5 1847
Carl Alfred, *31/1 1841                                        2
Julia Christina, *5/10 1842. Utfl. t. Ljusdal 1884
Eric Robert, *18/5 1845. Utfl. t. Gävle 1861
Adolph Mauritz, *7/2 1847, † 29/9 1847
Theda Lovisa, *22/2 1848                                    3
Adplph Wilhelm, *17/7 1849. Utfl. t. Ramsjö 1862
Fredrik August, *14/4 1851. Utfl. t. Ramsjö 1862

—2—

1 Carl Alfred Uggla född 31/1 1841, s. t. länsman J. W. Uggla i Hamre, Järvsö.  Garvare. Bos. i Åbro, Norrbo. † 6/11 1923
Gift 18/1 1863 med (AC24) Eva Margreta Lindberg, *26/7 1834 i Skellefteå. † 25/1 1915
Barn:
Alma Johanna, *7/5 1859. Bos. i Vedmyra, Norrbo. † 28/3 1936
Ida Helena, *20/9 1860. Bos. i Vedmyra, Norrbo. † 29/9 1945
Johan Alfred, *22/4 1863                                     4
Karl Herman, *30/6 1865                                     5
Ulrica Amalia, *23/12 1867. Modist. Bos. i Ede, Delsbo. † 2/10 1942
Oskar, *5/6 1870, † 25/1 1880 (skroffler)
Hilda, *3/12 1872. Bos. i Vedmyra, Norrbo
Frida Margreta, *14/1 1875. Utfl. t. Västerås 1908

—3—

(X5) Lars Larsson Printz, *(3/10) 7/10 1828 i Bollnäs, Gävleb. Infl. fr. Ramsjö 1893. Bonde i S. Våga 1, Järvsö, sen. bonde i Nordanäng, Delsbo. † 25/7 1906.
1 Gift 4/6 1873 med Theda Lovisa Uggla, *22/2 1848, d. t. länsman J. W. Uggla i Hamre, Järvsö. † 17/10 1926
Per, *1/10 1870 (Fosters.)

—4—

2 Johan Alfred Uggla född 22/4 1863, s. t. garv. C. A. Uggla i Åbro, Norrbo.
Gift

22/8 1895. Änkl. o. omg. 21/2 1913. Garv., sen. bonde i Ava 5, Delsbo. † 14/10 1937
2P13 Kerstin Jonsdotter född 5/8 1860, d. t. bonden J. Olsson i Ava.
† 28/10 1904.
(X19) Maria Vilhelmina Ulfelt född 27/5 1879 i Hälsingtuna, Gävleb. Infl. fr. Hudiksvall 1906
Barn:
Signe Margreta, *21/11 1895. Utfl. t. Nora, Vm., 1916
Brita Amalia, 22/10 1896. Utfl. t. Lysekil 1917
Carl Alfred, *22/11 1897. Utfl. t. Hardemo 1926
John Isedor, *17/12 1898. Utfl. t. Myresjö 1928
Oskar Leonard, *21/10 1900. Emigr. t. Kanada 1928
Gustaf Robert, *2/12 1907                                   7
Johan Eskil, *25/2 1910                                       8
Hugo Albert, *29/12 1912. Jordbr.-arb.
Göta Matilda, *14/3 1915. Utfl. t. Västerås 1937
Sven Bertil, *23/3 1917
Svea Ingegärd, *5/9 1919                                    (X33)22Y30
Märta Ingeborg, *23/2 1923. G. 25/10 1941 m. K. O. L. Malm i Ljusdal

—5—

2 Karl Herman Uggla född 30/6 1865, s. t. garv. C. A. Uggla i Åbro, Norrbo. Arr. o. garv. i Åbro, Norrbo. Sen. bonde i Vedmyra 1, Bjuråker o. i Nordanäng 4, Delsbo. † 29/8 1944
Gift 9/11 1890 med 7P15 Sigrid Larsdotter född 7/7 1869, d. t. bonden L. Ersson i Stenbo 1, Delsbo.
Karl Alfred, *27/11 1890, † 19/12 1890 (magplågor)
Ingrid Amalia, *21/3 1892, † 20/5 1894 (lunginflammation)
Karl Gottfrid, *19/2 1894. Utfl. t. Norrbo 1946
Erik Robert, *18/12 1898. Bonde i Sunnerstaholm, Bollnäs.
Sigrid Amalia, *17/4 1904                                    (X6)42L3
Lars Oskar, *22/9 1906, † 10/2 1921

 

 

Cementfabrik ca 1910-1935

vin-054-cementfabrik

Till vänster gamla lagårdsbyggnaden och cementfabriken och till höger nya bron över Norrboån. Lägg märke till att den vänstra är takhalvan är belagd med plåt, medan den högra består av cementtegel.

Cementtillverkningen startade 1910 av byggmästare Anders Engberg född 1859 i Ljusdal. Engberg avled 1915. Efter honom övertog  Klas Källman dennes rörelse 1917 och tillverkade taktegel och byggnadssten fram till omkring 1935. Takteglet till skolorna i Hålsjö och Norrbobyn är tillverkat här av Klas Källman.

vin-055-servering

Idag, juni 2016 är f.d. cementfabriken förvandlad till en trevlig servering, kallad ”Kanalcaféet”. Det var sommaren 2009 som de sju församlingarna i en gemensam ekumenisk gemenskap lät församlingssalen kombineras med ett kafé ut mot ån. Förrådsdelen under huset är uppfört av Källmans Lean-tegel.

Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok (19H18)

Anders Engberg född 31/1 1859 i Ljusdal socken. Inflyttad 1885. Byggnadsarbetare i Mon, Västansjö, sen från 18/5 1910 byggmästare och bonde i Fjärdsäter 3, Delsbo, sedan 1913 drev han cementfabrik i Norrboån (f.d. Piras i Norrboån) i Norrbo. I gården var även kronolänsman Viktor Gottfrid Nordendahl (1851-1926) bosatt.
Engberg gift 4/11 1885 med 19H12 Brita Englund född 3/2 1861 i Våtmor, Bjuråker
Fyra barn:
Johanna Kristina 4/12 1887 – 25/2 1888
Anders Arvid 9/2 1889 – 30/1 1890
Emma Katarina 21/3 1891 Gift 1911 med Erik Pehrsson i Fjärdsäter 3, Delsbo
Per Magnus 7/1 1895 Gift 1923 med Edla Jonsson-Glans. Utflyttad till Forsa 1937

Byggmästare Anders Engberg valde att förkorta sitt liv den 27/3 1915, sedan man klandrat honom för ett misstag vid byggandet av Dellenborg. Hustrun Brita avled 3/10 1927.

vin-056-skoltak

Skolan i Norrbobyn år 1931, belagd med Källmans ljusa cementtegel.

vin-057-n-viken

En bild från Nordiska Cementvarufabriken i Näsviken där Klas Källman var verkmästare. Fabriken stängde 1910. Är det möjligen Klas Källman i hatt och klockkedja längst ut till höger?

vin-063-klas-k

Klas Källman med barnbarnet Gunlis utanför bostaden. Bilden ägs av Elsa Källman

Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok (3Z1)

Här en länk till släkten Källman

(6E1) Forsa släktbok) Klas Johan Källman född 25/5 1869 i Morkarla, Upps. Inflyttat från Österbo Bruk med föräldrar och syskon till Hamre (Forsa Ångsåg) 1/12 1872. Verkmästare vid Nordiska Cementvaruaktiebolaget i Näsviken.  Infl. fr. Forsa 1921. Cementfabrikör, bos. i Norrboån, Vedmyra 7:31, Norrbo. Klas Källman tillverkade taktegel och byggnadssten fram till omkring 1935. På 20-talet startade Klas Källman söndagsskola i Norrbobyns gamla skola. Död 3 oktober 1946.
(X8) Gift 11/11 1894 med Karolina Vilhelmina (Mimmi) Persdotter född 3/9 1875 i Forsa, Gävleb. Död hos sin syster 11 augusti 1955.
Elva barn:
Johan Edvard 27/2 1895. Gift 17/10 1920. Död 30/6 1958
Klas Edvin, 23/7 1896. Utfl. t. Forsa 1935 Gift 6/9 1941 med Adela Kristina. Död 18/8 1953.
Ernst Fredrik, *11/12 1898  gift 1937 med (10B24) Karin Jonsdotter, Dellenro, Bjuråker
Berta Wilhelmina 11/1 1901 – 18/1 1901
Gustaf Herbert 25/1 1902. Gift 24/8 1937. Död i Själevad 8/10 1985.
Eva Vilhelmina, *23/1 1904. Utfl. t. Forsa 1930. Gift 1933 m Rickard Rückar. Död 18/4 1990
Gerda Maria, *22/9 1906, Gift 1936 m murare Ernst Karlström i Sjömyra, Delsbo
Gunnar Artur, *29/12 1909. Utfl. t. Karlstad 1937 Gift 1958 m Lisa Ingeborg Död 23/6 1995.
Gösta Bertil, *17/4 1912. Handelsbitr. † 6/3 1937.
Rolf Georg, *20/10 1914 – 14/11 1981 Utfl. t. Sth. 1941. omgift 1978 bosatt vid Norrboån
Elva Linnea, *7/6 1917. Bos. i  Åbro gård Vedmyra 1:2 Ogift, död 1/12 1946.

vin-068-mimmi

Mimmi Källman. Bilden ägs av Elsa Källman

vin-064-mimmi-edvin

Mimmi Källman vid kokstan och sonen Edvin.Bilden ägs av Elsa Källman

vin-067-herbert-k

Herbert Källman med okänd dam. Bilden ägs av Elsa Källman

vin-066-revfarm

Norrboån med Gösta Källmans rävfarm. Fr. v. Ernst Källman, Waldemar Persson och Gösta Källman. Bilden ägs av Elsa Källman.

vin-048-d-baden

Å-bro gård, Vedmyra 1:31 eller 1:2. Huset uppfördes hösten 1914. När Piras hus brann ner 28 april 1914 var ägaren Anders Engberg. Hans son Per Engberg, har berättat för Albin Gunsth att när första världskriget bröt ut i augusti 1914 så höll han och klockaren Anders Olov Östberg på att bygga den här gården eftersom de växelvis måste springa till kyrkan och ringa i kyrkklockorna.

Här kom sedan Klas Källman med sin familj att bo. Naturligtvis fick huset cementtegeltak liksom den sammanbyggda lagårdsbyggnaden på husets baksida. Den delen är delvis uppförd av leantegel. Numer används huset vid scoutträffar och liknande.

Fabrikör Klas Källman 70 år

Hudiksvallsposten 25 maj 1939

Idag fyller fabrikör Klas Källman, Åbro gård, Norrboån 70 år.
Det är skiftesrika år jubilaren har bakom sig. Han är född i Morkarla i Uppland, där fadern var arbetare vid Dannemora gruva. Då Klas endast var fyra år fik fadern arbete vid Forsa ångsåg, och då fick alltså familjen ”dra åt Hälsingland”. Efter något år flyttade familjen till Näsviken, då Kjällman senior fick plats vid Forså bruk.

Klas var endast i 10-11 års åldern då han fick börja hjälpa en äldre bror vid emballagetillverkningen i fabriken. Vid 14 års ålder blev Klas anställd vd fabriken, och fick då samtidigt vara springpojk å disponent Rasch. Då källman var 16 år fick han överta sin brors arbete vid fabriken, där han arbetade till år 1898. Källman är musikaliskt intresserad och var under denna tid bl. a. med i en hornsextett, som arbetarna bildat. År 1898 sände disponent Rasch honom ner till Göteborg i och för utbildning inom cement-och tegeltillverkning. Efter ett par månader återvände han till Näsviken, där han nu blev verkmästare vid fabriken. År 1905 blev han verkmästare vid Sundsvalls Cement-och byggnads AB. Ett par år senare fick han erbjudande av disponent Rasch att återvända som verkmästare för en ny fabrik för mosaik- och gipsarbeten samt rörstampning. Då denna fabrik två år senare lades ner anmodades han att leda anläggandet av en cementfabrik i Stöde. Källman var sedan inspektor för denna fabrik till 1913. Efter ett par års friare arbete med cementgjutning o, dyl., fick Källman åter ett större uppdrag. Det gällde att anlägga Sollefte Cementvarufabrik.

År 1917 inköpte Källman den gamla Engbergska Cementfabriken – eller leantegelfabriken, som den också kallades – vid Norrboån.

1921 flyttade hela familjen till Åbro gård, där han sedan dess varit. Källman fick snart inte bara sin fabrik att tänka på. Familjen på Åbro gård har många järn i elden.

1927 öppnade de ett café, det bekanta ”Källmanska kaféet” väster om Dellenbaden. Till stället hör ett litet jordbruk, och dessutom är Norrbobyns telefonväxel inrymd där.

Klas Källman är en mycket ungdomlig 70-åring med solskenshumör och med en rastlös verksamhetsiver. Han har fört med sig upplänningens spelande pojklynne och öppna humor hit till Hälsingland. Vid sidan av sitt musikintresse är han naturälskare som få, och är särskilt intresserad av medicinalväxter.
Det är säkert många, som önska farbror Källman vänliga soliga år. Och det önskar även signaturen. Ego.

Avskrift: Åke Nätterö

Ang. Telefon

I 1920-talets början fick tre abonnenter telefon i Norrbobyn. Det var Erik Olsson (Prosts), Olof Larsson (Orrens) och Prästgården. Dessa var direkt kopplade till telefonväxeln i Bjuråker. Så småningom tillkom Källmans och Dellenbaden vid Norrboån.

1929-30 inrättades en telefonväxel hos Källmans och då utökades antalet abonnenter i Norrbobyn. Men för att kunna telefonera till nedre delen av socknen fick man gå omvägen över Delsbo-Näsviken. Ett sådant samtal var också belagt med periodavgift.

År 1943 flyttades telefonväxeln till Prosts. Anna Olsson, Prost-Anna, blev då även föreståndare för densamma. Som medhjälpare hade hon Klockar-Anna.

År 1957 installerades automatisk växel med ledning av Hålsjö telefonväxel.

vin-065-

Norrboån. Från vänster Helmer Persson,i ljus keps okänd, bak Edvin Källman, Elva Källman, i mörka kläder Ernst och Gerda Karlström m dotter Maj Ingegerd. Bilden ägs av Elsa Källman

vin-069-312

Norrboån 312. I det här huset var Kaffe stugan inrymd på 70-talet. Nu ägs huset av Elsa Källman som sitter vid bordet tillsammans med Åke Nätterö.

Rolf Georg Källman född 20/10 1914 i Forsa. Utfl. t. Sth. 1941 Gift 1944 med (5D34) Elsa Bjurling från Tjärna i Bjuråker född 26/3 1925. Utfl. t. Sthlm. 1943. År 1947 flyttade familjen hem till Norrboån och Åbro gård. Klas Källman och hans dotter Elva var då död men hans hustru Mimmi bodde där.  Efter Mimmis död 1955 såldes huset och Rolf, Elsa och barnen flyttade till Norrboån 312, det hus som nu Elsa bor i under sommarhalvåret.

1966 gick Elsa och Rolf skilda vägar. Året efter flyttade Rolf med barnen Iréne och Thony till Dellenro i Bjuråker där hans bror Ernst Källman var ingift.

Den 19/8 1978 gifte Rolf om sig med Agnes Viktoria Broberg född 12/10 1926 i Bjuråker. Bosatta i Norrboån 7:30. Den 14/11 1981 avled Rolf och den 21/3 1984 avled Agnes Viktoria.
Elsa och Rolfs barn:
Lola 4/8 1944, gift med Gösta Isaksson i Sörhoga, Forsa
Rosa Linnéa, kallad Rosali 14/2 1947 Gift 1986 med Hans Nordström i Iggesund
Iréne 20/6 1951 Gift 23/6 1978 med Ulf Sören Söderberg. Nu bor hon ensam och barnen är utflugna
Thony 29/8 1954 Målare med företaget Källmans Måleri. Gift 8/7 1977 med Barbro Lind född 8/9 1959 i Idenor, bosatta i Kyrkbyn, Bjuråker.

 

 

Smedjor

I slutet av 1800-och i början av 1900-talet fanns det tre smedjor vid Norrboån. En smedja ägdes av smedsläkten *Forsbergs. Den revs och flyttades till Bondebo i Delsbo när nya landsvägsbron byggdes över år 1925.

Smedjorna var timrade och hade jordgolv.I mitten var oftast en härd för elden och för diverse redskap, som tänger och hammare, som skulle finnas till hands, när järnet var uppvärmt och skulle smidas. Så fanns städ och slägga. Det fanns gott om hästar på gårdarna på den tiden och hovslageriverksamheten utfördes också av smederna.

vin-041-kallare
Strax intill den östra brofästet låg smeden Forsbergs jordkällare. Den jämnades med marken när den tillfälliga bron byggdes.

vin-003-smedjan
Smedjan vid Norrboån med smeden Carl Fredric Forsberg och hans hustru Brita Lundén. 

vin-008-smedjan-nu
Smedjan blev flyttad till Bondebo i Delsbo där den sedan blivit dubbelt så lång.

 

Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok (28Å2)

1 Gustaf Forsberg född 4/7 1796, s. t. mjöln. G. Forsberg i Karlskoga. Infl. fr. Voxna 1831. G. 17/10 1822. Änkl. o. omg. 26/12 1856. Mjöln., sockensmed o. byggmäst. Bos. i V. Norrbobyn, Norrbo. † 14/3 1860 (vattusot)
(W41) Brita Nilsdotter, *14/8 1797, d. t. bergsman N. Nilsson o. h. h. Anna Jacobsdotter i Söderbärke, Kopp. † 9/4 1854 (lungsot)
(Z30) Brita Christina Olsdotter, *11/5 1803 i MArby sn, Jämtl.
† 29/9 1901.
Fem barn:
Sara Christina, *31/7 1822                                  (X4)26A12
Anders Gustaf, *18/7 1825                                   3
Brita Christina, *14/8 1828                                  21U13
Johan Petter, *13/8 1832, † 11/1 1835 (tvinsot)
Carl Fredric, *26/12 1836                                    4
                                                             —3—

2 Anders Gustaf Forsberg född 18/7 1825, s. t. mjöln. G. Forsberg i V. Norrbobyn, Norrbo.  Husman o. smed i Norrbobyn. † 8/2 1897.
Gift 13/4 1849 med 31Å1 Margreta Christina Svanström född 8/1 1831, d. t. mjöln. J. P. Svanström i Norrboån, Norrbo. † 16/2 1913
Två barn:
Johan Gustaf, *5/8 1849, † 10/2 1850 (slag)
Brita Christina, *15/11 1850                                27Å7
                                                              —4—

2 Carl Fredric Forsberg född 26/12 1836, s. t. mjöln. G. Forsberg i V. Norrbobyn, Norrbo. Sockensmed. Bos. i V. Norrbobyn. † 10/9 1917
Gift 30/10 1860 med Brita Lundén född 14/6 1841 i Ljusdals sn, Gävleb. † 22/5 1917
Två barn:
Sara Christina, *13/5 1861. Utfl. t. Ovansjö 1889
Johanna Margreta, *6/2 1865                               (X4)18F3

 

 

Handelsbodar och festplatser

vin-011-afferen
Per Perssons bostad och handelsbod Vedmyra 1:24, Norrboån 403.

En handelsbod fanns också vid Norrboån.  År 1867 flyttade värmlänningen Per Persson dit. Han fick sina varor från Hudiksvall över Forsa och med ångbåt över Dellen till bryggan vid Norrboån. Genom sjöförbindelsen blev han grossist och tog hem varor till andra köpmän i bygden. När Per Persson avled 1906 tog hans son Emil Persson över affärsrörelsen och fortsatte den till omkring 1926, då den lades ned.

Beskrivning av gården

Vedmyra Nr:1 — som äges av handlanden Per Persson, har följande åbyggningar mm.

Nr 1. Mangårdsbyggnad av timmer under spåntak, 17,3 meter lång, 6,7 meter bred, 3,8 meter hög, innehållande i en våning 4 rum och förstuga, två murar, därav en med bakugn. I försvarligt skick, taket dåligt.

Nr 2. Västra byggningen av timmer under spåntak, rödmålad, innehållande fähus med mur, ett oinrett rum, samt lider, 16,1 meter lång, 6,4 meter bred, 3,5 meter hög. Fähuset i dåligt skick, det övriga försvarligt.

Nr 3. Östra byggningen av timmer under spåntak, rödmålat, 16 meter lång, 7,1 meter bred, 3,6 meter hög, innehållande loge med stall. I försvarligt skick.

Nr 4. Svinhus av timmer under snett spåntak, 4,7 meter långt, 4,4 meter brett, 3,2 meter högt. I försvarligt skick.

Nr 5. Vedbod av resvirke under spåntak, 7 meter lång, 5,5 meter brett, 2,8 meter hög. I försvarligt skick.

Nr 6. Två brunnar med vindsställningar

Nr 7. Välvd stenkällare

Nr 8. Trädgård med åtskilliga bärbuskar

 

Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok 

1Z10 Johan Abraham Hansson född 2/5 1808 i Bergsjö sn. Infl. fr. Bjuråker 1838.  Landbonde i Prästgården, Norrbo. Sen. husman i Norrboån. † 21/1 1886 (lungsot)
Gift 4/6 1838 med 1Z5 Sigrid Pehrsdotter född 28/3 1804, d. t. bonden P. Nilsson i Vedmyra 1, Norrbo. † 3/5 1865 (nervslag)
En dotter:
Catharina 9/5 1839

(S13) Pehr Pehrsson född 24/11 1832 i Dalby sn, Värml. Infl. fr. Hudiksvall 1867. Handl. i Vedmyra 1:24, Norrbo. † 10/5 1906.
Gift 26/12 1866 med dottern i huset 1Z10 Catharina Abrahamsdotter född 9/5 1839, d. t. husman J. A. Hansson i Norrboån, Norrbo. † 18/8 1927.
Barn:
Anna Catharina, *11/2 1865, † 15/7 1924
Maria Christina, *27/2 1867. Utfl. t. Sundsvall 1895.
Sigrid Mathilda, *13/3 1869. Bos. i Vedmyra
Pehr Johan »Persson», *4/6 1873. Emigr. t. N. Amerika 1893.
Brita Vilhelmina, *10/10 1875                              (X4)52F2
Clara Charlotta, *10/5 1878. Utfl. t. Sandarne, Söderhamn, 1903.
Carl Emil, *25/4 1881. Handl. i Norrbo. Ogift, död 20/11 1959

 

Ungefär vid Dellenbadens sommarhem har det varit två boningshus.

Ca 1827 – 1841
27A11 Johan Henriksson-Blom född 1/12 1791, son till Henrik Henriksson-Söderberg från Njuparne, Bjuråker, som utflyttat till Ö. Norrbobyn 1811.
Bosatt vid Norrboån. Soldat vid Hälsinge regemente. Nämnes 1841 som torpare i Torsmyra, Bjuråker. Död 25/9 1861
Gift 1/4 1827 med 2Å11 Kjerstin Friberg född 17/3 1799, dotter till skräddare P. Friberg i Hålsjö, Norrbo. Död 18/12 1864 (spetälsk).
Två barn:
Johan Pehrsson-Thorell (fosterson) 14/11 1823 i Stöde. Utfl. t. Ljusdal 1845.
Jonas Pehrsson (fosterson) 12/11 1825 i Stöde. Utfl. t. Sthlm. 1846


I det äldsta huset bodde troligen soldat Blom och därefter ägaren till färgeriet, Robert Härdelin.

På 1830-talet byggdes ett större hus, av vilken vet man inte, men troligen av syskonen Härdelins moder, Christina Brandberg som blivit änka 1818 efter grosshandlare A. Härdelin i Gävle, och vars släkt härstammade från Hudiksvall vilket kan vara en anledning till att hon sökte sig norrut. Efter hennes bortgång 1867, skrev prosten Berg att hon inflyttat för 34 år sedan, alltså i början av 1830-talet, något som vi ännu inte lyckats få bekräftat.

Vi vet att Thore Härdelin bodde i huset och flyttade till Delsbo 1856, och att hans syster Eva Härdelin Berg flyttade in i huset 1844 med sina fem barn. Hon var änka efter förvaltaren Johan Nicklas Berg på Strömbacka. Hon hade jordbruk och boskapsskötsel, byggde fäbod på Dyrvallen, hade skolhushåll i Hudiksvall och skötte sig, som hennes husbonddräng sade, som en hel karl. Sedan de äldsta barnen blivit vuxna sålde hon sin egendom och flyttade till Hudiksvall. Hon avled 1871. Det hus som Eva Berg bodde i sålde hon till länsman Pira 1860, samma år som brännvinsbränneriet brann. Dessa uppgifter har vi fått av Anna Pira sista gången hon var till Norrbo. Hon talade om att hennes mor antecknade något varje dag av vad som hände i familj och inom socknen. Hon skulle ta med sig dessa anteckningar nästa gång hon kom till Norrbo. Men det blev ingen nästa gång, skriver Albin Gunsth.

Ägarna till Färgfabriken och Brännvinsbränneriet

Här startar historien om den kända spelmanssläkten ”Härdelin” som är så starkt förknippad med folkmusiken i Hälsingland

Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok, samt husförhör-in-och ut-flyttningslängder.

23N1 Anders Härdelin, född 1774, grosshandlare i Gävle. Död i Gävle 30/5 1818.
(W7) Christina Brandberg, född 28/1 1776, d. t. bergsrådman Anders Brandberg och Eva de Brenner i Falun.Bergsrådmannen Anders Brandberg tillhörde en släkt, som var bördig från Hudiksvall, där dess förste kände medlem Per Sigfridsson, även kallad Seffersson som under senare hälften av 1500-talet var handlande. Christina Brandberg avled av ålder den 6 januari 1867, då bosatt hos sin son inspektor Robert Härdelin i Moviken. Prästen skriver att hon inflyttat för 34 år sedan. Begravd i Norrbo.
Barn:
Anders  23/5 1807                                                  2
Eva Christina  26/8 1809, gift 24 juli 1828 m Inspekt. J. N. Berg i Hedvigsfors.
Robert  14/8 1812                                                 3
Thore (Teodor) 12/7 1816                                       4

—2—

23N2 Anders Härdelin född 23/5 1807, trol. s. t. grosshandl. A. Härdelin i Gävle. Kommissionslantmätare. F.d. kapten i armén. Infl. fr. Hudiksvall 1879. Bos. i Nordanäng, Delsbo. † 20/2 1883.
H. namn okänt, * 189. . † 3/12 1877.
Gunborg Fredrika * 21/9 1852. Utfl. t. Nätra, V.-norrl. 1885
Gustaf * 185. . Löjtnant

—3—

1 Robert Härdelin född 14/8 1812, s. t. grosshandl. A. Härdelin i Gävle. Inflyttat från Gävle till Strömbacka 25/2 1835. Tjänstgjorde som bruksfaktor i Hallbo ett år, återvänder till Moviken 31/10 1843. Inspektor i Moviken, Bjuråker. Delägare i Brännvinsbränneriet. Utfl. t. Tuna 1872. Död 1886
(W33) Gift 14/8 1843 i Bjuråker med Eva Brandberg född 28/10 1818 i St. Kopparberg, Kopp. Infl. t. Bjuråker 1828, ut-och åter inflyttat 1838. Utfl. t. Tuna 1872. Död 1904
Barn:
Anders * 7/9 1844. Utfl. t. Tuna 1872
Eva * 24/2 1846, † 11/5 1847
Anna * 12/2 1847, † 4/12 1847 (kikhosta)
Robert * 17/10 1848, † 17/1 1852 (bröstinflammation)
Theodor, tv., * 12/7 1850. Utfl. t. Tuna 1872
Eva, tv., * 12/7 1850. Utfl. t. Tuna 1872
Robert * 19/2 1852. Utfl. t. Tuna 1872
Carl * 22/1 1853. Utfl. t. Tuna 1872
Laura Augusta Wilhelmina * 16/11 1855, † 15/5 1861 (brännskada)
Gustaf * 3/10 1858. Utfl. t. Tuna 1872.

—4—

1 Thore (Teodor)Härdelin född 12/7 1816, s. t. grosshandl. A. Härdelin i Gävle. Flyttat från Norrbo till Delsbo 1856. Kapten. Bos. i Nordanäng 4, Delsbo. † 20/12 1896.
Gift 24/6 1856 i Norrbo prästgård med (49B3) Sara (Sally)Maria Lovisa Berg född  7/4 1827, d. t. prosten L. O. Berg i Norrbo. † 11/9 1881 i Söderhamn.
Barn:
Anna Cecilia * 14/5 1857. Utfl. t. Söderhamn 1880
Maria Juliana * 13/7 1858, † 23/8 1930
Tord * 24/1 1860, † 22/8 1865
Emma Margreta * 6/12 1861, † 23/8 1865
Ivar * 13/3 1863, † 9/8 1865 (scharlakansfeber)
Lars * 27/5 1864, † 7/9 1865 (scharlakansfeber)
Thore * 6/8 1866 Riksspeleman gift 1891 skild och omgift 1919, i Delsbo. Död 2/4 1945
Clara Matilda * 26/4 1868                                    9P26
Nils * 9/5 1871, † 22/5 1871

49B4 Johan Niklas Berg född 13/5 1795, son till bruksförvaltare Lars Berg i Hedvigsfors, Bjuråker, bror med pastor Lars Olof Berg i Norrbo och bruksinspektor Svante Berg i Ströms bruk som även var delägare i Färgfabriken. Bruksinspektor i Strömbacka, Bjuråker. Död 30/11 1843 (bröstlidande).
Gift 24/7 1828 med (23N1) Eva Christina Härdelin född 26/8 1809, dotter till grosshandlare Härdelin i Gävle. Änka vid 34, flyttade hon och barnen 3/12 1844, till gården ”Lyckan” vid Å-bron, i Norrbo. År 1860 köptes gården av länsman Pira. Vid Ån hade hon drivit en färgfabrik tillsammans med sin döde makes bror Svante Berg. Hon avled 18/4 1871 (lunginflammation). Hon efterlämnar en 13 sidor lång bouppteckning.
Sex barn:
Eva Maria Christina 4/11 1831 Gift 1857 med lektor P. J. Engström i Gävle
Charlotta Nicolina 12/12 1833 Gift 1861 med löjtnant J. Robert Schough i Forsa
Matilda Augusta 4/6 1836 Utflyttat till Hudiksvall 1870
Lars 27/1 1838 Utfl. t Sundsvall 1863. Landshövding och riksdagsman. Lars Berg avled 30 jan. 1920.
Anna Dorothea 2/1 1840 Bos. i Delsbo (prästgården)
Nils Theodor 6/4 1843 Utflyttat till Stockholm 1873

vin-110-thore-herdelin

Kapten Thore Härdelin (1816 – 1881)
Bild ur boken ”Kring Dellenbygden” av Ester Larsson

 

vin-092-karta

Karta från andra hälften av 1800-talet.  Till vänster Ugglas, mitt i bild Piras med ladugårdslängan som sedan blev cementfabrik och nu servering. Till höger Perssons affär och smedjan vid kvarnbacken.

vin-071-gamla-piras

Piras gård vid vägskälet i Norrboån. Till vänster går  vägen till Delsbo, och till höger Bjuråker. I nedre vänstra hörnet syns främre delen av vägplogen. Bilden har vi fått från Magnus Engberg i Ljusdal

vin-072-piras

Kronolänsmansgården ”Piras” nedbrunnen 28/4 1914. Till vänster skymtar ladugårdslängan. Vägen till vänster leder till Delsbo, vägen t. h. leder till Bjuråker. Snöplogarna till vägarna står uppställda på ömse sidor.
Bild ur boken”Några blad ur Norrbo sockens historia”.

En Norrbogård i aska

Hudiksvallsposten 30 april 1914

Vid 3-tiden i tisdagseftermiddag utbröt eld i byggmästaren Anders Engbergs vid Norrboån belägna mangårdsbyggnad, uppförd i två våningar. Elden varsnades under det med tegel betäckta yttertaket, hvarför det antages, att den uppstått genom någon spricka i ett kakelugnsrör.

Gården nedbrann till grunden. Flera i närheten liggande hus voro starkt hotade, men skyddades genom brandsegel. Ett energiskt arbete af tillstädeskommet brandmanskap räddade också bron öfver Norrboån, som antändes. Elden kastade sig äfven öfver till den på andra ån belägna skogen, där den dock inom kort släcktes.

Den brunna gården var försäkrad i länets brandstodsbolag för 7,600 kr. Lösegendomen, som till större delen bragtes i säkerhet var assuerad i samma bolag för 3,140 kr.

 

vin-109-pira

Kronolänsman J. V. Pira (1833 – 1912)

vin-106-pira

Kronolänsman J. V. Pira. (1833 – 1912)
Två bilder från Rötters hemsida, ”Porträttfynd”.

Ca 1860 – 1912

(37Å2) Jacob Vilhelm Pira född 29/3 1833, son till kronolänsman Sven Jacob Pira i Storbyn, Färila. Kronolänsman bosatt i Å-bron, Norrbo. Död 2 maj 1912.
Gift 1863 med (37Å1) Anna Elisabeth Strandberg f. 26/9 1830, d. t. fanjunkare  C. S. Strandberg i Norrboån 27. Skrev dagbok om allt och alla varje dag. Död 2 april 1912.
Barn:
Anna Charlotta (Pira) 7/9 1877 (fosterdotter). Anna gifte sig med ex. apotekaren Johan Konstantin Gillgren, bosatt i Johannesberg, Delsbo. Utflyttad till Djursholm 1916.
Blenda (Pira) 9/5 1877 (fosterdotter).Blenda gifte sig och flyttade till Säbro 1902.

1880 bor här:

En syster, Eugenia Kristina Charlotta Pira, ogift, född 12/8 1830, död 2 okt. 1901.

28H5 Pigan, Anna Wilhelmina Fagerström född 6/4 1856, dotter till mästersmeden A. Fagerström i Hedvigsfors, Bjuråker.

Kontorsskrivare Carl Erik Elander, född 1851 i Norrbärke (Kopparbergs län, Dalarna). 1890 är han kronolänsman i Hallsberg, är gift och har flera barn.

Länsman Viktor Gottfrid Nordendahl född 17/10 1851 i Enånger. Vistades i Färila innan han inflyttar till Piras hus i Norrbo 24 november 1897. Han tillträdde tjänsten som Länsman efter länsman Pira. Nordendahl hade flera uppdrag förutom länsmanstjänsten. Bland annat skötte han böckerna åt handelsman Per Persson, Norrboån.

Länsman Nordendahl, som var en stor djurvän, hade två hästar. När de vid olika tillfällen avlivades lät han begrava dem i en skogsdunge i närheten.Han hade också getter en tid inhysta hos en valljänta vid namn Staffas Anna på Lyckevallen. Djuren hade han i en gammal dålig gård invid den gård han själv flyttat till efter branden 1914. Den gården hade han låtit byggda redan 1899 som förrådsbyggnad med arkivrum, expedition och tillfällig bostad, nuvarande Dellenbaden 302.Denna fastighet kom efter branden att bli Nordendahls fasta bostad under större delen av hans återstående liv.
Mellan 13/11 1916 och 21/12 1919 tjänstgjorde kronolänsman Nordendahl i Kyrkbyn, Bjuråker.
Nordendahl blev omyndighetsförklarad två år före sin död. Efter Hans död blev det auktion på hans myckna kvarlåtenskap som lär har pågått i dagarna tre.
Han förblev ogift och avled 18 april 1926. Han är begravd i Enånger

1900 bor här Ida Amalia Johansson född 1884 i Forsa, hon är piga hos länsman Pira.


Kronolänsman Jacob Vilhelm Pira köpte gården 1860 av Eva Härdelin Berg, änka efter förvaltare Johan Nicklas Berg på Strömbacka. Piras gård var en vit träbyggnad med en stor veranda. Framför gården och ner mot åkanten fanns en trädgård omgärdad av ett vackert staket fäst på järnstolpar. Ett av rummen tjänstgjorde som postkontor. Efter Piras död 1912 köpte en byggmästare Anders Engberg gården. En vacker vårdag 28 april 1914 brann gården ner till grunden

vin-070-

Samma vägskäl som ovan, juli 2016

Gamla Dellenbaden, nu Sommarhemmet Dellenbaden

fest-175-gamla-d-baden

Gästhemmet, Norrboån 302. Vedmyra 7:31

Pensionatet Gamla Dellenbaden, hade Anna Brolin övertagit 1927. Pensionatet var då ansett som ett av Hälsinglands vackrast belägna, med sitt natursköna läge vid Södra Dellen. 1914 hade den stora länsmansgården i Norrboån, mera känd som Piras, brunnit ner till grunden. Gården beboddes då av kronolänsman Nordendahl, som 1899 i närheten hade uppfört en förrådsbyggnad med arkivrum, expedition och tillfällig bostad. Fastigheten kom efter branden att bli Nordendahls fasta punkt medan han ibland fick tjänstgöra på annan ort. Han avled den 18 april 1926. Efter hans död inköptes fastigheten av Klas Källman och Olof Åberg, som lät bygga om huset till restaurang. Det skedde 1926-1927. Restaurangen blev mycket omtyckt och fick heta Källmanska kaféet Dellenbaden. Det är för övrigt samma restaurang, som nu ägs av den kristna andelsföreningen, som kallas för Sommarhemmet Dellenbaden.

Kuriren 29 juni 1963.
Hemmet startades för ett tiotal år sedan då man bildade Andelsförening och inköpte anläggningen Gamla Dellenbaden. I byggnaderna inreddes elva gästrum i ”Gästhemmet” och ett 25-tal förläggningsplatser i ”Lägergården”. Regimen är religiös men hemmet öppet för alla och envar som behöver husrum för en natt eller flera. Hemmet har även matservering och café.
Föreståndarinna är Kerstin Lönnman från Jättendal.

 

Klicka här för att läsa om Nya Dellenbaden

vin-023-dellenbaden
Bild från 1965


Kaffestugan och Dellen Stugan

vin-040-annons

 

vin-020-dellenstugan
Dellen Stugan. Damen till höger är Märta Hjälte, de båda andra är okända.

vin-021-dellenstugan-gester
Damen till höger är Märta Hjälte, de båda andra är okända

 

Bosatta på Norrboåns östra sida

vin-100-strandbergs

Norrboån 27. Huset byggdes under 1800-talets första hälft av fanjunkare Carl Svante Strandberg. Prästgården 1:5. Okänt vilka personerna är på bilden.

37Å1 Carl Svante Strandberg född 5/7 1800 i Årsunda sn, Gävleb. Infl. fr. Bjuråker 1829.  Fanjunkare bosatt i Norrboån 27, Norrbo. Utfl. t. Forsa 1842.
(X27)Gift 6/11 1829 med Catharina Löfström född 8/6 1803 i Ljusdals sn, Gävleb. Utfl. t. Forsa 1842.
Anna Elisabeth, *26/9 1830 Gift 1863 med Jacob Vilhelm Pira bosatta på andra sidan ån.
Eleonora Charlotta, *11/7 1834. G. 1863 m. bonden A. Olsson i Hyttebo 3, Färila


8J27. Jonas Ersson Sandgren, * 10/7 1861 i Hälsingtuna, Gävleb. Infl. 1894. G. 16/10 1899. Bonde i S. Sannäs s 6, Delsbo. Utfl. t. Ljusdal 1899 o. t. Norrbo 1927. Jordbr.-arb. i Norrbobyn. † 26/2 1944.
20 Brita Jonsdotter, * 19/3 1862, d. t. bonden J. Ersson i V. Tolbo 2, Delsbo. Utfl. t. Ljusdal 1899 o. t. Norrbo 1927. † 29/7 1940.
Brita »Jonsdotter» * 16/9 1883. Utfl. t. Ljusdal 1899
Jonas Albin * 17/9 1901. Jordbr.-arb. i Norrbobyn
Alex * 19/2 1906. Utfl. t. Örebro 1936

 

vin-099-flickor

Samma hus som ovan, men vilka är flickorna?

vin-087-

Samma hus som ovan. Norrboån 27. Prästgården 1:5, Strandberg, senare Dr Åke Bergströms hus,

Provinsialläkaren Åke Bergström född i Stockholm 17/10 1887, son till kapten vid Upplands regemente, Otto Wilhelm Bergström och hans hustru Agnes f. Cronstrand. Han blev student vid Beskowska skolan 1907, med. kand. 1912 och med. lic. 1917. Från hösten sistnämnda år till hösten 1919 tjänstgjorde han som underläkare vid Hudiksvalls lasarett. Överläkare var den kände Emanuel Landelius. Och mer än två läkare var det inte vid den tiden vid stadens lasarett. Röntgensköterskan hette Ingrid Vettermin, vilket är av betydelse i sammanhanget, då hon blev dr. Bergströms hustru. De gifte sig 25 april 1920 i Hjo, som var hennes födelsestad där hon föddes 11/10 1892.

Några veckor senare installerade sig de båda makarna i provinsialläkarbostaden i Johannesberg, Delsbo. Dr. Bergström blev som det kallades, extra provinsialläkare i distriktet. Huvudmän för provinsläkartjänsterna var då landsting och kommun. Hösten 1929 blev Dr Bergström ordinarie provinsialläkare i Delsbo och samtidigt statstjänsteman, då staten övertog huvudmanskapet för dessa tjänster.

Dr Bergströms distrikt omfattade hela Delsbo tingslag, alltså även Bjuråker och Norrbo. Han kom snart i god kontakt med ortsborna, lärde sig förstå deras särpräglade kynne, kom att värdesätta bygdens gamla kultur och inte minst att uppskatta naturen vid Dellarna.

På prästboställets mark vid Norrboån inredde de ett vackert hem som i hög grad förenade makarnas intresse för bygdens natur och kultur. Den 1 nov. 1950 avgick Dr Bergström med pension och efterträddes då av Dr Bengt Nelander.

1955 köpte makarna en villafastighet i Hjo dit de återvände när vintern närmade sig, men återkommer så snart det blev vår igen.

Dr Åke Bergström avled 16 sept. 1977 och hans maka Ingrid avled 27 mars 1984.

Klicka här för att se bild på Åke Bergström och hans son Otto

Nu är det Ottos barn, Åke Bergström i Delsbo och Ebba Bergström i Borlänge som äger huset.

 

 

Pipar – Kerstes

vin-086-

vin-107-två-damer

Till vänster Forsbergs smedja och i bakgrunden skymtar Piras skorsten

vin-108-gamla-bron

Bilden är tagen vid samma tillfälle som ovan. Piras skymtar vid det högra brofästet

vin-098

Bakom den skidåkande flickan syns Norrboån 21 Kerstes/Nordlunds, men vilken är flickan?

vin-102-

Tvättstugan nedanför Nordlunds/Haglunds. Damen som tvättar är kanske Berta Helena Nordlund?

vin-101-vinter

I bakgrunden till vänster Fridströms/Anderssons, till höger Haglunds hus och tvättstuga

vin-105-kerstes

Norrboån 21  Kerstes/Nordlunds,prästgården 4:1

2F17 Christina Persdotter född 18/11 1875, dotter till Pehr Andersson i Tå 2, Bjuråker
Gift 10/4 1910 hos Pipars i Norrbobyn med 2F28 Enock Enocksson från Rogsta. Stickerska, Pipar-Kerste kallad. Frånskild 25/10 1920. Död i Friggesund den 1 sept. 1963.
Två barn:
Anna Maria 22/1 1912 Utfl. till Hudiksvall 1932
Karin Matilda 14/10 1917 Utfl. till Stockholm 1936

4Y35 Berta Helena Nordlund, *13/10 1903 i Norrbobyn, dotter till Anna Nordlund utfl. till Örebro 1942. Berta Helena Utfl. t. Delsbo 1920.
Gift 1/4 1932 med Helge Gösta Konrad Rundqvist född 4/9 1901 i Uddevalla. Bosatta i Längbro, Örebro lön. Maken avled 28 jan. 1962 och Berta Helena Nordlund avled den 30 maj 1970.
Barn:
Dagmar Kristina »Nordlund», *20/8 1923. Utfl. t. Gävle 1941 Gift 9/12 1944 med Erik Hjalmar Andersson född 17/12 1919 i Ask, Östergötland. Bosatta i Längbro, Närke. Maken avled 6 feb. 1970 och Dagmar avled 29 mars 2011.
Karl Johan »Nordlund» *19/5 1927. Utfl. t. Örebro 1942. Gift 21/6 1957 med Brita Ingeborg Maria född 8/12 1934 i Frösve, Västergötland. Bosatta i Örebro. Karl Johan avled 21 maj 2013.
Två barn:
Anna Ingeborg Marie 8/4 1959
Mona Ingeborg Viola 18/2 1962

 

 

vin-104-evas-hus

Norrboån 23, Prästgården 1:9.

25A37 Sven Erik Fridström född 22/2 1917, son till kolare S. E. Fridström i Sniptjärn södra, Bjuråker. Cykelreparatör bosatt i Ava 4:12, Delsbo. Byggde sommarhus i Norrboån östra. Det var Sven-Erik som inköpte båten Björn som han brukade ha liggandes vid bryggan i Norrboån och som nu ligger i Näsviken. Sven Erik avled 21 okt. 1989
Gift 19/10 1941 med 41D3 Ida Charlotta Åkerström född 15/3 1918, dotter till N.F. Åkerström i Ö. Stråsjö. Frånskilda 1950.
Dottern Eva född 11/12 1943, gift 29/5 1965 med Frans Andersson född i Bjuråker 30/7 1932. Bosatta i Havra i Bjuråker. Frans avled 26 juli 2012, och nu är det Eva som bor i huset.

 

 

Källor:
Albin Gunsth bok, Några blad ur Norrbo sockens historia
Gård och bygd under 100 år, studiecirklar i Norrbos historia.
Bilder ur Helmer Perssons efterlämnade samling

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sammanställningen, liksom allt annat vi gör för bygden, och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

 

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg

 


Tillbaka till toppen – till Norrbo skans – till Sista avrättningen i Norrbo

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

 

2 comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *