Västansjö del 2

 

Dellenportalen har samlat ihop fakta om Västansjö från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Gilla oss på Facebook, och ännu bättre, dela oss med dina vänner – Tack!

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Tack för ditt besök!


Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. Nu kan du söka vad du vill i sökrutan upp till höger eller ner till vänster, beroende på vilken dator du har.


Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre?  Vill du veta hur? Klicka här. 


Vi stöder bygdens näringsliv genom att länka – länkar du tillbaka tjänar vi båda på det. Tack! 


Den här sammanställningen – liksom alla andra – har vi finansierat med våra egna pensioner. Vi säljer inget och det finns inga bidrag att söka.

Därför är vår verksamhet helt beroende av frivilliga gåvor.

Här har vi tidigare fått en gåva från:
Sture Fredin

Under 2016 fick vi inga gåvor

Under 2017 har vi fått gåvor från:


VÄSTANSJÖ Del 2

 

vas-001-flygfoto
Flygfoto över Västansjö och Dalänge

 

Västansjö Del 1, beskriver gårdar och familjer som inte har någon anknytning till Västansjö idag, med ett par undantag. Flera släktgrenar har varit bosatta i Västansjö i närmare trehundra år. Del 2 försöker beskriva gårdar, människor och händelser i dagens och 1900-talets Västansjö.

Västansjö – byn väster om sjön. Motsvarande by är Östansjö, som ligger i Delsbo mellan Sjömyra och Strandäng.

Västansjö är ett ganska vanligt namn som finns på ytterligare 24 platser i landet

vas-002-baten-nas
Ångslupen Näs lägger ut från bryggan i Västansjö. Året är 1913 eller 1914.

vas-003-angbatsmagasinet
Bryggan och ångbåtsmagasinet i Västansjö. Det revs 1945

Ångbåtsbryggan i Västansjö
Från en tidningsintervju 1978 med systrarna Eivor och Dagmar Iwarsson.
– Här var ett brokigt liv, när vi var små, berättar Eivor. Hästar och fordon av alla slag och folk som kom och gick. Och så båttrafiken… Båtarna kom med saltströmming och andra varor och med passagerare från olika håll. Systrarna har många minnen från sin barndom. Mest av allt fascinerades de av vad som hände på ångbåtsbryggan, som låg alldeles intill deras hem. På den tiden fanns det inga ambulansbilar att åka i för den som blev sjuk och måste till lasarettet. Ibland fick de åka med passagerarbåt till Näsviken och därifrån vidare med tåg till Hudiksvall.
Systrarna minns fortfarande vad de tyckte synd om en gammal gumma, som skulle till lasarettet och bars ut till båten i en trälåda.
Olika sällskap gjorde utflykter på Dellarna. Bland de årligen återkommande var flera från Hudiksvall, t.ex. hantverksföreningen och missionsförsamlingen. De som nu kallas för ”missionare” fick då vanligtvis heta ”Waldenströmmare” efter Paul Petter Waldenström.
Ibland kom Waldenströmmarna från Hudiksvall med sin pastor, Otto Andersson, med ångbåt hit till Västansjö. De steg iland här och gick sedan till fots till Sjövik, dit Bjuråkers missionsförsamling då hade flyttat sitt kapell. Först låg kapellet i Näppänge men flyttades därifrån, sedan handlaren Jonas Palm hade skänkt församlingen en tomt i Sjövik
Båtarna Dellen och Näs hade förbindelse med tåget i Näsviken som trafikerade sträckan Näsviken – Hudiksvall. 1913 köpte Hilmer Iwarsson ångslupen Näs av Karl Erik Rask i Näsviken och ägde den till 1917, då han sålde den till C O Lundqvist i Göteborg. Näs byggdes 1879 och skrotades i Säffle 1957. Båten Dellens 150-åriga historia kan du läsa mer om i ett särskilt avsnitt.


Bosatta i Västansjö

År 1890 bodde i Västansjö 101 män, kvinnor och barn
År 1900 hade antalet ökat till 151 personer
År 1970 var 135 personer skrivna i Västansjö
År 1980 hade antalet sjunkit till 113 personer


Släktboken

Sifferhänvisningar och personuppgifter är hämtade ur ”Bjuråker, Norrbo, Delsbo släktregister”.


Byggår 1909

När man uppger att en fastighet är byggd 1909 bör man vara misstänksam.
Årtalet 1909 används när man inte vet det faktiska byggåret, men det kan naturligtvis också vara helt sant.


Gå upp på bôtten

Ett uttryck som gamla använde och som troligen många ännu minns och kanske också själva använder än idag. Men varför säger man att man ska gå upp på botten? Detta motsägelsefulla uttryck kommer från den tid när hus började byggas i två våningar. I en bouppteckning från 1700-talet heter det att huset var byggt med tvenne bottnar, en öfre och en undre botten. Vi har alltså glömt bort att vi går upp till en övre botten.
I hissar i suterränghus finns uttrycket kvar. ÖB, övre botten, NB, nedre botten.


Spårstenar

Spårstenar eller falstenar är ett spännande projekt som J J:son Hansén skrivit om i boken Järvsöfolket. Han berättar att det finns ett trettiotal spårstenar i Hälsingland. Den sten som är omskriven i boken och finns efter vägen upp mot Ramberget iVästansjö , har blivit överfylld. Den hade författaren själv inspekterat och det finns ett flertal personen som minns den.


Passagerarflygningar i Västansjö

Kapten Ahrenberg gästade Västansjö och Strömbacka under september 1934. Enl. tidningen 29 september 1934 anordnade han passagerarflygningar där inalles 26 personer fick tillfälle att följa med på en tripp i hans luftdroska. Samma dag hade man i Delsbo tillfälle att följa flygkaptenen upp på en färd i högre regioner.


Post

Sin post fick byborna i Västansjö hämta hos Ivarssons, dit den anlände i postväska från postkontoret i Kyrkbyn. Ett par gårdar hade egen postväska, säger Olle Wengelin, i boken, Berättelser från förr.
Den 2 nov. 1959 började post från Friggesund att delas ut i brevlådor. Då var det slut med postväskor, åtminstone till privatpersoner. Kunderna blev uppmanade att anskaffa en postlåda som kunde köpas av postverket, för 7:60 kr.
1968 infördes postnumret i landet för att underlätta all postsortering.
2006 kom nästa förändring. Postnumret ersattes med ett fastighetsnummer som ingår i ett officiellt register för att underlätta för räddningstjänst, polis, taxi, hemtjänst, posten m.fl. att snabbt hitta rätt.
Den här sammanställningen utgår från fastighetens postnummer. Det gör att ordningsföljden ibland kan te sig lite märklig. Jämna nummer på vägens högra sida och vise versa.


Västansjö vägbelysningsförening

Föreningen bildades troligen 1959 enligt en förd kassabok mellan 1959 – 1973. Vilka det var som bildade föreningen har fallit i glömska. Vi får hoppas att någon hittar några papper där detta framgår.
1989 ingick 32 permanenta hushåll och 7 fritidshushåll i föreningen.


Telefon

1884 – 85. Telefonledning dras Hudiksvall – Forsa –Delsbo – Ljusdal – Färila.
I April 1884 finns det 50 abonnenter i Hudiksvalls telefonförening.
År 1886. Bruken i Strömbacka och Moviken får telefon.
Enligt 1906 års telefonkatalog går telefontrafiken i Bjuråker över växeln i Friggesund.
År 1906 finns det 3 abonnenter i Västansjö.
Friggesund 5 Iwarsson J H. Handlare/ Före 1892 Frans Gustaf Bölander
Friggesund 9 Palm E J. Handlare
Friggesund 11 Wengelin G. Garvare.
Enligt 1933 års telefonkatalog går all telefontrafik i Bjuråker över växeln i kyrkbyn.
Bjuråker 29 Dahlström Jonas Köpman
Bjuråker 38 Eriksson Olof Hemmansägare
Bjuråker 5 Iwarsson J H. Handlare
Bjuråker 24 Jonsson N J. Gästgivare
Bjuråker 40 Nordlöw Allan Reparationsverkstad
Bjuråker 23 Pehrsson Per Lantbrukare
Bjuråker 8 Rudolphi C H Järnhandel filial
Bjuråker 31 Sandberg J E. Länsskogvaktare
Bjuråker 9a Strid C J. Trävaruhandlare
Bjuråker 25 Svensk P E. Chaufför
Bjuråker 43 Svensk A. Handlare
Bjuråker 21 Wengelin G. Banktjänsteman
1939 har följande abonnenter tillkommit i Västansjö:
Bjuråker 33 Dellenro, Pensionat Fru Karin Jonsson – Källman
Bjuråker 52 Jonsson Erik Slakteriaffär
Bjuråker 56a Schmekel Joh. Kyrkoadjunkt
Bjuråker 56b Sved Kerstin Fru
Bjuråker 57 Tingelöf Carl. Skogvaktare
Bjuråker 39 Waldenström Erik. Redaktör, Fagerhult
Bjuråker 61 Västansjö Såg & Hyvleri, Erik Larsson
1944 har följande abonnenter tillkommit:
Bjuråker 60 Berglund Walter. Chaufför, Köpman
Bjuråker 43 Barnavårdsnämndens ordförande Fru Gerda Svensk
Bjuråker 51 Bjuråkers kommun. Kommunalfullm. ordförande Hans Persson Västansjö
Bjuråker 34 Larsson Anders Gårdsägare
Bjuråker 15 Larsson A O. Snickare
Bjuråker 41 Leek Gunnar Flottningsarbetare
Bjuråker 17 Lie Lars Målare
Bjuråker 23 Persson Lars Hemmansägare
Bjuråker 11 Sundell W. Cykel och Reparationsverkstad.
Bjuråker 62 Sved Kerstin Fru
Bjuråker 43 Svensk G E. Firma Handlande


1949 Telefonväxeln heter Rönnebo och linjen kallas för Norrdellen.

Alla abonnenter i Västansjö 1949
Bjuråker 71 Alsén Ernst Albin, Skogsförman
Bjuråker 60 Berglund Walter Köpman
Bjuråker 80 Biltjänst, inneh. H. A. Eklund
Bjuråker 46 Bjuråkers Erk. Sjukkassa, Emma Larsson
Bjuråker 51 Bjuråkers Kommunalkontor, Kamrer Persson Hans, Västansjö
Bjuråker 70 Björk K. E. Smidesmästare
Bjuråker 29 Dahlström Jonas Köpman
Bjuråker 67 Dahlström Jonnie Åkeri
Bjuråker 67 – Anknytning Bensinstation
Bjuråker 88 Eriksson Edit Fru
Bjuråker 38 Eriksson Olof, Hemmansägare
Bjuråker 69 Fredin Tycko Jordbruksarbetare
Bjuråker 39 Hudiksvalls-Tidnings lokalredaktion, Erik Waldenström
Bjuråker 56 Gladh Lars Adrian. Vägarbetare
Bjuråker 5 Iwarsson, J. H. Firma, Handlande
Bjuråker 46 Larsson Emma Fru
Bjuråker 55 Larsson & Berglunds Rörledningsfirma
Bjuråker 52 Jonsson Erik, Slakteriaffär
Bjuråker 33 Källman Ernst, Hemmansägare, Dellenro
Bjuråker 34 Larsson J:r Anders Gårdsägare
Bjuråker 15 Larsson A. O. Snickare
Bjuråker 10 Larsson Erik, Sågverksägare, Västansjö
Bjuråker 55 Larsson & Berglunds Rörledningsfirma, Västansjö
Bjuråker 17 Lie Lars, Målare
Bjuråker 40 Nordlöw Allan, Yxfabrik
Bjuråker 74 Olsson Jonas Hemmansägare
Bjuråker 23 Persson Lars, Hemmansägare
Bjuråker 2 Persson Per Chaufför
Bjuråker 8 Rudolphi A-B C. G. Järnhandel, Filial
Bjuråker 31 Sandberg J. E. Kyrkvärd
Bjuråker 87 Sundell Valfrid Bilreparatör
Bjuråker 43 Svensk G. E. Firma Handlande
Bjuråker 25 Svensk P. E. Gårdsägare
Bjuråker 53 Wallner Per Emil, Hällbageri
Bjuråker 11 Walter Rickard, Cyckelreperatör
Bjuråker 21 Wengelin Anna Fru
Bjuråker 62 Wengelin Olle Åkare
Bjuråker 89 Wiberg Arnold Chaufför
Bjuråker 61 Västansjö Såg & Hyvleri, Erik Larsson
Bjuråker 83 Östergård Johan Sigurd. Åkare.


Högertrafik

När högertrafik infördes i landet 05.00 söndagen den 3 september 1967, fick brevlådor och mjölkbryggor (om nu några var i bruk?) flyttas över till höger sida.


Backadassingar

Valfrid Backman berättar i ett tidningsreportage från 1949, att när hans farfar begravdes 1922, bjöds det på gravöl, men en bonde lät hälsa att han inte ville ha något att göra med Backadassingar. Backadassingar var jordlösa och ibland mindre bemedlade, som var bosatta i nedre delen av byn. Jag är själv en Backadassing skriver Valfrid Backman


Backstugusittare

Backadassing var en lokal nedsättande benämning på en backstugusittare. Backstugusittarnas antal, bara växte under 1800-talet. 1860 fanns det över 50000 personer som kunde räknas till denna grupp. Många backstugusittare var före detta drängar och pigor. Andra hade varit småbrukare, torpare eller soldater, som på sin ålderdom tvingats flytta till en backstuga för att söka sin försörjning genom tillfälliga arbeten eller andra uppdrag. Undantagsvis fanns backstugusittare med relativt god standard. En del hantverkare fann i den enkla byggnaden en billig bostad, utan att för den skull vara fattiga. Backstugan bestod ofta av ett enda rum. Den stod på ofri grund, var befriad från skatt och hade ingen tillhörande åkerjord. Backstugusittarna var en föraktad grupp som var helt beroende av markägarens godtycke. Ibland kunde backstugusittarna få bruka en jordlott som jordägaren lånat ut där de kunde odla potatis, föda en ko, en gris och några höns. Backstugusittarna var helt beroende av de extra arbetsmöjligheter som kunde stå till buds hos bönderna, de stod till förfogande som byns reservkraft och fick rycka in vid behov. Vid nödår fanns det inte behov av extraarbetare, då återstod bara tiggarstaven för backstugusittarna.


Undantag

Att bo på undantag var de äldres försäkran om en tryggad bostad till livets slut.
När äldre, vanligen föräldrar överlät sin fastighet var det brukligt att de garanterade sig rätt till bostad, årlig rätt till mjölk, potatis, vedbrand, eller kanske en mindre penningsumma, vissa tjänster eller liknande. För att denna rätt skulle gälla måste förbehåll göras vid överlåtelsen eller inteckning göras som vid nyttjanderätt eller servitut


Samer
Omkring 1924 uppehöll sig en rengjord vid Dellenro. Det var lappen Torkel Nilsson från Härjedalen som passerade Västansjö på sin vandring ner mot kusten. 1905 passerade en renhjord Moviken och 1927 finns berättat att en lappfamilj med renar uppehållit sig vid Storsten ovanför Anderbo. Lappfamiljen lär ha bott i grottan som finns under det stora stenblocket.


Flottning

Vintertid körde man ut timmer på isen från skogarna omkring Västansjö.
Virkesforor med häst gick ut på isen vid Syluddens badplats. Virket som kom med lastbil kördes ut på isen vid hus 118, där Annica Westerberg har sin fastighet. På isen fanns virkesmottagare som la upp virket i vältor för att det skulle torka bättre. På vårvintern inhägnades det utkörda virket med länsar som var förankrade i landfasta moringsstenar. Dessa moringsstenar med vidhängande fästanordningar, ligger ännu kvar utefter stränderna. En finns vid yttersta spetsen på Syludden. Det virke som kördes ut med bil blev inhägnat mellan den sten som ligger på udden nedanför Iwarssons och den sten som ligger på Näset mellan hus 106 och 108. Ett stycke ut i viken var timmerlänsen fästad vid en moring eller två. 1875 bildades Dellarnas flottningsförening och 1965 upphörde all flottning på Dellarna.


Vad betyder Ramsjö, Ramman och Ramberget?

Enl. boken ortnamn i Hälsingland, härstammar ordet från nordsvenskans ram(p)n eller korp som vi säger idag. Än återfinner vi ord som ram-svart. Det finns ett dussintal Ramsjö och många fler liknande namn där ram ingår och som alla härstammar från nordsvenskans namn för korp.


Kommunalt vatten och avlopp

I Friggesund på södra sidan av Svågans utlopp ligger kommunens reningsverk. Fastigheter från Kyrkbyn till Avholm är anslutna. Från Kyrkbyn ligger en flera kilometer lång rörledning i Dellens bottensegment dit Västansjö är anslutet. Hela anläggningen med kommunalt vatten och avlopp var klart att användas 1968.


Länsväg 305

När upphörde gamla landsvägen att gå igenom Västansjö? I boken om Friggesund står inget om när nya bron över Svågan blev byggd. Ingemar Bäckström i Friggesund berättar. När vi köpte vårt hus i Friggesund 1964 höll man på att förbereda byggandet av nya bron. Vi hade inte köpt om den tunga trafiken skulle fortsatt att gå förbi vårat hus säger Ingemar.
Nästa ledtråd kom från Ingegerd Jonsson, Gök-Olles fru. Vi kom till Västansjö 1964 och 1965 var nya vägen klar, kanske inte körklar, men det året buförde Lies och de gick efter den nya grusvägen minns Ingegerd. I boken om, TÅ och Kyrkbyn, skriver Harry Persson. 1966 var nya vägen klar och borta var de besvärliga olycksdrabbade kurvorna vid Sjövik.


Väg 727 mellan Västansjö och Ljusdal

Mellan byarna Tomsjö och Älve har det funnits en minnessten med årtal 1889 inhuggit. Men vägen bör vara mycket äldre än så. Troligen blev den ordentligt förbättrad det året. Vägmästaren var från Norge och på den minnessten som blev rest stod möjligen hans namn och årtalet 1889, säger Sven Persson i Älve. Efterforskning har visat att schaktmästarens namn var Gravsem Andem, född i Norge 1830, och år 1900 bosatt i Hybo. När vägen skulle breddas sprängde man helt sonika sönder den här minnesstenen som kanske tykte stod för nära vägen. I hopp om att återfinna någon text bland de sprängstenar som ligger kvar, fann jag den del av stenen där årtalet 1889 är sirligt inhugget. Efter att ha gjort rent årtalet och klippt bort skymmande sly har jag märkt ut platsen med ett rött och vitt plastband.

vas-004-sten
Rester efter minnessten utefter Ljusdalsvägen

 

Bjuråkers Läskedrycksfabrik
Jonas Dahlström drev ett litet bryggeri under några år i en liten timmerstuga vid sjökanten. Företaget hette Bjuråkers Läskedrycksfabrik i Västansjö. Det var en väldigt stor tunna som vevades av Albin Alsén, svåger med Dahlström.  Jonas fru Alma, hällde i extrakt i tunnan. Sedan tappades drickan på flaskor som korkades och försågs med etiketter. Det fanns flera olika smaker i sortimentet.
Per Erik Svensk hade droskrörelse i Friggesund och han körde ut läskedryckerna till olika affärer i Bjuråker, Hassela och Bergsjö. Bryggeriverksamheten startade omkring 1925 och drevs några år, berättade Olle Wengelin. Företaget hade blivit hitflyttat från Ängebo.”Grubb-Ante”, (4B31) Anders Jonsson, hade bryggeriverksamhet både i Stråsjö och Ängebo. Företaget Bjuråkers Läskedrycksfabrik sålde han omkr. 1925 till sin släkting ”Grubb-Jonke”, Jonas Dahlström här i Västansjö, som fortsatte läskedryckstillverkningen i stor skala.
Den timrade stuga som avses är troligen den man kallade för Palms bryggstuga, som låg intill sjökanten enligt ett fotografi från 1890-talet.
År 1935 inflyttade Grubb-Ante eller Anders Jonsson till Ava i Delsbo där han startade Delsbo Bryggeri. Kan det vara så att han köpte tillbaka den här anläggningen, som ändå stod här till ingen nytta? Det finns skäl och misstänka det.
Grubb-Ante var även en duktig fiolspelare och kompositör.
Se o lyssna på: Polska efter Mattis Blom och Polska från Knaggälve.


Fastigheter i Västansjö 1924 med taxeringsvärde över 7000 kr

Västansjö 1 Bölanders, barn. 14.900 kr
Västansjö 2 Syls Dahlström Jonas, Olsson Jonas. 23.500 kr
Västansjö s 3 Persson Per d.y. 13.300 kr
Västansjö 4 Sundberg Per Johan 7.000 kr
Västansjö 5 Unas, Jonsson Johan 22.600 kr
Västansjö 6 Tjärmans Eriksson Per Erik 7.100 kr
Västansjö 7 Olas. Fredin Matts 8.100 kr
Västansjö 9 Törs. Andersson Lars, sterbhus 24.200 kr
Västansjö s 9,2 Törs. Eriksson Olof & Lars 35.300 kr

vas-005-kvinna-cykelverkstad

vas-006-cykelverkstad
Två bilder från cykelverkstan i Västansjö

 

Cykelverkstad
Nedanför Strids mellan landsvägen och sjön stod en barackliknande byggnad med skyltfönster. Där hade Valle Sundell från Hög startat en cykelverkstad. 75E2 Forsa släktbok. Valfrid Sundell född 23/4 1908 flyttade till Bjuråker 1938.Han var bosatt i gård 132. Han drev verkstan några år och sålde den sedan till Rickard Walter. Den 14 februari 1950 vid 5-tiden på eftermiddagen larmade Walter brandkåren att det brann i verkstaden. Efter 5 timmars räddningsarbete kunde brandkåren bara konstatera att verkstaden brunnit ner till grunden.

 

Nöjeslivet
Sedan festplatsen i kolugnshagen i Friggesund upphört och före festplatsen i Tåparken 1936, fanns det två dansbanor på närmare håll.
Friggesunds Folkpark finns beskriven under Sandbölevägen 3.
Västansjö Folkpark, låg ovanför godtemplarhuset, och där gick det livligt till, berättar Olle Wengelin i boken, ”Berättelser från förr”.

Här ett par exempel ur årligt återkommande evenemang.
vas-008-annons
Annons i tidningen 1932

                                HÖST – FEST

Västansjö ”Folkpark”
Lördagen den 27 och Söndagen den 28 Augusti med början Lördag kl. 7 och Söndag 5 e.m.
Sedvanliga serveringar, Politiska föredrag.
Dans med musik av Br. Johansson. Tombola. Inträde 25 öre
Välkomna ! Bjuråkers Byggnadsförening


Biografer
I godtemplarhuset I Västansjö visades filmer av kringresande biografföreståndare liksom vid Forslunds snickeriverkstad I Friggesund som användes som biograf och nöjeslokal under 30-talet.

 

Beskrivna gårdar och platser.

Jämna husnummer på vägens högra sida och vise versa.

Näset
102
104
106
108
Gamla landsvägen
115. Brinks
118. Annica Westerberg
119. Inge Frykman
120. f d Ivarssons affär. Greta Newberg och Kerstin Newberg
121. Erik Wengelin
125. f d Olle Wengelin / Esso-macken
129. Strids/Sollerås/Bruns
130 – 132 Garveriet / Wengelins
301.
303. Törnbloms
304. Lagerbyggnad
306. f d Blom-Olles
308. Berit Hed, f d Kirkeengs
122. f d Gerda Svensk. Nilsson
133. Franks
134. f d Slakteriet. Marie Larsson
135. f d Margot Jonsson
137. f d Mejeriet.
139. Svea o Torsten Blom
138. Syls.
Gamla byvägen
203. F.d. Bölanders. Evelina Jonsson
205. Sommarstuga, ägare Svenne Persson
206. Anna o Roger Bergström
207. Björn Löfstrand
209. f.d.Burgmans/Skänkens Nu Ola o Maria Persson
210.
211. Göta Sparresäter
212.
215. Gertrud Jonsson
406. Lillevi och Kenth Persson
410. Sjular – Tage Persson
412. Tore och Ingrid Svensson

 

Här slutar del 2

 


Västansjö del 3

Tre hus uppe på höjden
15
17
19
Sågvägen
223. f. d. Godtemplarhuset Anders Bergström
224. Göte Långström
226. Majvor Dahlberg.
232. Tomtens Malin Hansson o Andreas Tärnström
240. Sågen/Tvätteriet
242. f d Lars Göran Karlsson Nu sonen Micael
Ljusdalsvägen
549. Dalänget / Grubbens
551. Dalänge. Ulf Bergström
557 Östergårds
557 B
529. Frankens på Mon
527. f d Törs. Magnus och Sandra Sundell
525. Eva och Jorma Kykyri
521. f d Wallners Nu Bergsteinn Asbjörnsson
520. Addes, Anna-Lisa och Kurt Hansson
512. Olas Sture och Anna Fredin
511. f d kommunhuset
507. Sune Lund
508. Nirsans. Gunnar o Agneta Berglöf
601. Gök-Olle
603. f d Järnhandeln
605. Nordlöfs
607. Per Johans. Östen Sundberg
606. Macken
615. Unas/ Dellenro. Pär o Sophie Nordin
621. Lilian Margareta Brun
Svågavägen
2. Bertil Olsson
4. Martin Tano
6. Ulla o Åke Nordin
8. Anna Bergström
5. Elvy Leek – o Sven Magnusson
10. Hemvärnsgården
Sandbölevägen
1. Elov Perssons åkeri, Gök – Olles skrot
3. Friggesunds Folkpark / Milsten

vas-009-naset
Näset i Västansjö 30/11 2013

Näset

vas-118-102

Västansjö 102

13:13 Västansjö Bed & Breakfast.

Huset byggdes 1975.
36A25 Uppsalaparet Ulla och Hans Ryberg köpte tomt av Erik Eriksson, stuggar-Erik kallad, från Lia. Han hade troligen i sin tur köpt den av Jonas Dahlström. Ullas morbror, Syl -John byggde huset. Ulla Bergström, som är hennes flicknamn är född 8/4 1938 och uppväxt (till hon var 3 år) hos Syls.

Paret Ryberg hade 1972 köpt Gästis i kyrkbyn. För att få en avskild bostad beslöt man bygga och bosätta sig här men då barnen Helena född 1966 och Ullrick född 1970 ännu var så små blev satsningen inte helt lyckad. Efter en tid lät man bygga en ny bostad intill Gästis och sålde den här fastigheten till Gävleparet R. Nyberg och G. Hallén.
Dessa sålde fastigheten sedan till Anne-Marie Boman

Sedan 2008 äger och driver Anne – Marie Boman, Västansjö Bed & Breakfast.
Anne-Marie Udd, som är hennes flicknamn, föddes i Gävle den 14/10 1942.
Här får besökare bo i ombonade gäststugor i förtjusande läge som drivs av en värdinnan som verkligen vill att gästerna ska trivas.

Sommaren 2016 fick huset ny ägare. Rickard Wikström från Delsbo född 25/8 1992.

 

 

vas-010-tjarmans
Tjärmans. Troligen låg det här huset i närheten av Gunnars sommarstuga

vas-117-104

Västansjö 104, våren 2015

Västanjö 104. Gunnars sommarstuga

13:5

Troligen var det här som en av Tjärmans fastigheter har stått. Här finns gropen där jordkällaren har stått och här finns rester efter spismurens tegelstenar. Gårdsgrunden användes troligen som fyllning ner mot strandkanten och rester efter spisröset blev kört in i skogen. Tjärmans flyttade till Friggesund i början av 1900-talet. Tjärmans – backe, backen ner från väg 305 minner om att Tjärmans släkten varit bosatta både här i backen och i området i 150 år.
Under 1940-talet, kanske tidigare, ägde Jonas Dahlström större delen av Näset. Tre tomter styckade han av och gav till sina barn som fick varsina lotter. Barnen Börje, döttrarna Ingrid och Sigrid Margareta fick varsina sjötomter. Sonen Jonnie fick tvättstugan på vars strandtomt nu Annica Westerberg byggt hus 118.
Den här tomten fick dottern Sigrid Margareta född 3/9 1936
Ett hus flyttades hit omkring 1947 – 48
När Jonas Dahlström blev informerad om att ingen byggnation skulle få förekomma närmare än 200 meter från strandlinjen lät han flytta en gammal torparstuga med öppen spis från Lia. Den placerade så nära strandkanten han kunde. Samma princip tillämpade han vid de andra båda tomterna. Det är ganska troligt att den hitflyttade torparstugan och smedjan vid huset intill har hört ihop. De är båda flyttade från Lia, troligen också vid samma tillfälle.
Märta Jonsson född 1925 och bosatt i Lia under större delen av sitt liv, minns att det stod en smedja vid Svedars och det är möjligt att det också stod ett hus där som hade används som undantag, och som vid den här tiden blivit överflödigt. Dessutom fanns en personlig koppling mellan Dahlström och Svedars.
1963 fick vägmästare Jon Olof Eriksson köpa fastigheten. Sedan 1975 är det sonen Gunnar Eriksson som är ägare till fastigheten. Sambo är Carina Fredlund.

 

vas-116-106

Västansjö 106, våren 2015


Västansjö 106 Ingrid Danielsson

13:4
Den här tomten fick Ingrid av sin far Jonas Dahlström
Fritidshuset byggdes omkring 1947 – 48
Ingrid Danielsson berättar att hennes hus och granntomtens hus 108, är delat från samma timmerstomme. Tidigare stod det en lada på hennes tomt berättar hon. Men det är inte timret från den som huset är byggt av. Det finns även en gammal jordkällare på tomten efter tidigare bebyggelse. Den är renoverad och fullt brukbar. En gäststuga som troligen varit en gammal smedja är hitflyttad från Lia. Ingrid Dahlström född 24/5 1924.
Gift 23/6 1946 med Daniel Danielsson född 5/1 1920 i Backmo, i Norrbo. Under slutet av 1940 – talet var de kaféägare i Friggesund.
Tre barn:
Erik 24/9 1948
Ingrid Anna Margareta 1/12 1953
Pär 20/8 1955
Ingrid Danielsson, denna förtjusande dam är änka och bosatt i Uppsala.

vas-115-108

Västansjö 108, våren 2015


Västansjö 108. Elfströms

13:3

Den här tomten blev tilldelad sonen Börje Dahlström, född 7/6 1926. Omkring 1947 – 48 delade Jonas Dahlström på en stor loge, som blev den huvudbyggnad som står här idag. Andra hälften av logen blev hus 106.
Dahlströms sålde huset till Nils Stolperud född 1915 i Stockholm. Gift 1940 med Gerd Marie född 1919 i Bromma.
1981 sålde de huset till nuvarande ägare Eva och Kurt Elfström från Stockholm. Eva har sina rötter i Björklinge i Uppland men har förälskat sig i Hälsingland och utsikten över Dellen. Kurt berättar han vuxit upp i Kölsjön i Hassela och att de blev helt förtrollade när de besteg tomten för första gången. Närheten till stranden, det ogenerade läget och den obetalbara utsikten över Dellen var avgörande.

 

Gamla landsvägen

vas-102-brinks

Västansjö 115


Västansjö 115 Brinks

11:1
Hösten 1978 stod huset klart för inflyttning.

Tidigare bodde vi i Dragsved. Det var Pelle Jonsson och hans son från Norrbo, som hjälpte mig att bygga säger Ivar Brink, som är en gladlynt och sympatisk person.

Tomten köpt han redan 1958 utav Sigvard Östergård men p. g. a. protester och överklaganden tog det nästan tjugo år innan han fick bygga.
Bakom huset fanns det en stensatt vattenbrunn, som nu är stenad, och där gäststugan står fanns det rester efter en gårdsgrund. Längre tillbaka var det Bölanders som ägde marken, säger Ivar

48D4 Ivar Brink född i Tallbacken 25/12 1922.
Gift 1/8 1959 med 3Å60 Ruth Östberg född 15/2 1912. Hon blev änka 1955 med två barn. Ruth avled 4/4 2002

Kuriren 21 december 1990
80-åriga Ruth räddade maken vid svår olycka i skogen
68 –åriga Ivar Brink från Västansjö for ut i skogen för att fälla en del träd. Med honom åkte Ruth Brink som tycker att hon lika gärna kan följa med maken när han åker iväg som att sitta hemma och vänta.

Ivar har alltid jobbat i skogen, det är därför som han är så frisk och stark, trots sin ålder säger Ruth.

Ivar fällde nu fast ett träd i träden bredvid. När han skulle rulla ner trädet med hjälp av en massavedbit som hävstång, släppte den och slant så olyckligt att lårbenet bröts av i fallet.
Ruth slet ut klädseln ur traktorn och svepte om maken. Hon tog bort hjälmen och satte på honom sin egen mössa så att han skulle hålla sig varm medan hon hämtade hjälp.
Först visste hon inte om hon skulle ta traktorn, men hon kopplade loss de två vagnarna och lyckades efter mycket tråcklande vända den mellan träden inkilade traktorn.
Ruth körde drygt en halv mil fram till fritidshuset som de äger, och där fanns telefon.

Jag ringde till min dotterson Pers fru och hon larmade ambulans, säger Ruth.

Sedan väntade hon på Per och brodern Kent, som kom efter en stund, och de åkte iväg till platsen där olyckan hade hänt. När de kom fram hade Ivar inte velat ligga stilla, utan dragit sig fram på armbågarna, en sträcka på ca 40 meter. Per och Kent gjorde en bår, som de bar fram morfar på för att möta ambulansen. På sjukhuset i Hudiksvall kunde man konstatera att lårbenet brutits av och under natten genomgick han en två och en halv timme lång operation.
Per Brink säger att det är mormors rådighet som gjort att det slutade så pass bra som det ändå gjorde. Hade Ruth inte följt med Ivar kunde det ha tagit mycket lång tid innan någon upptäckt att en olycka skett.

80-åriga Ruth räddade maken vid svår olycka

vas-234-rut

Ruth Brink som tillsammans med dottersonen Per Brink och han pojke Henrik fyra år, var och hälsade på morfar Ivar Brink på sjukhuset i Hudiksvall på torsdagen. Morfar mår efter omständigheterna bra, sedan han råkat ut för en olycka i samband med manuell fällning i skogen. Men hade inte mormor Ruth varit med, kunde det ha slutat mycket illa.

Bild ur Expressen den 21 december 1990 -Ewa Nilsson

vas-235-brink

Det är tryggt för Ivar Brink, Västansjö att vara hemma och fru Ruth. Det är inte för inte han ser så hjärtinnerligt glad ut. Det var makans rådighet, som blev hans räddning.
Bild ur Sundsvalls tidning onsdagen den 9 januari 1991. – Owe Matsborg.
Senhösten 2010 flyttade Ivar Brink till en lägenhet i Friggesund. Sin fastighet sålde han till Ruts barnbarn, Lars Brink från Myra i Delsbo. Han är född 4/6 1982 och uppväxt i Dragsved, Bjuråker.

 

vas-103-118

Västansjö 118


Västansjö 118

2:10

Huset är byggt 2007
På platsen finns en äldre byggnad som tillhört Jonnie Dahlström. Byggnaden var från början en tvättstuga men blev ombyggd till fritidshus.
Det nybyggda huset ägs av Annica Westerberg som föddes onsdagen den 1 november 1961. Hon berättar att hon är född i Bjuråker, uppväxt i Delsbo, har varit bosatt i Friggesund och bor nu i Hudiksvall.

 

vas-105-119

Västansjö 119, våren 2015


Västansjö 119

13:11
Ca 1957 -1981
Det var Jonas Dahlström som lät bygga den här gården 1956 -57. Anledning till bygget lär ha varit att han ville sätta stopp för planer att väg 305 skulle gå genom byn i stället för ovanför som han ville. Jonas och Alma Dahlström flyttade hit från Västansjö 206. Gården byggdes i rödtegel men är nu ombyggd i trä för att bättre smälta in i den omgivande miljön.
9Å55 Jonas Dahlström född 11/1 1893 i Dalänget.
Gift 28/11 1920 med Alma Alcén född 18/9 1899 i Tomsjö 3, Bjuråker. Jonas avled 27/3 1981 och Alma avled 27/10 1981.

Sedan 1982 har gården varit i Inge Frykmans ägo
Maskinförare Inge Frykman är född i Torp, Västernorrland den 1/2 1956.
Sambo Anita Persson född 10/1 1957, frisör med egen salong i Friggesund. Hon växte upp i Brännås, Bjuråker. De har två barn, Jonatan född 17/8 1985 och Julia född 8/7

 

Västansjö 120

 

vas-100-120

vas-286

I början av 1900-talet såg fastigheten ut såhär.

vas-011-iwarssons

vas-185-ivarssons

 

väs-101-120

Västansjö 120, våren 2015

Västansjö 120 f d Iwarssons

1:4
Tel. 5

Iwarssons var länge en av de största affärshusen i Bjuråker.
Byggnaden såväl som ångbåtsmagasinet uppfördes 1885. Gården byggdes av Frans Gustaf Bölander, vilken före 1885 haft affärsrörelsen förlagd till sin egen fastighet. 1892 köpte J. H. Iwarsson affärsrörelse, telefon och fastighet av Bölanders sterbhus. I början av 1890-talet hade J. H. Iwarsson brukshandel i Strömbacka och ännu tidigare var han biträde i Firman L. Vifstrand i Hudiksvall.
1924 var Iwarssons fastighet taxerad till 18.000 kr

vas-012-familjen-iwarsson
Fam Iwarsson omk 1920.

Fr v bak. Dagmar, Sven, Eivor, Stig,
fram Hilmer, Erik, Signe

vas-013-hilmer-iwarsson
Hilmer Ivarsson och barnen omkring 1905. Bild ur Erik Wengelins samling

 

Ca 1892 – 1938
55E2 Johan Hilmer Iwarsson född 16/11 1861 i Strömstad i Bohuslän. Inflyttad 1887. Handlare i Näset, Västansjö. Död 27/8 1938
Gift 19/8 1893 med Signe Grafström född i Strömbacka 19/12 1868. Dotter till Nils Gustaf Grafström, inspektor vid Strömbacka bruk. Död 13/7 1943
Sju barn:
Gustaf 11/8 1894 – 14/11 1902
Sven 19/11 1897 Utflyttad till Västerås 1920 Ogift. Död 28/5 1958
Dagmar 17/6 1900 Utflyttad till Hälsingborg 1931. Ogift. Död i Delsbo 3/8 1984
Nils Gunnar 7/2 1902 – 12/3 1915
Eivor 5/7 1903 Hushållsbiträde här i Västansjö 1:4 Ogift. Död i Delsbo 11/9 1983
Stig 30/10 1905 Ogift Handelsföreståndare här i sin fars affär Död 25/12 1973
Erik 5/6 1909 Utflyttad till Stockholm 1937 Gift 1938. Död i Stockholm 27/7 1972


1938 – 1948

Efter 1938 drev syskonen affären gemensamt fram till 1948


1948 – 1965

1948 tog sonen Stig Iwarsson över ansvaret för affären och drev den till den lades ner omkring 1965.
Vid en tidningsintervju 1978 bor systrarna Eivor och Dagmar Iwarsson ännu kvar här i barndomshemmet.

I Signe Iwarsson eftermäle stod bl. a följande:
Signe var dotter till förvaltaren Gustaf Grafström på Strömbacka och hans maka som var av den gamla Bjuråker – Norrbosläkten Berg. Närmast sörjdes hon av 5 barn. Sven som är kamrer vid Asea i Västerås, Dagmar, föreståndarinna för köksavdelningen vid länslasarettet i Hudiksvall, Eivor, som varit hennes och hemmets stöd och allt i allo, Stig som förestår affären i Västansjö och Erik, konditor i Stockholm, sonhustrur och tvenne barnbarn samt en bror, Hjalmar som är vice häradshövding och f.d. sekreterare i Överståthållareämbetet i Stockholm och en syster, Hildur f.d. skolkökslärarinna.

Berättat bl. a av Olle Wengelin
Iwarssons var en stor affär, en riktig diversehandel. Där fanns allt från hästskor till kostymer.
Där fanns också ett stort magasin med kaj ut mot sjön där båtarna lämnade varor. Det revs 1945. Vid kajerna på den tiden var det liv och rörelse. Där lastades och lossades varor till affärer och privatpersoner. Resande till och från Hudiksvall skulle också få plats där på ångbåtsbryggan. Båtarna hade förbindelse med tåget i Näsviken som trafikerade sträckan Näsviken – Hudiksvall. Båtarnas namn var Dellen och Näs. 1913 köpte Iwarsson ångslupen Näs av Karl Erik Rask i Näsviken och ägde den till 1917 då han sålde den till C O Lundqvist i Göteborg. Näs byggdes 1879 och skrotades i Säffle 1957.
Under första världskriget fick Iwarsson ekonomiska svårigheter. Han spekulerade i Tyska aktier och det var inte så lönsamt när kriget bröt ut. Så köpte han en hel båtlast kaffe från Brasilien och det skulle betalas innan båten lade ut. Båten torpederades och kom aldrig fram till Sverige. Eftersom inga försäkringar gick att ta var det en kännbar förlust. Aktiespekulationerna och händelserna kring kaffebåten skedde ungefär samtidigt och det var ett hårt slag mot Iwarssons ekonomi. Men så småningom ordnade han upp det hela.

 

Ångbåtsmagasinet
Vägen till ångbåtsbryggan gick genom grinden väster om Iwarssons affär ner mot udden där bryggan och ångbåtsmagasinet låg. Varor, som tunnor och lådor hämtade Iwarssons med skottkärra som de lastade in på husets baksida säger Arwe Lindström i Näsviken. Arwe är uppväxt i Västansjö. På udden hade Iwarssons uthus för vanligen två hästar, ett par tre kor och någon gris, men de uthusen är nu borta. Att ha egna hästar var av stor betydelse för en lanthandlare på den tiden, då det inte fanns några bilar. Och för ett stort hushåll var det värdefullt att kunna hålla sig med egen mjölk och potatis. Borta är även husets ingång från sjösidan. Det som förut var husets släta baksida är sedan början av 80-talet husets vackra huvudingång.

 

Nuvarande ägare till fastigheten är Greta Newberg född 4/10 1938. Hon bor här med dottern Kjerstin Newberg född 28/4 1976.
Vad har hänt här de senaste 30 åren kan man undra. Vilka har bott här och har huset genomgått några förändringar. Ser med spänning fram mot att någon vill berätta om detta.

vas-014-palms-affar
Västansjö 121. Palms affär och bostad 1898 Foto. Erik Wengelin

vas-015-palms-fastighet
Palms nybyggda fastighet. Foto. Erik Wengelin

vas-021-hus-anders-engberg

Vita huset är f d Palms, Västansjö 121


Västansjö 121 Vita huset

2:10

Hitflyttade från Bergsjö 27/10 1877
Erik Johan Palm född i Harmånger 29/8 1843. Död i Bjuråker 17/3 1926.
Gift 22/9 1868 med Anna Christina Boija född 26/2 1848 i Gålsjö, Boteå V. Norrland. Hon avled den 21/5 1907 hade då varit sjuklig sedan 5 år tillbaka.
Tre barn:
Anna Margareta född i Jättendal 1/9 1869 Gift Olsson. Död i Hälsingtuna 6/11 1947
Jonas 5/2 1871
Erik Johan 24/5 1875 – 5/3 1886
Pigan Brita Djerf född 1865 Öde okänt


År 1900 har familjen utökats med två nya pigor

41B6 Hedda Burgman 1878 Gift Falk Änka 1905. Bosatt i Hamre i Forsa. Död 31/1 1962
35G49 Anna Erika Åhs 1879 Bos. Hjälttäckten. (mellan Svedjebo och Friggesund) Död 1925


Ca 1901 – 1918
Vita huset stod färdigbyggt till Jonas och Marias giftermål 1901 säger Ing-Marie Larsson, barnbarn till Jonas Palm.

Sonen Jonas Palm född i Andersfors i Bergsjö 5/2 1871
Gift 24/6 1901 med Christina Maria Andersson född i Fölkärna 19/3 1877.
Jonas Palm avled på sin hustrus födelsedag den 19/3 1913. Efter makens död flyttade hustrun Maria och barnen till hennes far (modern dog 1905) i Sonnbo i Folkärna den 6 september 1918.
Fem barn:
Ivar 26/5 1902 Han avled 6 april 1906 under ett besök hos sin morfar i Sonnbo i Folkärna.
Birger 22/8 1903 Gift och död i Avesta 6/11 1996.
Folke 2/8 1906 Gift Död i Kopparberg 11/9 1993. Dottern Ing-Marie har bistått med uppgifter.
Elsa 16/8 1908 Gift Johansson Död i Göteborg 23/4 1986.
Rut 12/5 1912 Gift Ström Död i Avesta 30/3 1967


Omkring 1918
köper Anders och Gerda Svensk fastigheten. När handlare Palm byggde det här pampiga huset i början av 1900-talet, fick han först riva det hus som stod här tidigare och som han troligen själv hade bott i.


Affären låg i en vinkelbyggnad
som stod mellan Sågvägen och bostadens västra hörn. Bakom eller norr om huset fanns en ca 15 meter lång lager – och förrådsbyggnad. Palms bryggstuga låg mellan vägen och stranden, norr om huset. Dessa byggnader är nu helt borta.


Familjen Palm

Det är nog ingen tillfällighet att de här båda familjerna har samma efternamn, flyttar hit samtidigt och att båda är handlare. De är troligen släkt med varandra. (5A4-6) År 1816 flyttar två familjer Palm (släktingar till J D Palm) från Strömbacka till Harmånger där Johan Erik Palm är född 1843.
Dessutom är grannen, Margareta Palm, mor till handlare Frans Gustaf Bölander, född i Harmånger 1820. Här finns troligen ett släktförhållande.
5A37 Johan Daniel Palm född 28/5 1862 i Strömbacka.
Gift 21/10 1876 med Emma Jansson född 23/7 1857 i Strömbacka.
Sex barn:
Henric 27/7 1877 Gift 1902. Nämndeman, häradsdomare o bonde i Avholm
Edvard 21/3 1879 Gift 1908 Byggnadsarbetare i Avholm
Anna Johanna 8/9 1882 – 29/5 1885
Hulda Johanna 23/2 1887 Gift 1912 med Olof Larsson i Norrbobyn s7, Erskers
Birger 15/7 1889 Gift 1919 Målare bosatt i Ede 1:15, Delsbo
Anna 14/12 1893 Utflyttad till Hudiksvall 1945
Enligt släktboken utflyttar den här familjen till Norrbo 1896.


Ca 1918 – 1928

25C32 Anders Svensk född 17/6 1887 i Svedjebo ss5.
Gift 2/3 1915 med Gerda Backlund född 15/7 1894 i Norrberg, Bjuråker.
De hade inga egna barn.


Omkring 1925 gick Anders Svensk i konkurs.
Då fick de som gått i borgen för honom träda in och rädda situationen. De bodde här till 1928 då de kunde flytta in i ett eget nybyggt hus på andra sidan vägen. Västansjö 312.
Efter en längre tids sjukdom avled Anders Svensk den 19/7 1939.


1926 – 1936

1926 blev Jonas Dahlström ägare till huset och tio år senare kunde de flytta in sitt nya färdigbyggda hus, Västansjö 206.
Tidigare hade de bott i Friggesund och dessförinnan hos Syls.

8Å55 Jonas Dahlström född 11/1 1893 i Dalänget.
Gift 28/11 1920 med Alma Alcén född 18/9 1999 i Tomsjö 3.
Fyra barn:
Jonas 12/4 1921 Gift 1945 med Anna Östberg från Skålsvedja. Jonnie blev en känd finansman.
Ingrid 24/5 1924 Gift 1946 med Daniel Danielsson. Änka bosatt i Uppsala. Sommarhus 106
Börje 7/6 1926 Chaufför Gift 1954. Död 10/11 1998
Sigrid 3/9 1936 Gift Classon
Vid den här tiden finns det två lägenheter nertill och en lägenhet upptill i huset


Ca 1934 – 1962

12E15 Kerstin Sved, Svedar – Kerste kallad, änka 15/4 1934 efter maken Anders Sved i Lia 6. Hemmanet i Lia köpte Jonas Dahlström och Svedar- Kerste köpte det här huset av Jonas Dahlström.
Dottern Anna – Lisa gifte sig här 1943 med Olle Wengelin från gård 132. Svedar – Kerste kom att bo här till sin död 16/6 1962.


Övervåningen 
1950-talet
Åkeriägare 43E7 Millart Persson född 29/5 1924, son till skepparen och atleten Erik Persson i Björsarv. Under några år till sensommaren 1954 bodde de här innan de tog över caféet i Friggesund.
Gift 29/12 1946 med 60H2 Märta Carlström från Bricka. Här fick de hyra övervåningen utav Olle och Anna-Lisa Wengelin som bodde nertill.
Barn:
Bernt 14/5 1946 född i Björsarv. Bosatt i Estland
Karin 9/10 1949 Gift Medin och bosatt i Friggesund
Kerstin 2/12 1959 Gift Camel i Gåsbacka, Delsbo
Ove 29/7 1963 Bosatt i Gävle


Ca 1956 – 1959

1956 flyttade Sigge Eriksson med familj hit från Tomtens i Västansjö 232.
1959 flyttade de till en nybyggd lägenhet i Friggesund och 1965 kunde de flytta till ett eget hus i Friggesund
5H53 Efter Sigge Erikssons tragiska bortgång kom Arne Glad att bli sambo med Edit Eriksson vilket han fortfarande är.
11A15 Arne Glad född hos Jossens i Slättjärn den 31/7 1926. Han kom till Törs som fosterson 1936. 27A21 Edit Eriksson född i Ljusdal 29/9 1922.
Inflyttad 1942.
Två barn:
Lennart 27/4 1943 Bosatt i Bollnäs
Lillemor 23/9 1947 Gift Westerberg, bosatt i Friggesund


Paret Wengelin

Ca 1942 – 1980
Omkring 1942 flyttar Olle Wengelin hit från sitt barndomshem, gård 132. Flickan han blivit kär i var Anna-Lisa Sved som bodde här med sin mor, Svedar-Kerste.

56C3 Olle Wengelin född 7/7 1920.
Gift 5/1 1943 med Anna-Lisa Sved född 14/4 1922 i Ljusdal. Fosterdotter till bonden Anders Sved i Norr Lia 6.
Olle och Anna-Lisa Wengelin fick sonen:
Erik den 1/6 1943.

1980 flyttade Olle och Anna-Lisa till sitt nya hus som de låtit bygga på den gamla Esso tomten alldeles bredvid. Sedan dess har det här huset varit i sonen Erik Wengelins ägo .

Efter auktion på husets bohag den 20 juni 2012 tog nya ägarna Erik Daniel Högvall och Anna Karin Olsson, över fastigheten.

vas-104-121

Västansjö 121, våren 2015

 

vas-016-vinterbild
Från vänster, Bölanders, Iwarssons och Palms. Ångbåtsmagasinet och villa Fagerhult på höjden

vas-017-bil-helmer-storm
Kunder som tankar vid Tomt-Ivars bensinstation. Närmast står Helmer Storm.

Västansjö 125

 

F d Esso bensinstation och Olle och Anna-Lisa Wengelins bostad
16:1

Omkring 1945 när Jonas Dahlströms köpte Strids fastighet, gård 129, ingick troligen den här tomten där Jonnie lät Esso uppföra en mindre bensinstation. Att ha en egen bensinstation var inte så tokigt när man har ett eget åkeri. 1950 när familjen Dahlström flyttade till Hudiksvall sålde han macken till (29G22) Ivar Jonsson, Tomt-Ivar kallad. Ivar drev macken fram till det att nya landsvägen invigdes 1966, då stängdes den för gott.
Omkring 1957 köpte Tomt-Ivar gård 206 efter Jonas och Alma Dahlström och han bodde där till 1970 då han avflyttade.

Bensinanläggningen med pumpar och allt som ägdes av Esso lär ha blivit flyttad till Uppsala Sedan Esso tomten blivit sanerad köpte Olle Wengelin marken av Tomt – Ivar. Olle och Anna-Lisa Wengelin som bodde i Vita huset köpte en byggnad från Hotell Dellenborg som blivit överflödig när de byggde nya hotellet.
Efter att ha gjutet en platta och dessförinnan naturligtvis vidtagit alla nödvändiga åtgärder kom så fastigheten på plats. Efter en del om och tillbyggnader blev det sedan deras nya hem som de kunde flytta in i mot slutat av 1980.
Olle berättar:

Efter skolan började jag vid slakteriet i Västansjö där jag var kvar i ganska många år. Sedan köpte jag en droska och därefter en Lastbil. Efter det har jag sysslat med grävmaskiner i 25 – 30 år berättar Olle i en bandad intervju.

56C3 Olle Wengelin född 7/7 1920. Gift 5/1 1943 med Anna-Lisa Sved född 14/4 1922
Olle Wengelin avled 24/9 2007 och hustrun Anna-Lisa avled 6/2 2007.

På pass i sommarvärmen

vas-280-olle-wenge

79-årige Olle Wengelin med bössan. Den har följt honom under 18 älgjaktssäsonger.
– Och jag minns inte att jag blivit utan älg nåt år, ler han förnöjt.
Bild ur HT den 6 september 1999. Text och foto: Jan Olsson

Deras enda barn, naprapat Erik Wengelin född 1/6 1943, är nu ägare och bosatt i fastigheten.

vas-173-e-wengelins

Västansjö 125, våren 2015.

 

vas-070-engbergs

Västansjö 129. Bilden ägs av Greta Newberg

vas-096-bruns

 

Västansjö 129. Bruns 

 

Vid sekelskiftet 1900 kallades gården för Engbergs. Huset byggdes av den skicklige byggmästaren Anders Engberg, som efterlämnat flera prov på sin byggnadskonst både i Bjuråker, Delsbo och flera andra orter, skriver Bror Jonsson 1978.

Hudiksvallsposten 19/1 1897. Delsbo tingslags nya tingshus invigdes högtidligen igår. Tingshusets uppförande uppdrogs genom kontrakt den 15 mars 1896 åt byggmästare Anders Engberg från Vestansjö i Bjuråker som åtog sig detsamma mot erhållande av det gamla tingshuset och ett kontant belopp av 15500 kronor. Till följd av hans förmåga att raskt pådriva arbetet blevo såväl tingshuset som en särskild byggning, innehållande vedbod m. m. samt häkte, det senare av sten, färdiga så tidigt att avsyning därå kunde ske redan den 28 sistlidne december.


Ca 1886– 1910

19H18 Anders Engberg född 31/1 1859 i Ljusdal socken. Inflyttad 1885. Byggnadsarbetare i Mon, Västansjö, sen från 18/5 1910 byggmästare och bonde i Fjärdsäter 3, Delsbo, sedan 1913 till fd Piras vid Norrboån i Norrbo, där han 1910 startat en cementfabrik.Byggmästare Anders Engberg valde att förkorta sitt liv den 27/3 1915, sedan man klandrat honom för ett misstag vid byggandet av Dellenborg. Hustrun Brita avled 3/10 1927.
Gift 4/11 1885 med 19H12 Brita Englund född 3/2 1861 i Våtmor, Bjuråker
Fyra barn:
Johanna Kristina 4/12 1887 – 25/2 1888
Anders Arvid 9/2 1889 – 30/1 1890
Emma Katarina 21/3 1891 Gift 1911 med Erik Pehrsson i Fjärdsäter 3, Delsbo
Per Magnus 7/1 1895 Gift 1923 med Edla Jonsson-Glans. Utflyttad till Forsa 1937.

Ca 1918 – 1939

Fastigheten köptes nu av trävaruhandlare Carl Strid
14Å23 Trävaruhandlare Carl Strid född 22/9 1879 i Östra Hålsjö. Inflyttad 1918.
Gift 15/8 1918 med Margta Jonsson född 4/1 1881 i Tå 3.Marta Strid avled 10/4 1936.
Ett barn:
Elsa född 4/5 1920 Adoptivdotter.

Hon hade redan 6 veckor efter vigseln för 18 år sedan hade hon insjuknat i spanska sjukan från viken hon aldrig riktigt tillfrisknade. Genom makens outtröttliga stöd och deras starka tro och engagemang i Sjöviks bönhus orkade hon bära sina ständiga plågor sägs det i hennes eftermäle. Carl Strid avled 12/3 1960.

Efter familjen Strid blev huset en hattaffär.
Det var modisten Anna Jonsson som drev affären


Ca 1939 – 1943

51K1 Anna Jonsson född 2/10 1913 i Hålsjö, Norrbo. Hon var här några år sedan flyttade hon till Bertil Jonssons hus mitt emot slakteriet innan hon flyttade in i huset efter Wallstens sadelmakeri i Friggesund, där hon startade skrädderi.
Sedan gifte hon sig med Kalle Forslund, säger Olle Wengelin i boken, Berättelser från förr.
Gift 30/5 1943 med Karl Olof Forslund som var född 13/11 1916 i Västansjö
En son:
Erik Olov 13/9 1943
De flyttade härifrån till Friggesund, Tomsjö 11:24


Ca 1943 – 1945

Kommunen köper huset och gör om det till kommunalkontor
En kortare tid till omkring 1945 kom huset att användes som kommunalkontor. Därefter flyttade kommunen sin verksamhet till hus 511, där trävaruhandlare Hägerstrand hade bott.
Hans Persson från Frisbo blev kommunens föreståndare och kamrer och sekreterare var Agda Eld från Väster Stråsjö.


Ca 1945 –

9Å63 Jonnie Dahlström född hos Syls den 12/4 1921. Gift här i huset 17/11 1945 med (6H41) Anna Östberg född i Skålsvedja den 11/12 1920.
Barn:
Anders 13/7 1947
Olof 15/1 1950
Lars 20/4 1953 Född i Hälsingtuna


Garage och uthus uthyrda 1946 – 1957

1946 och tio år framåt var fastighetens garage liksom uthuset på gården uthyrda till firman, Larsson & Berglunds Rörledningsfirma.


Annons från 1946

Utför Värme- och sanitära anläggningar, Tel. Bjuråker 55. Nyinkommet lager av rör och delar.
Valter Berglund bodde på Svågavägen 6, medan Ivar Larssons son Lars med fru Greta hyrde bottenvåningen här i huset. Ivar Larsson med fru Elisabet och dottern Ingrid hyrde av Anna Sundberg i hus 135. Där du kan läsa mer om den här familjen .


Telefonkatalogen 1950

Dahlström Jonnie Åkeriägare tel. Bjuråker 67
Bostad Västansjö Bjuråker tel. 68
Chaufför Otto Jonsson Norrbo tel. 126


Fenomenet Jonnie Dahlström

Han var bara 18 år när han 1939 började med droskrörelse. 1940 köpte han sin första lastbil som han sedan kompletterade med en grävmaskin och flera lastbilar. Intresset för bilar var stort och jämsides med åkerirörelsen började han köpa och sälja begagnade bilar.


Esso bensinstation

På tomten intill, där Olle och Anna-Lisa Wengelin sedan kom att bo, öppnade Jonnie en Esso bensinstation.
1950 flyttade familjen Dahlström till Hudiksvall, då hade Västansjö och Bjuråker blivit för litet för den driftige hemmasonen.
Läs mer om Jonnie Dahlström under rubriken, personer. År 1950 sålde han sitt åkeri till Elis Karlsson.

När Dahlströms flyttade till Hudiksvall hyrde de troligen ut sitt hus första tiden
4H39 Lars Persson, Spörs-Lars kallad, var född den 30/12 1898. Son till Per Larsson i Ramsjö 10. Gift 3/12 1922 med 1L57 Signe Andersson född i Tjärna den 18/10 1903
Närmast kom de hitflyttade från Tjärna i Bjuråker
Tre barn:
Åke Sigmund 6/5 1922 Bosatt i Tjärna 6,8 Gift 1946 med Signe Maria Persson från Delsbo
Erik Ingemar 8/6 1924
Karin 13/9 1932 Gift med Ingemar From i Hålsjö
Efter att Perssons avflyttat hyrdes Dahlströms lägenhet av Lars och Frida Johansson.
Sedan kom Erik Andersson från Norrbo att köpa huset, men troligen bodde han aldrig här. Han var missionsförbundare och det var förmodligen genom honom som pastor Leykauf kom att bo här under 1970-talet. Pastor Kjell Leykauf född 26/2 1906 i Stockholm. Hustru Alma Margareta född 20/11 1920 i Skog, Ångermanland. År 1970 är paret skrivna i Jättendal och år 1980 är de skrivna i Norrtälje.


År 1970 Ann Elisabeth Croné
född i Delsbo 2/12 1955. Hon var då skriven här.
I slutet av 1970-talet köpte paret Kransholm fastigheten. Bror Johan Kransholm född 15/8 1911 i Rogsta. Hustrun Olga Kristina född 17/1 1917 i Liden.


Omkring 1980
köptes huset av krögaren Peder Eklund från Stockholm. Peders kompanjon Anders Andersson även han krögare från Stockholm tog över Bjuråkers Gästis i september 1980. Två år senare driver Peder Eklund Bjuråkers Gästis, Delsbo Hotell och Parkhyddan i Hudiksvall. 1988 säljer han huset till familjen Sollerås


1988 köptes huset av Viktoria och Gustaf Sollerås

48H4 Viktoria Lundgren född i Tomsjö den 12/9 1923. Utflyttad med föräldrarna till Grytnäs 1936.Gift 1971 med Gustaf Sollerås född 6/6 1921 i Grangärde i Dalarna. Han avled 31/12 2002.

År 2008 inflyttar Viktorias sambo, Frans Erik Gunst är född i Norrbo 30/8 1931.


Hösten 2012

Hösten 2012 flyttar Viktoria till Delsbo och säljer då sitt lösöre och gård.
Ny ägare till fastigheten 16:8, 16:3, 16:9 är från november 2012 bjuråkersbon Erik Brun född 1/4 1982.

 

vas-018-garveriet

Garveriet i förgrunden


Västansjö 130 – 132 Wengelins/Garveriet

1885 – 1910

 

HT 13 juli 2000
När Jonnie Dahlström skulle berätta om Erik Gustav Wengelin på Bror Hillgren museet Lyktan blev det sån anstormning att hela evenemanget fick flytta in på Mariagården. Jonnie började med att berätta att Olle Wengelin och han själv är 80 år gamla nu och att de har hängt ihop hela livet.
När Olles farfar Erik Gustav Wengelin, dog den 25 februari 1935, dagen innan han skulle fylla 80, då var vi 14 år.
När vi drog ut hans skrivbord och såg alla hans samlingar, så kan jag så här i efterskott säga att de där veckorna förändrade mitt liv. Det är E G Wengelins skuld eller förtjänst, förtjänst skulle jag nog vilja påstå om jag får säga det själv, att jag blev en sån samlare under mitt liv, sa Jonnie Dahlström.
Erik Gustav Wengelin föddes 1855 i Söderhamn. Han gick fyra år på Kristinehamns Missionsskola på Lidingö och blev frikyrkopastor. För att kunna försörja sig utbildade han sig till garvare hos släktingen Per Wengelin i Järvsö och fick gesällbrev 1878. Sen blev han kallad till Ockelbo Missionsförsamling 1880 och var där i fyra år. Efter tiden i Ockelbo blev det en vända till Boxholms bruk i Östergötland. Eftersom han var lekmannapredikant fick han inte bosätta sig på bruket utan fick bo på en bondgård utanför.

Det var omöjligt att försörja familjen enbart som predikant så han såg sig om efter andra utkomstmöjligheter. Han skrev upp till Bjuråker och hörde sig för om han kunde starta garveriverksamhet här.

Så flyttade familjen 1885 till Västansjö och Wengelin startade där jordbruk och garverirörelse. Han hade flera anställda. Wengelin startade Sällskapet för väckande av sedlighet i Näppänge. Det utvecklades sen till att bli Missionsförbundet i Sjövik.
Under de här åren pågick laga skiftet i området och Wengelin hjälpte till med tvister mellan skogsägare, bönder och lantmäteriet. Han gjorde även boutredningar och arvsskiften. Han hade ständigt 30 – 40 ärenden på gång och reste både till Värmland och Härjedalen med häst och vagn och på vintern släde. Wengelin hade stor kapacitet och han var verkligen en autodidakt i ordets rätta bemärkelse, sa Jonnie Dahlström.
E. G. Wengelin satt med i fattigvårdsstyrelsen och han såg till att det byggdes en ny fattighjoninrättning i Norrlia. Det blev ett av landets modernaste med vedeldad centralvärme. Tidigare hade det funnits en inrättning i Sördala. Han såg till att det blev skolor både i Ängebo och Lia. Han var med och drog fram vägen från Norrberg till Sörlia.

Tillsammans med prosten Svärd i Forsa drev han igenom att folkhögskolan i Forsa kom till.
Wengelin skrev boken, Gamla minnen från Delsbo och Bjuråker 1893, sägner och berättelser.
Teckningarna i boken har han gjort själv och sedan sände han dem till litografiska anstalten för färgsättning.
Han satt med i kommittén för den första Delsbostämman 1908. Han var engagerad i rösträttsfrågan och samlade in 2886 namnunderskrifter.
I dagboken för 18 maj 1908 skriver han hur han hela dagen försökte komma fram per telefon till Stockholm utan att lyckas. Han ville höra hur det hade gått i frågan.

När sonen Gustav Wengelin, far till Olle, gifte sig med Kus-Anna från Tjärna flyttade de in i i det här huset. De äldre flyttade då till röda flygeln på Stene Gård i Järvsö och bodde där i fyra år. Sen köpte de ett hus i Arbrå och Erik Gustav Wengelin var naturligtvis mannen bakom Arbrå Fornhem.
I Arbrå har han med all rätta en väg uppkallad efter sig, Wengelins väg. Han är utan tvekan en av de stora kulturpersonligheterna i Hälsingland, sa Jonnie Dahlström och det var nog många av de församlade som efter föreläsningen var benägna att hålla med honom.

 


Det kan tilläggas
att Erik Gustaf Wengelin blev föräldralös som fyraåring och kom då till släktingar i Arbrå. När han kom hitflyttad från Ekeby 1885 byggde han sig de här huset liksom garveriet som delvis låg ute i sjön vid bäckmynningen. Det gick åt mycket vatten vid garvningen. 1910 flyttade han till Järvsö, skriver Olle Wengelin. Garveriet revs och virket användes när gården intill Nordlöfs byggdes 1922.

vas-019-familjen-wengelin
Fam. Wengelin
Bak fr v. Sigrid, Lydia, Gustaf, Anna.
fram Anna, Erik Gustaf, Elisabet.

56C1 Erik Gustaf Wengelin född 26/2 1855 i Söderhamn.
Gift 26/9 1885 med Anna Olsdotter – Dahlbäck född 18/4 1859 i Hälsingtuna. Utflyttade till Järvsö 1910, sedan till Arbrå 1914.
Fyra barn:
Gustav 4/2 1885 Han tog över gården efter föräldrarna
Elisabeth 3/11 1887 Utflyttad till Järvsö 1910
Lydia 29/3 1891 Utflyttad till Järvsö 1910
Sigrid 10/10 1896 Utflyttad till Järvsö 1910

56C2 Sonen, bankkamrer Gustav Wengelin född 4/2 1885.
Gift 11/6 1911 med Anna Olsdotter 30/8 1889, dotter till bonden O. Holmstrand i Tjärna 10, Bjuråker
Två barn:
Erik Gustaf 21/2 1917 Utflyttad till Björkvik 1941
Olof 7/7 1920 Han tog över fastigheten efter föräldrarna
Fadern Gustaf avled den 23/3 1944 och moden Anna avled 29/7 1961

vas-020-wengelins
Wengelins. Gustaf och Anna med barnen Olle och Erik

vas-089

Västansjö 130, våren 2015

56C2 Sonen Olle Wengelin född 7/7 1920. Gift 5/1 1943 med Anna-Lisa Sved född 14/4 1922 i Ljusdal. Fosterdotter till bonden A. J. Sved i Norr Lia 6.
Efter skolan började jag vid slakteriet i Västansjö där jag var kvar i ganska många år. Sedan köpte han en droska och därefter en Lastbil. Efter det har jag sysslat med grävmaskiner i 25 – 30 år berättar Olle.
Deras enda barn:
Erik född 1/6 1943, är den som nu tagit över efter föräldrarna.

Olle Wengelin avled 24/9 2007 och hustrun Anna-Lisa avled 6/2 2007.
Det var nuvarande ägares (Westerlunds) föräldrar som köpte huset 1968. Nuvarande ägare har uttryckligen sagt ifrån att de inte vill medverka till den här gårdsinventeringen.

vas-086

Annexbyggnaden Västansjö 132


Ca 1938 -1950
32R1 Forsa släktbok. Valfrid Sundell född 23/4 1908 Gift 17/11 1940 med hustru Rut född 29/2 1912 i Vilhelmina och sonen Jonnie. Flyttat till Bjuråker 1938 De flyttade härifrån till Hudiksvall där Valfrid avled 30/4 1992 och hustrun Rut 18/4 1994


Ca 1950 – 1959

11R13 Från 1950 till april 1959 bodde här Olle och Therese Eriksson med sonen Håkan.
Olle född i Delsbo 27/12 1924 förestod ICA affären i Friggesund och 1959 tog han över rörelsen och fastigheten.
Efter familjen Eriksson bodde det en kartritare här en kort tid säger Olle Eriksson.


Sommaren 1959 – hösten 1962

Knut och Gurli Larm bodde först i Knuts föräldrahem i Björsarv och i avvaktan på att det skulle bli ledigt här bodde de hos Hojars i Svedjebo. 1962 flyttade de till Hemvärnsgården där de blev kvar till 1972 då de flyttade till Lia skola där de bodde till 1974 då de flyttade till Iggesund.
6B17 Busschaufför Knut Larm född 2/9 1928 i Björsarv. Död 30/10 2000. Gift 20/4 1957 med Gurli född i Järvsö 12/3 1936. Hon är bosatt i Friggesund
Fyra barn:
Rose-Marie Larm 20/2 1956 Bosatt i Friggesund
Roger 24/8 1957 Bosatt i Delsbo
Anders 15/12 1962 Bosatt i Sala
Peter 18/5 1969 Bosatt i Norrala


Ca 1962 –

8H45 En syster till Syl-Arne, möjligen Elin Paulina Olsson född i Holmberg 25/1 1930. Hon flyttade till Stockholm


Sedan 1968

Olles mor, Anna Wengelin kom att bo kvar här till sin död 1961 och 1968 såldes fastigheten till familjen Westerlund.

vas-224-1995

Sommarbostaden vid Dellens strand stod i ljusan låga, och räddningsmanskapet fick inrikta sig på att hindra elden från att sprida sig.

vas-225-1995

Maria Jonsson, Hälsinglands första kvinnliga brandman, fick sitt elddop vid söndagens brand i Västansjö. Här ses hon tillsammans med kårchefen Bertil Persson, Bjuråker.

Bilder ur HT måndagen 15 maj 1995
Tredje husbranden i Västansjö på mindre än ett år
En äldre annexbyggnad av trä totalförstördes vid en häftig brand vid halvåttatiden. Den drabbade fastigheten ligger granne med det gamla slakteriet i Västansjö och tillhörde tidigare släkten Wengelin. Numera ägs den av fyra syskon bosatta i Stockholmsområdet. Sommartid används annexet till bostad. Uthuset klarade sig med mindre skador. Efter ytterligare en stund hade man också boningshuset under kontroll.

vas-226-1995

Branden har uppenbarligen börjat i garaget och sedan spridit sig till bostadsdelen, konstaterar Peter Dahlberg vid Hudikpolisen som på måndagen undersökte platsen i Västansjö

Bild ur HT 16 maj 1995 – Roland Hamlin

 

 

vas-095-301

Västansjö 301


Västansjö 301

16:20
Gården byggdes 1980 av Yngve Klingefors.
Yngve Klingefors var född i Bjuråker den 1/8 1932 men flyttade i späd ålder till Delsbo där han växte upp och gick i skolan. Yngve arbetade som verkmästare inom byggbranschen. I början av 70-talet träffade han Aina Hellberg som blev hans sambo. Yngve Klingefors avled 5/12 2006.
Aina Hellberg var lantbrevbärare i Bjuråker i 26 år. Hon föddes i Lennsjö den 14/1 1928.

Hösten 2010 sålde hon fastigheten och flyttade till Friggesund.

Ny ägare är Robert Svensson  Från Nybo i Delsbo, född 27/1 1988.

 

vas-098-blom-olles

Västansjö 306, våren 2015

Västansjö 306 Blom-Olles


Ca 1891 – 1927

41B5 Stenarbetare Vilhelm Burgman född 30/12 1853.
Gift 8/11 1891 med Anna Andersdotter född 30/12 1873 i Alsjö, Bjuråker. Anna avled 7/4 1926.
Två barn:
Anna-Greta 6/8 1877 Gift 1905 med Pehr Johan Sundberg från gård 607
Anders Olof 23/6 1886 Stenarbetare i Västansjö Gift 1907 änkling omgift 1914
Efter hustruns död 1926 flyttade Vilhelm Burgman till Unas men sista tiden bodde han hos sonsonen Hugo Burgman och hans trolovade Anna i gård 209. Han avled 4/10 1934.


Ca 1927 – 1946

28G15 Olof Eriksson, Berg-Olle kallad född 5/4 1867 i Näset 1, Västansjö.
Gift 4/11 1895 med Sigrid Ersdotter – Fredin född 24/3 1865 i Lia 10. Hon avled 26/12 1916. Berg-Olle var en duktig slagruteman och en stor humorist. Hästnäs Jonke brukade säga att Berg-Olle har så stora näsa att när möter han måste får man gå åt sidan. De där fick Berg-Olle reda på och nästa gång de möttes tog Berg-Olle tag i sin näsa, vred huvut åt sidan och ropar till Hästnäs – Jonke, ”slipps du förbi”.
Berg-Olle tog sig av daga genom att hänga sig den 28/7 1946.


Ca 1946 -1947

36G60 Pehr Eriksson född 26/4 1879 i Gröndal, Bjuråker. Död 18/5 1949. Bosatt i Änga sen i Västansjö 8.3 och här. De flyttade härifrån till Moviken.
Gift 30/12 1933 med Emma Jonson född i Ängesholm 20/7 1885. Död i Moviken 29/6 1965
Tre barn:
Olga 18/10 1906 styvdotter
Brita 28/3 1912 styvdotter
Karin 4/8 1916 Gift med Axel Norling, då bosatt i Västansjö 209


Ca 1947 – 1959
Blom – Olle
Makarna Blom gifte sig 1902 hon var då 17 år och han 23. Olof var under ett tiotal år verksam som stenarbetare. 1912 köpte makarna ett torpställe i Subback där de bodde ett antal år innan de flyttade till Friggesund där Blom byggde egen gård och öppnade kaférörelse som de innehade till 1947, då de flyttade hit till den här gården. Blom-Olle som han kallades var övertygad om att bergen runt Dellensjöarna var malmförande. Han gjorde ett flertal gruvbrytningar i samarbete med andra intresserade ortsbor bl. a. Berg – Olle som bodde här tidigare och var en känd slagruteman. Blom var framförallt en skicklig byggnadsarbetare och som sådan deltog han både i hus – och brobyggen. Läs mer om Blom-Olle i avsnittet om gruvor i Bjuråker.

Blom –Olle som var en sympatisk person brukade upplåta sin fejsbyggnad till andra behövande. Bland annat brukade stampen, slaktare Erik Jonsson få ha sina slaktdjur i hans lagård. Även slaktarens specialbyggda säljsläde med luckor som han åkte omkring med på vintern brukade han förvara här.

Troligen var det Blom-Olle eller hans dotter och måg som sålde fejsbyggnaden med tillhörande mark till rörfirman Berglund och Larsson, eftersom de kom att ha en del av sitt varulager i byggnaden.

1957 när rörfirman kom på obestånd kunde handlaren Alrik Törnblom köpa en del av företagets tillgångar bland annat den här ladugården med tillhörande tomtmark. I nuläget är inte alla detaljer kända och den information jag fått kan vara felaktig.

vas-022-gota-bergstrom-olof-anna

Fr v Göta Bergström, Olof och Anna Blom

 

6F40 Olof Blom född 2/7 1879 i Gårdsmyra. Död 27/2 1959 Kaféägare och gruvfogde i Bjuråker. Gift 2/11 1902 med Anna Johansson född 7/10 1885 i Brättingberg i Bjuråker. Hon avled 26/11 1959.
Två barn:
Jonas Herbert 2/7 1903 – 27/11 1944
Anna 17/2 1907 Gift 1931 med bagare Vilhelm Dahlström från Ede i Delsbo. En son,
Erling den 22/3 1926. Gift med Maj-Britt. Nu är det deras barn, Lena och Kjell Dahlström i Gävle som äger huset.

 

vas-097-tornbloms

Törnbloms, våren 2015


Västansjö 303 Törnbloms

Hugo Törnblom byggde den här gården 1972
11C18 Hugo Törnblom född i Hudiksvall 15/11 1930. Uppväxt i Ängebo
Gift 7/7 1962 med Ing-Marie född 14/11 1939 i Ström i Jämtland.
De har sönerna:
Hans född 24/3 1966
Lars född 27/3 1963.
Hela familjen är bosatta på olika platser i Sundsvall

Bakgrund
Hugo Törnbloms far, Alrik Törnblom född 23/9 1902 i Norrhavra, Bjuråker. Död i Hudiksvall 31/10 1970. Gift 18/8 1929 med Karin Eriksson från Långede 4 i Delsbo född 27/5 1904. Död i Hudiksvall 22/4 1990. Hon var lärarinna i Furuberg, Storåsen och Ängebo och fler platser.
Alrik Törnblom började arbeta som chaufför och omkring 1928 – 29 tog han över affären i V. Stråsjö som han drev till 1958. 1946 startade han Törnblöms affär i Norrbobyns gamla skola, som han drev till 1952.
Omkring 1957 när firman Larsson & Berglunds rörledningsfirma kommit på obestånd kunde handlaren Alrik Törnblom köpa en del av företagets tillgångar bland annat ladugården som tidigare tillhört Blom-Olles fastighet samt den till ladugården hörande mark varpå Törnbloms hus nu är beläget. Exakt hur uppgörelsen har gått till är oklart och i avsaknad av skriftlig dokumentation kan den information jag fått vara felaktig.

vas-124-303

Västansjö 303, våren 2015

 

vas-071-vinterbild


Västansjö 122 f d Gerda Svensk Diversehandel

16:4

Huset är byggt 1928, liksom uthusen vilka byggdes samtidigt.

vas-099.g-svensk

Västansjö 122, våren 2015

 

Svensks kafé
Paret Svensk började med att öppna kafé i huset. Det pågick troligen bara några år i början av 1930-talet. Sedan gick man över till diversehandel
I den norra halvan av huset bedrev Gerda Svensk sin affärsrörelse där hon sålde tyger, specerier och annat. Ingång till affären var i husets norra gavel. Fastigheten är byggt på samma plats där det tidigare stod en smedja som brann ner, enligt Olle Wengelin. Olle Wengelin berättar att Hessan, Erik Olsson 1868 – 1930, ville att smeden som skodde hans hästar skulle flytta till Västansjö, men det hade han inte råd med. Då tog Hessan och byggde en smedja här, så fick smeden flytta hit. Smeden från Avholm hette Olsson. Hans smedja i Avholm låg utefter gamla landsvägen där den svängde upp mot Avholmsberget.
Hessan byggde och sonen sålde.
Den 13 Januari 1910 säljer Hessans son, Törs Olle Eriksson smedjan för 175 kronor till Jacobus Ohlsson. Platsen kallas nu för Smedjebo no 1.
Den 28 maj 1922 säljer Jacobus Ohlsson smedjan till smeden Alfred Östman från Berge i Bergsjö. Priset är nu Ettusen femhundra kronor.

 

Anders Svensk
25C32 Anders Svensk född 17/6 1887 i Svedjebo ss5.
Gift 2/3 1915 med Gerda Backlund född 15/7 1894 i Borgsjö, Västernorrland och uppväxt i Norrberg, Bjuråker. Inga barn.
De bodde tidigare i hus 121, vita huset, innan de kunde flytta in här 1928.
Efter en längre tids sjukdom avled Anders Svensk den 19/7 1939.
Anders Svensk var en känd talare och ivrig förespråkare för nykterhetsrörelsen. Livligt intresserad av det kommunala blev han ledamot av kommunalfullmäktige som han med tiden fick avsäga sig då hälsan började vackla. Sista tiden blev han vårdad på ett hem för kroniskt sjuka i Bollnäs där han även avled 51 år gammal.
Närmast sörjande var hustrun och hennes broder, Per Erik Svensk som även han kom att bo i Västansjö.
Gerda Svensk drev sin affärsrörelse samtidigt som hon var engagerad i kommunala förtroendeuppdrag. Till sin hjälp i affären hade hon en flicka som hette Ingrid Larsson. Hon var född i Torshälla i Sörmland 20/7 1928. Hennes far var delägare i en rörfirma som ver inhyst i hus 303. En annan ung flicka som arbetade här var Elsa Svensson. Elsa föddes i Delsbo 14/3 1922. Hon började i affären redan när hon var 14 – 15 år berättar dottern Anna-Lena. År 1970 överlät Gerda Svensk fastigheten som en personlig gåva till sin nära vän och trogna medarbetare Elsa, nu med efternamn Nilsson. Efter Gerda Svensk död på Dellengården 28/1 1982 kom gården att tillfalla Elsa Nilsson som bor i Stockholm. Nu är det Elsas barn, Anna-Lena Larsson i Fredriksfors som äger huset.

Nu är det hennes dotter Malin med sambo, som bebor och rustar det charmiga lilla huset.

 

 

vas-091

Västansjö 133 f d kopparslagare Franks

2:28
Det sägs att kopparslagare Nils Frank flyttade hit byggnaderna uppifrån Mon i Västansjö.
En av mangårdsbyggnaderna uppfördes 1887 och den andre 1889.
I den en västra byggnaden fanns kopparslageriverkstaden och en gesällkammare. På gaveln mot vägen satt hans långa reklamskylt, N. O. Franks kopparslagarverkstad.


Ca 1887 – 1912

9D2 Koppar och plåtslagare Nils Olofsson – Frank född 11/11 1831 i Friggesund. Korpral nr 128 vid Forsa kompani Hälsinge regemente
Gift 6/4 1856 med Margta Eriksdotter – Lindström född 2/8 1829 i Tå.
Tre barn:
Christina 22/1 1858 Gift 1881 med Anders Andersson Bosatt i Järvsö
Olof 23/11 1860 Gift 1882 Bleckplåtslagare Bosatt på Mon
Margareta 30/11 1863 Utflyttad till Forsa 1912
Kopparslagare Nils Frank avled 28/3 1908. Hustrun utflyttat till Forsa 1912


Ca 1926 – 1952

År 1926 sålde Jonas Olsson – Norlings eller Nordlingers sterbhus fastigheterna till länsskogvaktare Emil Sandberg född 1/1 1872.
Gift med Elina Katarina Lundin. 1/ 1872 – 8/11 1948.
Fosterdotter: Britta Olivia Sandberg.
Emil Sandberg blev länsskogvaktare 1908 han pensionerades 1935 och avled 26/4 1952
Åren 1927 -1928 hade Emil Sandberg två bilar. En Chevrolet X 1338, och en Ford X 1841.
År 1949 hade Åkare Östergård tel. 83. De bodde i den västra fastigheten
8G25 Johan Sigurd Östergård född i Tomsjö 13/7 1913. Son till Emma Karolina Alcén. Åkare Död i Hudiksvall 1/12 1993.
Gift 11/11 1934 med 4H34 Ingrid Persson född 16/12 1911 i Ramsjö 10, Bjuråker. Hon avled i Hudiksvall 9/1 1976.
6E19 Per Lindqvist född 26/10 1896 i Långmor. Bonde i Björsarv.
Gift 12/11 1922 med Anna Brita Norin född 4/5 1889 i Björsarv. Hon avled 16/8 1953.
Efter det att Per blivit änkling och avvecklat sitt jordbruk, köpte han den här fastigheten.
De fick två barn:
Yngve 16/9 1920 Gift med Lucia född 27/12 1917 i Bollnäs
Asta Anna Birgitta 31/5 1926
Per bodde i den västra fastigheten och sonen Yngve med hustru Lucie i den andra. Per avled den 28/11 1983.
Yngve Lindqvist avled den 8 maj 2008


Nuvarande ägare sedan 2009 är Brita-Stina Newberg
född 25/11 1981.
Sambo Hans Olof Söderström född 16/9 1957 innehar VVS-butiken i Hudiksvall

vas-090-franks

Västansjö 131.  I den högra delen av huset hade kopparslagare Frank sin smedja

 

 

Kopparslagare Franks gamla smedja år 2010
Mycket av det gamla är kvar men en del är också förändrat. Gamla dörrar med vackert smidda handtag visar att huset är en kulturbyggnad av stort värde. Smedjans tidigare små ljusinsläpp har blivit ersatta med fönster i lämplig storlek. Smedjans stampade jordgolv är borta och alla sotiga väggar och tak är nu vita och fräscha. Smideshärden har blivit en öppen spis med en som sig bör tillhörande gammaldags svängel eller vindjärn. Spissvängel är en anordning där kokkärl kunde höjas, sänkas och svängas in och ut över den öppna elden. Plankorna i taket är troligen original och på kallvinden ovanför smedjan finns smedjans gamla blåsbälg bevarad.

 

vas-092

 

vas-073-slakteri

Slakteriet låg i det här husets bottenvåning. Bilden ägs av Inger Glad.

vas-074-slaktarbil

Slaktaren Erik Jonsson med sonen Tage. Bilden ägs av Inger Glad.

vas-023-slaktarbilen

I slaktarbilen sitter Viktor Fredin och slaktaren heter Johan …
Bilden ägs av Inger Glad

vas-075-slaktarbil

Bröderna Gösta och Tage Jonsson. Bilden ägs av Tages dotter Inger Glad.

vas-076-personal

 

Slakteripersonal. ? , Birger, Tage, Kalle, Sten Ågren och Anna
Bilden ägs av Inger Glad

 

Västansjö 134 f d Slakteriet

2:26

Det var Erik Jonsson som byggde bostadshuset och slakteriet. Fastigheten Västansjö 2:5 köpte han av G. Wengelin den 15/3 1937. Wengelin hade själv köpt Västansjö 2.2 och 2.7 den 30/11 1914. Slakteriet hade startat i gamla mejeriets lokaler av (19P33) Olof Persson från Vedmyra. 1934 tog Erik Jonsson över. 1937 byggdes bostadshuset och troligtvis även slakteriets butikslokal.
Slaktdjur fick Erik Jonsson inkvartera i Blom-Olle i hans lilla ladugård liksom den specialbyggda släde med luckor som Erik Jonsson åkte omkring med på vintern då han sålde charkuterivaror. Den släden brukade också förvaras där.

Redan 1934 började Erik Jonsson att åka runt med varubil. Det blev så småningom en buss och sedan en buss till. I över 40 år kunde folk i byarna runt om i Bjuråker handla från den kringresande bussen, men 1977 kunde bröderna, Tage och Gösta Jonsson konstatera att den buss som då rullat sedan 1960 blivit utsliten och att investera i en ny för 200.000 kronor inte skulle löna sig.

Ca 1937 – 1954

1T12 Slaktare Erik Jonsson född 9/3 1903 i Vij i Delsbo. Stampen kallad, efter gårdsnamnet i Delsbo. Gift 6/4 1931 med Anna Larsson född 4/9 1905 i Ava 3, Delsbo. Utflyttade till Bjuråker 1934. I mitten av 1940-talet blev Erik Jonsson ägare till Tomtens, gård 232.
Två barn:
Tage 3/6 1931 Tage bodde här till 1954
Gösta 10/1 1937

vas-184-slakteri-kvitto

 

Tragisk dödsolycka
HT 7/3 1936
På lördagen inträffade i Bjuråker en tragisk dödsolycka.
Vid 3-tiden på lördagseftermiddagen var 24-årige slakteribiträdet Lars Erik Sjögren, anställd hos slaktare Erik Jonsson i Västansjö, Bjuråker, i färd med att slakta en ko hos f. gästgivaren Erik Olsson i Avholm. Under förberedelserna härför råkade han tappa en kniv i marken och böjde sig ner för att taga upp densamma. Härvid bar det sig ej bättre än att han råkade halka; i fallet slog han slaktmasken, som han höll i handen, mot marken så att ett skott gick av och träffade Sjögren i högra sidan av halsen. Kulan trängde ner genom bröstkorgen och skadade ryggmärgen. Distriktsköterskan som är bosatt hos Olsson, kom omedelbart tillstädes och gav den skadade första vården, och även provinsialläkare Bergström från Delsbo anlände skyndsamt till olycksplatsen. D:r Bergström föranstaltade om den förolyckades intagande på lasarettet, dit han också omedelbart nedforslades, men vid framkomsten dit var hans tillstånd redan hopplöst.
På grund av skadorna i ryggmärgen var hela nedre delen av kroppen på honom förlamad och utan känsel. Han var under söndagen vid full sans och kunde t. o. m. själv redogöra för händelseförloppet vid olyckan. På söndagskvällen avled han. En moster och hans syster vakade vid hans bädd.
Den så sorgligt omkomne var bördig från Färila, där för närvarande fyra syskon till den avlidne äro bosatta. Han sörjdes dessutom av fader, bosatt i Hybo.
Aldrig, kan jag få en sådan arbetare mera, säger hans chef. Så pålitlig, så arbetsam, så lite noga med arbetstiden. Kl. 4, 5 om mornarna kunde Sjögren vara i full fart med att göra korv och sylta, när så behövdes; och 8-timmarsdagen frågade han aldrig efter.
Lars Erik Sjögren hade gjort sig känd såsom en präktig och skötsam ung man, som gjorde sig uppskattad av alla, som hade med honom att göra.

 

Några som arbetat här:
Olle Wengelin
Nils Holmstrand
Kalle Karlsson
Johan Andersson Bosatt i Tomsjö sen i Gårdsmyra
Lillivi och Bertil Wikström, de tog över efter Tage och Margot
Birger Olsson från Tå, arbetade här i många år.


På 1950-talet
var butiken utarrenderad till Axel Degerman från Ljusdal. Axel Degerman var född 1907 i Sollefteå och han och hustrun Alma Margareta bodde i mejerihuset på andra sidan vägen. Omkring 1956 – 57 tog sönerna Gösta och Tage över företaget som då bytte namn till Bröderna Jonssons Slakteri, säger Göte Berg
Göte Berg började arbeta här 1952. Han körde slaktarbilen till byarna runt om i Bjuråker under många år. Som mest fanns ett tiotal anställda i företaget.
Här saknas flera ägare som tog över efter Tage och Margot. Kanske är det någon som kan hjälpa mig med de uppgifterna så att allt blir rätt.

Ur spillrorna växer en ny rörelse upp:

Han satsar på charken i Västansjö

vas-249-slakt

Det går ingen nöd på Västansjöcharken i Bjuråker – den nye ägaren Erik Marsch har bara i dagarna producerat mängder av pastejer och olika sorters korvar som säljs i den gamla butiken. Foto: Nils Erik


HT 26/7 1985 – Lena Bayerlein

Han satsar på charken i Västansjö. Ur spillrorna växer en ny rörelse upp
Det är husägaren och slaktaren Erik Marsch som nu övertagit rörelsen. De som var här förr misskötte affären och jag har väl varit lite för snäll, jag har förlorat mycket pengar på obetalda hyror och köttleveranser, sägen Erik Marsch. Den förre ägaren hade fler anställda än Marsch nu har. Han har två slaktare förutom sig själv och en anställd i affären.

Kompromiss kan ge sju lägenheter i Västansjö

vas-250-slakt-91

De sju nya lägenheterna får ett fantastiskt läge vi norra Dellens strand.


HT 10/4 19
91 – Roland Hamlin
Planering för nya bostadslägenheter i Västansjö vid Norrdellens strand går vidare, nu med sikte på sju lägenheter på den tomt där bland annat Bjuråkers Chark nu håller till. Ägaren Sven Löfstrand ville tidigare bygga 14 lägenheter på tomten, medan byggnadsnämnden tyckte att fem var tillräckligt. Nu har man kommit överens om fem nya bostäder plus två i det befintliga huset på tomten.
Ägaren Sven Löfstrand
ville tidigare bygga 14 nya lägenheter på tomten, medan byggnadsnämnden tyckte att fem var tillräckligt. Nu har man kommit överens om fem nya bostäder plus två i det befintliga huset på tomten, och en detaljplan med den inriktningen är nu ute på remiss till den 17 maj.
Det har blivit bättre ekonomi i ett bygge med åtminstone 10-11 lägenheter, men det här är ett bra resultat av en kompromiss med stadsarkitekten Caspar Lindberg som ritat husen och även upprättat planförslaget.
Det förslag som nu ligger innehåller tre tvåor, tre treor och en fyrarummare. Två av treorna har ett sovrum som är så litet att det tekniskt kallas för två och ett halvt rum.
Om byggnadsnämnden ger snabbt bygglov sedan planen antagits kan det bli byggstart till hösten och inflyttning sommaren 1992.
Ett stort frågetecken gäller vad som händer med Bjuråkers Chark, vars butikslokaler är tänkt bli förråd och soprum för de nya lägenheterna. Enligt ägaren Hans Björk blir det svårt att hitta andra lämpliga lokaler för verksamheten om han tvingas flytta.
Villatomter
Sven Löfstrands planer på en ekoby med 14 lägenheter i södra delen av Västansjö har också enligt byggnadsnämndens direktiv förändrats till tre eller fyra villatomter längre fram i tiden.
– Jag skulle gärna vilja bygga några allergisäkra bostäder och behålla en del av det ekonomiska tänkandet där, men det är svårt att finansiera de fördyringar det innebär. Det får ju inte bli för dyrt för den som skall bo i husen, säger Sven Löfstrand.

Charken i Västansjö slår igen

Klarar inte myndigheternas krav

vas-251-slakt-93

Hasse Björk vid charken i Västansjö, Bjuråker, slog på skärtorsdagen igen portarna för sin köttbod. Hälsovårdsmyndigheterna tillåter inte fortsatt verksamhet. Miljonenvesteringar för att bygga om anser sig Hasse Björk inte klara av.

HT 10/4 1993 – Jan Olsson

Charken i Västansjö slår igen.
Hasse Björk som drivit rörelsen i fyra år slår igen portarna på skärtorsdagen. Hälsovårdsmyndigheterna tillåter inte fortsatt verksamhet. Miljoninvesteringar för att bygga om anser Hasse Björk inte klara av.
Från att för fyra år sedan ha tillverkat 500 kg korv är vi nu uppe i hela 4 000 kg per vecka. Det är just vår satsning på att bjuda på en renodlad köttbutik som lockat kunderna. Hans Björk med sina anställda fortsätter hos Per Anderssons chark i Delsbo och det är därifrån han fortsätter att producera de egna varorna, däribland Bjuråkerskorven och vitlökspastejen.
Här saknas tjugo år av gårdens historia. Vem kan berätta om den?

Nu ägs fastigheten av Peter Kristiansson född 1/8 1973 och uppväxt i Friggesund och Marie Larsson född 3/6 1977 i Jättendal

vas-088-slakteriet

Västansjö 134, våren 2015

 

 

vas-092

Västansjö 135

2:9


Här låg soldat Onds soldattorp

9A5 Erik Tomasson – Ond född i Anderbo 1/2 1811. Död 11/4 1884. Anställd som soldat nr 34 vid Delsbo kompani.
Gift 10/3 1850 med Ella Olofsdotter född 20/9 1795 i Fagersved, Västansjö. Änka efter soldat Krants i Västansjö. Död 26/2 1854. Änkling och omgift 13/7 1856 med Kjerstin Henriksdotter född 24/11 1817 i Sörgimma, Bjuråker. Änka efter soldat P O Nordqvist i Björsarv. Död 12/3 1857.
Barn:
Anna Christina 13/4 1857 Gift 1880 med Erik Olof Olsson. Torpare i Hålsjö
Erik 23/8 1859 Dräng i Hålsjö, Norrbo. Död 27/12 1928.

Mejeriföreningen fick köpa den s k Onds-tomten av dottern Anna Jonsdotter för 500 kr. Hon blev gift och bosatt i Hålsjö. Änka 1895 och avled 1938.


År 1937

Gården byggdes i två plan för två familjer.
1937 avstyckades från Mejeriet vedboden och ostkällaren och därmed blev soldat Onds gamla gårdsplan en egen fastighet igen. Den köptes av skomakare (3P20) Erik Myrsten från Delsbo och sågverksägare Erik Larsson, som byggde upp det hus som står här idag. Erik Myrsten flyttade 1944 till Åkerby, och Erik Larsson köpte Tomtens, hus 232.
1945 köptes huset av sömmerskan Anna Sundberg från gård 211. Hon bodde i bottenvåningen och hyrde ut övervåningen till Familjen Larsson. När Larssons avflyttat flyttade Anna Sundberg upp till övervåningen.
59E4 Sömmerskan Anna Sundberg född i gård 211 den 22/2 1894. Hon avled 28 augusti 1958.


Ca 1946 – 1957

Familjen Larsson
1946 inflyttar från Sörmland familjen Ivar och Elisabet Larson med son och sonhustru och dottern Ingrid. Dottern Ingrid som bor i Huddinge berättar att pappan hade besvär med andningen och att det var därför som de flyttade till Bjuråker. Han startade en rörledningsfirma tillsammans med en kompanjon, Valter Berglund. Pappa blev blåst, säger Ingrid. Själv arbetade hon hos Gerda Svensk diverseaffär. Sedan firman gått i konkurs (troligen 1957) flyttade vi till Stockholm där pappa fick arbete som fastighetsskötare.


Ivar Larsson
var född i Torshälla 29/8 1897 Gift med Elisabet född 21/1 1890, Av deras barn var det bara Ingrid född 20/7 1928 och sonen Lars född 19/7 1930 med hustru Greta som följde med hit. Lars och Greta bodde i Jonnie Dahlströms gård 129. Lars och Greta trivdes inte utan flyttade efter något år. Lars är bosatt i Helsingborg.


Familjen Eklund
1957
flyttar familjen Eklund hit från lägenheten ovanpå macken. Sonen Lennart berättar att de bodde här i mormors lägenhet ett par år innan de flyttade till Delsbo. Några år senare flyttade vi till Gävle säger Lennart.

På bottenvåningen bodde Tage och Margot Jonsson säger Lennart Eklund.
12V27 Bilreparatör Helge Eklund född 24/5 1915 i Ede, Delsbo.
Gift 1/11 1942 med Ruth Sundberg född 23/9 1919. Dotter till Anna Sundberg
Två barn:
Lennart 5/8 1944 Bosatt i Valbo
Annika 28/1 1954 Bosatt i Gävle, men har sommarstuga på Sjöviksberget.


1960 – 1967

Efter Eklunds inflyttar familjen Gösta Jonsson. De hyr övervåningen till det att de kan flytta in i f d Järnhandeln hus 603.

1T12 Slakteriarbetare Gösta Jonsson 10/1 1937 – 21/4 2002.
Gift med Gunbritt född 20/11 1937. Frånskilda 1979.
Ett barn:
Christer Jonsson 5/11 1956 – 22/5 1982. Sambo med Åsa Hedqvist 3/8 1955 Född i Ljusdal. bosatt i kyrkbyn i Bjuråker
Åsas dotter, Marina Hedqvist 12/2 1973 Född i Ljusdal bosatt i Delsbo
Två gemensamma barn:
Jennie Hedqvist 27/2 1977 Bosatt i Myra i Delsbo
Helena Hedqvist 28/2 1980 Bosatt i Hudiksvall


År 1954

1954 köpte Tage och Margot Jonsson fastigheten. Tidigare bodde de i slakteribostaden nedanför.1T12 Tage Jonsson född i Delsbo den 3 juni 1931
Gift 1953 med 24Y17 Margot Gunst född 13/9 1932 i Norrbo.
De fick dottern:
Inger 19/4 1954.

Tage avled 12/3 2009, och Margot avled 3/6 2010

 

vas-128-mejeriet

Mejeriet med lastbrygga på baksidan. Bilden är från 1923

vas-093-mejeriet

F d mejeriet, våren 2015

vas-087-slakteriet

 

Västansjö 137 f. d. Mejeriet

2:22
Mejeriet 1911
Mejeriet byggdes i en stenig obebyggd skogsbacke. Huset byggdes av föreningens medlemmar. Byggnationen startade omkring 1910 och var färdigbyggt 1911. Eftersom det inte fanns elektricitet, drevs mejeriet med ångmaskin. Troligen fanns det en elgenerator kopplad till ångmaskinen som gav belysning i mejeriet med koltrådslampor. Omkring 1920 fick de elektricitet från kraftstation vid Liakvarn säger Nirsar-Johan. Han minns hur fantastiskt det var att få lyse hemma.

Huset byggdes i tegel med en stor välbyggd källare inunder. Det är inte känt varifrån man tog teglet men en gissning är att det togs från tegelbruket i Fredriksfors, och fraktades hit med pråm. Intill mejeriet byggdes en stor ostkällare med fönster och ovanför den en vedbod och toaletter. Mjölken fick bönderna transportera till mejeriet med häst och vagn eller släde beroende årstiden. Alla mjölkkrukor var på 50 liter och numrerade med ägarens/gårdens nummer.

Från början var det några fruntimmer som var mejerskor berättar Olle Wengelin i en intervju från 1984. Vi småpojkar brukade följa Isaksson ner till ostkällaren då brukade han skära stora bitar ost åt oss. Bönderna sålde mjölken till mejeriet och då gjorde mejeriet grädde, ost och smör. Jag minns att i ostkällaren i grannhuset där (Tage Johnsson har pannrum nu) hade dom stora ostar, radvis. Det skulle lagras förstås. Skummjölken tog ju bönderna tillbaka och gav djuren.

En av första mejerskorna var Lovisa Flygt från Tjärna, född år 1900. År 1918 flyttade hon till Eggby i Västergötland.

Johan Persson, Nirsar – Johan kallad, född 1912 i Västansjö berättar.
Det var mejeriföreningen som byggde och ägde mejeriet. Det byggdes på gångle säger Johan. Med det menas att medlemmarna fick turades om att bygga.

Kassör i föreningen var handlare J H Iwarsson i Västansjö, sedan Anders Sved i Lia. Till mejeriets ångpanna behövdes ved vilket bönderna körde dit allt efter behov. Nedanför vedboden låg ostkällaren. Innan det blev betalda mjölkkörare fick bönderna turas om att veckovis köra sina grannars mjölkflaskor till och från mejeriet. Den som hade mest mjölk fick också köra flest antal dagar. När mjölkskjutsen kom med sin häst och vagn skulle flaskorna stå uppställda på en mjölkbrygga. Den skulle vara ungefär lika hög som vagnen. Flaskorna var tunga att lyfta, därför var de viktigt att höjdskillnaden var så liten som möjligt. Flaskorna var numrerade med gårdens/ägarens nummer, vilket även mjölkbryggan skulle vara. Det var vanligt att flera bönder delade på samma mjölkbrygga.

Från mejeriet kunde mjölkkusken ha med sig, skummjölk, kärnmjölk, smör och ost till den som levererat mjölken. Även mjölklikviderna hade mjölkkörarna med sig från mejeriet en viss dag i månaden. Mejeriet iordningställde ett kuvert med pengar och motbok som innehöll uppgifter om levererad mjölk under månaden.

Sedan mejeriet i Västansjö lagts ner i början av 1930-talet, gick mjölktransporterna till Delsbo. Då var det ännu vanligt att köra mjölken med häst och vagn. Sedan tog lastbilar över mjölktransporten. En som tidigt skaffade lastbil var Jonas Dahlström, född 1893. Han åkte ner till stan och köpte en lastbil. Den var inte färdigbyggd. Den saknade flak, hytt och säten. Under färden hem fick han sitta i fria luften på en sockerlåda, berättar Nirsar- Johan.

Det kan tilläggas att Jonas Dahlström redan 1926 ägde tre egna personbilar och hade en bil tillsammans med P J Andersson. 1933 byggde han sig ett stort garage i ett grustag som han senare byggde ett hus ovanpå. Nu är det gård 206.

Mellan 1922 – 1927 var det syskonen Gustaf och Ingeborg Isaksson från Östergötland som svarade för driften av mejeriet. Gustaf var född 1893 och utbildad mejerist.

Därefter drevs mejeriet vidare av släktingar till Gustav Isaksson fram till 1931 då det lades ner. Därefter följde en 6-årsperiod då Bjuråkers bönder sände sin mjölk åt olika håll, en del till Delsbo, andra till Norrbo eller Hudiksvall.


1930 –talet.

Mellan 1933 och 1934 bodde här (19P33) Olof Persson, hans hustru Ester och barnen Sigrid och Erik. Sonen Erik berättar.
Vi flyttade från Vedmyra till Västansjö där far och mor startade Västansjö slakteri. I mejeriets tomma lokaler kokade mor korv i en stor vedeldad gryta. Mor hade arbetat i ett slakteri i Johannesberg där hon lärt sig hur man skulle göra. En kunnig person från Norrbo, Gaffle kallad, slaktade och tog hand om köttet.


1934
flyttade vi till Uppsala och slakteriet togs över av Erik Jonsson som kom hitflyttad från Delsbo. Omkring 1956 – 57 tog sönerna Tage och Gösta över företaget som nu bytte namn till Bröderna Jonssons Slakteri. Förutom att de drev slakteri och affär på andra sidan vägen, körde de ut varor med en varubuss runt om i byarna i Bjuråker. Den 3 februari 1939 stod följande i tidningen:


Ängakungen 70 år

Ett rätt ovanligt dubbeljubileum firar slaktaren Olof Persson i Västansjö under helgen. Hans maka Sigrid fyller 70 år på lördag och själv har han sin 70-årsdag på söndag. De gifte sig 1895 och fick då överta makans födelsehem i Östansjö i Delsbo. Olof Persson är mest känd under namnet ”Ängakungen” ett smeknamn han fick redan i ungdomen.


Lördagen den 9 okt. 1937
förrättas öppen auktion på mejeriets inventarier och fastighet med taxeringsvärde 12000 kr, en tr. upp finns en lägenhet om två rum och kök, enligt annons i dagstidningen. Av inventarierna kan nämnas, en buttrometer, mjölkvågar, vattenpump, smörkärna, stora ostkar, ostpress m.m.

Efter auktionen hamnade ångmaskin hos Forslunds Snickerier i Friggesund, berättar Lasse Forslund och de stora karen hamnade hos Törs i Västansjö, berättar Arne Glad.

Efter ombyggnad blev fastigheten omgjord till två lägenheter


Ca 1945 – 1947

Per Erik Svensk med familj flyttade hit från Tjärmans i Friggesund där de hade bott sedan slutet av 30-talet. Här bodde de troligen bara ett par år till 1947 då de köpte Skänkens, gård 209. Det var kristid och bilarna körde på gengas. Per Erik tillverkade och sålde björkknubbar som användes som bränsle till gengasaggregat. Tillverkning av kubb gjorde Per Erik vid magasinet som stod utefter gamla Liavägen i Friggesund.


Reklamannons över Luxor Radio Dec. 1942.

P. E. Svensk säljare av radiogrammofoner. Tel. 25

Sonen Olle berättar att fadern Per Erik åkte omkring och sålde radioapparater. De bodde då hos Tjärmans i Friggesund. Han sålde även spannmål.


I ett reportage från dec. 1946
beräknar föreståndare Per Erik Svensk att nya verkstaden ska bli klar för drift hösten 1947. Då var det bensinmacken det var fråga om.
25C33 Per Erik Svensk född i Svedjebo den 5/1 1894. Körkort 1919 och trafiktillstånd troligen vid samma tid. Gift 29/10 1933 med Brita Fredin, från Ramsjö född 22/7 1913.
Två barn:
Viktor 20/5 1933 Han är gift och bosatt i Rimbo
Olle 19/1 1940 Gift och bosatt i Friggesund

Försäkringskassan 1951-1958
Efter slakteriverksamheten flyttade försäkringskassa in. Emma Wixner f. Törnblom var föreståndare och hon hade sin bostad här. 1958 flyttade försäkringskassan till Friggesund.
Ca 1951 – 1958

6C16. Emma Törnblom/Wixner född i Norrhavra 28/6 1910. Syster till handlaren Alrik Törnblom. De flyttade hit 1951 från Tomtens gård 232 och flyttade härifrån 1958 då de flyttade till en nybyggd lägenhet i Friggesund. Gift 23/2 1930 med 7C12 elverksföreståndare Alf Gustaf Larsson från Bergsjö 22/12 1904 – 30/6 1946. Emma Wixner avled i Friggesund 18/12 1986.
Fyra barn:
Julia Gustafsson 20/4 1930 Utflyttad till Stockholm 1947
Eskil Gustafsson 12/6 1932 Han är bosatt i Timrå
Ulf Gustafsson 8/11 1939 Han är bosatt i Näsviken
Anita Gustafsson 2/5 1943 Hon är bosatt i Venedig

Ulf Gustafsson berättar att i husets andra lägenhet bodde Axel Degerman som förestod charken i slakteriet. Axel Degerman var född i Sollefteå 1907 och hans hustru hette Alma Margareta och hon var också född i Sollefteå 1914. De återvände sedan till Ljusdal.


Sedan 1959 har familjen Walter ägt huset

1959 köpte åkeriägare Richard Walter fastigheten på exekutiv auktion och sedan 1989 är det sonen åkare Ivar Walter med sambon Liselott Hedberg som bor och äger fastigheten.


1952
köpte Richard Walter en lastbil av Nils Stillmark. Bilen gick som mjölkbil vars trad var olika byar i Delsbo fram till mejeriet där. Richard Walter ingick i Bjuråkers lastbilscentral i Västansjö.
Mellan 1956 – 1960 körde han virkesbil åt Iggesund sedan blev det körning åt Mellanskog i Västernorrland som sonen Ivar Walter sedan tog över.

Långtradaren hann inte över

Bjuråkersbo körde in under släpet och omkom

vas-263-rickard-w

Det var 68-årige Rickart Walter som omkom vid olyckan i Friggesund, Bjuråker på måndagsmorgonen. Walters personbil kilades fast under långtradarens släp då ekipaget var på väg att köra ut på väg 305. Personbilen blev, som synes, svårt demolerad.
Bild ur HT. Tisdagen den 24 januari 1989
42F6 Richard Walter född i Björsarv 20/12 1921. Död 23/1 1989.
Gift 11/10 1947 med 7E21 Ingrid Fredin från Ramsjö född 3/1 1924.
Två barn:
Sonen Ivar född 11/8 1947. Hans sambo Liselott Hedberg är född 7/6 1957 strax söder om Stockholm men är uppväxt i Delsbo
Dottern Margit Walter Hedström född 15/1 1956. Hon äger affären Åsbergs kläder i Delsbo.

 

vas-085-bloms

Västansjö 139

2:29


Huset byggdes 1982 och blev inflyttningsklart i januari 1983

Det var Torsten och Svea Blohm som lät bygga huset. Tomten är avstyckad från Syls mark. På platsen framför huset stod tidigare en lada men den revs långt tidigare.
Torsten är född i Hudiksvall söndagen 20 april 1941, och han är uppväxt i Våtmor i Bjuråker. Gift 16/7 1966 med Svea som är född i Järvsö lördagen 4 juli 1936. Deras tre barn, Christer född 1956, Tommy 1958 och Carina gift Flodin född 1962, är alla bosatta i Dellenbygden.
Tidigare bodde Torsten och Svea i Kyrkbyn där de 1 mars 1977 tog över begravningsbyråverksamheten efter Edith Hådén, änka efter åkaren Jonas Hådén. I köpet ingick en Mercedes Benz 230 av årsmodell 1966. Bilen hade tidigare tjänstgjort som ambulans i Bjuråker och från 1972 som begravningsbil. Begravningsbyrån drev de i 27 år till den 1/4 2004 då Fonus övertog rörelsen.
Under 70-talet arbetade Svea Blohm en tid vid LME i Delsbo. Hennes reumatiska problem omöjliggjorde en fortsättning. Det var då hon tog steget att bli företagare. Torsten arbetade då som kyrkvaktmästare och var samtidigt morgontidig tidningsutkörare i Bjuråkersbygden. Vid sidan om begravningsbyrån bedrev de tidigare också blomsteraffär och uppköp av bär vilket var en återkommande årlig verksamhet.


Ny ägare till fastigheten är barnbarnet Anders Blohm

Anders född 3/8 1986 fick tillträde till fastigheten strax innan julen 2012

 

 

 

vas-026-syls

vas-084-syls

 

Västansjö 138 ”Syls”

En släktgrenen med rötter från 1500-talets slut. Läsa mer i Västansjö del 1
Vi börjar här i gården ”Per –Jöns” i Västansjö 6


Ca 1836 – 1860

8H17 Jonas Eriksson 4/9 1806 – 24/6 1862 Bonde i Västansjö 6, Per – Jöns. Gift 9/10 1836 med Carin Olofsdotter från Sördala, Bjuråker 11/10 1811 – 22/2 1897.
Två barn:
Anna 30/10 1837 Gift med Jonas Pehrsson som byggde upp det som nu är Syls
Olof 24/8 1843 Gift 1871 med Margta Ersdotter från Lia 6. Torpare i Sylgården i Sördala, Bjuråker. De fick sju barn. Deras äldste son Jonas Olsson född 1872, förde gårdsnamnet Syls vidare till Västansjö.


Gården ” Ivans” i Västansjö 4

Ca 1828 – 1863
8B9 Pehr Pehrsson född i Kyrkbyn 20/3 1808. Bonde i Västansjö 4, Ivans. Död 5/5 1887 Gift 1828 med Anna Jonsdotter född Byn 2. den 22/2 1805. Död 9/9 1882
Tre barn:
Jonas 15/7 1829 Gift med Anna ovan. Han byggde upp det som idag är Syls
Pehr 7/10 1834 Han tog över den här gården efter föräldrarna
Carin 22/8 1842 – 12/9 1863


Ca 1863 – 1898
8B13 Sonen Pehr Pehrsson född 7/10 1834 Bonde i Västansjö 4, Ivans. Gift 29/4 1863 med Carin Mattsdotter i Västansjö 1. Född 28/12 1834
Äktenskapet blev barnlöst. Pehr avled 31/12 1898. År 1900 är änkan Carin bosatt hos Unas där hon avled 19/3 1919


Jonas Pehrsson Sylhemmanets stora byggare
8H31 – 8B9 Den driftige Jonas Pehrsson 15/7 1829 – 22/12 1902, son till Pehr Pehrsson i Västansjö 4, Ivans. Måg o gift 1860 med dottern i gården Per Jöns, i Västansjö 6, (2) Anna Jonsdotter född 3/10 1837. Hon avled av kallbrand i bröstet 1/10 1876.
Änkling och omgift 11/5 1877 med (9Å29) Anna Jonsdotter – Dahlström född 1/6 1856, dotter till torparen J. Dahlström i Norrhavra. Hon avled 11/12 1933.
Deras dotter:
Anna 13/3 1889 – 24/4 1908 Gift 1907 med Erik Olsson måg och bonde i Västansjö 2. Änkling och omgift 1916, nämns då som bonde i Berge 3.


Räkenskaper
Bonden Jonas Persson förde bok över inkomster och utgifter.
Läs mer om honom i Västansjö Del 1.


Exempel från 1889
.
Fordran från 1888 8.800 kr
Arrende för Onds jord 9.47 kr
Forlön av tackjärn à 10 f. 21.89 kr
18 lass stångjärn 18.00 kr
28 säckar havre à 55 15.40 kr
10 säckar mjöl à 75 7.50 kr


Resultat av laga skifte
Marken där Syls nu ligger köpte nämnda Jonas Persson år 1880 av handlare Bölander här i Västansjö. Platsen var då obebyggd och skogbevuxen. Jonas Persson stora intresse för fiske lär ha varit anledningen till att han velat flytta sina byggnader till den plats som nu är Syls. Omkring 1900 finns här tio byggnader visar ett foto. Därför är det troligt att både Jonas Perssons föräldrahem och den fastighet där han var ingift blev hitflyttade. Föräldrahemmet låg ett kort stycke från Västansjö 601 (Gök-Olle), ungefär där spruthuset står idag. Huset där han var ingift låg strax nedanför Nirsans, Västansjö 508.


Delning av Syl – hemmanet
Syls flygelbyggnad liksom ekonomibyggnaderna uppfördes efter laga skifte 1882. År 1919 byggdes som ett undantag, den vita mangårdsbyggnaden åt Jonas Pehrssons änka (9Å29) Anna Jonsdotter – Dahlström (1856 – 1933). Byggandet av ett eget hus var ett av flera villkor som hon ställde för att sälja Syl – hemmanet till Jonas Dahlström och Jonas Olsson. År 1919 säljer hon en tomt i Dalänge till Jonas Dahlström. På den tomten Dalänge 557, lät han sedan uppföra en fastighet till sina svärföräldrar.
Logen byggdes 1924. Gården elektrifierades 1913. Närmare sjön låg gårdens bakstuga och smedja. Bakstugan är kvar och ombyggd men smedjan revs redan under krigsåren.
Jonas Dahlström säljer sin andel i Syls

År 1923 upprättas ett köpeavtal där Jonas Dahlström säljer sin del av hemmanet Västansjö 2 till Jonas Olsson som därmed kom att bli ensam ägare till fastigheten så snart full likvid blivit erlagd.

Enligt 1924 års kalender ägs gården Västansjö 2, av Jonas Dahlström och Jonas Olsson. Taxeringsvärde 23.500 kr.


När den här gården blev Syls

8H44 Jonas Olsson, Syl-Jonke kallad, var den som gav gården dess namn. Han kom från Sylgården i Sördala, Bjuråker, där han var född 29/8 1872. Han kom hit som dräng och blev gift 18/3 1947 med Anna Jonsson, född i Hög 3/1 1887. Inflyttad 1908. Död 17/3 1965
Tre barn:
Bertil och Valborg var Annas barn och Jonas deras gemensamma.
Bertil 9/4 1911 Gift 1938 Han byggde hus 406. Utflyttad till Hälsingtuna 1942
Valborg 1/5 1919 Gift 1941 med Gottfrid Bergström från Dalänge
Jonas 4/7 1929 Han tog över gården efter sin far.

vas-027-syls-brollop

Syls. Bröllop 28/11 1920 mellan Jonas Dahlström och Alma Alcén

 

vas-028-sylgarden-brollop
Sylgården Bröllop den 2/4 1922 mellan Per Johan Andersson och Anna Dahlström

 

Genom att Jonas Dahlströms faster Anna (1856 – 1933) var gift här på gården fick han möjlighet att köpa halva huset och att bo här som nygift.

Det var hon som styrde och ställde, berättar Jonas dotter Ingrid Danielsson.
I en hyllning i HT inför Jonas 80-årsdag, står att han förvärvade Sylgården 1918 tillsammans med en kompanjon. Både Jonas Dahlström och hans hustru Alma Alcén kom båda till Syls som tjänstefolk. Alma som piga och Jonas som dräng.

Det kan tilläggas att den här kreativa och viljestarka drängen Jonas Dahlström redan 1926 ägde tre egna personbilar och hade en bil tillsammans med P J Andersson. 1933 byggde han sig ett stort garage i ett grustag som han senare byggde ett hus ovanpå. Nu är det huset Västansjö 206

Ca 1918 – 1924
8Å55 Jonas Dahlström född 11/1 1893 i Dalänget. Gift här 28/11 1920 med Alma Alcén född 18/9 1899 i Tomsjö 3.
Fyra barn:
Jonas född här 12/4 1921 Gift 1945 i gård 303 med Anna Östberg från Skålsvedja.
Ingrid född här 24/5 1924 Gift 1946 med Daniel Danielsson. Hon är bosatt i Uppsala.
Börje född i hus 121, den 7/6 1926. Gift 1954. Död 10/11 1998
Sigrid född 3/9 1936 Gift Classon


Flytten till Friggesund 1924

I Friggesund hade Jonas Dahlström sin gode vän och släkting Per Johan Andersson eller Kam-Per som han kallades. Våren 1923 hade Kam-Per flyttat ett hus från Knappens i Ängebo, till Friggesund, som han låtit göra om till affär. I bottenvåningens norra del hade familjen sin bostad, resterande yta användes som affär. 1923 -1924 blev huset tillbyggt med en övervåning som kom att hyras av släktingarna Alma och Jonas Dahlström och deras två barn. Två år senare föds Börje, deras tredje barn. Kam-Per och Grubb-Jonke som Jonas brukade kallas, kom att bli kompanjoner och arbetspartner. 1925 startade Grubb-Jonke sin last- och personbilsrörelse. Barnen Jonnie och Ivar, i de båda familjerna kom att stå varandra nära hela livet. 1926 flyttade familjen Dahlström åter till Västansjö där de köpt vita huset, Västansjö 121, efter Anders och Gerda Svensk. 1936 kunde de flytta in i eget nybyggt hem, Västansjö 206.


Syl – John
8H44 Jonas Jonsson, Syl-John kallad, född här på gården den 4/7 1929. Gift 1953 med (18N42 Bergsjö släktbok) Gertrud Maria Karlsson född i Hassela 8/4 1933 och uppväxt i Bergsjö. Dotter till Gertrud Kristina född Nord och Nils Bertil Karlsson, bonde i Gamsäter 7:9 och Åkern 3:2, Bergsjö. Boende i Västansjö 215 sedan 1987
Två barn:
Britt-Marie 1/10 1953 Bosatt här på gården. Gift med Roland Åsberg från Delsbo född 10/4 1954
Ingegerd 27/3 1958. Bosatt i Sjövik.


Timmerhustillverkning.
Syl-John var född här på gården och fick som helt ung börja arbeta hemma på gården, då företrädesvis med jord och skog.

Efter faderns bortgång 1950 kom han tidigt att överta föräldrahemmet. Jordbruket drevs fram till 1973 då Syl-John startade timmerhustillverkning. Timmerstommar som idag finns på flera platser runt om i landet.

1982 övergick han till takstolstillverkning. En verksamhet han höll på med tills sjukdomen hindrade honom från att fortsätta. Syl -John Jonsson avled den 8 oktober 2003.

Trä som bär

vas-244-takstol

Urban Svensson pressar fast spikplattorna i reglarna med en häftpress. På väg ut körs de genom ännu en press med 70 tons tryck, och ut kommer en stadig och hållfast takstol.

vas-245-takstol

Roland Åsberg tillverkar stolar som man bara undantagsvis använder att sitta på. Här har han i alla fall slagit sig ner på en färdig takstol.
Två bilder ur HT den 18 februari 1998 – Roland Hamlin

Bärande idé byggde upp familjeföretag

 

vas-246-syls

En ny takstol växer fram. Christian Wallin lägger delarna på plats enligt uträknad mall.

vas-247-syls

Vincent Wallin och Urban Svensson är två av tre anställda vid takstolsfabriken i Västansjö

vas-248-syls-02

Under många tak runt om i landet döljer sig takstolar som tillverkats i Västansjö. Roland Åsberg är nöjd med den storlek fabriken har i dag.
Tre bilder ut HT den 16 oktober 2002 – Inge Gard


HT reportage 18/2 1998 och 16/10 2002
Åsbergs Takstolar

Intervju med Roland Åsberg:

Det var min svärfar Syl-John Jonsson född 1929 som slog sig på takstolstillverkning 1982.

Roland född 1954 och uppväxt i Delsbo, började i fabriken 1985 och tog över 1987. Tillsammans med hustrun Britt-Marie född 1953 bor han i hennes föräldrahem strax intill fabriken. Där har han också kontoret som för övrigt pryds av en sorts Åsbergs-stol som man kan sitta på. Det var Rolands pappas morfar Anders Åsberg skapade den kända Åsbergsstolen.

Den tid är länge sedan förbi då takstolarna spikades ihop på byggplatsen. Idag köper byggbolagen färdiga takstolar, och avståndet från fabriken till byggplatsen har mindre betydelse.


Att tillverka takstolar är en hel vetenskap.
Det handlar om vinklar, dimensioner, bärighetsberäkningar, hållbarhet och virkeskvalitet och inte minst viktigt är det att veta i vilken snözon det blivande taket skall uppföras. För konstruktionsvirke är det gran som gäller och takstolar, utgör inget undantag från den regeln. Hyvlandet sker i den egna fabriken, däremot inte konstruktionsberäkningarna. Den tjänsten köper Roland Åsberg från en ingenjörsfirma i Skellefteå. Regelverket kring byggnadskonstruktioner kräver noggranna beräkningar. Det hyvlas och kapas till rätt storlek innan det läggs i mallen, som byggs upp av flyttbara piedestaler som förankras i golvet med kraftiga magneter. Över och under varje skarv i träet trycks spikplåtar på plats innan hela regeln körs genom en press med hela 70 tons tryck.


Jag har många stamkunder
som återkommer, annars är det mest engångsbeställare. Vi levererar många takstolar till stallbyggnader, ladugårdar och industrilokaler, berättar Roland Åsberg, som är mycket nöjd med den storlek han nu har på fabriken.

vas-243-takstol-06

Roland Åsberg diskuterar inställningen av den datorstyrda kapmaskinen med Urban Svensson som jobbat på företaget sedan 1988.
Bild ur HT den 17 juni 2006. Text och Foto: Mats Pihlgren

Rent hus med hemkokt från Bjuråker

vas-236-syls

I det gamla fejset i Västansjö travas kartongerna med såpa upp, i väntan på resan ut till butikerna.

vas-237-syls

Att vara egen företagare kan vara ett hundliv ibland. Då känns det bra att bearded collien Viktor alltid är med Ingegerd i backningslokalen eller på resorna ut till butikerna.
Två bilder ur HT juni 1993 – Roland Hamlin

Själv är bästa såpkokerska

 

vas-238-syls

Inkokningen i full gång i den lilla såpfabriken på gården syl. Hälsingesåpa framställs av ren tallolja som förtvålas med lut.

vas-239-syls

Den varma såpan tappas för vidareleverans ut till återförsäljare. Någon försäljning direkt från fabrik sker inte längre.

vas-240-syls

Klar för leverans. Ingegerd Jonssons såpa kan ha olika etiketter beroende på var i landet den säljs.
Tre bilder ut HT den 13 september 2006. Text och Foto: Mats Pihlgren

HT juni 1993 och 13/9 2006
Såptillverkning
Tillsammans med systern Britt-Marie köpte Ingegerd 1987 föräldragården, som har två hus. I ett av husen bor Ingegerd med barnen Daniel och Nina. 1992 startade Ingegerd Jonsson egen såptillverkning i det gamla fejset. Fabrikation och försäljning av en äkta gammaldags fet såpa med doft från de djupa hälsingeskogarna.

Ingegerd är en entreprenörssjäl men kom in i företagandet med en viss fördröjning. Hon gick ut i arbetslivet som tonåring och jobbade mest som restaurantbiträde. Bytte spår i slutet av 70-talet och sökte in på lantbruksskola. Fortsatte som djurskötare på Hällsäter innan hon flyttade hem till gården igen. Sålde lantbruksförsäkringar några år men snart nog tog idén att börja tillverka och lansera den gammeldags såpan över.

När Ingegerd invigde sin far i sina planer så fick hon full uppbackning från första stund. Han övertalade en bekant att överlåta sitt recept. Han hjälpte till att införskaffa nödvändig utrustning. För att kunna kombinera arbete som tvåbarnsförälder fick Ingegerd hjälp av sin mor Gertrud.

Receptet är det samma som användes när man tillverkade för eget behov hemma på gårdarna. Det var före den tid när syntetiska tensider och konserveringsmedel började användas av de stora tillverkarna. Ökad miljömedvetenhet och längtan efter naturprodukter spelar givetvis mig i händerna, konstaterar Ingegerd Jonsson.

vas-077-mot-syls

En bild på den nedbrunna byggnaden tagen från slakteriet. Till vänster Gösta Jonsson, flickan okänd. Bilden ägs av Inger Glad

Såpfabrik totalförstördes

vas-241-brand-syls

Hälsinge såpas lokaler i Västansjö, Bjuråker eldhärjades på tisdagen. En anställd på ett grannföretag lyckades få ut brandfarliga tunnor med tallolja och deltidsbrandkårerna i Bjuråker och Delsbo förhindrade att elden spred sig till intilliggande bostadshus.
Foto: Stefan Westerlund

vas-242-syls

Gården Syls i Västansjö är en gammal gård och förrådet var till stor del byggt i liggande timmer som snabbt fattade eld. Foto: Stefan Westerlund

HT 16 april 2008 av Torbjörn Hglund
Såpfabriken nerbrunnen
Det var anställda på företaget Åsbergs takstolsfabrik som upptäckte branden strax efter klockan 14 på tisdagen. Från att de kände röklukt, tills byggnaden var övertänd gick det mycket fort. Branden börjande i en del av byggnaden som rymmer en flispanna och kutterspån. Ingen person kom till skada i samband med branden som fick ett mycket snabbt förlopp.

När Bjuråkers deltidsbrandkår kom till platsen, gården Syls, sprängdes fönsterrutorna och elden fick ännu snabbare förlopp. Deltidskåren från Delsbo förstärkte släckningsinsatsen, men de drygt femton brandmännen fick inrikta sig på att elden inte skulle spridas till det mest närliggande av två bostadshus. Det arbetet var framgångsrikt men de äldsta delarna av förrådsbyggnaden som var uppförd i liggande timmer gick inte att rädda.

En anställd på snickerifabriken lyckades få ut flera pallar av Hälsinge såpas tomma plastförpackningar genom att köra in i den rökfyllda byggnaden med traktor. Det fanns också tunnor i förrådet som forslades utom räckhåll för elden. Tunnorna innehöll tallolja som är brandfarligt. Lagret av färdiga såpaprodukter totalförstördes av branden.


Britt-Marie
Efter delning av fastigheten 2007 står Britt-Marie Åsberg som ägare.

Hon har i många år arbetat åt Landstinget. Dessutom har hon med kunnande och stort intresse för arkitektur och inredning starkt engagerat sig i reparationer och förbättringar på gården. Senast återuppbyggandet av den nedbrunna ekonomidelen. En nyanlagd trädgård har också vuxit fram under hennes händer. Allt givetvis med bistånd av den händige maken Roland.

År 2010 är huset återuppbyggt och såpfabrikationen utflyttad.

 

Gamla byvägen

Västansjö 203 f.d. Bölanders

 

HT 11/5 1949
Signaturen Rinaldo, skollärare Valfrid Backman, uppväxt i, gård 405.
Bölander var troligen första handlaren i Västansjö. Hans första handelsaffär utgjordes av en skrubb där han expedierade varorna stående på knä. Denna affär var belägen hos Törs på mon, gård 527. Skrubben var belägen under en trapp, därför var den knästående ställningen inte så underlig som den låter. Skrubben var försedd med hyllor där varorna voro uppradade. Där fanns fingerborgar, fingerbyttor, knappnålsbrev, stoppnålar, socker, fotogen och senare kaffe, tyger och dylikt. De mindre sakerna kallades kollektivt småtteri. Han har lite småtteri kunde det heta.
Att det fanns kaffe till salu sedan Bölander flyttat ner till byn, dömer jag av en viss historia. Bölander hade besök en dag av en provresande (provryttare eller provare som man sa) Han ropar till sin hustru att hon skall sätta på kaffe, varpå hustrun i gäll ton svarade; Hä ä inte gôtt hä, då panna ä full tå grus.
I varorna ingick även Hoffmans droppar, som inte bara användes till invärtes bruk utan smörjdes över ansiktet för att förebygga frostskador.
Då fotogenen kom hit var min farfar skräddaren Johan Backman (1845 -1922) förste köparen. Han hade nämligen socknens första fotogenlampa. Fotogen kallades, potoschen. Folk vallfärdade dit för att se den underliga tingesten. Den flytande oljan uttalades t. o. m. underligare är ovan sagts. Vad sägs om, påtto på-skin? Lamporna voro enkla plåtpannor.
Platsen nere i byn dit Bölander flyttade kallades för Burgmans. (Det står Bergmans, men det är troligen felstavat) Den första handeln var en typisk byteshandel, vilket var vanligt bland handlarna på den tiden. I utbyte mottog handlar Bölander, garnhärvor, lintottar, ull och dylikt. Med matvaror handlade man inte. Sina varor tog Bölander från Hudiksvall. Ibland även från handlare Sundell på kyrkbyn som hade grossiströrelse.
Bölander kom nu ner till den del av byn där backa-dasingarna bodde. Backadasingar kallades alla icke jordägande personer. (i regel mindre bemedlade).

 

Omkring 1871 startade Bölander sin verksamhet hos Törs på Mon. Något år senare kunde han bygga sig ett eget hus, ladugård med intilliggande affärs- och lagerlokal.


År 1885
kunde affärsverkamheten flytta in i eget nybyggt hus, senare kallat Iwarssons. Affären hade en egen ångbåtsbrygga med lagermagasin.

41B omfattar en släktgren från Umeå, som inflyttat från Hudiksvall till Bjuråker 1857
Troligen var det Joseph Burgman som byggde fastigheten som styvsonen Bölander sedan tog över.


Ca 1857 – 1875

41B1 Glasmästare sen kopparslagare Joseph Burgman född i Umeå den 22/12 1822.
Gift 14/8 1851 med Margareta Palm född i Ströms bruk, den 30/12 1820. Änka efter
Kopparslagare P. G. Bölander i Örnsköldsvik.
Tio barn:
Frans Gustaf Bölander 6/6 1847 Styvson. Han flyttade verksamheten till den här fastigheten omkr. 1875
Erik Olof, tv 7/11 1851 Gift 1885. Handelsbiträde, sen bonde i Berge 4
Johan Engelbert, tv 7/11 1851 – 25/11 1851
Axel 5/12 1852 Gift 1891 m. Matilda Elisabeth Ahrnström från Delsbo. Han avled 7/2 1906
Vilhelm 30/12 1853 Stenarbetare Gift 1873 med Anna från Alsjö Bosatta i gård 306
Carl Otto 3/12 1854 – 9/2 1855
Maria Magdalena 26/3 1856 Gift 1885 m. stenarbetare Fredrik Burgman Utfl. t. Delsbo 1898
Viktor Walfrid 23/3 1857 – 1/8 1857
Margareta Josefina 20/8 1859 Gift 1880 med timmerman Per Erik Stadin från Norrbobyn
Eva Amalia 4/4 1864 Gift 1884 med stenarbetare Hans Erik Holm i Tå.
Fadern Joseph avled i blodgång och magplågor den 26/12 1884. Modern avled 23/1 1900.

Olle Wengelin beskriver gården som ett gammalt smalt och högt timmerhus. Tidpunkten när Frans Gustaf Bölander flyttade ner sin verksamhet till hit är något osäker.


Ca 1875 – 1890

41B2 Frans Gustaf Bölander född 6/6 1847 i Örnsköldsvik. Styvson till glasmästare och
Kopparslagare Josef Burgman i Näset, Västansjö. F G Bölander avled i lungsot den 10/12 1890. Gift 20/11 1871 med Anna Påhlsdotter född 14/2 1846 som dotter P. Eriksson Näset 1, Tjärmans. Hon avled 26/1 1908.
Sju barn:
Pehr Gustaf 21/4 1872 – 12/2 1873
Pehr 1/1 1874 Ogift, bonde här i Västansjö 1:2 Död 9/7 1956
Anna 4/3 1877 Ogift, bonde här i Västansjö 1:2 död den 18/11 1952
Per Erik 10/12 1877 – 1878
Katarina Amalia 27/1 1881 – 25/2 1881
Edvard 18/3 1883 Snickare bosatt här. Död 8/4 1938
Frida 27/8 1887 Ogift, bonde här i Västansjö 1:2 Hon avled 25/1 1970

vas-029-bolanders
Bölanders. Edvard, Anna och Frida

 

Det var Bölander som byggde affären och magasinet som Ivarsson sedan drev. Bölander var bara fyrtiotre år när han dog av lungsot 1890, men han hann med att bygga flera hus här i Västansjö.
Hans son Edvard var snickare, men övriga barn Frida, Anna och Pelle var vad vi kallade lite folkskygga. Det gällde inte Edvard. Jag minns när man var liten och hade kört av en skida då gick man till Bölanders för att få hjälp av Edvard, men var inte han hemma gick de andra och gömde sig. En gång när Edvard blivit häftigt sjuk vågade ingen av de andra gå och kalla på hjälp. Till sist blev han så dålig att någon ansåg sig tvingad att kalla på hjälp. Han transporterades till Hudiksvalls lasarett men det var blindtarmen som brustit och livet stod inte att rädda, berättar Olle Wengelin i boken, Berättelser från förr.

 

Ca 1950 – 1959
Omkring 1950 flyttade Per Erik Svensk och sonen Olle hit från hus 209. De hyrede den östra lägenheten medan syskonen Bölander bodde i andra större lägenheten.
25C33 Per Erik Svensk född i Svedjebo den 5/1 1894.
Gift 29/10 1933 med Brita Fredin, från Ramsjö född 22/7 1913. Efter en tid kom paret att separera. Viktor flyttade med mamman och Olle stannade kvar hos pappan. I början av 50-talet förestod Per Erik Svensk, lantmanna affären på Sågvägen. Timmerbyggnaden där Gävle Dala lantmannaförening var inrymd ligger intill gård 121, Vita huset
Två barn:
Viktor 20/5 1933
Olle 19/1 1940 Han berättar att han arbetat 40 år med lastbilar hos Åkessons och Skogsfrakt.
Olle berättar att han hittade sin pappa utanför huset där han avlidit av en hjärtattack den 18/1 1959.
Här saknas 50 år av husets historia

Nuvarande ägare är Erik Ulander född 28/6 1976 och Evelina Jonsson född 1/3 1983

vas-106-203

Västansjö 203, våren 2015

 

vas-110-205

Västansjö 205, våren 2015


Västansjö 205 Sommarstuga, ägare Svenne Persson

13.12
Nybyggnadsår 1972
Huset byggdes av Brick-Erik Olsson. Sedan han flyttat till Hudiksvall från Svågavägen 4, lät han bygga det här trevliga sommarhuset.
11C21 Erik Olsson född i Norrhavra den 2/3 1910. Gift 30/3 1941 med Anna Skoglund född i Holmberg den 22/3 1916.
Ägare till huset är nu Eriks systerson 4D14 Svenne Persson, född 27/11 1940 och uppväxt i Västansjö 406. Svenne Persson är en känd bilhandlare som bor i Hudiksvall men återvänder ofta till Västansjö.

Västansjö 206

Ca 1936 – 1957
1936 var huset helt färdigbyggt även om byggnationen startade redan ett par år tidigare.
1925 hade Jonas Dahlströms startat åkeri och spannmålsaffär. Rörelsen bestod av last- och personbilstrafik samt försäljning av ved och olika slag av lantbruksprodukter, som spannmål, hö, halm, gödningsämnen m.m. 1933 byggde Jonas Dahlström ett stort garage på den här platsen som då var ett gammalt grustag. Då fanns inga planer på att bygga ett hus ovanpå, det kom senare.
1936 flyttade de hit från vita huset strax nedanför där de bott sedan 1926. Tidigare bodde de i Friggesund hos Kam –Pers i 2 år och dessförinnan hos Syls i hus 138, i 6 år.
1956 – 57 lät Jonas bygga hus 119, där han och hustrun Alma fick sluta sina dagar.

vas-187-jonas-dahls-
9Å55 Jonas Dahlström född 11/1 1893 i Dalänget, hus 549.
Gift 28/11 1920 med Alma Alcén född 18/9 1899 i Tomsjö 3, Bjuråker. Läs mer under Dalänge.
Fyra barn:
Jonas 12/4 1921 Finansman Gift 1945 med Anna Östberg. Läs här om fenomenet Jonnie Dahlström
Ingrid 24/5 1924 Gift 1946 med Daniel Danielsson. Änka, bosatt i Uppsala. Hon har gård 106
Börje 7/6 1926 Chaufför Gift 5/11 1954 Död 10/11 1998
Sigrid 3/9 1936 Gift Classon

Fadern Jonas Dahlström avled 27/3 1981 Modern Alma avled 27/10 1981
Omkring 1957 flyttade Jonas och Alma över till sin nybyggda villa, lite längre ner på andra sidan vägen, hus 119.


Ca 1957 – 1970

Huset köptes nu av Tomt – Ivar som drev Esso macken vid landsvägen nedanför. Macken hade han köpt av Jonnie Dahlström. Macken drev Ivar fram till det att nya landsvägen invigdes 1966.
29G22 Ivar Jonsson, Tomt-Ivar kallad, född vid Tomtens, gård 232, den 20/6 1912. Gift 24/3 1945 – skild 29/6 1988 med Eina Matilda Svedberg-Lindström född i Rogsta 26/12 1907. Hon var tidigare gift i Harmånger 1929 och skild 1943.
De flyttade härifrån till Tå 717, där hon avled 30/6 1979. Ivar kom till en pensionärslägenhet på Hamnvägen 13 A, där han avled 20/10 1991


Ca 1970 – 1993

År 1970 flyttade ambulansförarna Sigvard och Karin Jonsson hit från Moviken där de tidigare hade bott. Anledning till flytten torde vara att de ville få ett centralare läge för ambulansen.
7F20 Sigvard Jonsson född i Ramsjö, Bjuråker den 4/4 1928.
Gift med Karin Lindström född i Fönebo 23 /1 1930.
Två barn:
Lena född 11/5 1954. Bosatt i Hudiksvall
Anders född 17/6 1958 Bosatt i Bricka

vas-231-sigv-karin

Karin och Sigvard Jonsson i Västansjö, har ansvaret för ”glesbygdsambulansen” sedan 60-talet. Nu är dessa framtida existens hotad då Sigvard går i pension. Norra Hälsinglands sjukvårdsdistrikt ger inga klara besked om vad som kommer att ske.
Bild ur HT 9/2 1992 – Jan Olsson

Sigvard och Karin slutar efter 30 år:

Jorden runt 100 gånger med Bjuråkers ambulansen

vas-232-ambulans

Hit till Hudiksvalls sjukhus akutintag har Sigvard och Karin Jonsson åkt många, många gånger. Men nu är det slutkört för deras del.

vas-233-1993

Efter 30 år som entreprenörer i rullande sjukvård avtackades Sigvard och Karin Jonsson på fredagen med blommor av sjukvårdsdirektionens ordförande Björn Forsling.

Bilder ur HT 3 maj 1993 – Roland Hamlin

Karin Jonsson berättar att när det köpte huset bodde Edvin Åsberg här. I ett mindre utrymme i huset bodde telearbetaren 20A15 Edvin Åsberg född i Skärås 3/9 1901. Edvin förblev ogift och avled på Dellengården 18/5 1986.1993 när Sigvard och Karin hade slutat att köra ambulans efter 30 år, sålde de huset och flyttade de till Fönebo. Huset sålde de till Susanne Öst och Patrick Fästh


Ca 1993 – 2006

Eva Öst född From i Delsbo 30/1 1970. Patrick Fästh född i Stockholm 18/4 1962. De bodde här i 13 år. Nu bor Eva i Friggesund och Patrick i Delsbo.
Sedan september 2006 är Anna och Robert Bergström ägare till fastigheten. Anna född Ljungqvist är född 13/12 1977 i Tyresö och Robert är född i Eskilstuna 10/11 1971.

vas-109-206-b

Västansjö 206

 

vas-107-206

Västansjö 206, våren 2015

Västansjö 207

1:8

Gården har varit en så kallad backstuga.
Mangårdsbyggningen uppfördes omkring 1890. Verkstadsbyggnaden uppfördes 1918 efter brand.


Ca 1890 – 1898
41B6 Stenarbetare Fredrik Pettersson – Burgman född 6/11 1852 i Hjulsjö, Örebro län. Inflyttad från Stockholm 1884.Bosatt i Näset, Västansjö, innan han byggde det här huset. Utflyttad till Ås i Delsbo 1898 och därefter till Forsa 1919.
Gift 6/1 1885 med Maria Magdalena Burgman född 26/3 1856 i Näset, Västansjö.
Tre barn:
Hedda 30/1 1878 Gift och utflyttad till Forsa 1895.
Viktor Leonard 24/7 1885 Utflyttad till Hudiksvall 1906
Klara Matilda Margareta 3/3 1898. Utflyttad till Delsbo 1898, sen till Vij 2:4 Hälsingtuna.


1898 – 1903
År 1898 köptes gården av 41B4, Axel Burgman född 5/12 1852 i Näset, Västansjö.
Gift 8/11 1891 med Matilda Elisabeth Ahrnström född 29/10 i Stömne, Delsbo
Fem barn:
Johan Albert 18/11 1893 Utflyttad till Rogsta 1923
Oskar Helge 25/9 1895 Öde okänt
Klara Matilda 3/3 1898 Utflyttad till Rogsta 1923
Erik Alfred 26/11 1899 – 16/1 1909
Maria Elisabet 29/11 1902 Utflyttad till Rogsta 1923
Fadern avled 7/2 1906 Modern och tre barn utflyttad till Rogsta 1923
Enl. uppgift sålde han gården 1903 till A. O. Larsson


Ca 1903 – 50-talet
4B28 Snickare Anders Olov Larsson född i Alsjö, Bjuråker. 18/7 1876 – 15/8 1956.
Gift 15/10 1897 med Anna Glad född i Berge, Bjuråker. 6/2 1872 – 5/7 1952.
Sex barn:
Anders Olof 8/3 1894 Blind – Ante bosatt i gård 412
Lars 10/7 1898 – 22/11 1930
Frida Katarina 13/12 1900 Utflyttad till Forsa 1919. Död 20/1 1921
Tyra Margareta 15/1 1908 Utflyttad till Delsbo 1934. En dotter, Maj – Britt 29/1 1928
Ester Kristina 30/7 1909 – 23/8 1909
Erik Gunnar 21/4 1914 – 15/12 1931


1970-talet – 1983
42G8 Anna Lindberg född Svensson i Tallbacken den 15/7 1913.
Gift 2/6 1935 med flottledsbyggare Erik Gottfrid Lindberg född i Ramsjö/Brännbo den 23/7 1909. De var först bosatta i Norrdala.
Anna Lindberg avled 2/8 1979 och hennes man avled i Åkersberga 29/10 1985
De fick barnen:
Ulla Margareta 15/10 1934
Britt Inger 24/2 1936
Per Roland 11/3 1941
19B23 Även Annas mor Margareta Svensson bor här. Hon var född i Tallbacken 18/3 1886 och avled 21/10 1981.
Nästa ägare


Ca 1983 – 1990

5E18 Elvy Lindgvist gift Westerberg född 22/3 1927 i Brättingberg, Björsarv Bjuråker. Gift med Gunnar Rune Westerberg född 23/5 1927 Bosatta i Bricka
Barn:
Lennart 12/2 1947 Bosatt i Friggesund
Bengt 25/11 1950 Bosatt i Friggesund
Kristina 6/9 1952 Bosatt i Gnarp
Lars 7/5 1956 Bosatt i Friggesund
Ca 1990 – 1999
Därefter ägs fastigheten av Jonas Lindkvist och Marie Brun
Nästa ägare


Ca 1999 – 2005

Sedan kom fastigheten att köpas av Sjular – Nisse Persson och Ola och Maria Persson. De är inte släkt med varandra och ingen av dom bodde i fastigheten utan de hyrde den till Lennart Rosenqvist. Ola och Maria Persson bor nu i fastigheten bredvid.

Sedan sommaren 2005 ägs fastigheten av rörmokaren Björn Löfstrand från Delsbo född 24/11 1973 och Linda Hammarström född 30/3 1973. Hon är uppväxt i Friggesund.
LÖFSTRANDS RÖR Auktoriserat VVS-företag.

vas-113-209

Västansjö 207, våren 2015

 

vas-030-bild-30-talet

En bild från 30-talet

vas-031-brollop
Västansjö 13/10 1907. Brollop mellan Adolf och Hulda Burgman
T. v. bak Per Johan Sundberg och hans hustru Anna Greta Burgman, syster t. brudgummen. I fönstret skymtar brudparets son Hugo.
T. v. sitter brudgummens föräldrar Wilhelm o Anna Burgman. T.h. sitter brudens syskon och far Johan Fredrik Söderlund. Övriga okända.

 

Västansjö 209

f d Burgmans/Skänkens

Ca 1891 – 1923
Här har legat 2-3 hus helt nära varandra. Troligen var det Axel Burgman som byggde ett av husen i början av 1890-talet, det andra byggdes av hans farbror Adolf Burgman.
41B4 Axel Burgman född i Näset den 5/12 1852. Död 7/2 1906. Gift 8/11 1891 med Matilda Elisabeth Arnström född i Stömne den 29/10 1860. Efter makens död flyttade hustrun och barnen till Rogsta 1923.
Fem barn:
Johan Engelbert 18/11 1893 Utflyttad till Rogsta 1923
Oskar Helge 25/9 1895
Klara Matilda 3/3 1898 Utflyttad till Rogsta 1923
Erik Alfred 26/11 1899 – 16/1 1909
Maria Elisabet 29/11 1902 Utflyttad till Rogsta 1923

Troligen var det Axel Burgmans änka som sålde huset till Pehr Persson. Pehr Persson är mera känd som Nirsar-Pelle. Han hyrde ut gården till Skänk-Pelle som bodde här till och från under 20-talet fram till sin död 1931. Här hade han även sin skomakeriverkstad.

Huset var då en mindre torpliknande byggnad i ett plan. Huset stod med gaveln helt nära Sågvägen.

Det fanns två hus på samma tomt


Ca 1907- 1920
41B8 Adolf Burgman född 23/6 1886 Stenarbetare, son till Vilhelm. Burgman i hus 309 i Västansjö.
Gift 13/10 1907 med 47A16 Hulda Söderlund född 28/10 1887, dotter till skomakare K.J. Söderlund i Sörgimma. Död 12/12 1910.
Änkling och omgift 19/7 1914 med 29U2 Johanna Kristina Lundqvist född 14/7 1893, dotter till kolaren K.J. Lundqvist i Fönebo. Familjen utflyttad till Harmånger 1920
Barn:
Hugo 19/3 1907 Efter 1920 kom han att bo hos sin farfar Axel Burgman i gård 306. Sedan gift och bosatt här från 1934
Artur Adolf 17/11 1914. Utfl. t. Harmånger 1920
Alfred Vilhelm 15/1 1917 Utfl. t. Harmånger 1920
Axel Arvid 22/2 1918 Utfl. t. Harmånger 1920


Ca 1934-1938
41B9 sonen Hugo Burgman född 19/3 1907, kom att bo i den här fastigheten sedan han gift sig den 28/19 1934 med Anna Schavon född 15/2 1907 i Bergsjö. Hans farfar Wilhelm Burgman kom att bo här sista tiden och han avled 4/10 1934.
Hela familjen utflyttad till Bergsjö 1938
Barn:
Ingegerd 12/12 1927 Utfl. t. Bergsjö 1938.
Astrid 27/11 1937. Utfl. t. Bergsjö 1938. Hon är bosatt i Forsa

 

vas-032-hugo-hanna-burgman
Hugo och Hanna Burgman med dottern Ingegerd Brudparet Hugo Burgman och Anna Schavon
T.v. Hugos far, Wilhelm Burgman och en okänd person

vas-033-brollop-hugo-anna

 

Brudparet Hanna och Hugo Burgman

 

Det ohyggliga dådet i Bjuråker. Ett tragiskt slut på ett tragiskt liv
7F14 Pehr Jonsson – Skänk 5/9 1879 – 28/10 1931 Uppväxt i Ramsjö, ogift.

 

Saxat ut tidningen 1932
Han var en våldsman och en vilding, det är vad man med full sanning kan säga om honom. Dock hade han nog även kunnat bli till heder istället för till skam, ty han var väl rustad av naturen, mycket begåvad och hade något visst över sig, något som fick ytterligare relief genom hans manligt ståtliga gestalt.
Han var en vacker karl och hade kunnat bli en stark och, i vad han slagit sig på, skicklig man. Men obändigheten i hela hans läggning och natur fick överhand, och så blev han en farlig karl. Man kunde se det då han blev retad. Hans ögon drogo ihop sig till smala springor och blicken stack som en orms på samma gång som hela ansiktet liksom spetsades till ett enda hemskt hotande uttryck. Han måste ha sett förfärlig ut när han kom mot Helga och hon i sin förfäran körde armarna genom de båda rutorna för att påkalla hjälp eller söka taga sig ut.
…(texten saknas) sköt han av sig flera fingrar på ena handen. Senare blev han av med ena ögat – ett skott gick bakåt och ögat var förlorat. Lemlästad blev han genom sina bravader gång efter annan.
Så blev det också på Hedvigsfors i början av 1900-talet. Det hade varit auktion där och det hade gått stojigt och bråkigt till vid densamma. Skänk var där och lurade på en intill auktionsgården boende arbetare vid namn Hellberg, som var fullt på det klara med anfallsplanerna mot honom, samlat andra uppe hos sig till försvar. Det sköts från båda håll, och då Skänk i skymningen syntes komma smygande upp mot gårdarna träffades han i ena benet av ett skott som sänkte honom till marken. Hans kamrater som sett honom falla, bådo att få komma upp för att hämta liket, och så avblåstes striden. Död var han ej, men så illa sårad att benet måste amputeras på honom.
Hädanefter var Skänk så illa åtgången att det omöjliggjorde fortsatta upptåg. Han lärde sig skomakeri och arbetade som skomakare först i Ramsjö och sedan i Västansjö. Men överallt och alltjämt var det hetsigheter omkring honom. Han slog sig nämligen nu samtidigt på lönnbränning och var flera gånger tilltalad och dömd härför.

Under de senaste åren arbetade han i det stora hela lugnt och ordentligt med sitt skomakeri – och en skicklig skomakare var han. Men så ville olyckan, att han i fjol våras fick sitt enda öga – det andra var ersatt av ett emaljöga – angripet av sjukdom, möjligen på rund av träspritförgiftning. Han fick synen så nersatt, att han ej kunde bedriva sitt yrke. Det var nog början till det hemska slutet för en man med så farliga anlag som han. Efter en tids vård på Serafimerlasarettets i Stockholm ögonklinik förbättrades visserligen ögat om och långsamt men dock så att av allt att döma hade med tiden fått synen åter, men innan dess kommo åter de mörka krafterna att få honom i sitt våld.
I vintras flyttade han tillbaka till fädernegården i Ramsjö som efter föräldrarnas bortflyttning till Delsbo först innehades av en broder, men sedan denne köpt sig ett hemman i Ramsjö övertogs av honom. Men kort efter hans ditflyttning nedbrann gården – så som Skänk var känd, var det visserligen ej att förvåna. Efter branden återvände han till den av honom förut förhyrda stugan i Västansjö, som fortfarande var tillgänglig.
Brandskadan hade nu givit honom medel att betala sina skulder och han hade väl åtskilligt över samt sin pension som hel invalid. Han underkastade stugan en välbehövlig reparation, och det såg som att allt skulle ordna sig.
Sedan länge hade han en trogen och uppoffrande hjälparinna i Helga Persson från Ramsjö, vilkens framlidne fader var Skänks kusin. Hon hade varje vecka under lång tid kommit cyklande till honom med lite av varje, städat och lagat mat åt honom, tagit med sig tvätt o. s. v. trots att hon hade hemmet i Ramsjö att sköta.

Det torde ha varit svartsjuka som väckte hans onda instinkter till liv. Trots att han var 52 år och hon endast 25 hade han tydligen avsett att hon skulle komma och bo hos honom och i den tanken gjort stugan i ordning. Men hon som efter vad man nu vet var fäst sig vid en annan, har tydligen nekat, och så har han börja ruva på hämndtankar och samtidigt tycks det börjat förfalla till sitt forna liv. Det blev vanligt med nattliga samlingar och fylleri hos honom, och härunder har väl hans ruvande onda tankar fått allt starkare makt över honom. I förra veckan var han upp till Ramsjö, då han fällde yttrande om att här skulle komma att ske något som lände skulle låta tala om sig. Under alla förhållanden synes framgå att han förberett sitt dåd.
För fjorton dagar sedan hade han bett en granne att få låna dennes revolver, men han hade fått nej till sin begäran. Hos en annan granne hade han emellertid lånat en såg att såga järn med, och det är tydligen med hjälp av denna han sågat pipan på sitt gamla Remingtongevär och förvandlat detta till ett pistolliknande vapen. Han hade ock under dessa samma dagar hållit på att provskjuta med mordvapnet. Möjligen var det hans tanke att utföra dådet när han begav sig till Ramsjö, men att han då ej kom i tillfälle därtill. Och så skedde det i onsdags då Helga kom och gjorde höststöket åt honom. Medkänslan är djup med mördades olyckliga förtvivlade moder och övriga närmaste liksom med mördarens gamla hederliga föräldrar och båda präktiga och skötsamma syskon.

 

 

HT 3/12 1932
Spritfabrik avslöjad i Bjuråker
Fjärdingsman Brink i Bricka, Bjuråker hade på grund av vissa förhållanden sedan någon tid haft liksom en aning om att det kanske torde löna sig med en liten skogspromenad i trakterna.. Han gav sig följaktligen ut och hur han än strövade och letade i skogen gjorde han till slut mycket riktigt ett synnerligen fint fynd vid Djupdal ungefär mitt emellan Västansjö och Ramsjö. Han fann här en mycket väl anordnad spritfabrik med fullständig apparat med en 50 liters mjölkflaska – för övrigt härstammande från Bjuråkers mejeri – och kylanordning med kopparspiral.
Av platsens synnerligen tilltrampade tillstånd och anordningarna i övrigt synes att fabriken varit flitigt anlitad. Och som den bottensats mäsk, som fanns i flaskan var färsk framgick också att det inte varit så länge sedan sista brygden gjordes. Antagligen har det varit tiden före en bal, som för ungefär en månad sedan hölls i Friggesund och under vilken det på nattsidan blev ovanligt mycket fylleri. Det är också åtskilligt, som gör det troligt att den funna apparaten är de som den sorgligt beryktade mördaren och självmördaren Per Jonsson – Skänk i Västansjö – som bekant en känd hembrännare – använde för sin tillverkning.
Misstankarna om vilka det är som fortsatt bränningen, äro riktade åt ett mycket bestämt håll.

 

vas-034-orr-helga

Den mördade Helga Persson

vas-035-orr-helga-med-dotter
Orr – Helga Persson med dottern Sigrid

 

4H40 Helga Persson född i Ramsjö den 6/7 1906. Mördad 28/10 1931
Helgas dotter, Sigrid född 15/3 1928. Utflyttad till Ljusdal 1936. Hon är en glad och positiv person som är bosatt i Hennan. Hon berättar att huset de bodde i som brann ner 1936.

Ca 1934 – 1947

Vi flyttade hit omkring 1933 -34 säger sonen Göte som är född här. Omkring 1947 flyttade vi till Tomtens, hus 232 B.
28G22 Per Berg född 29/8 1904 i kyrkbyn Gift 14/6 1936 med Hilma Wik född i Gnarp 29/9 1892
Två barn:
Johan Erling 18/10 1919 Utflyttad till Njurunda 1942
Göte 19/8 1934 Han bor i Delsbo
Skänkens hus rivs


Ca 1947 – 1950

De flyttade hit från mejeriet, gård 137, där de varit bosatta en tid. Per Erik Svensk rev den gamla byggnaden och byggde upp ett nytt hus. Skänkens hus låg helt nära sågvägen med gaveln mot vägen.

Övervåningen hyrde han ut till Axel Norling.

25C33 Per Erik Svensk född i Svedjebo den 5/1 1894.
Gift 29/10 1933 med Brita Fredin, från Ramsjö född 22/7 1913.
Två barn:
Viktor 20/5 1933
Olle 19/1 1940


Härifrån flyttade Per – Erik Svensk till Bölanders, gård 203. Fastigheten köpte landbonn från Moviken

Norlings hyrde övervåningen
35G102 Axel Norling född 1912 i Haverö, V.- norrland.
Gift 1941 med 35G60 Karin Eriksson född 1916 i Västansjö 8.3.
Barn:
Per 23/1 1944 Bosatt i Norrbo
Åke 4/7 1945
Stig 25/12 1958. Han öppnade en handelsträdgård vid kyrkbyn i Bjuråker våren 2008.

 


Ca 1950 – 1969

Landbons från Moviken
vas-o36-j-eriksson
Landbonns paret Johan och Elisabet Eriksson
1950 inflyttar landbons från Moviken De hade innehaft jordbruket där sedan 1931.
24E1 Johan Eriksson född 12/6 1887 i Ovanåker. Död här 23/3 1969.
Gift 31/10 1910 med Elisabet Persson född 2/9 1882, i Knåda, Ovanåker. Död 14/5 1957
Troligtvis bodde ingen av barnen här.
Tio barn:
Hildur Kristina 20/5 1909 Gift 1934 med Lars Hansson (Hjältens ) i Tå
Sigfrid 17/4 1912 Gift 1935 m. Ingrid Hansson från Moviken. Arrendator i Anderbo
Artur 13/4 1914 Gift 1947 m. Henny Beda Margareta Hammar. Bosatta i Moviken
Elsa Linnéa 23/9 1915 Utfl t. Sthlm 1941
Erik Hilding 21/4 1918
Ella Margareta 15/8 1919 Utfl.t. Trönö 1919
Ester Maria 19/12 1920 Utfl. t. Sthlm. 1944
Elin Gunborg 4/10 1922 Gift 1945 m. Gustaf Ingvar Westerberg i Bricka
Märta Alice 16/9 1924
Aina Elisabet 12/7 1926 Utfl. t. Sthlm. 1945


Ca 1969 – 1970

49E11 Svante Lund född i Norr Lia 6/8 1915. Gift 29/10 1966 med Anna Valborg Elisabet född 21/11 1910 i Askeryd i Småland. Hon avled 3/11 1989.
En tid efter hustruns död flyttade Svante till Bjamsväg 2, i Friggesund. Han avled 9/7 2000.


Ca 1970 – 197.

Hitflyttade från Ramsjö Erik Johan Persson född i Delsbo 31/1 1907 Gift 23/6 1943 med Edla från Berge född 19/5 1917.
De flyttade härifrån till Delsbo där Erik Johan avled 22/1 1996 och Edla 17/4 1993

Nuvarande ägare har bott här sedan 1990
1990 köpte Ola och Maria Persson huset av Svante Lund. De hade tidigare bott i Hudiksvall
Ola Persson född 29/4 1961 är uppväxt i Brännås. Hustrun Maria är född Nilsson i Stockholm den 13/4 1966. Hon växte upp i Norrhavra i Bjuråker.

vas-111-207

Västansjö 209, våren 2015

 

 

vas-036-karin-backman-m-fl

Utanför hus 210 sitter i mitten Karin Backman omgiven av Hilma och Per Berg
och deras glade son Göte. I bakgrunden ser vi Skänkens där familjen Berg bodde.


Västansjö 210

16:15
På 1930 och 40-talet ägdes troligen fastigheten av Jonas Dahlström som hyrde ut bostäderna i huset. Hur det var dessförinnan är okänt i nuläget

 

Norra lägenheten
1A12 Erik Eriksson, Nörjan kallad, född i Avholm 26/9 1878. Han förblev ogift och avled 19/1 1957. Han var sammanboende med 34B9 änkan Karin Olsdotter, Backman född i kyrkbyn s3, Bjuråker den 20/2 1878. Änka sedan 1919 efter Anders Erik Andersson – Backman i Västansjö 405. Mor till Valfrid Backman. Hon avled i Friggesund 16/7 1965.
12A16 Kristina Sundberg f. Bohjort, Född 12/10 1881 i Bergsjö, gift 1904 med Jon Erik Sundberg. Hushållerska till Per Olof Staf, åren 1937 – 1941. Död i här 20/12 1954


De bodde gratis

Elin Kristina Landgren född i Norrbo 31/7 1910. Gift med Gustav den 28/3 1943 Hon avled 4/9 1978. Saknar uppgifter om Gustav. De bodde gratis här en medan Gustav rustade huset säger de som minns. Storstina som hon kallades var sängliggande.


Södra lägenheten

Ca 1939 – 1948
Fredins flyttade hit från Olas, gård 512 i slutet av 30 – eller i början av 40-talet. Per Fredin och Nörjan var släkt med varandra. Per Fredin hade vid en olycka kapat av sig en hand. För att dölja sitt handikapp hade han tillverkat en hand av trä som var överdragen med en handske.
7E32 Pehr Fredin född i Lia 8/6 1873. Död 5/3 1947. Gift 11/2 1945 med (7F12) Brita Andersson 18/2 1895, dotter till torpare A. Andersson i Svaltorpet, Bjuråker
Fosterdotter
19H23 Elsa Larsson född 9/5 1938 Hon var nio månader när de tog henne som fosterdotter. Sedan Pehr Fredin avlidit av en hjärtattack vid köksbordet 1947, fick Elsa komma till 66B4 Karin Fredin och Axel Högberg i Skålsvedja, där hon sedan växte upp. Elsa blev gift med Sven-Olov Rådström i Näsviken.
Sedan hustrun Brita Fredin blivit änka 1947 och Ernst Källman blivit änkeman 1948 flyttade Brita till Ernst Källman i gård 621. Brita avled 4/6 1978.
48F7 Döpar-Johan Larsson född 5/4 1889 i gården Döpars, Björsarv s10. Bonde i Björsarv s10 och nr 2. Död 1/3 1982. Gift 26/3 1911 med 19B16 Karin Ring född 26/12 1876 i Tallbacken. Död 12/8 1936
Omgift 16/12 1944 med Gertrud Persson född i Norrdala den 9/2 1899. Död 28/9 1984
Tre barn:
Lars Ivar 4/7 1912 – 6/3 1969
Ulla Viola 13/4 1938 – 30/5 2000
Uno 1/4 1941 – 21/3 1972
1981 avled makarna Jonas och Alma Dahlström som varit ägare till fastigheten. Troligen är det efter deras död som Sigvard och Karin Jonsson köpte fastigheten. De ägde den till Juni 2007 då de sålde den till Michal Slezak
Michal Tomasz Slezak född 18/1 1978 sålde fastigheten år 2010 till Fredrik Saarela född 23/1 1979.

vas-108-210

Västansjö 210, våren 2015

 

Västansjö 211 f.d. Göta Sparresäter

Mangårdsbyggnaden uppförd 1888. Verkstadsbyggnaden omkring 1870.1892 köpte Vilhelm Sundberg gården av Micael Forsner

 

Ca 1888 – 1892
F.d. Kronolänsman Michael Forsner född 1841 i Hälsingtuna. Ogift
Ca 1892 – 1941
Plåtslageri under ett halvt sekel
59E2 Plåtslagare Vilhelm Sundberg född 4/11 1860 i Karlskoga. Död 18/2 1941
Gift 3/12 1892 med Brita Pehrsdotter född 30/9 1861 i Valbo, Gävle. Död 14/4 1938
Tre barn
Anna 22/2 1894 Sömmerska i gård 135. En dotter, Rut 1919 Gift med Helhge Eklund som byggde Macken i Västansjö
Hjalmar 18/12 1896 Tapetserare i Ede. Gift 1938 med Anna Larsson
Vilhelm 16/3 1899 Utflyttad till Torsåker 1928


Ca 1941 – 1969

243A 24 Stenarbetare Carl Edvard Krantz född i Svedjebo den 25/12 1891. Gift 10/8 1919 med Julia Jonsdotter född i Tomtens, Västansjö 232, den 18/10 1895. De flyttade till Iggesund där hustrun Julia avled den 19/7 1974 och maken Carl Edvard avled den 27/2 1982
Fyra barn
Tekla Linnéa 23/9 1918 Gift 1939 med Gustaf Albert Tysk. Utflyttade till Järvsö 1943
Karl Tore 20/12 1919 Utflyttad till Njutånger 1944
Karin Gunhild 4/7 1921 – 17/8 1921
Stig Astor 30/10 1925 Utflyttad till Stockholm 1944


Ca 1969 – 1970

Edit Holm med make ägde fastigheten omkring ett år


Sedan 1970

Göta bekräftar att hon köpt fastigheten 1970 av Edit Holm. Före Holms ägdes fastigheten av Krantz och dessförinnan av plåtslagare Vilhelm Sundberg berättar Göta.
Lärarinnan Göta Sparresäter född 16/3 1920 i Tranås. Maken Karl Axel Arne Sparresäter var född 29/1 1920 i Väla, Västergötland. Han avled i Stockholm 1981.
1969 flyttade Göta Sparresäter och barnen till Hudiksvall.
Två barn:
Karin 10/2 1956 i Bromma Hon är bosatt i Hudiksvall
Lena 20/11 1958 i Bromma. Hon är gift och bosatt i Umeå.

vas-112-211

Västansjö 211, våren 2015

 

Västansjö 212

16:19


Ca 1980 – 1987

Huset byggde Syl-John 1980 till sin dotter Britt Marie och mågen Roland Åsberg, som nu är bosatta och ägare till Syl-gården, Västansjö 138. År 1987 sålde huset till Sjular – Nilsse och Eva Persson


Ca 1987 – 2009

7N12 Nisse Persson född 28/5 1932 i Norrväna, och hans hustru Eva Persson – Ovik född 27/9 1948. De har även ägt Blind – Antes hus, Västansjö 412, som de sålde till Tore och Ingrid Svensson liksom Västansjö 207.


År 2009
sålde de den här fastigheten till Barbro och Edgar Lycksell. Nisse och Eva Persson är bosatta i Norrköping.
Hösten 2009 – Hösten 2010
Dessa båda trevliga och kreativa personer, Edgar född i Lycksele 24/1 1940 och Barbro född i Karlskrona 18/3 1946, lämnade Västansjö i oktober 2010. De har nu flyttat till Hassela där de hittat en bättre lämpad fastighet för sina utställningshundar som behöver gott om utrymme, något som de tyvärr saknade vid den här fastigheten.
Nya ägare till fastigheten är, Daniel Avelin 19800312 och Maria Wahlström 19760729. Båda från Skogås.

vas-122-212

 

Västansjö 212

16:18

Gården byggdes 1986-87
Det var Gertruds tidigare make Jonas Jonsson, Syl-John kallad, som byggde huset.
18N42 Bergsjö släktbok. Gertrud Maria Karlsson kommer från Bergsjö men är född i Hassela 8/4 1933. Dotter till Gertrud Kristina född Nord och Nils Bertil Karlsson, bonde i Gamsäter 7:9 och Åkern 3:2, Bergsjö. Gertrud var tidigare gift och bosatt i gården Syls, Västansjö 138, som nu ägs av dottern Britt-Marie och maken Roland Åsberg.

vas-123-215

Västansjö 215, våren 2015

 

Västansjö 308 Villa Fagerhult

16:14

 

Ca 1878 – 1922
Mangårdsbyggnaden är uppförd 1929. Flygeln, ett gammalt soldattorp hitflyttat 1897. Ett magasin byggdes 1930 och en gäststuga 1934.

34B4 Skräddare Johan Backman född 26/4 1845 i Avholm. Död 16/2 1922.Gift 18/8 1878 med Carin Ersdotter född 14/3 1856 i Näset, Västansjö. Utflyttad till Hälsingtuna 1930. Hennes son, styvson Anders Erik Andersson född 4/11 1874.

34B9 Styvson Anders Erik Andersson – Backman född 4/11 1874 i Näset, Västansjö. Familjen flyttade till Umeå 27/8 1909 där Anders Erik är fanjunkare vid Västerbottens regemente där han avlider i lunginflammation 26/6 1919. Den 10/10 1919 återvänder modern och barnen till Västansjö och 1921 flyttar de till Sörlia.
Gift 4/1 1897 med Karin Olsdotter född 20/2 1878 i Kyrkbyn s3.
Två barn:
Johan Albert 23/9 1895 Gift och frånskild 1942. Bosatt i Västansjö 1:15 Utfl. t Hudik 1942.
Valfrid Backman 13/6 1897 Han blev en känd folkskollärare mellan 1921 – 1960 i Lia skola.
Gift 7/5 1925 med Elsa Hållander född 30/6 1899 i Grundsunda, Västernorrland. Hon var lärarinna i Lia i 37 år.

vas-037-familjen-backman

Fam. Backman. Anders Erik o Karin (Kalla) Backman, barn Valfrid och Johan Albert

 

Olyckan vid sågen
År 1906 när Valfrid Backman var 9 år förlorade han sitt vänstra ben vid sågen i Västansjö. Han hade just fått en ny blåblus och när han stod invid sågens vattenhjul, fastnade blåblusen och han slungades upp i luften varvid ena benet slog emot en bjälke med sådan kraft att benet gick av. I hela 13 år måste han använda en eller två kryckor. Trots sitt handikapp deltog han med liv och lust i gymnasisternas idrottstävlingar och blev snart en farlig konkurrent bland sina ”tvåbenta” kamrater. År 1917 slog han igenom som idrottsman genom att med hjälp av krycka och käpp klara 1.45 i höjdhopp, spela back i ett fotbollslag och klara magisterprov i simning.
1918 hade ryktet om den duktige gymnasisten nått konstnären Bruno Liljefors som beslutar skänka 500 kronor som bidrag till inköp av ett konstgjort ben. Sedan Backman fått sitt ben måste han upphöra med fotboll och höjdhopp, däremot blev hans dröm sann att få kunna åka skidor.
1924 deltog han i en av skolstyrelsen för lärare och lärarinnor anordnad skidkurs i Sollefteå. Ledarna uttryckte sin beundran för Backman som kunde delta i ofta krävande övningar bland klippor och stup, i synnerhet som övningarna började kl. 8 på morgonen och slutade vid 4-tiden och pågick i 8 dagar.
Sitt stora intresse för skidåkning ledde till att Backman som ordförande i Bjuråkers skidklubb, anordnade kurser i skidutbildning och skidslöjd.
Valfrid Backman var även en skicklig skytt

 

Backadassingar
Valfrid Backman berättar i ett tidningsreportage från 1949, att när hans farfar begravdes 1922, bjöds det på gravöl, men en bonde lät hälsa att han inte ville ha något att göra med Backadassingar. Backadassingar var jordlösa och ibland mindre bemedlade, som var bosatta i nedre delen av byn. Jag är själv en backadassing skriver Valfrid Backman

 

 

vas-038-villa-fagerhult

Villa Fagerhult med paret Gerda och Erik Waldenström

 

 

Redaktör Erik Waldenström född 9/12 1870, son till Rådman Wilhelm Waldenström och hans hustru Theresia född Cöster. Gift 1912 med Gerda Westerlund 29/5 1877 – 7/10 1948
Waldenström beskrivs som reslig, respektingivande och väldig i sin yttre gestalt. Den som vill läsa mer om paret Waldenström kan göra det i redaktör Bror Jonssons minnesskrift om Erik Waldenström från 1971.
Erik Waldenström avled den 14 november 1949.
Erik Waldenström IN MEMORIAM 15/9 1949 av Bror Jonsson
Som 18-åring blev Waldenström student i Hudiksvall och reste samma år till Uppsala, där han studerade humaniora och avlade Stili latini progadie filosofico. Han studerade sedan bl.a. estetik, litteraturhistoria, nordiska språk och franska.
Efter studieåren kom Waldenström snart in på journalistyrket. Det var 1896 eller 1897 han blev medarbetare i en Malmötidning som hette Södra Sverige. I sekelskiftet fick han anställning på Sundsvalls-Posten, där han efter ett par års tjänst blev redaktionssekreterare. Under sex eller sju år till 1912 var han sedan redaktionssekreterare på Hudiksvalls-Posten. Han tillträdde därefter tjänsten som chefsredaktör för Västgöta Dals Tidning i Värnersborg, och innehade den till 1918. Han vistades därefter några månader i Stockholm och sysslade med arkivstudier i riksdagens bibliotek för en planerad historik över riksdagen. Det var samma år som Hudiksvallstidningen nybildades och dess styrelse sökte en ny redaktör. Valet föll på Waldenström som antog erbjudandet, och som sedan med avbrott för ett par år som redaktör för Bollnäs Tidning, varit medarbetare i Hudiksvalls-Tidningen under alla år, ett långt och troget medarbetarskap som avbröts först för några veckor sedan. Han har betecknats som en av de främsta bland den gamla skolans journalister. Som journalist var han vid sin bortgång en av vårt lands äldsta, kanske den äldste. Han har varit tidningsman under 52 eller 53 år i följd.
Tillsammans med sin maka, fru Gerda Waldenström, var han som bekant med och bildade Norra Hälsinglands djurskyddsförening, vars kassör han var under alla år och fortfarande vid sin död.
Närmast sörjdes den bortgångne av syskon, syskonbarn och fröken Ingrid Larsson som sedan en längre tid varit hans föreståndarinna.


 

vas-282-wald-fam
Detta är Hudiksvall och rådman tillika häradshövding Vilhelm Waldenström med hustru Teresia omgivna av sina fem barn och två mågar. Huset klarade den stora branden i Hudiksvall 1878, men är nu rivet. Huset låg där biografen nu ligger på Drottninggatan 1.
Från vänster: Rådman W. Sebardt, Elsa f. Waldenström, Anna Waldenström, Erik Waldenström, Maria Waldenström och häradshövding Hagander, sittande Wilhelmina Waldenström. Bild ur familjealbum, gåva av nya ägaren Berit Hed.

Rådman Vilhelm Waldenström född 27/5 1831 i Luleå, Norrbotten. Död 10/1 1916
Gift 31/10 1865 med Teresia Köster född 4/9 1840 i Gävle Död 8/2 1918
Sju barn:
Vilhelmina 14/8 1866 Gift 20/6 1889 med Ing. Sten Olof Kjellström i Stockholm
Maria 19/2 1869 Gift 20/5 1890 med häradshövding Johan Hagander i Ljusdal
Erik 9/12 1870 Redaktör bosatt i Västansjö, Bjuråker. Gift med Gerda
Johan Gunnar 21/2 1873 – 5/8 1873
Elsa 19/5 1874 Gift 19/10 med rådman Wilhelm Sebardt i Stockholm
Katrina Kristina Elisabeth 2/8 1875 – 6/2 1881
Anna 27/10 1878 Ogift. Död i Stockholm 27/12 1965

 

vas-039-erik-waldenstrom
Erik Waldenström 1870 – 1949

 

HT 24 maj 1947
Gerda Waldenström 70 år
Hennes gestalt är späd och bräcklig, märkt av plågor och värk, och endast mödosamt kan hon förflytta sig med hjälp av kryckor. Hon utstrålar en andlig kraft och myndighet, som inger respekt men ändå är tilldragande.
Gerda Charlotta Waldenström, född Westerlund i Tierp i Uppland 29 maj 1877. Hon är dotter till byggmästaren Olof Westerlund och dennes maka, Josefin, född Blom. Fadern hade ett större jordbruk i Tierp men flyttade när dottern var blott fyra år med sin familj till Håtuna, där han köpte Hammarby egendom av Uppsala akademi.
Hon var yngst av åtta syskon, alla dog utom hon. Som sjuttonåring genomgick hon Ateneums skolköksseminarium och utbildade sig till skolkökslärarinna. Det var ett av de första skolköksseminarier som fanns i landet, och det skapades av fröken Stina Jansson, sedermera fru Rodenstam, maka till den kände läroverksadjunkten Frans Rodenstam. Det var också det året som fru Waldenström kom till Hälsingland första gången. Hon vistades som gäst hos de nygifta makarna Rodenstam i Hudiksvall en hel månad.
Åren 1907 – 1913 var hon redaktör i Sigtuna, med undantag för det sista året, då maken skötte tjänsten.
Sigtuna Nya Tidning hade ett mycket primitivt tryckeri. En gammal fröken, som vi kallade, ”faktorn”, satt vid kasten hela dagarna och satte tidningen för hand. Varenda tidning manglades för hand, och faktorn var både sättare, ombytare och tryckare i en person. Till hjälpreda hade hon endast en ung flicka och många gånger måste chefredaktören själv hjälpa till med manglingen. Tidningen kom ut en gång i veckan, om fredagarna. På redaktionen var fru Waldenström ensam och hon skötte räkenskaperna på egen hand.

vas-283-w-lunds

Gerdas föräldrar, Olof Westerlund med maka.Bild ur hennes eget album, gåva av nya ägaren Berit Hed.

vas-284-gerda-w

Längst ut till höger. Gerda har varit tända vid ett okänt bröllop 1903. Bild ur hennes eget album, gåva av nya ägaren Berit Hed.

vas-285-gerda-w

Gerda som ung sittande i sitt flickrum. Bild ur hennes eget album, gåva av nya ägaren Berit Hed.

Till Hälsingland
Tillsammans med en madame Sissak Bardispanian, då bosatt i Sigtuna, tidigare gift med en armenier, journalist och skådespelerska, reste fru Waldenström eller rättare fröken Westerlund sommaren 1911 upp till Delsbo och fäbodarna. De bodde först på Nyvallen och sedan på Lillvallen. Det var f. ö. det året som dåvarande redaktionssekreteraren på Hudiksvallsposten, Erik Waldenström utgav sin bok, I Helsingeskogar. Waldenström bodde samma sommar i en stuga på Nyvallen och sammanträffade med de båda väninnorna.

Varken han eller jag var så starka eller lyckliga, men sedan jag blev gift och fick något att leva för, blev livet annorlunda, fick större mening och innehåll, säger fru Waldenström.


Djurskyddsföreningen startade 1936

Denna förening tillkom på fru Waldenströms initiativ hösten 1936. Hon ensam fick ihop hundra medlemmar redan från starten och snart kunde föreningens verksamhet att börja. När hon kom till Hälsingland fick hon höra talas om flera upprörande fall av djurplågeri, i synnerhet hästplågeri, och hon ansåg att något måste göras.

 

Vi hade inga pengar, inte ett öre. Men vi tillsatte en inspektör, som skulle inspektera skogshästarna. Och vi hade tur, vi fick in pengar, så att vi kunde avlöna en heltidsanställd inspektör, som varje dag under vintersäsongen for omkring och inspekterade hästarna.

 

En svenska i England, fru Steinmetz, donerade 19.300 kr till föreningen redan året efter starten. Och sedan har föreningen fått hjälp på många sätt. Länsstyrelsen och landsfiskalerna har varit till stor hjälp, liksom min make, som på senare tid ofta fått arbeta i mitt ställe.
I vintras fick fru Waldenström ett offentligt erkännande för sitt arbete inom djurskyddet. Föreningen hade årssammanträde i hennes sjukrum, där hon vårdas på hemmet för kroniskt sjuka i Bergsjö och efteråt överlämnades till henne vid en enkel högtidlighet Svenska Allmänna Djurskyddsföreningens medalj.
Gerda Walldenström avled den 7 oktober 1948.
Gerda Waldenström blev i ungdomen avporträtterad i olja av Bruno Liljefors. Maken Erik Waldenström är även han avporträtterad i olja av John Sten

vas-040-garden-fagerhult
Bild ur,Minnesskrift om Waldenström.

 

Fagerhult
Fagerhult, så kallade makarna det gamla soldattorpet. Det Waldenstömska hemmet var en kär tillflyktsort för konstnärer och författare med anknytning till hälsingland. Waldenström kunde konsten att konversera, särskild vikt lade han vid bordskonversationen. En som fick erfara detta var grannflickan Ingrid Larsson som gjorde det möjligt för makarna att kunna ta emot gäster och bjuda dem på förplägnad.

 

Sommarparadiset i Brunkänge
I Brunkänge hade makarna köpt det gamla Sjöndinska torpet som sommarställe. Ingrid minns vistelsen där varje sommar som någonting efterlängtat och underbart. Men hon minns också hur hon fruktade roddturerna dit från Västansjöviken. Waldenström hade en riktig båt och han var en god roddare. Men man måste ro i fyra timmar för att komma fram, och man kan lätt förstå att den unga flickan blev förskräckt när det började blåsa. Båten var ju lastad med en mängd förnödenheter och redskap av olika slag för sommaren, och redan när de skulle börja den långa roddturen nådde vattnet ända upp till relingen.
En gång blev det ett riktigt blåsväder. Waldenström satt som vanligt vid det ena årparet och Ingrid vid det andra. De skummande vågorna blev allt högre och slog in i båten, när de befann sig mitt ute på Dellen. Situationen verkade synnerligen hotfull. Ingrid började gråta. – Inte ska Ingrid vara rädd, när jag är med sa Waldenström.

Under dessa roddturer gjorde man oftast uppehåll i Ora, där Waldenström brukade ta sig ett uppfriskande dopp, innan man fortsatte till Brunkänge.

År 1943 sålde Waldenström sitt sommarparadis i Brunkänge till Rosa och Lars Friberg.
Hemhjälpen Ingrid Larsson från Nirsans, gård 508, är gift med Roald Kirkeeng, och de är bosatta här på gården Fagerhult

vas-252-ing-roald

Bröllopet stod i Bjuråkers kyrka den 13 september 1953.
44B50 Ingrid Larsson född 25/11 1924. Hon avled 28/6 2015.
Gift 13/9 1953 med Roald Kirkeeng född 5/8 1923 i Norge. Närmare bestämt i Målselv som ligger mellan Narvik och Tromsö i norra Norge. Roald avled den 13 maj 2015.
År 1968 fick gården sitt nuvarande utseende. De båda fristående byggnaderna blev då sammanbyggda och badrum med kommunalt vatten och avlopp blev indraget.
Redan 2003 kunde de fira sin guldbröllopsdag.

vas-253-ingrid-roald

Andra världskriget och slumpen förde Roald Kirkeeng från Norge och Ingrid Larsson från Västansjö i Bjuråker samman. Och kärleken har hållit i sig, i dag firar den nämligen guldbröllopsdag.  Bild ur HT den 13 september 2003. Text och foto Inge Gard

Efter makarna Kirkeengs bortgång ägs gården av Berit Hed, född 3/8 1945 och uppväxt hos Nirsans Västansjö 508.

 

HT 13/9 2003
Roald flydde från kriget rakt i armarna på Ingrid
När de norska krigsflyktingarna var på väg till baracken efter dagens slit i skogen upptäckte de ett tält bland stammarna. Och två unga flickor som vinkade.
En av flickorna var den då 19-åriga Ingrid Larsson från Västansjö och en av gästarbetarna från Norge var jämngamle Roald Kirkeeng. Han hade flytt undan de tyska ockupanterna hemma i Norge och försörjde sig på tillfälligt skogsarbete nära Furuberg. Ingrid arbetade som piga åt gamle HT-redaktören Waldenström och var ute för att plocka hallon till redaktörens hushåll.
På kvällen blev flickorna inbjudna till dans intill skogsarbetarnas baracker och Ingrid fastnade för den blyge norske gutten som inte vågade bjuda upp. Året var 1943 och andra världskriget rasade för fullt.
Men det gick många turer innan de tu blev ett inför kommunister Bertil Lindgren och hela församlingen i Bjuråkers kyrka den 13 september 1953. Roald han flytta hem till Norge efter krigsslutet och det var först efter en inbjudan från Ingrid som han tog beslutet att flytta till Sverige.
Roald var bara 17 år när han beslutade tillsammans med fem kamrater att fly till Sverige för att undvika inkallelse till tysk krigstjänst. Det blev en strapatsrik flykt över ödsliga fjällvidder. En vägvisare följde med till svenska gränsen och i höjd med Treriksröset tog de klivet över till friheten. En våldsam snöstorm höll dock på att sätta punkt för äventyret. Flyktingarna hamnade på villospår och räddningen blev en raststuga som de av en ren slump råkade passera.
Vi hade nog inte klarat oss annars, säger Roald, som under tiden i Sverige hann med att utbilda sig till elektriker vid sidan av perioder med skogsarbete för att klara uppehället.
Livsavgörande
Det högst tillfälliga besöket i Furuberg 1943 visade sig dock bli livsavgörande för både den unga pigan och den unge flyktingen. Jag har aldrig ångrat att flyttade till Ingrid i Sverige, säger Roald och kramar om sin hustru.
De bor fortfarande kvar på gård i Västansjö som ägdes av redaktören Erik Waldenström och där Ingrid tjänade piga. Hon ärvde så småningom huset och dit flyttade Roald 1952 när paret förlovade sig. Född och uppväxt är hon också i samma by, nämligen på gården ”Nirsans”.
Förutom pyssel och diverse snickeriarbeten på huset har makarna Kirkeeng ägnat sig åt föreningsarbete, både politiskt och kyrkligt. Roald arbetade många år som elektriker på Skoglunds El i Bjuråker och ägnade fritiden åt uppdrag som s-märkt lokalpolitiker. Ingrid född bondeförbundare som lockades över till s-sidan av maken, har i många år som kyrkopolitiker och kyrkvärd i Bjuråker bakom sig. Bland mycket annat. Slut citat.

På 1950-talet började Ingrid vid den nyöppnade lastbilscentralen i Västansjö. Det var Tjärmans – Verner, – Verner Eriksson som behövde en person som svarade i telefon och bokade körningar. Därefter arbetade Ingrid en tid vid Skoglunds El i Friggesund. Sedan blev det kontorsarbete vid Karlssons & Perssons åkeri, som omkring 1967 köptes upp av Åkessons Åkeri. Åkessons hade byggt sig ett nytt kontor med verkstad i Strömbacka. Där arbetade Ingrid med kamerala uppgifter, till det att företaget som nu bytt namn till Skogsfrakt, -flyttade till Delsbo 1/10 1970.
Inalles blev det 22 år inom transportbranschen säger Ingrid. Dessutom har hon varit kyrkvärd i 28 år

Sedan oktober 2015 ägs fastigheten Berit Hed. Hon är gift och bosatt i Stångby i Lund
Berit är född 3/8 1945 och hette Bergström som flicka. Hon växte upp hos mormor och morfar hos Nirsans, Västansjö 508.

 vas-121-308
Villa Fagerhult. Västansjö 308, våren 2015


Hus 405, 406, 410 och 412 utefter gamla vägen mellan Ramsjö och mejeriet 

Hus 405 är Berit Hed:s vedbod, Västansjö 308

vas-094-406

Västansjö 406, våren 2015

Västansjö 406

Huset byggdes av Syl – Bertil Jonsson i ett och halvt plan och uppfördes troligen 1936. Därefter har huset genomgått flera om och tillbyggnader och mestadels varit bostad för två familjer.
8H54 Bertil Jonsson 9/4 1911 från Syls, gård 138. Gift 25/6 1938 med 58K2 Ingrid Teresia Frisk född i Bjusnäs i Delsbo den 22/2 1920.
Utflyttade till Hälsingtuna 1942


Ca 1942 – 1948

24A41 Valter Berglund född i Österbo, Bjuråker den 8/7 1911. Han var trävaruhandlare och änkeman sedan 1938 då han var gift med (4D12) Marta Persson. Omgift 1940 med 11C11 Anna Olsson född 25/3 1914 i Norrhavra.
Valter Berglund hade nu startat en rörledningsfirma tillsammans med Sven Larson vars lager de hade i gård 129. Valter Berglund flyttade härifrån till Svågavägen 6 omkring 1948. Efter konkurs och skilsmässan från Anna flyttade hon till Hudiksvall och han till Jämtland där han gifte om sig 1964 och avled 1969.


Ca 1940 – 1944

44B49 Nirsar – Johan Persson född i Norra Långsbo 12/4 1912. Gift 9/6 1940 med Karin Persson född 30/12 1918 i Åmot i Gästrikland. Inflyttad 1938. De flyttade hit till Syl – Bertils gård 1940.
Tre barn:
Elsy 17/9 1939 Gift Jalsing Bosatt i Järfälla
Göran tv 30/12 1940 Gift 1970 Bosatt i Sundbyberg. Död 8/12 1972
Gösta tv 30/12 1940 Gift 1979 Bosatt i Norrlia Död 4/7 1984
1944 flyttar hela familjen till Ockelbo


Ca 1944 – 1959

4D14 Per Persson, Jon Ors – Pelle kallad, född i Norr Lia 10.1 den 26/11 1909. Död 7/8 1959 Gift 15/3 1940 med 11C11 Brita Olsson född i Norrhavra 6, 2 den 3/2 1920. Skild och omgift med Algot Lindqvist i Norrhavra
Sonen Svenne född 27/11 1940 Bosatt i Hudiksvall. Äger sommarhus Västansjö 205
Efter skilsmässan mellan Per och Britta blev huset uthyrt en tid till familjen Walter
Familjen Walter
42F6 Richard Walter från Ramsjö född 20/12 1921. Gift 11/10 1947 med Ingrid Fredin från Ramsjö född 3/1 1924. Far och mor och sonen Ivar född 11/8 1947, var bosatta här innan de flyttade ner till f d mejeribyggnaden, gård 137. Åkeriägaren Richard Walter avled 23/1 1989.


Omkr. 1958 -59 såldes huset till Harry och Karin Lust

10D22 Harry Lust född 9/8 1921 i V. Stråsjö. Död 21/3 1972 Gift 23/7 1966 med Karin Persson född i Tjärna 7/10 1915. Död 24/4 2002
Dottern Eva född 12/9 1952 Gift 1984 med Ulf Berglund från Los. De bodde här till 1990 då de sålde och flyttade till Delsbo där de fortfarande bor.


1/2 1991 – 1/11 2001

Hitflyttad från Ljusdal kom Anette Eriksson född i Järvsö 13/11 1960. Första tiden bodde hon ensam med sina två barn berättar hon. När barnen föddes bodde de i Iggesund. Sonen Tony Söderberg är född 18/4 1982 och bosatt i Delsbo och dottern Therese Söderberg är född 13/1 1985 hon är också bosatt i Delsbo. Annette Eriksson bor nu i Friggesund.


Sedan 2001 ägs fastigheten av Kent och Lillevi Persson

Kent är född 1/3 1966 och uppväxt i Holmberg och Lillevi född Forslin 29/10 1967, hon är uppväxt i Tå.

 

vas-120-410

Västansjö 410

 

Huset är byggt 1985
Ägare till huset är Tage Persson född 8/11 1954. Han och brodern Hans äger sin fars (7N12) Sjular – Elof Persson åkeri. Tage är uppväxt i Strömbacka där fadern var landbon på 1950-talet. Hans kära fru heter Laila Walter och är född 27/12 1959. Hon är dotter till Thea och Bernt Walter i Friggesund.

 

vas-041-vastansjo-412
Västansjö 412. Bild ur Hudiksvallsposten 1937

vas-119-412-A

Västansjö 412, våren 2015

Västansjö 412

 

Huset byggdes 1936
Saxat ut Hudiksvallsposten den 5 juni 1937. I Bjuråker ligger den första bostadsbyggnad som uppförts av cementtegel med två mellanrum. Annars brukar det som bekant blott vara ett.
Byggnaden är således på sätt och vis ett experiment som firman Bröderna Svensson i Fredriksfors står för och, som det visat sig kan stå för med den äran. Huset, som tillhör förre skogsarbetaren Anders Larsson i Västansjö, och byggdes förra sommaren, har nämligen på bästa sätt uppfyllt alla förväntningar. I cementtegel med ett rum är detta som bekant fyllt med sågspån eller kolstybb. När det som här är två rum i teglet, är det ena fyllt på samma sätt och det andra är tomt.

 

Från ett odaterat tidningsreportage är följande hämtat.
Anders Larsson, Blind-Ante kallad, förlorade som tioåring sin syn på ena ögat under lek med knallhattar. Som vuxen arbetade han i skogen. Vid 21 års ålder fick han en kvist i det friska ögat. Ante miste synen även på det ögat. Efter detta var han nu Blind-Ante.

vas-227-blind-ante

Det porträtt som konstnären Arve Antony Lindström från Näsviken tillägnat Blind-Ante är målat med både respekt och vördnad
Arve Lindström berättar:
När Arve Antony Lindström var tre år gammal kom han att med sin mor flytta över till den blinde skogsarbetaren. Modern blev hushållerska åt Blind-Ante. När jag var barn ledde jag honom vid handen skriver Arwe. Han hade många vänner, ja man längtade efter honom i gårdarna, för hans lustiga sätt, hans hjärtliga skratt. Han hade säregen förmåga att med inlevelse berätta och underhålla. Alla kallade honom för Ante, han skämtade ofta, tröstade andra. Han planterade alla sina björkar vid Hedtomten. Han högg sin ved med ena handen på vedträet, med den andra dängde han till med yxan, något som i mina ögon var ett stort konststycke. All veden staplade han sen prydligt i sin vedbod. Han hade god tid att fundera över livets olika sidor.
När jag var barn bar han mig på sina armar när jag var nära döden i sjukdom.
Han lärde mig om somrarna vilka fåglar som sjöng, berättade för mig om gamla tider.
Han sjöng sina visor och spelade på sitt tvåradiga dragspel.
vas-228-arve

Nu siktar konstnären Arwe Antony Lindström i Näsviken mot en period som porträttmålare. Bilden av sonen Tomy som förevigats i olja när han hade somnat vid köksbordet, är ett exempel på pappa Arwes måleri. Arwe Lindström avled 27 april 2015

4B28 Anders Larsson, född 8/3 1874 i Västansjö 207. Gift 6/6 1952 med Sigrid Östlin från Bergsjö född 12/4 1906 . Hon avled 16/5 1980. Anders avled den 18/12 1970.
Sigrids barn: Ulla 11/8 1939. Ulla berättar att hon kom till Västansjö när hon var tre år och bodde här till 1954.
Lars Ola 26/5 1947 Han drunknade 21/3 1972


I början av 1970
-talet köpte Sjular- Nisse Persson den här fastigheten vars tomt nu är avstyckad till brorsonen Tage Persson som byggt sig ett eget hus där 1985, Västansjö 410.
Nisse bodde aldrig här utan det var brorsonen Tage Persson med sin fru Laila som bodde här säger husets nuvarande ägare Tore Svensson.
7N12 Nisse Persson född 28/5 1932 i Norrväna, och hans hustru Eva Persson – Ovik född 27/9 1948. 1987 sålde de den här fastigheten köpte istället Västansjö 212, efter Roland och Britt-Marie Åsberg som flyttade till Syls. 2009 flyttade de sedan till Norrköping.
Sedan 1987 är Tore och Ingrid Svensson ägare av gården. Tidigare bodde de i Jakobsberg. Den tidigare cementbyggda fastigheten är i dag brädfodrad ommålad och har fått en ny utbyggnad på framsidan.

48R2 Tore Svensson född 26/9 1931, son till Sven Helge Svensson i Klubbo, Delsbo
Gift 9/8 1978 med Ingrid Eriksson född 11/8 1927 i Stockholm. Ingrid avled 6 dec. 2016

vas-230-ingrid-s-son

Ingrid Svensson bygger upp ett arrangemang av sina torkade eterneller och andra växter. Här sätter hon i lite havre och bygger sen på med pappersblomster i vitt och lila på en stam av Syrén och en fot av dellenit

Bild ur HT 23 september 1998 Text och foto: av Helena Palén-Olofsson
I Ingrid Svenssons trädgård växer blommor av alla de slag. Ingrid gör fina arrangemang av sina växter och hon odlar med förkärlek eterneller som håller i evighet sedan de torkat.
Tore är född och uppvuxen i Fredriksfors i Delsbo. Ingrid är uppvuxen i en handelsträdgård som kombinerades med jordbruk och kor i Olofslund i Järfälla. Hennes påbrå är påfallande för hon har osedvanligt gröna fingrar. Ingrid jobbade med trädgård tills hon var 21 år. Sen jobbade hon i affär i många år, men tröttnade när hon aldrig fick vara ledig på lördagarna. Då utbildade hon sig till kontorist och arbetade inom Åhlén och Åkerlund-koncernen i 26 år.

 


 

 

Dellenportalen vill rikta ett stort Tack till alla som välvilliga hjälpt oss med uppgifter som gjort det möjlig för oss att göra den här sammanställningen.

Än en gång ett stort tack.

Sammanställningen är i grunden klar, men inte färdig. Troligen finnas det personer och familjer som saknas, och kanske har även uppgifter blivit felaktiga. Den färdiga historien om Västansjö kan vi bara göra tillsammans.

Därför behöver vi din hjälp. Berätta för oss när du ser att något blivit fel och hjälp oss att med bilder dokumentera Västansjö ännu bättre.

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt 2010 av Åke Nätterö och Viveca Sundberg

 


Till Västansjö del 1Tillbaka till toppen – till Västansjö del 3

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *