Västansjö del 1

Dellenportalen har samlat ihop fakta om Västansjö från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Gilla ossFacebook, och ännu bättre, dela oss med dina vänner – Tack!

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Tack för ditt besök!


Den här sammanställningen är sponsrad av:
Här saknar vi sponsorer. Stöd Dellenportalen om du vill synas lite bättre ? Vill du veta mer? Klicka här. 


 

VÄSTANSJÖ Del 1.

I Norra Dellens västligaste vik norr om den täta bebyggelsen omkring Bjuråkers kyrka mynnar ett vattendrag, som söker sig fram i en väst – östlig dalgång från trakten av Älvesjön. Byn Västansjö vid denna å och nära Dellens strand var redan under 1640-talet en ansenlig by med nio hemman och 100 år tidigare fem bönder (jordeboken 1542). Även 1845 års jordebok upptar nio hemman.
Enligt geometriska jordeböcker omkring 1640, har två bönder i Västansjö, Anders Töresson och Jon Larsson, bodland i Västerlida (Norrlia). Båda hade huvuddelen av sin åker i bodlandet: Anders Töresson (12Ell Anders Tyrilsson 1629-1656) 4/½ tunnland mot endast 11/4 i hembyn, och motsvarande siffror för Jon Larsson var 2½ och ½ tunnland. I 1640-talets källor förekommer Anders Töresson endast i geometriska jordeböcker under Västansjö. Övriga längder upptar honom under Lida, (Lia, enl. släktboken) och redan 1637 års dombok skriver honom i Lida, då han får stå till svars för att hans häst bitit ihjäl en häst för Jon Larsson, som var hans granne i såväl hemby som bodland.
Källa:
Bodland i Norra Hälsingland
Av Gunnar Bodvall


Vattenverken i Ramman
Under 17- och 1800-talet var vattenkraften en grundläggande förutsättning för att anlägga sågar, kvarnar och linberedningsverk och annat. Livsnerven för Västansjö var Ramsjöbäcken eller Ramman som troligen var utbyggd med alla de vattenverk som då fanns att önska. Särskilt stort var behovet av sågar, kvarnar och linskäktar. Ett linberedningsverk kunde ägas av tre till sex bönder. Anläggningen användes dygnvis efter vars och ens andel. Andelstalen var ibland graderade på skatteinnehav av jord, ibland lika mellan delägarna eller graderade efter insats. Liknande förhållande kunde råda mellan övriga vattenverk.

1734 års lag stadgar om föregående syn vid anläggning av ny vattenkvarn. Kravet var att ingen annan kvarninnehavare i samma vattendrag skulle lida skada. Även sågar för eget husbehov kunde anläggas på egen skatte- eller kronomark.
Under 1830-talet, i samband med de dåliga skördar som då inträffade under en följd av år, ställdes troligen många hushåll inför vilken näring de skulle satsa på. Att arbeta åt järnbruket gav under samma period stigande betalning. I Västansjö fanns under den här tiden fyra till fem bönder som levererade väv till Hudiksvallsköpmannen Dahlbom. Att en ömsesidig samverkan mellan näringarna pågick framgår bland annat av att bruksmagasinet både köpte in och tillhandahöll linfrö för utsäde. Bland de hushåll som uttagit linfrö mellan en halv och en tunna åt gången nämns Erik Jonsson och Per Persson från Västansjö.

Bönder, torpare och soldater i Västansjö och andra byar runt bruken, kolade, körde kol och järnforor och gjorde andra dagsverken åt bruken.
1826 -1831 pågick iordningställande av en avsalusåg och en dubbel kolugn i Friggesund. Per Adolf Tamm drev omedelbart efter sitt köp av Strömbacka Bruk 1827 på för att få kolugnen färdigbyggd och driftklar. Bönderna engagerades därför i byggnadsverksamhet och transporter, men också i rent dagsverksarbete. De drog upp ved från älven till kolugnen, som till exempel bonden och fjärdingsmannen Erik Jonsson i Västansjö nr 1, vilken arbetade i 36 dagar med veduppdragning från stranden 1827. Detsamma gjorde Per Persson på Västansjö nr 1, Nils Persson på Västansjö nr 5, Per Andersson i Hästnäs och Nils Olsson på Ramsjö nr 2.

Till bygget av kolugnen behövde man ved och sand och slaggtegel från Moviken. Den färdiga ugnen lämnade årligen 1500 till 2 000 läster (en läst motsvarar 20 hl) fullgott kol som skulle köras till Moviken. Efter 1831 sedan P A Tamm köpt masugnen i Österbo (Hedvigsfors), kom troligen kolet från Friggesund att fördelas mellan båda masugnarna.


Vad betyder Ramman, Ramsjö och Ramberget?
Enl. boken ortnamn i Hälsingland, härstammar ordet från nordsvenskans ram(p)n eller korp som vi säger idag. Än återfinner vi ord som ram-svart. Det finns ett dussintal Ramsjö och många fler liknande namn där ram ingår och som alla härstammar från nordsvenskans namn för korp.

Rosemarie Fiebranz bok, Jord, linne eller kol, varur de flesta uppgifterna är hämtade, visar ett diagram för Per Perssons hushåll i Västansjö nr 1, åren 1825 – 1841.
Såld väv 1834 – 1838, 5 år, 390 alnar i medeltal/år
Största antalet dagsverken, kolningar, forkörningar och skogsarbeten gjorde bonden Per Persson född 1808, åt Strömbacka – och Hedvigsfors bruk mellan åren 1827 – 1834, därefter blev uppdragen åt bolagen mer sporadisk.
Källa: Rosemarie Fiebranz Jord, linne eller träkol?
Genusordning och hushållsstrategier, Bjuråker 1750 -1850
Uppsala universitet 2003

vas-001-rester-sagen
Rester efter sågen i Ramån

Vattenverk

Några vattenverk finns inte längre i Ramman. Men det har funnits åtta, nio utmål (inmutningar, rättigheter) utefter bäcken upp till Dalänge. Arne Glad berättar att han tagit reda på 2 gamla kvarnstenar med årtalet 1760 som han hittat i bäcken. De finns nu på Forngården. När han kom till Törs 1936 brukade de slipa liar vid en vattendriven slipsten som fanns i bäcken ovanför Törs närmare Dalänge säger han. Troligen är platsen identisk med sågen som fanns där.

En händelse under 1700-talet
Ur Kjell Ekelöfs samling. Avskrift ur Friggesundsboken
Mordet på knallen
Den 23/1 1706 skall Västansjösonen Anders Larsson – Norberg (ej återfunnen i släktboken) med en brättyxa slagit ihjäl en västgötaknalle på Svågabron i Bjuråker och vräkt kroppen i brons stenkista. Han skall sedan fört västgötens häst och släde längre ned för strömmen, slagit ihjäl hästen och sänkt alltsammans i Dellen sedan han flyttat över västgötens varor och penningar till sin egen släde. Även västgötaknallens hund tog han med sig.
Väl framme i Änga började han sälja av västgötens varor och fortsatte sedan till Salbergets marknad i Sala, Västmanland, tydligen i tanke att göra sig en slant på resten. Emellertid hade mordet i Bjuråker uppdagats och den förste man misstänkte för dådet var Norberg då man sett honom med västgötens hund och man visste att han haft sällskap med västgöten över Gimskogen från Bergsjö.
Redan i Skalberget blev han fasttagen och belagd med fängsel. Här bekände han för kyrkoherde Olof Beronius sin onda gärning och åter i Bjuråker rannsakades han av häradshövding Petter Jonsonius och saken blev till Hovrätten remitterad.
Den 21 maj 1706 blev Anders Larsson – Norberg 23 år gammal (född 1683), vid sockenrået mellan Bjuråker och Norrbo halshuggen och i 5 delar steglad och uppsatt.

vas-002-karta
Laga skifte
Den här sammanställningen är ett försök att beskriva släktled och enskilda familjer som har bott och verkat i och kring Västansjö i gången tid, fram till 1870 – 1880 -talet , då många gårdar blev omflyttade eller helt försvann genom de uppgörelser man kom överens om vid laga skiftet.

Lämningar efter äldre bebyggelse
På Näset, vid Mon och i den övre delen av byn nedanför Ramberget, finns många lämningar efter äldre bebyggelse.

Kvinnors efternamn
Förr bar gifta kvinnor sitt eget efternamn. Först 1915 föreskrevs namngemenskap.

Soldattorp
I Hälsingland fanns inga fasta soldattorp, utan löneroten anvisade soldaten jord som fick innehas under kontraktets giltighetstid. Om soldaten hade tjänat i minst 20 år, hade han rätt att behålla sitt torp och jorden under sin egen och sin hustrus livstid.

Sockensmeden – Sockenskomakaren och Sockenskräddaren var alla tre bosatta i Västansjö under första delen av 1800-talet.
Dessa av sockenstämman utsedda yrkesmän hade var och en sina individuella förmåner så att de på bästa sätt skulle kunna utöva sitt
mästerliga hantverk. Hos mäster var det tänkt att ungdommar skulle kunna gå i lära för att få en bra yrkesutbildning.

Kontrakt med smeden Pehr Björklund
Utdrag af Delsbo härads dombok, hållen vid Lagtima höstting i Norrbobyns gästgivargård den 22 Oktober år 1823. §9 Ingavs och uplästes följande:
Kontrakt upprättades mellan undertecknade och sockensmeds sonen Pehr Björklund. Undertecknade antager härmed ovannämnda Pehr Björklund till husbehovs smed, då det honom åligger at utan förfall, smida hvad som hälst vi honom anlitar om, emot det han erhåller följande förmåner at begagna i sin och sin hustrus livstid, til upodling och begagnande ägor han at instänga 25 famnar i qvadrat liggande söderom vår gemensamma skog.
Pehr Björklund, at så snart hans fader Olof Björklund med döden avgår, genast tilträda och begagna den gårdstomt som han … utfäster jag mig Pehr Björklund, at sedan jag tillträtt den jord, som min fader … utan någon betalning smida en gång hästskor med söm åt hvarje nedanskriven åbo, men åligger at dem själva att därtill hålla jern.
Pehr Björklund äger (svårläst, troligen rätt till vedbrand samt) rättighet at på vår skog kohla samt får han därmed själv sig på lämpligt vis försörja. Med ovanskrevne contrakt förklare vi oss å båda sidor nöjda, som skedde i Bjuråker den 24 mars 1823, Pehr Björklund.
N:o 1 Erik Jonsson. S1:? Erik Hans Enka. 2. Pär Mattsson. 3. Olof Pärsson. S:3 Pär Pärsson. 4. Erik Pålsson. 5. Nils Pärsson. 7. Lars Jonsson i Västansjö.
1. Erik Andersson S1 Lars Pärsson i Moen
Bomärken, C.S Strandberg, Jon Pärsson, bomärke, dräng i Västansjö.
Hvilket contrakt ordagrant uti häradsrättens dombok på begäran intages medför ständigande, at laga försvar och skydd för Björklund i egenskap af Bysmed … äger rum eller förestående contrakt sådan werkan lagligen medföra kan i år och dag, som föreskrivet står.
På häradsrättens vägnar.

Smedjan
Nirsargårdens gamla smedja är troligen identisk med ovan nämnda sockensmedja. Av den 200 år gamla smedjan återstår bara några enstaka bottenstockar. På ett flygfoto från 1950-talet kan man se att då var den ännu upprättstående.

Släktboken
Sifferhänvisningar och personuppgifter är hämtade från ”Bjuråker, Norrbo, Delsbo släktregister”.

 

LITEN ORDLISTA

Penningland
Ytmått som utgick från jordens penningvärde. Ytan av dessa mått motsvarade värdet av respektive mynt som givit ytmåttet dess namn, exempelvis: daler, mark, öre och penningar.
Den medeltida skatten sattes till 1/24 av jordens penningvärde, dvs ca: 4%.

Dalerland
Ett dalerland = 4 markland = 32 tunnland = 15,797 hektar

Markland
Ett markland = 8 öresland = 24 örtugland = 192 penningland = 3,9493 hektar
Ett markland var en vanlig besuttenhetsnorm, dvs. ett helt hemman.

Öresland
Ett öresland = 1 tunnland = 3 örtugland = 24 penningland = 4936,6 kvadratmeter
Ett öresland motsvarade samma yta som ett tunnland.

Örtugland
Ett örtugland = 1/3 tunnland = 8 penningland = 1646 kvadratmeter

Penningland
Ett penningland = 1/24 tunnland = 206 kvadratmeter

Obestämt mått:
Ett plogland motsvarade den yta mark som kunde plöjas under en dag.

Modernare ytmått:
Hektar (ha)
En hektar = 100 ar = 10.000 kvadratmeter

Husman, husfolk, inhysesfolk, folk med hus men utan jord.

Torp under vasatiden en benämning på små nybyggen, långt från odlade marker.
(odaltorp), eller benämning på små gårdar på frälsemark, vars innehavare har dagsverksplikt på huvudgården.
(säteritorp). Senare innebörd är, att innehavaren, torparen, betalar arrende för torpet med dagsverken på huvudgården eller med kontanter. År 1743 får självägande bönder rätt, att anlägga skattefria torp på sina ägor. År 1750 utökas rätten till att även omfatta kronojord. 1770 får enskilda byamän rätt att anlägga torp på oskiftad mark.
Torparkontrakt, skriftlig överenskommelse mellan torparen och gårdsägaren om villkoren för torpet (ex. dagsverken, mjölkning etc.).

Landbonde, arrendator, brukare av annans jord.

Konkubin, äldre benämning på en kvinna som levde tillsammans med en man som hon hade samlag med utan att vara gift.

NÄSET
Nedan beskrivna personer har enligt släktboken vari bosatta i Näset som avser den sydvästra delen av Västansjö.
Vid gård 115, där Ivar Brink bor, har det troligen legat en gård. Ivar berättar att han har fyllt igen en stensatt brunn som fanns strax bakom hans hus. Det fanns också rester efter en gårdsgrund där han har byggt sin gäststuga.
Vid gård 121, fanns ett gammalt hus som revs 1876 av Johan Daniel Palm när han där byggde sitt praktfulla hus.

Näset 1

En bondsläkt som utgår från jordenummer 3 i Tjärna by och omnämnes tidigast i 1593 års jordebok.
Jonas Persson tilldelas soldatnamnet Tjärman. En man från Tjärna blir naturligtvis Tjärman, när han blir soldat.
Tjärmans backe
När vi svänger ner från 305:an åker vi utför Tjärmans backe. Som namnet anger har troligen någon generation Tjärman bott här. En del tyder på att gården låg mitt i backen mellan den gamla landsvägen och 305:an. Troligen försvann både gårdsgrund och jordkällare när 305 byggdes, medan en del av gårdsplanen verkar vara kvar.


Ca 1761 – 1793

28G3 Soldat Jonas Persson – Tjärman född i Tjärna 3, den 7/10 1739. Gift 1761. Änkling och omgift 1812. Korpral vid Hälsinge regimente. Sen anställd som kyrkvakt. Bosatt i Näset. Död 6/7 1812
4H5 Första hustrun, Carin Olsdotter 9/2 1741, dotter till soldat Olof Orre i Västansjö. Efter mer än 50 års äktenskap avled hon i lungsot den 17/4 1811
44F2 Andra hustrun, Den unga Brita Jonsdotter 29/8 1778, dotter till kyrkvakt. J. Hellbom i Västansjö. Änka kort tid efter bröllopet. Omgift 1815. Änka 1820. Omgift 1821 med 36C4 Hans Eriksson, husman i Mon 3, Västansjö.
Sju barn:
Pehr 29/1 1763 Gift 1790 med Carin Jonsdotter Husman bosatt i Västansjö
Lars 14/1 1766 Gift 1793 Bonde här i Näset 1, Tjärmans, sen bosatt i Västansjö
Jonas 29/6 1776 Soldat med soldatnamnet Blixt Gift 1798 Död i Finland 14/11 1809
Carin 15/7 1774 – 22/2 1780 (koppor)
Brita 20/5 1779 Gift 1805 med Påhl Andersson, husman i Ängebo, Styfs.
Olof 25/12 1780 Gift 1810 med Anna Matsdotter från Västansjö 9. Torpare i Lennsjö
Carin 15/7 1782 Gift 1808 med Lars Olofsson – Fors. Torpare i Lennsjö.
Läs mer i samanställningen om Lennsjö.


Ca 1793 -1831

28G5 Sonen Lars Jonsson född 14/1 1766, tog över efter fadern. Lars led av en smittosam sjukdom och kanske var det därför som brorsonen Erik Jonsson flyttade hit och blev bosatt här. Lars gift 27/10 1793 med Carin Andersdotter född i Vedmyra, Bjuråker den 7/1 1770.
Tre barn:
Jonas 15/8 1798 – 19/6 1800 (koppor)
Brita 6/1 1801 Gift (troligen) med Nils Persson Bonde i Västansjö 5, Ollars
Carin 12/5 1806 Gift 1831 Hon och maken tog över sedan hennes far dragit sig tillbaka
Fadern avled i en smittosam sjukdom 19/4 1850 då boende i Västansjö. Modern avled 7/12 1838 (nervfeber) Tyfus


Ca 1831- 1848

8H16 Dottern Carin Larsdotter född 12/5 1806 Död i nervfeber, eller Tyfus som vi säger idag den 4/12 1838. Gift 23/10 1831 med bonden Påhl Eriksson född 6/9 1802 i Västansjö 6. Änkling och omgift 1839 med 17G4 Anna Pehrsdotter född i Lia den 24/6 1812.
Fem barn:
Erik 15/2 1835 – 4/10 1844
Lars 13/10 1838 – 10/10 1839
Pehr 27/7 1840 – 30/4 1844
Anna 14/2 1846 Gift 1871 med Frans Gustaf Bölander i gård 203
Erik 5/11 1849 Han tog över efter föräldrarna
Fadern Påhl avled av ålder 12/9 1884. Modern Anna avled 1/11 1905


Ca 1848 – 1876

28G11 Erik Jonsson född 7/10 1826 i Stråsjö. Torpare här i Näset 1. Hans far och Farfar var troligen de första (som vi känner till) som brukade jorden här. Gift 1848 med Gölin Olofsdotter – Berg född i Brännås den 19/4 1824.
Nio barn:
Brita 27/6 1848 Hon fick 8 barn men förblev ogift.
Olof 21/1 1850 – 20/6 1850
Gölin 1/5 1851 Gift 1869 med Olof Olsson – Backsten, bonde i Norrbobyn 9
Jonas 3/10 1853 – 11/6 1854
Carin 14/3 1856 Gift 1878 med Skräddare Johan Backman i gård 405
Anna 6/7 1858 Utflyttad till Forsa 1887.
Jonas 25/4 1862 Utflyttad till Forsa 1890
Ella 6/12 1864 – 22/11 1870
Olof 5/4 1867 Berg – Olle kallad Gift 1895 med Sigrid Fredin, bosatt i gård 306
Fadern Erik Jonsson avled 30/3 1899. Modern Gölin avled 20/1 1909. Ingen av barnen tog över.


Ca 1876 – 1903

8H30 Erik Påhlsson, son till Påhl Eriksson född 5/11 1849. Gift 20/4 1876 med Carin Larsdotter född i Frisbo den 8/1 1849. Bonde i Näset 1. (1öresland, ½ penningland)
Två barn:
Pehr 10/12 1877 Han tog över efter föräldrarna
Anna 30/6 1879 – 7/3 1908 Gift 19/6 1900 med Jonas Östberg i Avholm
Anna Persdotter född 1812 ensam, är skriven här år 1900
Karl Konrad Johansson född 1878 ensam, är skriven här år 1900

Fadern Påhl avled 28/6 1928 Modern Carin avled 17/12 1928


Ca 1903 – 1910-talet

Tjärmans Västansjö 6:3
8H43 Sonen Pehr Eriksson född här den 10/12 1877. Gift 18/5 1903 med Margareta Hansdotter född i Avholm den 28/1 1880
Sju barn:
Erik Ivar 27/6 1903 Linjearbetare
Hanna 22/5 1904 Gift 1933 med Gustaf Dahlström från Ede i Delsbo. Chaufför bosatt i Västansjö
Per Edvin 1/6 1905 – 9/2 1927
Edvard 3/6 1906 Bonde och chaufför
Gunnar 5/9 1914 Gift 1941 med Elin Timan från Spångmyra
Sigvard 1/2 1916 Gift 1942 med Edit Jonsson från Ljusdal. Hon är nu sambo med Arne Glad
Verner 24/1 1923 Slakteriarbetare och arbetare med lastbilstransport
Fadern Pehr avled 5/3 1938 och modern Margareta avled 21/11 1957

vas-003-tjarmans
Tjärmans i Västansjö

 

Flytten till Friggesund
Den här familjen flyttade till Friggesund någon gång under 1910-talet. Vad som hände med huset/husen är oklart. Kanske revs eller såldes fastigheten som troligen låg mitt i Tjärmans – backen mellan den gamla landsvägen och 305:an. Troligen försvann gårdsgrund och jordkällare när 305 byggdes, medan en del av gårdsplanen verkar vara kvar.

Utefter sjön har det legat en eller flera fastigheter ungefär där hus 104 och 106 ligger. Vid 104 finns en grop efter en matkällare, och tegelstensrester efter en spismur, för övrigt är alla spår bortschaktade. Vid gård 106 finns en gammal jordkällare kvar och restaurerad.


Ca 1895 – 1909

Skomakare och handlare bosatt i Näset
35H1 Erik Eriksson född i Arbrå den 1/10 1850. Inflyttad från Rengsjö 1895. Gift 24/11 1874 med Brita Persdotter – Palm född i Arbrå 20/11 1849.
Två barn:
Per 29/11 1875 Blind-Per kallad. Gift 1900 med Charlotta Forslin i Friggesund
Emma Kristina 2/8 1884 Utflyttad till Hedemora 1909
Handlare Erik Eriksson med hustru och dotter utflyttad till Hedemora 1909


Ca 1880

inflyttade från Valbo, bosatta i Näset, sen från 1892 i gård 211.
59E2 Plåtslagare Vilhelm Sundberg, född i Karlskoga den 4/11 1860. Gift 3/12 1892 med Brita Persdotter född i Valbo 3/9 1861. Hennes bror, Pehr Nyberg, blev Rättare i Friggesund.
Tre barn:
Anna 22/2 1894 Sömmerska i Västansjö 2:9 En dotter, Rut Astrid Birgitta 1919
Hjalmar 18/12 1896 Tapetserare i Ede. Gift 1938 med Anna Larsson
Vilhelm 16/3 1899 Utflyttad till Torsåker 1928


Ca 1884 – 1912

34B5 Målare och handlare. Olof Andersson – Spåman, född i Boda, Kopparberg den 13/10 1839. Bosatt i Njutånger 1878 -1884, sen bosatt i Näset. Död 9/12 1895
Gift 15/7 1877 med Catarina Helena Backman född i Avholm 7/3 1852. Död 26/8 1912
Fyra barn:
Anders Olof 5/7 1876 Utflyttad till Hammerdal 1912
Amanda 5/12 1881 Gift med bagare K. J. G. Johansson i Västansjö. Utfl. t. Hammerdal 1920
Karl 14/1 1884 Utflyttad till Hammerdal 1912
Emil 4/12 1885 Utflyttad till Hammerdal 1912


Ca 1884 – 1892

34B6 Carl Backman född i Avholm 20/9 1857. Arbetare bosatt i Näset. Utfl. till Bollnäs 1892
Gift 2/6 1884 med Anna Pehrsdotter – Frank född i Valsjön den 3/5 1862
Fyra barn:
Pehr Johan 18/9 1884 Utflyttad till Bollnäs 1892
Edla Katarina 28/9 1886 Gift 10/12 1910 med P. O. Sjögren i Bollnäs
Knut Herman 13/1 1889 Utflyttad till Bollnäs 1892
Karl Hilding 20/4 1891 Utflyttad till Bollnäs 1892.

Burgmans/Bölanders

41B omfattar en släktgren från Umeå, som inflyttat från Hudiksvall till Bjuråker 1857
Troligen var det Josef Burgman som byggde fastigheten som styvsonen Bölander sedan tog över.


Ca 1857 – 1875

41B1 Glasmästare, sen kopparslagare Joseph Burgman född i Umeå den 22/12 1822
Gift 14/8 1851 med Margareta Palm född i Ströms bruk, den 30/12 1820. Änka efter kopparslagare P. G. Bölander i Örnsköldsvik.
Tio barn:
Frans Gustaf Bölander 6/6 1847 Styvson. Han flyttade sin affärsverksamhet till styvfaderns fastighet omkr. 1875
Erik Olof, tv 7/11 1851 Gift 1885. Handelsbiträde, sen bonde i Berge 4
Johan Engelbert, tv 7/11 1851 – 25/11 1851
Axel 5/12 1852 Gift 1891 m. Matilda Elisabeth Ahrnström från Delsbo. Han avled 7/2 1906
Vilhelm 30/12 1853 Stenarbetare Gift 1873 med Anna från Alsjö Bosatta i gård 306
Carl Otto 3/12 1854 – 9/2 1855
Maria Magdalena 26/3 1856 Gift 1885 m. stenarbetare Fredrik Burgman Utfl. t. Delsbo 1898
Viktor Walfrid 23/3 1857 – 1/8 1857
Margareta Josefina 20/8 1859 Gift 1880 med timmerman Per Erik Stadin från Norrbobyn
Eva Amalia 4/4 1864 Gift 1884 med stenarbetare Hans Erik Holm i Tå.
Fadern Joseph avled i blodgång och magplågor den 26/12 1884. Modern avled 23/1 1900.

MON I VÄSTANSJÖ

I den nordvästra delen av byn ligger området Mon.
Under 1900-talet talade man om Törs på Mon. Den gården ligger högst upp utefter Ljusdalsvägen och kommer att bli närmare beskriven Västansjö del 2.


13F
Den här släktgrenen var bosatta på Mon under nästan 300 år.


Ca 1590 – 1620

I. Pehr Eriksson 156.. Härstamning okänd, bonde i Mon 1.
Karin 156.. Härstamning okänd. Nämnes som änka i Mon 1
Jonas 159.


Ca 1620 – 1650

II. Jonas Pehrsson 159.. troligen son till bonden P Eriksson. Bonde i Mon 1. 1618
Karin – 159.. Härstamning okänd
Erich 162..


Ca 1650-1670

III. Erich Jonsson 162.. troligen son till bonden J Pehrsson. Bonde i Mon 1.
Hustruns namn okänt
Olof 165..


Ca 1670 – 1716

IV. Sonen Olof Erichsson född 165.. Gift 2 ggr. Bonde i Mon 1, sen bosatt i Spångmyra.
Hustru Sigrid 165.. Härstamning okänd
Hustru Ella 166.. Härstamning okänd.
Fem barn:
Erich 1674 Bonde i Mon 1.
Lars 1677 Bonde i Spångmyra 7 (Mon 1)
Karin 1686 Gift med soldat Jonas Jonsson – Bergqvist i Sjövik, Bjuråker
Margta 1687 Gift med soldat Jonas Jönsson – Spångman i Näppänge, Bjuråker
Gertrud 1689 Gift med bonden Jonas Erichsson i Berge 4, Bjuråker


Ca 1716 – 1749

13F1 Sonen Lars Olofsson född 1677 Bonde i Spångmyra 7. Han tog troligen över efter sin far som flyttat till Spångmyra Gift 2 ggr. Död 1754
Hustru Margta Jonsdotter 167.. Härstamning okänd. Död 1724
Hustru Brita Olsdotter – Segerqvist 1702 Härstamning okänd. Död 1766
Sex barn:
Olof 25/12 1719 Han tog över som bonde på Mon 1
Kjerstin 25/6 (15/6) 1721 Blev blind. Gift med sämskare Jonas Olofsson i Dala, Bjuråker
Sigrid 27/10 1723 – 19/9 1724
Sigrid 9/9 1726 Gift 1751 med bonden Jöns Pehrsson i Kyrkbyn 2, Bjuråker
Jonas 31/8 1727 (okänd vistelseort)
Margta 26/12 1729 Gift 1749 med Soldat Johan Lindberg i Berge, Bjuråker


Ca 1749 -1779

13F4 Sonen Olof Larsson född 25/12 1719 Bonde i Mon 1. Död 8/7 1779 (svullnad i kroppen) Gift 1749 med Carin Jonsdotter född i Änga, Bjuråker den 14/10 1719. Död 25/6 1799.
Två barn:
Lars 27/11 1751 Han tog över gården efter föräldrarna
Brita 10/9 1754 Gift 1781 med bonden Jonas Påhlsson i Ö. Stråsjö, Pållas.


Ca 1779 – 1816

13F5 Sonen Lars Olsson född 27/11 1751. Bonde i Mon 1. Han avled den 3/5 1816. Gift 1780 med Carin Larsdotter född i Stråsjö 3, den 1/2 1756. Hon avled i lungsot den 9/11 1815.
Åtta barn:
Olof 17/11 1781 – 28/5 1833 (tvinsot) Tuberkulos
Margta 11/5 1784 Hon och hennes man tog troligen över den här gården
Lars 27/11 1785 – 15/10 1795 (håll o stygn)
Carin 15/1 1788 – 11/6 1788 (koppor)
Carin 15/4 1789 – 29/7 1792 (tärande sjukdom)
Jonas 28/6 1791 – 2/4 1792
Carin 18/8 1792 – 2/9 1792 (håll o stygn)
Carin 18/4 1794 Piga på Mon. Utflyttad till Harmånger 1873
Brita 13/4 1797 Gift 1826 med Erik Eriksson – Frid. Nybyggare i Ängesholm


Ca 1816 –1840

40A6 Dottern Margta född 11/5 1784 Gift 23/3 1817 med Erik Andersson född i Dragsved, Bjuråker den 23/8 1790. Bonde i Mon. Hustrun Margta avled i barnsbörd 5/1 1824.
Omgift 11/6 1832 med Carin Pehrsdotter född i Västansjö den 17/6 1790. Änka 16/3 1833 och omgift 1840 med Johan Jonsson – Bast (21E2) fortsättning nedan.
Fyra barn:
Carin 30/6 1819 – 14/3 1820
Carin 25/12 1820 Gift 1842 med Eric Jonsson Svärd, bonde i Mon 2, Västansjö
Margta 2/2 1822 – 26/6 1822
Brita 31/12 1823 – 2/3 1824


Ca 1840 – 1844

21E2 Johan Jonsson – Bast född 1774 i Hjulsjö, inflyttad från Enånger. Bonde i Mon 1. Tidigare gift 1799 med Greta Nilsdotter född i Hjulsjö 1744. Hon avled i nervfeber 6/3 1839. Änkling och omgift 1/11 1840 med änkan ovan Carin Pehrsdotter född 17/6 1790. Hon avled i bröstfeber 13/3 1857 och maken avled 19/10 1856.
Barn i första äktenskapet:
Anna Christina 12/3 1799 Gift 1835 med bonden Pehr Andersson i Mora7, Delsbo
Jonas 26/10 1800 Gift 1828 Bonde i Sunnansjö, Delsbo
Maria Elisabet 21/12 1801 – 13/11 1831 (vattusot) Vattensvullnad
Nils 12/4 1803 – 12/6 1803
Margareta 26/4 1805 Hon bodde troligen kvar här tills sin död 7/12 1860. Två barn
Carin 30/11 1806 Gift med soldaten Carl Fredrik Carlström i Dragåsen, Skärås
Eric 2/4 1808 – 26/8 1808 (blodsjukdom)
Helena 15/7 1809 – 19/3 1810
Brita Helena 1/9 1810 Gift 1833 med Pehr Johansson. Husman på Nipen i Frisbo
Johan 21/8 1812 Emigrerade till Nord Amerika 1870
Erik 16/7 1815 Han tog över gården efter sin åldrige far.


Ca 1844 – 1879

21E7 Sonen Erik Jonsson född 16/7 1815. Död 8/1 1878. Bonde i Mon 1. Gift 1844 med Margta Pehrsdotter född i V. Berge i Delsbo den 11/9 1806. Död 14/11 1879.
Äktenskapet blev barnlöst.
Sedan makarna avlidet tog den här nästan 300-åriga släktgrenen slut.

Troligen var det här som bleckslagare, far och son Frank huserade innan verksamheten flyttades ner till gård 133.

Den här gamla släktgården bestod kanske av både två och tre byggnader. Bostadshus för bonden, undantagsstuga för de gamla, rum för drängar, pigor och tjänstefolk. Ladugård, uthus för hö, ved, arbetsredskap och åkdon. Lador.

Ett besök på platsen visar att området varit överraskande litet med bara en synlig husgrund och rester efter en ordinär jordkällare. Den ovan beskrivna släktgården låg troligen på annan plats. Ovanför åkrarna finns lämningar efter en mängd bosättningar.
Dalänget nämns också som Mon ibland. Där i Dalänge, utefter Sture Fredins nyförbättrade väg på dess högsta punkt finns i norrlut rester efter en rejält byggd jordkällare. Det är mer osäkert vart huset har stått möjligen nedanför mellan åkrarna.

Gård 529 Franks på Mon


Platsen kallas nu för franktomta

Det sägs att kopparslagare Nils Frank flyttade byggnaderna härifrån ner till gård 133.
Mangårdsbyggnaderna uppfördes där 1887 och den andre 1889.
I en av de flyttade mangårdsbyggnaderna fanns kopparslageriverkstad och en gesällkammare.

I Bjuråkersblad från 1988 skriver Helmy Fredin följande om kopparslagare Nils Frank och huset här vid Frank-tomten: Dalängs Kerstin minns sen 5-6 års ålder, att hon och hennes syskon brukade leka i huset, som då var utan fönster, men blev förmanade av föräldrarna att ej vistas i där för det kunde finnas lungsot. Hon kommer ochså ihåg att huset revs och flyttades till Johannesberg, troligen Nordins. Timret kördes på kälkar och barnen brukade åka med en bit på väg. Tycko Fredin minns när deras änge var delat med soldatägorna. Gärdesgården fick inte tas bort så länge Franks Änka levde, hon var då bosatt i Forsa. Men vid hennes död upphörde äganderätten och jorden återgick till stamhemman som hållit soldaten.


Ca 1887 – 1912

9D2 Koppar och plåtslagare Nils Olofsson – Frank född 11/11 1831 i Friggesund. Korpral nr 128 vid Forsa kompani Hälsinge regimente.
Gift 6/4 1856 med Margta Eriksdotter – Lindström född 2/8 1829 i Tå.
Tre barn:
Christina 22/1 1858 Gift 1881 med Anders Andersson Bosatt i Järvsö
Olof 23/11 1860 Gift 1882 Bleckplåtslagare Bosatt här på Mon
Margareta 30/11 1863 Utflyttad till Forsa 1912


Ca 1882 – 1895

Troligen fanns det en tredje byggnad här som sonen Olof Frank med familj bodde i.
10D 7 Sonen bleckslagare Olof Frank född 23711 1860. Gift 12/2 1882 med Sigrid Andersdotter – Hed född 1/4 1855 dotter till skräddare A Hed i Västansjö.
Sex barn:
Margaret Kristina 11/6 1882 – 23/5 1883
Nils Olof 2/5 1884 – 2/5 1904
Anna Margareta 11/1 1887 – Utflyttad till Forsa 1912
Cecilia Kristina 16/3 1889 – 13/5 1897
Anders Viktor 25/2 1891 – 29/8 1891 (difteri)
Emma Karolina 22/3 1894 – 15/9 1894
Fadern Olof Frank avled 13/7 1895. Modern Sigrid avled i lungsot 20/4 1894
57G En släktgren från Alfta som inflyttat till Bjuråker omkring år 1730
57G1 Anders Ersson – Tranberg född 1695. Inflyttad från Alfta omkring 1730.
Bosatt i Västansjö (Mon). Soldat vid Hälsinge regimente. Datum för hans död är okänd
Ingrid Olofsdotter 169.. Härstamning okänd
Sigrid Mårtensdotter 1688 Inflyttad från Delsbo. Död 1754
Barn:
Erich 21/12 1720 Landbonde i Moviken
Olof 25/12 1722 – 26/1 1726
Ella 30/5 1731 Gift 175., med soldat Lars Olsson – Höök i Västansjö
Är den här knektstugan möjligen början till Tomtens ?

Västansjö 3 Jonases.

Troligen blev en del av gården flyttad till Västansjö 8

5H5 Sonen Pehr Pehrsson född hos Pållas 16/7 1776. Gift 14/1 1798 med Anna Andersdotter född 15/8 1775, Måg och bonde i Näppänge 3 sen här i Jonases Västansjö 3.
Sex barn:
Margta 1/11 1798 – 1/7 1800 (koppor)
Anders 5/1 1801 Bonde i Västansjö 8 Jonas´s
Pehr 23/2 1804 Gift 1834 med Brita Eriksdotter Husman i Norrhavra Jonas´s
Margta 18/3 1807 Gift 1832 med bonden Lars Jonsson i Ramsjö 3
Olof 5/9 1810 Gift 1833 Bonde i Västansjö 8 Jonas`s
Kjerstin 15/5 1815 Gift 1842 med bonden Pehr Pehrsson i Spångmyra
Fadern avled den 22/6 1862 och modern avled 14/4 1860

Västansjö 8, gård 232 ”Tomtens”

5H7 Sonen Anders Pehrsson 5/1 1801 – 6/12 1840. Bonde i Västansjö 8, Jonas`s. Gift 1/1 1834 med Anna Eriksdotter född 23/12 1799 i Västansjö 6. Änka efter 6 år, inga barn. Omgift med torparen Pål Jonsson hos Strands i Norrhavra.
5H9 Sonen Olof Pehrsson född 5/9 1810 Gift 1833 med Margta Pehrsdotter från Nyåker född 12/1 1807.
Sju barn:
Anna 12/8 1834 – 13/8 1834
Carin 22/10 1835 Gift 1866 m kol. Mats Matsson på Rödkullen. Emigr. t. N. Amerika 1866
Pehr 25/10 1838
Anna 17/2 1842
Anders 16/3 1845
Olof 11/3 1848 – 3/3 1853 (strypsjuka)
Marget 19/1 1851
Hela familjen emigrerade till N. Amerika 1868
Ca 1869 – 1879
24D6 Per Olof Pehrsson – Fredlund född i Nipen den 20/4 1845 Bonde i Mon. Emigrerat till Nordamerika 1879.
Gift 29/3 1869 med Inga Christina – Fridström från Aggtjärn född 7/8 1844. Död 22/11 1873 (lungsot)
Anna Erina Fjällman född 30/10 1849 i Skellefteå. Vb. Emigrerat till Nordamerika 1879
Barn:
Per Erik 15/8 1867 Emigrerat till Nordamerika 1879
Inga Matilda 12/11 1871 – 30/6 1872
Olof August Theodor 7/1 1876 Emigrerat till Nordamerika 1879
Anna Lena 14/7 1878 – 9/11 1878

Hela familjen emigrerar till Nord Amerika. Samma år 1879 säljer Per Olof Pehrsson – Fredlund Mon 1, senare kalla Västansjö 8, till Lars Nilsson från Västansjö 5, men han var från 1861 måg och bonde i Tjärna 1. Läs mer om Tomtens gård 232 i Del 2.
Slutet av 1880-talet
Bodde möjligen den här familjen i det hus vid Tomtens som 1891 blev flyttat till Tjärna?
19H18 Anders Engberg född 31/1 1859 i Ljusdal. Inflyttad 1885. Byggnadsarbetare i Mon, sen byggmästare och bonde i Fjärdsätter 3, Delsbo. Död 27/3 1915.
Hustru Brita Englund född 3/2 1861 i Våtmor, Bjuråker. Död 3/10 1927
Fyra barn:
Per Arvid 11/8 1887 – 26/2 1888
Anders Arvid 9/2 1889 – 30/1 1890
Emma Katharina 21/3 1891 Gift 1911 med Erik Pehrsson Bonde i Fjärdsäter 3, Delsbo
Per Magnus 7/1 1895 Gift 1923 med Edla Jonsson – Glans i Sjulsberg. Utfl. t. Forsa 1937.

Svärds soldattorp
Ovanför gård 607, ett stycke ovanför täkterna låg Svärds soldattorp. Gårdsgrunden finns ännu kvar
4F8 Soldat Jonas Svärd född i Forsa år 1780. Gift 5/5 1801 Änkling och omgift 10/8 1845. Anställd som korpral nr 114 vid Hälsinge regimente. Han deltog i slaget vid Hörnefors 1809 och fälttåget till Norge 1814. Död 14/6 1859.
1:a hustrun 4F4 Carin Ersdotter född 13/5 1770, dotter till bonden E. Larsson i Västansjö 4. Död i bröstfeber (lunginflammation) 31/10 1842.
2:a hustrun 47F2 Sara Samuelsdotter född i Moviken 10/3 1803. Död av ålder 18/10 1883
Tre barn:
Jonas 3/8 1801 Måg o Bonde i V. Stråsjö
Brita 25/7 1803 Gift med Jonas Pehrsson torpare i Nyåker. Ramse
Erik 3/4 1805 Gift med Sigrid Jonsdotter. Bosatt i Svedja, Bjuråker
Carolina Jonsdotter –Svärd 16/8 1837 Hon kom att bo i Sallandersgården som låg strax nedanför


Sallanders 3:2

Gården låg i skogsbrynet östter om den väg som leder upp mot Rammberget. Det som minner om platsen är en raserad jordkällare och en stenad brunn och namnet på Sallanderstäkten nedanför.

47F4 Carolina Jonsdotter –Svärd född i gården ovanför den 16/8 1837. Någon man finns inte angiven, men hon fick 8 barn med Sallander som efternamn.
Åtta barn:
Erich Johan 25/4 1862 – 13/7 1864
Anna Greta 9/12 1866 Med Pehr Olof Pehrsson i Ramsjö 9 (Svedjebo) fick hon två barn.
Carl Johan 6/10 1868 – 9/11 1887 (hjärtlidande)
Carolina 2/5 1871 Lägenhetsägare i Berge 7:6 En son, Per Erik född 1893
Christina tv 24/1 1874 – 1/1 1875 (magplågor)
Johanna tv 24/1 1874 Gift 1872 med torparen Jonas Andersson i Svedjebo 7:5
Maria 27/7 1875 – 7/8 1875 (magplågor)
Wilhelm 6/2 1877 Gift 1903 med Brita Sundin från Moviken. Bosatta på Brånan i Moviken

Västansjö 1

Registerbeteckning 3H omfattar en bondesläkt i Bjuråker som omnämns i 1593 års jordebok med jordenummer 1 i Västansjö by.


År 1594

I. Ingemar Larsson 153.. Härstamning okänd. Nämns som bonde i Västansjö 1.
Hustruns namn okänt
Ett barn:
Lars 156..


1600 -1620

II. Lars Ingemarsson 156.. troligen son till bonden Ingemar Larsson. Bonde i Västansjö 1
Hustruns namn okänt
Ett barn:
Jonas 159..


1629

III. Jonas Larsson 159.. troligen son till Lars Ingemarsson. Bonde i Västansjö 1.
Hustruns namn okänt
Ett barn:
Lars 162..


1641 – 1656

IV. Lars Jonssson 162.. troligen son till Jonas Larsson. Bonde i Västansjö 1
Kirstin 162.. Härstamning okänd Gift 2 ggr
Lars Erichsson 162.. Härstamning okänd. Nämns som bonde i Västansjö 1
Ett barn:
Anna 164..


1663 – 1685

V. Anders Olofsson 164.. Härstamning okänd. Bonde i Västansjö 1.
Hustru, Anna Larsdotter 164.. troligen dotter till bonden Lars Jonsson i Västansjö 1.
Ett barn:
Kerstin 166.


1690 – 1705

VI. Olof Jakobsson 166. Härstamning okänd. Bonde i Västansjö 1
Kerstin Andersdotter 164. troligen dotter till bonden A. Olofsson i Västansjö 1.
Tre barn:
Påhl 1686 Bonde här i Västansjö 1
Anna 1688 Gift med Olof Nilsson, bonde i Stråsjö 5
Margta 1689 Gift med soldat Mats Johansson- Forsström, bosatt i Änga, Bjuråker


Ca 1705 – 1781

3H1 Sonen Påhl Olofsson 1686 – 1752. Kyrkvärd och bonde i Västansjö 1. Gift 2 ggr.
Gertrud Pehrsdotter född 1689 Härstmning okänd. Död 17..
6FV1 Sigrid Andersdotter 17/8 1712 – 17/4 1799 från Näppänge. Änka och omgift 1753 med Olof Larsson 8/12 1725 – 27/3 1806 bonde i Västansjö 1.
Tre barn:
Olof 7/4 1745 Bonde i Västansjö 1. Död 11/11 1819 (slag)
Anders (7/10) 11/10 1747 Bonde i Västansjö 1
Påhl 28/1 1752 – 17/2 1753


Ca 1781 – 1801 Här slutar den här släktgrenen

3H2 Sonen Anders Pålsson 7/10 1747 Gift 1781 Änkling och omgift år 1800. Bonde i Västansjö 1. Död 10/7 1801
21G3 Brita Pehrsdotter från Svedjebo 2, född 10/8 1749. Död i gallfeber 26/10 1799.
3A5 Gölin Jönsdotter från Ramsjö 1, född 4/8 1781. Änka och omgift 1802 med Jonas Pehrsson bonde i V. Norrbobyn.
Barn:
Sigrid 28/8 1784 – 4/9 1799 (gallfeber)

Västansjö 2

4H Registerbeteckning 4H omfattar en bondesläkt i Bjuråker som omnämns i 1593 års jordebok med jordenummer 2 i Västansjö by.


1590

I. Pehr Påhlsson 154. Härstamning okänd.
Hustruns namn okänt
Ett barn:
Påhl 156..


1600

II. Påhl Pehrsson 156.. Bonde i Västansjö 2
Hustruns namn ökänt


1618 – 1645

III. Lars Erichsson 159. Härstamning okänd (är möjligen måg till bonden Påhl Pehrsson. Bonde i Västansjö 2.
Hustruns namn okänt
Ett barn:
Påhl 162..


1645 – 1670

IV. Påhl Larsson 162.. troligen son till Lars Erichsson. Bonde i Västansjö 2.
Karin … 162. Nämns som hemmansbrukare i Västansjö 2, 1665
Barn:
Hans 165. Bonde i Västansjö 2 (1670)
Lars 165. Bonde i Västansjö 2


1680- 1710

V. Lars Påhlsson 165. Bonde i Västansjö 2.
Gertrud Jonsdotter 1654 Härstamning okänt
Fyra barn:
Karin 1683 Gift med Pehr Ersson Husman i Västansjö
Jonas 1685 Bonde i Västansjö 2
Påhl 168. Okänd vistelseort
Olof 168. Bonde i Västansjö 2


Ca 1710 – 1751

4H2 Sonen Jonas Larsson född 1685. Bonde i Västansjö 2. Död 1754
19HlV Cherstin Jonsdotter född 1695 i Änga 9, Bjuråker.
Tre barn:
Olof 11/8 1720 Bonde i Västansjö 2
Jonas 27/9 1725 Gift 1748 Husman i Tjärna, Bjuråker
Lars 21/12 1728 Gift 1752 Måg och bonde i Avholm 4


Ca 1751 –

4H6 Sonen Olof Jonsson född 11/8 1720. Bonde i Västansjö 2, sen i Dala, Bjuråker. Död 22/12 1799.
Gift 1751 med 11E3 Karin Ersdotter 16/9 1719, dotter till E. Wäster i Lia 5. Död 6/4 1800
Fyra barn:
Jonas 6/10 1752 Gift 1778 Skinnskräddare och bonde i Norrdala 3, Bjuråker
Carin 10/12 1755 Gift 1791 med kolaren Daniel Matsson-Dahlin i Norrdala
Cherstin 1/4 1758 öde okänt
Eric 16/3 1760 Gift 1791 med Kjerstin Olofsdotter Kolare bosatt i Norrdala
Hemmanet Västansjö 2 vidare öde är inte känt

Västansjö 3 Pållas.

Registerbeteckning 5H omfattar en bondesläkt i Bjuråker som omnämns i 1593 års jordebok med jordenummer 3 i Västansjö by.
Pållas släktgård låg mellan gårdarna Nirsans och Per Johans


År 1594

5H-I- Mårten Olofsson 155.. Härstamning okänd. Nämnes som bonde i Västansjö 3, Bjuråker (1594)
Hustruns namn okänt.


1600 – 1629

5H–II- Nils Olofsson 157.. Härstamning okänd. Nämnes som bonde i Västansjö 3, Bjuråker 1600-1629
Hustruns namn okänt.
En barn:
Erich 161.


Ca 1641

5H-III- Sonen Erich Nilsson 161. Hustruns namn okänt.
Två barn:
Nils 163. Bonde här 1656
Pehr 164. Bonde här 1670


Ca 1670

5H-IV- Sonen Pehr Erichsson 164.
Hustru Karin 165. Hon nämns som änka o hemmansbruket i Västansjö 3
Barn:
Påhl 166. Det var troligen han som gav platsens dess gårdsnamn
Olof 166. Blev soldat och bosatt i Tjärna med soldatnamn, Tjärnman.
Margta 167. Okänd vistelseort
Ingrid 167. Okänd vistelseort


Ca 1700 –

5H V Sonen Påhl Pehrsson 166. Det är troligen från honom som gårdsnamnet Pållas stammar.
Hustru Carin Pehrsdotter 1666. Härstamning okänd
Ett barn:
Cherstin 1702 blev gift och kvarboende på gården


Ca 1734

5H1 Pehr Pehrsson född 1709 i Änga. Måg och bonde här. Gift med gårdens dotter Cherstin Påhlsdotter född 1702.
Tre barn:
Anna 5/6 1735 Gift 1771 med Mats Mattsson i Västansjö 9
Påhl 18/11 1737 – 1/5 1743
Pehr 12/2 1740 Han tog över efter föräldrarna


Ca 1772 –

5H3 Sonen Pehr Pehrsson 12/2 1740 – 13/3 1806 (vattusot)
Gift 1772 med Margta Olsdotter född ./9 1750 inflyttad från Hassela. Död i barnsbörd 14/5 1783.
Hustru två, Brita Pehrsdotter född 26/5 1747 i Tjärna 3. Död 17/7 1831
Barn:
Olof (6/1) 4/1 1774 Han tog över efter föräldrarna
Pehr 16/7 1776 Måg o bonde i Näppänge sen i Västansjö 3, Jonases
Paul 5/2 1779 Bonde här i Västansjö 3 Död 28/6 1799 i gallfeber
Nils 4/5 1789 – 18/7 1799 (gallfeber)
Barn i andra giftet:
Margta 5/10 1785 – 2/1 1786
Brita 6/11 1788 Gift 1809 med Anders Pehrsson Torpare i Björsarv
Jonas 2/6 1790 – 20/6 1790


Ca 1800 – 1826

5H4 Äldste sonen Olof Pehrsson 4/1 1774 – 22/12 1858
Gift 2/11 1800 med Kjerstin Mårtensdotter född 24/12 1774 i Vedmyra. Död i barnsbörd 22/9 1802
Omgift 3/6 1803 med Carin Andersdotter född ./5 1776 i Svedjebo Död 30/11 1831 i lungsot
Ett barn:
Pehr 18/2 1806 Han tog över efter föräldrarna


Ca 1826 – 1862

5H6 Sonen nämndemannen Pehr Olofsson 18/2 1806 – 24/7 1874 (lungsot) Som nämndeman hade han uppdrag att inkassera skatter, övervaka auktioner och utföra förtroendefulla uppdrag runt om i socknen.
Gift 1826 med Cherstin Andersdotter född 12/7 1801 i Björsarv 5. Död 2/1 1879.
Två barn:
Olof 6/4 1828 Bonde här sedan gift och bosatt i Hästnäs intill den vik som nu bär hans gårdsnamn, Pållasviken.
Karin 18/5 1833 Gift här 1862 Hela familjen utflyttad till Ilsbo 1883


Sockensmedja

Den som av sockenstämman antagits som sockensmed brukade få vissa förmåner som fri leverans av kol, och kanske även andra företräden då man ansåg sig vara mycket beroende av sockensmedens hantverksskicklighet vid olika reparationer och tillverkningar.
Sockensmedjan låg som brukligt var väl avskilt från boningshusen, men intill väg, och med tillgång på vatten året om. Sockensmeden Olof Björklund och hans son smeden Pehr Björklund var bosatta i gården som låg mellan de gårdar vi nu kallar Per Johans och Nirsans.
Det fanns en smedja som revs för ett 30-tal år sen, men om den var identisk sockensmedjan är osäkert. Men platsen, som ligger väster om uppfarten till Ramberget, kan vara densamma.
Den som av sockenstämman antagits som sockensmed brukade få vissa förmåner som fri leverans av kol, och andra företräden då man ansåg sig vara beroende av sockensmedens hantverksskicklighet vid olika reparationer och tillverkningar.
Smedja av den här digniteten bör ha funnits i närhet av rinnande vatten och vid allmän väg. Den bör även finnas utmärkt på samtida kartor.
Smedjan
Nirsargårdens gamla smedja är troligen identisk med ovan nämnda sockensmedja. Av den 200 år gamla smedjan återstår nu bara några enstaka bottenstockar. På ett flygfoto från 1950-talet kan man se att då var den ännu upprättstående.


Ca 1801- 1823

26C3 Sockensmeden Olof Björklund född i Forsa 28/1 1779. Inflyttad från Torp 1801. Avflyttad till Delsbo efter 1823. Död 1861.
Gift 1799 med Brita Pehrsdotter född i Gammelsträng, Norrbo 4/10 1777. Död 9/12 1848.
Tre barn:
Pehr 11/4 1800 Tog över smedjan efter fadern enl. kontrakt, sen torpare i Ramsjö. Busars
Brita 3/8 1803 Gift 182.. med bonden Olof Gudmunsson i Ås 1, Delsbo
Sigrid 28/8 1817 Gift 1835 med sockensmeden Stephan Stephansson- Källberg i Delsbo


Ca 1823 – 18?

26C4 Sonen bysmed Pehr Björklund född 11/4 1800. Han tog över smedjan efter sin far (se kontrakt från 1823) som flyttade till Delsbo, sen torpare i Ramsjö, Bjuråker.
Gift 5/6 1821 Änkling 1860 o omgift 1861.
6H6 Brita Jonsdotter född i Tjärna, Bjuråker 17/1 1793. Död 14/6 1860 (sjuklig i många år)
25C5 Gertrud Hansdotter född i Ängebo 30/7 1830. Död 24/9 1918
Fyra barn:
Olof 18/10 1822 – 22/1 1829 (bröstsjukdom)
Jonas 6/5 1825 Flyttade med sin far till Busars i Ramsjö. Gifte sig med dottern nedan
Pehr 15/9 1828 – ./5 1830
Olof 2/2 1866 Gift 1883 Torpare i Busars i Ramsjö


Ca 1862 – 1883

5H11- 26C4 Sonen Jonas Pehrsson – Björklund från Busars i Ramsjö född 6/5 1825. Hans far och farfar var smeder i Västansjö. Måg och bonde i Västansjö 3.
Gift 1862 med dottern Karin Pehrsdotter född 18/5 1833.
Tre barn:
Kjerstin 26/1 1864 Gift med Anders Persson född 1867 i Delsbo. Torpare i Wattlång
Pehr 10/5 1867 Gift 1900 med Johanna Kristina Lundberg. Torpare i Berge Ilsbo
Jonas 9/4 1874 Gift med Kristina Katarina Larsdotter född 1873 i Bergsjö. Hemmansägare i Berge Ilsbo. 13 barn


Hela familjen utflyttad till Ilsbo 1883.

Vad som hände med den här gamla släktgårdens alla byggnader är oklart. Någon del av hemmet lär ha blivit flyttad till Busars i Ramsjö. Troligen låg fastigheterna för nära varandra (tre hemman på samma kulle) därför blev det här hemmanet efter förhandlingar om värdet- uppköpt och bortflyttade enligt gemensamma beslut vid laga skiftet.

Boningshuset blev flyttat till närmaste grannen, Östen Sundberg, har Ösens farfar berättat. Av köpehandlingar framgår att Östen Sundbergs hus har blivit ditflyttad, men hemmansnummer och säljare har då varit en annan, därför är det troligt att det köpet avser Sundbergs gammelgård.

Äppelträden står ännu kvar medan gårdens jordkällare rasat ihop och är nu igenfylld berättar Östen Sundberg.

vas-159-607-sundb

Till vänster står de mer än hundra år gamla äppelträden. Våren 2015

Minnessten

Innan familjen flyttade ristade sonen Pehr Jonsson in sina initialer i en sten. Det skulle minna om att det var här han vuxit upp och att det var här som hans förfäder brukat jorden i 300-år. Pehr berättade om stenen för sina barn och i slutet av 1970-talet blev hans brors barnbarn Björn Jonsson, visad stenen av Nirsar Lars som visste var den fanns. Ett nytt försök att finna stenen gjordes midsommarhelgen 2010 men då utan resultat. Den 2 september 2010 kunde undertecknad borsta fram de inhuggna initialerna. Björn har nu varit på plats och kan nu bekräfta att det är rätt sten. Stenen ligger mellan den nu igenfyllda jordkällaren, och de gamla äppelträden  

vas-004-initialer
Här ristade unge Pehr Jonsson in sina initialer

 

Västansjö 4

Det här hemmanet låg strax väster om Gök –Olles verkstad. Vägen mot Ramsjö gick då ett tio – tal meter väster om verkstan rakt upp mot den lilla ladan nedanför Nirsans. Fortsatte till höger mot Pållas Västansjö 3 , rakt upp till gården Västansjö 5 och till vänster Västansjö 6, där den fortsatte mot Mon och Ramsjö.
Nu går vägen mot Ramsjö och Ljusdal rakt över det som tidigare var Västansjö 4:as gårdsplan
6H Är det gården före Per Johans ? Omnämnes i 1593 års jordebok och utgår från jordenummer 4 i Västansjö.


Ca 1593 – 1608

I. Peder Andersson 156.. Härstamning okänd.
Hustruns namn okänt.
Ett barn:
Jonas 159.


Ca 1608 – 1641

II. Sonen Jonas Pedersson 159..
Hustru Sigrid 159.. Härstamning okänd.
Ett barn:
Peder 162..


Ca 1641 – 1656

III. Sonen Peder Jonsson 162..
Hustru Marit 162.. Härstamning okänd. Gift 2 ggr.
Thomas Månsson 163.. Härstamning okänd (1670 – 1683)
En barn:
Brita 165.. Blev gift och kvarboende här på gården


Ca 1683 – 1700

IV. Dottern Brita Pedersdotter född 165.. Gift 2 ggr.
Jonas Andersson 165.. Härstamning okänd. Soldat vid Hälsinge regimente och bonde i Västansjö 4.
Hans Pehrsson 165.. Härstamning okänd. Bonde i Västansjö 4. (1690)
En son:
Pehr 1678


Ca 1700 – 1750

6H1 Sonen Pehr Jonsson 1678 – 1756
Hustru Ella Andersdotter 1684. Härstamning okänd
Fyra barn:
Brita 1714 Gift 1736 med gästgivare Pehr Larsson i Byn 1, kyrkbyn, Bjuråker
Jonas 15/12 1716 Gift 1742 med Valborg Larsdotter. Bonde här och i Anderbo 1787
Anders 5/5 1720 – 25/9 1720
Anders 28/2 1723 Gift 1750 Husman i Västansjö, möjligen i det här huset.


Ca 1750 –1799

6H3 Möjligen tog sonen Anders Pehrsson över huset efter föräldrarna. Född 28/2 1723. Död 15/1 1799.
Gift 1750 med Margta Johansdotter från Gärde, Bjuråker. 25/8 1723 – 1758. Änkling och omgift 1758 med Anna Eriksdotter från Änga 12, född 16/5 1722. Hon avled hundra år gammal den 2/1 1823.
Tre barn:
Pehr 10/7 1754 Gift 1786 Sockenskomakare i Västansjö. Möjligen bosatt här i egen gård.
Erik 27/5 1760 Gift 1789 Bonde i Bricka 2, Anders – Matts.
Anders 10/3 1763 Gift 1797 Sockenskräddare i Västansjö. Möjligen bosatt här i egen gård.
6H8 Sockenskomakare Pehr Andersson 10/7 1754 – 10/5 1839.
Gift 13/8 1786 med Kerstin Larsdotter från Lennsjö. 24/2 1759 – 24/9 1831.
Sju barn:
Anders 25/10 1786 Gift 1816 med Brita Elisabeth Andersdotter. Torpare i Tjärna, Bjuråker
Brita 1/8 1788 – 8/10 1788
Lars 30/1 1790. Måg och bonde i Ramsjö s2, Bjuråker
Margta 18/8 1792 Gift 1839 Torparen Lars Pehrsson i Dragsved, sen i Ö. Stråsjö
Jonas 9/4 1794 Husman i Västansjö. Kanske tog han över här. Utflyttad till Bergsjö 1836
Pehr 9/10 1796 – 9/7 1806 (brännskador)
Erik 26/6 1800 Torpare i Dalänge. Gift 1835 med Margtha Jacobsdotter från Norrbo
6H10 Sockenskräddare Anders Andersson 19/3 1763 – 18/9 1839
Gift 1/10 1797 med Kjerstin Andersdotter från Moviken 18/12 1762 – 4/12 1846
Fyra barn:
Anna 24/4 1799 Gift med Trumslagare och soldat Anders Johansson-Bergström i Ytterhavra
Brita 13/11 1800 – 2/2 1801
Brita 19/12 1801 Piga i Västansjö Död 7/7 1871
Kjerstin 25/6 1805 Piga i Västansjö Död 14/3 1893


Ca 1828 – 1863
8B9 Pehr Pehrsson född i Kyrkbyn 20/3 1808. Bonde i Västansjö 4, Ivans. Död 5/5 1887
Gift 1828 med Anna Jonsdotter född Byn 2. den 22/2 1805. Död 9/9 1882
Tre barn:
Jonas 15/7 1829 Han köpte marken och byggde upp det som idag är Syls
Pehr 7/10 1834 Han tog över gården efter föräldrarna
Carin 22/8 1842 – 12/9 1863


Ca 1863 – 1898

8B13 Sonen Pehr Pehrsson född 7/10 1834 Bonde i Västansjö 4, Ivans.
Gift 29/4 1863 med Carin Mattsdotter i Västansjö 1. Född 28/12 1834
Äktenskapet blev barnlöst. Pehr avled 31/12 1898. Hustrun Carin avled 19/3 1919

Sonen Jonas Persson flyttade husen till den skogsbacke som nu är Syls.
8H31 – 8B9 Jonas Pehrsson 15/7 1829 – 22/12 1902, son till Pehr Pehrsson i Västansjö 4, Ivans.
Måg o gift 1860 med dottern i gården Per Jöns, i Västansjö 6, (2) Anna Jonsdotter född 3/10 1837. Hon avled av kallbrand i bröstet 1/10 1876.
Änkling och omgift 11/5 1877 med (9Å29) Anna Jonsdotter – Dahlström född 1/6 1856, dotter till torparen J. Dahlström i Norrhavra. Hon avled 11/1 1933
Deras dotter:
Anna 13/3 1889 – 24/4 1908 Gift 1907 med Erik Olsson måg och bonde i Västansjö 2. Änkling och omgift 1916, nämns då som bonde i Berge 3. 

 

Räkenskaper
Bonden Jon Persson förde bok över inkomster och utgifter.
Exempel från 1889.
Fordran från 1888 8.800 kr
Arrende för Onds jord 9.47 kr
Forlön av tackjärn à 10 f. 21.89 kr
18 lass stångjärn 18.00 kr
28 säckar havre à 55 15.40 kr
10 säckar mjöl à 75 7.50 kr

Västansjö 5


Hemmanet låg ovanför den gård som nu är Nirsans

7H Bondesläkt i Bjuråker som tidigast omnämnes i 1593 års jordebok i Västansjö 5.


Ca 1593 – 1610

I. Lars Jonsson 156.. Härstamning okänd. Nämnes som bonde i Västansjö 5.
Hustruns namn okänt
En barn:
Olof 159..


Ca 1618 – 1656

II. Sonen Olof Larsson 159.. Hustruns namn okänt
En barn:
Olof 163..


Ca 1663 – 1690

III. Sonen Olof Olofsson 163..
Hustru Brita 163.. Härstamning okänd
En barn:
Nils 166..


Ca 1690 –1700

IV. Nils Olofsson 166..
Hustru Margareta 166.. Härstamning okänd


Ca 1700 – 1715

6H1 Nils Jacobsson 166.. Härstamning okänd. Bonde i Västansjö 5.
Hustru Brita Pehrsdotter 1659 Härstamning okänd. Död 173..
En barn:
Pehr 1697


Ca 1715 – 1757

7H2 Sonen Pehr Nilsson 1697 – 26/9 1773.
Gift 1721 med Karin Andersdotter från Byn 4, (kyrkbyn) Bjuråker. 4/9 1698 – 5/7 1743 Änkling och omgift 1744 med Anna Olsdotter från kyrkbyn1, i Bjuråker 1714 – 23/0 1784 (trånsjuka) Tuberkulos.
Nio barn:
Brita 24/10 – 2/1 1723
Anders 9/11 1723 Okänd vistelseort
Nils 27/9 1726 Han tog över gården
Pehr 16/3 1731 Måg, nämndeman o bonde i Byn 2, Hansas i Berge
Olof 26/8 1734 – 24/5 1737
Brita 26/2 1738 Gift 1761 med Anders Larsson – Berg Junkarhemmet i Moviken
Olof 3/11 1746 Gift 1785 med Cherstin Mattsdotter Bonde i Björsarv 3. Bjuråker
Carin 15/12 1751 Gift 1785 med korpralen Jacob Jacobsson Svedmark. Bosatt i Västansjö
Margta 27/5 1754 Gift 1782 med Jonas Pehrsson, bonde i Frisbo 4, skräddars.
År 1757 överläts hemmet till äldste sonen Nils Pehrsson. Överlåtelsesumman var 600 daler kopparmynt, vilka delades lika mellan barnen i de båda kullarna, så att var och en fick 100 dr. Dessutom skulle Nils ge sina helsyskon Per och Brita 60 dr tillsammans i arvskilling. Eftersom de yngre barnen fortfarande var omyndiga undantogs en liten jordlott, innehållande bland annat ett jordstycke som Pehr Nilsson köpt utan börd, samt ett nybyggt gårdshus vid bodlandet i Björsarv. Jordlotten skulle benämnas torp och dess brukare torpare. De tre barnen i första giftet lovade de yngre halvsyskonen skulle få behålla torpet i framtiden och dela sinsemellan, samt även få rätt till föräldrarnas hela lösa kvarlåtenskap. I det tredje utbudet ändrades dock villkoren för fadern jordlott: I stället för att räntas som torp, skulle den brytas ut till rök, och skatta för ett öresland.


Ca 1757 –1793

7H3 Sonen Nils Pehrsson född här 27/9 1726.
Gift 1753 med Brita Jonsdotter född 4/11 1726 i Änga, Bjuråker.
Två barn:
Pehr 9/11 1755 Han tog över gården efter föräldrarna
Brita 20/1 1759 Gift 1777 med Pehr Pehrsson bonde i kyrkbyn 3
Fadern Nils avled 18/11 1793 i mattande sjukdom. Modern Brita avled 29/8 1801

Vid bodelning 1793, avstod dottern Brita och maken sin arvsdel och sålde bördsrätten till brodern. Hemmet värderades till 1200 dr k m, ”vilken halvpart av denna summa oss vardera tillhöra må”. De båda syskonen delade med andra ord arvet efter fadern lika, och Pehr Nilsson löste ut systern. Brita undantog också för sig själv en röjning på Björsarvs mark, värderad till 200 daler. Denna skulle hon och hennes arvingar ” såsom en färdegoda (gåva) utan någon lösen”. Syskonens mor, änkan efter Nils, godkände det hela med sin målsmans underskrift


Ca 1793 – 1812

7H5 Sonen Pehr Nilsson född här 9/11 1755
Gift 1783 med Brita Eriksdotter född 23/11 1757 i Tå 2, Bjuråker
Tre barn:
Brita 11/9 1784 Gift 1808 med Nils Ersson bonde i Ramsjö 1, Höks.
Gölin 31/1 1791 Gift 1811 med Olof Pålsson i Näppänge. Sen bonde i Västansjö
Nils 12/3 1803 Bonde i Västansjö 5, kallat Ollas
Fadern Pehr avled i tvinsot, (avtynande), 5/9 1822. Modern avled 3/7 1820.


År 1812
överlät fadern hemmet till sin 9 –årige son och 22-åriga dottern Gölin som skulle dela hemmet mellan sig, ”så att vår son erhåller sin lagliga andel”, och Gölin fick med sin make därmed lika mycket. Gölin fick därefter betala en fjärdedel av hemmets värde, som satts till 320 riksdaler banko, för att kompensera sin syster Brita. Dessutom skulle Brita och hennes make få fäLgoa (dialekt, gåva) för att de avstod sin andel av jorden, i form av en röjning att bruka. Överlåtelsen av hemmet till två av barnen var förmodligen föranledd av att Gölins make inte kunde bidra med någon jord och att sonen Nils som var ett sladdbarn och givetvis ännu inte mogen att axla ansvaret för halva hemmanet. Men föräldrarna ville tillförsäkra honom hans lagliga arv, samtidigt som de ordnade Gölins och mågens försörjning. Man kan förmoda att mågen i praktiken, eventuellt tillsammans med svärfadern, fick fortsätta ta ansvar för hemmet tills Nils uppnått vuxen ålder
Den vanliga åldern för hemmansöverlåtelse låg mellan 55 och 65 år.


Ca 1812 – 1823

6F7 Olof Påhlsson född 21/2 1782 i Näppänge. Död i juni 1814 i trånsot. (Tbc)
Måg och bonde, gift 1811 med dottern Gölin Pehrsdotter född 31/1 1791. Änka och omgift.
Två barn:
Pehr 20/9 1812 Måg och bonde i Alsjö 1, sen i Björsarv 2.
Paul 11/1 1814 – 9/2 1814
14B4 Änkan Gölin omgift 19/3 1818 med Bonden Pehr Pehrsson-Hedberg 1793-1860 i Björsarv 2, Ol-Lars. De fick två barn. Gölin avled 1859.
Fadern hade avlidit 1822 och modern redan 1820. Gölins make, mågen Olof som övertog halva hemmanet, dog efter bara några års äktenskap redan 1814. Gölin gifte tre år senare om sig med en två år yngre soldatson. Åren 1815 – 1818 var alltså den gamla fadern åter den ende vuxne mannen i hushållet på Västansjö nr 5

Efterlämnad egendom enligt bouppteckningar 1814 och 1820, riksdaler banko


Modern Brita Eriksdotter 1820

8 kor, 1 kviga, 1 kalv, 9 getter, 10 får, 7 lamm, 2 hästar, 219.00 kr
Silver 79,50
Övrig metall 112,22
Sängkläder 62,42
Linne 13,50
Linredskap  9,41
Manskläder 20,00
Kvinnokläder 24,58
Övrigt 149,22 (Ingår körredskap 52,59 rdr, åkredskap 12,50 rdr.)
————————————————
Boets behållning 689,85


Mågen Olof Pålsson 1814

Hemmet, 2 öl 160,00
Kreatur, 2 kor 29,00
Silver, 22,00
Övrig metall 25,54
Sängkläder 9,17
Linne 6,83
Manskläder 50,46
Kvinnokläder 53,25
Övrigt 43,54
Fordringar 111,50
Skulder  80,00
——————————————
Boets behålln. 431,29
Olof Pålssons ovan förtecknade lösöre innefattar förmodligen huvudsakligen hans och hustruns hemgifter. I fordringar ingår 100 rdr jordepenningar av en Jon Pålsson, säkerligen Olofs bror, vilket styrker antagandet att Olof inte förde med sig någon jord i äktenskapet. Skulden utgörs av de 80 rdr Olof och hans hustru skulle betala hennes syster som kompensation för systerns arvsandel av jorden vid Västansjö 5.
Svärmoderns bouppteckning sex år senare upptar det samlade lösöresinnehavet vid den halva av gården som skulle övertas av sonen Nils. Man hade mycket djur, och ett silverinnehav som det anstod ett välbärgat bondehushåll i Bjuråker. Efter Britas död delades troligen arvet mellan döttrarna och den snart myndige sonen. När fadern avled två år senare uppgick värdet av det kvarvarande lösöret endast till drygt 146 riksdaler.


Ca 1823– 1883

Ollas
Gårdarna blev flyttade och sålda till det som nu är Nirsans och Per Johans

7H7 Sonen Nils Pehrsson född 12/3 1803.
Gift 1823 med Brita Larsdotter född 6/1 1801 i Näset 1, i Västansjö.
Fyra barn:
Brita 3/10 1824 Gift 1849 med Anders Ersson bonde i Svedjebo 6.
Pehr 5/9 1826 Gift 1851. Måg och bonde i Klockars, Kyrkbyn 6. Sålde hemmanet
Lars 29/7 1829 Gift 1861 Måg och bonde i Tjärna 1.Bjuråker
Carin 20/7 1839 – 7/4 1911 Hon bodde hos Per Johans, gård 607

Nils Pehrsson brukare av Västansjö 5 gjorde affärer med jord och skog på sitt hemman. Från 1828 har Nils både forat och gjort dagsverken, samt levererat skogsprodukter, det största ekonomiska utbytet gav bruksarbetet åren 1832 – 1833.
Han upplät 1830, 451/4 tunnland skog ”av vallskogen” vid Björsarv by till Strömbacka bruksägare på en tid av 50 år mot en kontant summa om 45 riksdaler 12 skilling riksgälds, det vill säga 1 rdr per tunnland skog. Fem år senare upplät Nils en röjning vid Svåga älv till samma bruksägare. I ersättning skulle Nils årligen få 1½ gilling ”gott och väl bärgat hårdvalls hö”. Åren 1834 -1837 såldes väv under fyra år, 200 alnar årligen.
Nils sålde också 1847 en skogslott på 50 år, lika stor som den tidigare lotten. Priset var det samma, men denna gång i bankosedlar istället för riksgälds, alltså ett högre belopp. Därtill utlovades Nils ett halvt lispund stångjärn årligen i arrende för skogen.

DELSO TINGSLADS HÄRADS – RÄTT
Görer veterligt att som bondedottern Karin Nilsdotter enligt bevittnat köpebrev den 13 maj 1871 emot en för hela hemmanet om två öresland beräknad köpesumma 1780 Riksdaler Riksmynt och vilken av mina föräldrar Nils Pehrsson och Brita Larsdotter tillhandlat sig Tolf penningland av Kronoskattehemmanet Västansjö nr 5 i Bjuråkers socken, samt bemälda köpare å samma fastighet den 27 November 1871, 22 April och 25 November 1872 erhållit 3 offentliga uppbud, utan att under lagfarten som blivit behörigen och i laga ordning kungjord, något klander däremot föresports. Alltså och i förmåga af 4 kapitlet 1,8s Jordabalken, jämförd med kungl. Förordningen om lagfart af jord på landet den 13 Juni 1800, profar Härads Rätten skäligt denna till fasta å begärda jordafång och förklara det i ty som lagligt och ståndande, till bevis hvarom åt Karin Nilsdotter meddelas detta fastebrev, som till yttermera visso med Domstolens underskrift, samt hans och Häradets sigill bekräftas som skedde uti Tingshuset i Näsbyn den 8 April 1873.

Fadern Nils avled 13/2 1883 och modern Brita avled 9/7 1879

Hela hemmanet Västansjö 5, blev sålt och uppdelat. Två av gårdarna står idag hos Per Johans och det som gick att återanvända innan det revs finns hos Nirsans
Säljare Karin Nilsdotter kom att bo kvar i sitt gamla hem, men på särskilda villkor, som köparna Per Olof Sundberg och hustrun Anna Backman, som brukligt var, fick acceptera för att få tagit över fastigheten. Därefter skulle gården flyttas enligt överenskommelse. (troligen en överenskommelse vid laga skiftet)

Undantag vid försäljningen
För min framtida bergning och utkomst undantages, stugubyggnaden och boden, del i källaren, svalen efter vägen innehållande 750 qvartfamnar, halva Kålsjöängen åt västra sidan, rättighet till vedbrand af hemskogen, men efter min död utefallen alla dessa af mig gjorda förbehåll till köparna, att flyttningar af gamla gården som tillhören nu omhandlade hemman värkställes av köparna. På dessa villkor och betalning afhänder vi oss ovanskrivne hemman Wästansjö No 5, om 12 penningland skatt med undantag af afverkningsrätt som förut bortsålt till Iggesunds Bolag på 25 år i utskgen, och tillägnas detsamma Per Olof Sundberg och hustrun Anna Backman att för sig barn och efterkommande lagfara och Häradsrättens Lagfartsbevis söka, sålunda öferenskommit att under Delsbo Häradsrätts godkännande.
Sålunda överenskommit som skedde i Bjuråker och Västansjö den 23 April 1884
Karin Nilsdotter med förmyndare Jon Persson säljare
Per Olof Sundberg och Anna Backman köpare
Vittnen
Lars Larsson i Fagerfall
Erik Olof Fredin i Wästansjö

Lagfart
År 1884 den 12 Maj å laga ting med Delsbo Tingslag beviljades lagfart för Per Olof Sundberg och hans hustru Anna Backman å tolf penningland å hemmet Västansjö nr 5 i Bjuråkers socken som de för 2500 kronor af Karin Nilsdotter genom hennes förmyndare Jon Persson i Västansjö betygar på Härads Rättens vägnar.

Resterande del av hemmanet Västansjö 5, köpte torparen Per Persson

Köpebrev
Ifrån mitt ägande Kronoskattehemman af No 5, om Ett öresland 12 penningland, i Västansjö by och Bjuråkers socken, upplåter och försäljer jag Per Nilsson till Torparen Per Persson och hans hustru Margta Larsdotter Ett öresland och Två penningland, att av dessa och deras efterkommande evärdligen ägas och besittas, emot en överenskommen och betingad köpesumma, stor Fyra tusen, 4000 kronor, samt i övrigt följande villkor och bestämmelser.
1. I detta köp, i hvilket endast ingår hemmets vid laga skiftet bekomna skattejord och sjöjord försäljes nu den åkerjord och övriga inägor som uti hemmets gårdsskifte äro belägna Norr om Landsvägen samt hela det såkallade hemmansskiftet med inägojorden vilket är beläget i sammanhang med nämnda gårdsskifte varmed det såkallade Sebbergs vallskogsskiftet med fäbodjorden därå jämte att inägojorden emellan landsvägen och sjön Dellen tillhör min återstående hemmansdel om Tio penningland.
2. För köpeskillingen, som får innestå emot fyra och en halv 4½ procents årlig ränta, förbehåller sig säljaren att taga laga inteckning i det nu ograverade hemmanet.
3. Att inredning i åbyggnaden tillfaller köparen ävensom pannmuren, fähuset, 100 stycken sädessnesar, häsjevirket i den tillfälliga röningen genom hemägorna samt 3 av de äldsta äppelträden, varimot ett skåp i västra stugan och spishällen med vindjärn förbehålles säljaren.
4. Åbyggnaden å hemmets utmål vid Rambäcken, bestående av skäktverk och kvarn förbehåller sig säljaren att från platsen sen bortflytta.
5. Säljaren åtaga sig att ansvara för alla å hemmanet belöpande likvider i jord och skog i följd af laga skifte i Bjuråkers socken, utom hvad som rör vägen till Djupdal.
6. Den inköpta delen av hemmanet får genast sådan densamma befunnits beträdas, och hafva vi undertecknade av detta köpebrev tagit var sitt exemplar till oss vardera, som skedde i Bjuråkers kyrkby den 15 Augusti 1889. Per (barn) Nilsson säljare, Per Persson köpare.
Bevittnas av Olof Persson Ede, Per Larsson i Näsbyn.

Som upplästes; Och enär härvid var fogat ett av denna Härads Rätt den 8 April 1873 för Per Nilsson utfärdat fastebrev å ett öres – tolv penningland av hemmet Västansjö No 5, som han den 13 Maj 1871 köpt av sina föräldrar Nils Persson och Brita Larsdotter, vilket Härads Rätten intyga.

Västerstugan som ingick i köpet ovan, finns ingående beskriven och interiören avbildad i E. G. Wengelins bok, ” Gamla minnen från Delsbo och Bjuråker”, som utkom 1893.
Boken finns i nytryck på Bjuråkers Forngård.
Västerstugan var den helgdagsstuga där man vid högtidliga tillfällen tog emot främmande och där väggar och tak var prydda med målningar. Västerstugan stod ett kort stycke ovanför Nirsargården. Där finns stensättningen efter gårdsgrunden ännu kvar.

Västansjö 6

Hemmanet låg strax nedanför den gård som nu är Nirsans.
En släktgren som utgår från 1593 års jordebok.


År 1593
8HI. Pehr Andersson 155.. Härstamning okänd. Nämns som bonde i Västansjö 6, Bjuråker.
Hustruns namn okänt.
En barn:
Olof 157..


År 1618 – 1629
II. Sonen Olof Pehrsson 157..Bonde i Västansjö 6.
Sigrid …157..Nämnes som änka och bosatt i Västansjö 6 (1618 – 1629)


Ca 1641 – 1658
III. Anders Pehrsson 160.. Härstamning okänd. (är möjligen måg till Olof Pehrsson. Bonde i Västansjö 6.
Hustruns namn okänt.
Ett barn:
Brita 163..


Ca 1660 – 1680
IV. Pehr Jonsson 162.. Härstamning okänd. Måg och bonde i Västansjö 6.
Hustru Brita Andersdotter 163..
Ett barn:
Sigrid 164..


Ca 1683 – 1698
V. Anders Jonsson 154. Son till Jon Andersson och hans hustru Marit i Bjuråker. Måg och bonde i Västansjö 6.
Hustru Sigrid Phersdotter 164..
Två barn:
Jonas 166.
Pehr 168. Okänd vistelseort
VI. Sonen Jonas Andersson 166.
Hustru Brita 166. Härstamning okänd
En barn:
Pehr 168.
VII. Sonen Pehr Jonsson 168. Död 1758.
Hustru Anna Phersdotter 167. Härstamning okänd.
En barn:
Jonas 1711


Ca 1735 – 1756
8H1 Sonen Jonas Pehrsson 1711.
Gift 1735 med Brita Larsdotter född ./5 1709 i Änga 1.
Åtta barn:
Anna 1/10 1736 Blev gift och kvarboende här på gården
Lars 14/5 1739 – 15/5 1739
Pehr 16/5 1740 – 18/5 1740
Pehr 1/2 1742 – 26/3 1742
Margta 29/9 1743 Gift 1774 med bonden Lars Phersson i Byn1. (Kyrkbyn)
Kjerstin 14/12 1746 Gift med Olof Pehrsson bonde i Berge 2.
Pehr 30/6 1749 – 30/6 1749
Brita 13/5 1750 – 31/7 1750
Fadern avled 24/9 1792 och modern avled 13/9 1785


Ca 1756 – 1793

8H2 Påhl Jonsson född 4/9 1718 i Tjärna. Måg och bonde i Västansjö 6.
Gift 1756 med dottern i huset Anna Jonsdotter född 1/10 1736.
Fem barn:
Jonas 21/3 1757 Gift 1789 med Brita Olofsdotter från Mon 1, Västansjö Bonde i Ö. Stråsjö
Brita 28/1 1760 Gift 1786 med Lars Larsson Bonde i Näppänge 2.
Pehr 20/12 1762 Gift 1789 med Gertrud Pehrsdotter från Gärde i kyrkbyn. Bonde i V Stråsjö
Lars 21/8 1767 Gift 1793 med Sigrid Jonsdotter från Änga 11. Bonde i V Stråsjö 7, Per Jons
Eric 17/6 1775 Han tog över gården efter sina föräldrar
Fadern avled 4/12 1793. Modern avled 9/3 1811


Ca 1793 – 1836
8H6 Sonen Erik Påhlsson född 17/6 1775. Bonde i Västansjö 6, Per – Jöns.
Gift 10/5 1798 med Anna Jonsdotter 5/7 1774, dotter till korpral Jonas Hällbom i Västansjö.
Tio barn:
Anna 29/1 1799 – 23/8 1799
Anna 23/12 1799 Gift 1834 med Anders Pehrsson Bonde i Västansjö 8, Jonas´s
Jonas 10/7 1801 – 22/7 1801
Påhl 6/9 1802 Gift 1831 med Carin Larsdotter. Måg och bonde i Näset 1, Tjärmans
Brita 4/3 1804 Gift 1831 med Pehr Pehrsson Husman i Norrhavra Jonas´s
Jonas 4/9 1806 Han tog över gården efter föräldrarna
Eric 6/12 1808 – 25/2 1809
Margta 1/3 1810 Gift 1840 med Pehr Larsson Bonde i Mon 3, Västansjö
Eric 31/3 1813 – 24/5 1814
Kerstin 14/3 1816 – 11/4 1816
Fadern avled 17/2 1864. Modern avled 21/4 1847


Ca 1836 – 1860
8H17 Sonen Jonas Eriksson 4/9 1806 – 24/6 1862 Bonde i Västansjö 6, Per – Jöns.
Gift 9/10 1836 med Carin Olofsdotter från Sördala, Bjuråker 11/10 1811 – 22/2 1897.
Två barn:
Anna 30/10 1837 Gift med Jonas Pehrsson som köpte mark och byggde upp det som nu är Syls
Olof 24/8 1843 Gift 1871 med Margta Ersdotter från Lia 6. Torpare i Sylgården i Sördala, Bjuråker. De fick sju barn. Deras äldste son Jonas Olsson född 1872, förde gårdsnamnet Syls vidare till Västansjö.


Ca 1828 – 1863
8B9 Pehr Pehrsson född i Kyrkbyn 20/3 1808. Bonde i Västansjö 4, Ivans. Död 5/5 1887 Gift 1828 med Anna Jonsdotter född Byn 2. den 22/2 1805. Död 9/9 1882
Tre barn:
Jonas 15/7 1829 Han köpte marken och byggde upp det som idag är Syls
Pehr 7/10 1834 Han tog över gården efter föräldrarna
Carin 22/8 1842 – 12/9 1863


Ca 1863 – 1898

8B13 Sonen Pehr Pehrsson född 7/10 1834 Bonde i Västansjö 4, Ivans.
Gift 29/4 1863 med Carin Mattsdotter i Västansjö 1. Född 28/12 1834
Äktenskapet blev barnlöst. Pehr avled 31/12 1898. Hustrun Carin avled 19/3 1919

Gårdens boningshus hade ingång från Nirsargårdens gårdsplan, Stenen framför ingången ligger ännu kvar men är överfylld. Ekonomibyggnaderna låg på ömse sidor om bostaden. Husets jordkällare finns ännu kvar men kom att hamna under Nirsargårdens lider när det uppfördes 1901. Jon Persson och Anna Jonsdotter flyttade härifrån till den skogskulle som nu är Syls
8H31 – 8B9 Jonas Pehrsson 15/7 1829 – 22/12 1902, son till Pehr Pehrsson i Västansjö 4, Ivans.
Måg o gift 1860 med dottern i gården Per Jöns, i Västansjö 6, (2) Anna Jonsdotter född 3/10 1837. Hon avled av kallbrand i bröstet 1/10 1876.
Änkling och omgift 11/5 1877 med (9Å29) Anna Jonsdotter – Dahlström född 1/6 1856, dotter till torparen J. Dahlström i Norrhavra. Hon avled 11/12 1933
En dotter:
Anna 13/3 1889 – 24/4 1908 Gift 1907 med Erik Olsson måg och bonde i Västansjö 2. Änkling och omgift 1916, nämns då som bonde i Berge 3.


Räkenskaper
Bonden Jon Persson förde bok över inkomster och utgifter.


Exempel från 1889.
Fordran från 1888 8.800 kr
Arrende för Onds jord 9.47 kr
Forlön av tackjärn à 10 f. 21.89 kr
18 lass stångjärn 18.00 kr
28 säckar havre à 55 15.40 kr
10 säckar mjöl à 75 7.50 kr

Västansjö 7

Registerbeteckning 9H omfattar en bondesläkt i Bjuråker som omnämns i 1593 års jordebok med jordenummer 7 i Västansjö by.


Ca 1593 – 1629
I. Jonas Larsson 156.. Härstamning okänd Bonde i Västansjö 7.
Marit … 156 Hustruns härstamning okänd
Ett barn:
Lars 159.


Ca 1629 – 1656

II. Lars Jonsson 159.. Troligen son till Jonas Larsson. Bonde i Västansjö 7 (1625)
Barbru 159 .. Hustruns härstamning okänd Gift 2 ggr
Anders Persson 160. Härstamning okänd. Bonde i Västansjö 7. (1641)
Ett barn:
Brita 162.


1656 – 1675

III. Olof Svensson 162. Härstamning okänd. Bonde i Västansjö 7
Brita Larsdotter 162. Troligen dotter till bonden Lars Jonsson
Två barn:
Lars 165. Bonde i Västansjö 7
Brita 165. Okänd vistelseort
IV. Lars Olofsson 165. Troligen son till Olof Svensson. Bonde i Västansjö 7
Karin … 165. Härstamning okänd
Ett barn:
Olof 168. Bonde i Västansjö 7
V. Olof Larsson 165. Troligen son till Lars Olofsson. Bonde i Västansjö 7
Brita Pehrsdotter 168. Härstamning okänd,
Tre barn:
Brita 1707 Gift 1734 med Pehr Mårtensson bonde i Vedmyra 2, Bjuråker
Pehr 1711 Bonde i Västansjö 7
Björ 1713 Okänd vistelseort
VI. Sonen Pehr Olsson 1711. Soldat vid Hälsinge regimente och bonde i Västansjö 7, sen bosatt i Lia, Bjuråker
1K5 Karin Pehrsdotter 6/7 1717. Troligen dotter till skräddare P. Jonsson i Ede, Delsbo
Sex barn:
Brita 31/5 1739 – 9/3 1740
Anna tv 14/2 1741 – 7/6 1743
Olof tv 14/2 1741 – 1741
Brita 11/7 1743 Gift 1761 med Erich Larsson Bonde i Västansjö sen i Björsarv 3
Anna 18/4 1747 – 23/6 1752
Karin 19/1 1752 Gift 1787 med Pål Jonsson, nybyggare i Nyåker, Bjuråker
Inget av barnen tog över och föräldrarna flyttade till Lia

Västansjö 9 Matts

 

Ca 1771 – 1803
10H3 Hans Matsson 1738 – 15/12 – 1803. Son till kolaren M. Andersson i Skärås. Bonde i Västansjö 9
Gift 1771 med 5H1 Anna Pehrsdotter 5/6 1735 dotter till bonden P. Pehrsson i Västansjö 3. Död i influensa 6/3 1800.
Två barn:
Pehr 27/7 1775 Bonde i Västansjö 9
Anna 27/9 1777 Gift 1810 med Olof Jonsson från Näset. Torpare i Lennsjö


Ca 1803 – 1855

10H5 Sonen Pehr Matsson född 27/7 1775 Bonde i Västansjö 9, ”Matts”. Död 17/1 1852
9F2 Ella Mattsdotter född i Rödkullen 7/2 1790. Död 5/12 1855
Tio barn:
Mats 19/6 1812 Utflyttad till Hassela 1841
Kjerstin 11/5 1814 – 27/11 1885 (kräfta i halsen). Sonen Pehr 20/5 1841 Utfl. t. Ljusdal 1860
Pehr 15/1 1816 Gift 1843 Måg och bonde i Daläng 1, sen i Rönnebo, Bjuråker
Jonas Westin 12/4 1818 Husman i Västansjö Död 7/11 1873
Anna 28/8 1820 Gift 1849 med Erik Andersson Landbonde i Sördala, sen i Norrdala, Bjuråker
Anders 21/12 1822 – 20/7 1851 (fallandesot) Epilepsi
Olof 27/3 1825 Bonde här i Västansjö 9.
Erik 20/9 1827 – 15/4 1861 (fallandesot, sängliggande i 4 år)
Hans 31/1 1831 Gift 1862 Måg och bonde i Avholm s3
Ella 26/12 1833 – 20/4 1859


Ca 1855 – 1882

10H8 Sonen Olof Pehrsson född 27/3 1825 Bonde i Västansjö 9, Matts. Utflyttad till Hassela 1882. Utflyttad till Hassela 1882.
Gift 1860 med, 6F8 Carin Eriksdotter född 3/10 1830 i Näppänge. Utflyttad till Hassela 1882
Fem barn:
Ella 15/3 1861 Utflyttad till Hassela 1882
Margit 9/5 1863 Utflyttad till Hassela 1882
Pehr 4/5 1867 – 16/2 1868
Pehr 6/2 1871 Utflyttad till Hassela 1882
Olof 2/2 1874 Utflyttad till Hassela 1882

 

 

Dellenportalen vill rikta ett stort Tack till alla som välvilliga hjälpt oss med uppgifter som möjliggjort den här sammanställningen.
Än en gång ett stort tack.

Sammanställningen är är inte slutförd utan skall närmast ses som ett underlag att bygga vidare på. Troligen finnas det personer och familjer som saknas, och kanske har även uppgifter blivit felaktiga.

Därför behöver vi din hjälp. Rätta för oss när du ser att något blivit fel och hjälp oss att med bilder dokumentera Ängebo ännu bättre. Har du dessutom egna minnen att berätta om, vill vi att du vänligen hör av dig till Dellenportalen.

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt hösten 2010 av Åke Nätterö


Tillbaka till toppenVästansjö del 2 – Västansjö del 3

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *