Norrdellsvägen

Dellenportalen har samlat ihop fakta om Norrdellsvägen från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv. Karta över Norrdellsvägen. Mer information finner du här hos Norrdellsvägarnas samhällsförening.se

Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre? Vill du veta mer? Klicka här. 

Läs mer här Norrbo.nu

Gillar du den här sammanställningen får du gärna dela den med dina vänner – Tack!

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

Tack för ditt besök!



Norrdellsvägen – Dellenbygdens gräddhylla

Vägen längs Norra Dellen heter Norrdellsvägen men borde kanske kallas för Strandvägen.

Liksom huvudstadens strandväg, har vägen längs Norra Dellens strand blivit en gräddhylla för ett strandnära boende med hög livskvalité.
Här bor man i ett vackert kulturlandskap med skön utsikt över den stora öppna Dellen med ändå i närhet av bärrika djupa skogar, fiskrika bäckar, fäbodar, hembygdsgårdar och med glada Hudik på bekvämt avstånd.
Här sparar man inte på krutet. Det byggs förbättras och förskönas på alla sätt och vis.
En årlig utflykt runt Norra Dellen är ett måste för många personer. Förr var det cykel som gällde men numer åker nog de flesta bil. Kunde man se husen från vattnet skulle upplevelsen vara total. Många av husen är dolda för bilisten och av de hus som syns är det bara husets baksida man får se, men även det är oftast en fröjd för ögat.
Det känns som att vägen alltid har funnits, men så är det inte. Under mer än hundra år, mellan 1740 – 1860 då järn och malmtransporter pågick mellan Hudiksvall och Moviken med Hallbo som omlastningsplats, var behovet av en väg mycket stort.
Andra som länge önskade sig en väg runt sjön, var bönderna i Norrbo som hade sina skogsskiften, fäbodvallar och sågar, på den här sidan av sjön.
Inte förrän 1943 blev en riktig väg byggd mellan Gammelsträng och Moviken. Mellan Moviken och Fönebo blev nuvarande sträckningen byggd redan 1912 -1913.
När Norrdellsvägen byggdes fick lastbilar lastas för hand och hästar och stjälpflakar var de hjälpmedel som stod till buds. Det berättats att första åren var vägen ganska besvärlig att åka på.
I slutet på 40 – talet blev vägen mellan Moviken och Fönebo förbättrad på några ställen och fick då nya dragningar. Om vi börjar i Moviken gick första vägen öster om nuvarande väg till det att den passerat över bäckutloppet från Öbergstjärn där den anslöt till nuvarande väg. Därefter har kurvan vid Öbergstjärn blivit rätad i slutet på 80-talet. Öster om Öbergstjärn vid Rönningsbacken går nuvarande väg utefter bergssidan, medan den första vägsträckningen gick längre ner, men bara på 10 – 20 meters avstånd från nuvarande väg. Den gamla vägdragningen var för vattensjuk säger man.
Mellan Moviken och Fönebo gick sedan gammalt en körväg som fortfarande finns kvar. Den blev uppröjd av föreningen Movikens kultur och Miljö omkr. år 2000. Den vägen börjar intill gamla hästkyrkogården ovanför landbons i Moviken. Fortsätter förbi Brånan över berget bakom Öbergstjärn och kommer fram vid badstranden i Fönebo. Den gick inte ner mot stranden utan fortsatte uppefter skogskanten över västbäcken/fönebobäcken och täkterna fram till Olssons där den gick upp mot Erk-Ers och gårdarna upp i byn innan den svängde ner mot Bonnds och vidare över baksidan på Bondberget för att därefter följa stranden och en bit. Efter Ora svängde den upp i skogen och ner igen vid Fribergs i Brunkänge.
Mellan Fönebo och Brunkänge var vägen bara en enklare skogsväg. Klövjestigar fanns naturligtvis mellan alla fäbodvallar och även långa sträckor utefter strandlinjen. Från Fönebo gick en klövjeväg upp till den närliggande Lyckevallens fyra stugor som fanns där vid laga skifte. Stugorna finns nu i Norrbobyn. Från Lyckevallen gick vägar vidare till övriga vallar.


Grottan

nov-002-grotta
Mellan Moviken och Fönebo ligger ett stort flyttblock som kallas för Grottan. Viveca visar att det finns full ståhöjd

nov-001-flytblock
Det här är baksidan på det stora flyttblocket.

 

Fönebo

Fönbo som platsen kallades på 1700 – talet, har varit bodland och finns omnämnd av Olof Broman i Glysisvallur
Namn med ändelsen bo, som Björsbo och Hallbo syftar på ”att föra till bo eller bod”.
Byn har varit relativ stor med 22 gårdar. 1905 bodde det 90 personer i byn. 1940 hade det minskat till 40 och 1969 till 30 personer.

Fönebo brukar liknas vid Dellarnas riviera med sin imponerande badstrand, restaurang, och husvagnscamping. Inte att förglömma den del av området som marknadsförs som ”No textil” bad. Läs om nybyggda villor under namnet:  Dellendröm.se En uppdaterad version av Dellendröm.se 2015

Badplats och Dellendröm från ovan 2015

Han slår upp portarna, Sven Åke Persson

Han tar över Fönebo camping

 

nov-003-skogexkursion
Skogsexkursion 1931. De nordiska länderna samlades här för att inta en lättare måltid

 

nov-003-badet
Samma strand som ovan, men detta är bara en del av badstranden i Fönebo
Foto: Bo Silver

 

nov-091-f-olssons

Byn Fönebo


Festplatsen i Fönebo

I björkdungen strax bortom uppfarten till byn låg festplatsen.

nov-004-annons

 

 

nov-089-gulasen

Gulåsen

5 km. från Fönebo ligger Gulåsen. Efter en promenad på ca 500 meter är man framme vid utsiktsplatsen. Här kan man koppla av med medhavd fika och njuta av den vackra utsikten som Viveca Sundberg gör här. Till vänster ser vi Björsboholmarna, man ser båda Dellensjöarna, till höger Nätterön, bjuråkersbygden (syns ej på bilden) och Blaxåsberget längs bort bland de blånande bergen.

Klicka här för att se färdvägen på Eniro-karta 

Här fler bilder från Gulåsen och andra platser

 

Öster om Fönebo nedanför Bondberget fanns på 1950-talet ett timmeravlägg eller fällstol. Hela sträckan har strålande utsikt över sjön. Därefter följen Notviken eller Notlycka och vägen upp till Norrbos prästboställe.

 

Ora-sågen

I Orabäcken något hundratal meter ovanför scoutlägret låg Ora-sågen.

nov-005-ors-sagen
Ora-sågen. År 1941. Sågen ligger 7-800 meter fågelvägen uppströms i Orabäcken.
Grabben på bilden är Helmer Persson (1910-1997), sedermera båtbyggare vid Norrboån

Nov-005-ora-s

Rester efter Orasågen, juli 2016. Ca 15-20 meter uppströms har det funnits en damm med dammlucka och därifrån gick en vattenränna till det breda skovelhjulet som drev sågen.

nov-106-ora-bertil-gosta

Ora. Bertil Trygg och Gösta Hansson

nov-107-ora

 

nov-082-orastugan

 

nov-006-ora

 

nov-084-hos.natans
Stig Bergman, Anna Persson (Pipars), Ingrid Bergman
Fram, Eva Bergman

nov-083-ora-natans
Ora, Natan Bergmans stuga. Eva Bergman, Stig Bergman, Ingrid Bergman, Anna Bergman f. Jonsson, Jonas Jonsson (Pipars), Lars Olsson (Ersk-Ers).

 

Ora betyder sand eller sandbank. Ör som i Örebro och Öregrund är medeltida namn som syftar på sand, men i ordet Ora har prickarna över o-et fallit bort. En liknande plats där det finns mycket sand är Orbaden.

nov-110-ora

Ora är en känd för sina årliga scoutläger. Varje år sedan 1950 – talet (IOGT hade sitt första läger här 1957) har scouterna haft Ora som lägerplats på föneboböndernas gamla åkrar. Den stora lägergården i Ora kommer från ett f d elevhem i Sanna utanför Hudiksvall som användes av Riksyrkesskolan. Gården flyttades till Ora i slutet av 80-talet.

Läs mer om Ora under Norrbo.nu

Klicka här för mer information om Ora lägerplats och Staffans Scoutdistrikt 

Mellan Ora och Hallbo finns omkring hundratalet bosättningar.
Före Brunkänge kommer Nyhem.

Se Ora från ovan

Se badringsåkning 2016

 

 

Brunkänge

nov-007-erik-walldenstrom-sommar-hus
Erik Walldenströms sommarhus

nov-169-brunke-
Erik och Gerda Waldenström och en okänd dam utanför sitt sommarhus i Brunkänge. Huset såldes 1944 till Lars Friberg.

nov-170-annons
I Brunkänge hade redaktören Erik Waldenström sitt sommarhus. (Fribergs). Han bodde i Västansjö och rodde varje sommar fram och åter över sjön. Med sin fru Gerda, hemhjälpen Ingrid Persson och mat för tre veckor tog roddturen över sjön runt fyra timmar. Detta under förutsättning att de inte blåste upp förstås, vilket hände, då fick de ta skydd vid Nätterön och invänta bättre väder.

nov-102-brunkenge

Logen i Brunkänge som står i kanten av täkten är av knuttekniken att dröma byggd före år 1600. Golvet är intimrat och kan därför tätas och dras ihop med kilar från utsidan så att de uttröskade sädeskornen inte skall falla ner mellan springorna.
När lantmätare Tresk karterade bodlandet Brunkänge år 1641 tillhörde marken en änka Anna i Norrbobyn. Här fanns ingen åker vid denna tid, således bör man inte ha haft någon användning av denna hölada. Kanske den stod hemma i Norrbobyn och flyttades senare till Brunkänge.
Logen saknar en knutrad, men det har man löst genom att passa in en stående slana. Knutkedjan visar de 6 kantiga knutskallarna som i Hälsingland kopplas till tiden före 1600-talets början.
Vi tackar logens ägare:
Logen som var i akut behov av ett plåttak för inte dess kulturhistoriskt värde skulle gå förlorad, har nu fått det tak som den verkligen behövde. Tack, det var hedersamt gjort.

 

 

 

nov-009-fribergs

nov-152-brunk
Lilla Kristina med stora syster Karin Friberg

nov-086-fribergs
Brunkänge

nov-087-fribergs

Bak fr. v. okänd, okänd, Olle Friberg, Stina Friberg, okänd, Jonas Friberg, okänd, Gustav Friberg
Sittande fram. Lars Friberg f. 1844, Ingrid Friberg f. 1883, okänd, Anders Friberg f.1877.

nov-088-brunkare
Familjen Friberg (47A29).
Stående fr. v. Edvard f. 1910, Jonas f. 1914, Lars f. 1908 och Gustav f. 1912.
Fram. Albert f. 1906, Karin f. 1904, Kristina f. 1917 och Olle f. 1919

nov-151-lakklubba
Fadern Anders Friberg på väg hem efter ett lyckat fiskafänge.

 

nov-153
Båten Brunkänge i Brunkänge

Fribergs

I bondgården norrdellsvägen 254 i Brunkänge bodde fam. Friberg.
Innan det fanns väg runt sjön var Fribergs stora motorbåt det snabbaste färdmedlet. Båten hette ”Brunkänge” och med den kunde hela familjen snabbt och säkert färdas över sjön när de behövde handla och frakta förnödenheter.

nov-010-traskulptur
Träskulpturen Karo tillverkad av Lars och Ernst Friberg. Skulpturen fanns på Brunkestrands servering.

nov-010-annons

 

Minnen från Brunkänge
Många somrar tillbringade jag i Brunkänge. Det låg så vackert nere vid Dellen.
Man kan säga det låg mellan ORA och Björsbo.
På vänster sida om man kom från Ora hållet låg det ett hus som Anders och Stina Friberg bodde i. Dom var syskon.
Vid huset låg en stor ladugård där de hade kor och 2 hästar en hund som användes vid jakt. Det var en gråhund som hette Boy.
Stina mjölkade korna och skötte huset medan Anders skötte hästarna och utomhus arbeten. Mellan husen låg en jordkällare där mat och dricka förvarades.
Min Pappa Erik Netzell med familj var ofta på somrarna och hjälpte Anders att ta in hö. En man kom ofta med sin mjölkflaska och ville köpa mjölk av Stina.Han satte sig på trappen och väntade på mjölken.Då han fått mjölken i flaskan tog han av locket och drack upp all den varma mjölken. Han hette KLACKS- GUNNAR.

Då fick vi bo i den lilla stugan nere vid sjön.
Stugan hade masonitväggar med stora vattenfläckar i taket eftersom det både hade snöat och regnat in. Det var fler som hjälpte till med höet.
Lars Friberg som bodde i Brunkestrand nere vit viken. Hans fru Rosa skötte då serveringen. Min farbror Acke hjälpte också till och han bodde i ladugården vägg i vägg med korna.
Men så skulle då höbärgarna vila och då tog min mamma Inger och Stina och alla barnen korgar med smörgåsar och en stor kaffepanna och korgen med svagedricka med sig till gubbarna.Det blev en liten rast från allt bärande med hö.

Mamma stickade alltid på något till mig och min syster Ulla.

Anders hade en häst som hette Dellenbruden som han var på travet med och var väldigt stolt över det. Den andra hästen hette Stjärna.
Sen visade det sig att det var en annan häst som hette dellenbruden så då fick inte Anders häst heta det mer. Om man då fortsätter förbi Anders och Stinas hus så låg det ett hus uppe i backen med ett litet uthus som användes som verkstad av Anders.
I det huset fick folk bo som kom och hjälpte till i byn.Just denna verkstad gömde en gammal t-ford. Öppen med lycktor fram. Väldigt vacker.
Den bara stod där.(då jag och min man ringde Anders många år senare och frågade om vi fick köpa hans fina bil svarade han att den finns inte mer för han hade grävt en grop i verkstan och knuffat ner bilen där och täckt över med jord).
Jag vet inte om det var sant.
På samma sida låg en brunn som man hämtade allt vatten ur.
En stor lada som höet samlades i. Där hoppade vi barn från högsta bjälken och rakt ner i höet.
En dag tappade Lars-Göran en kniv i höet och då fick vi inte hoppa där mer.
Den ladan gjorde Ernst och Lars Göran Friberg sina små sommarhus med nere i Brunkestrand.

Så svängde man till höger och åkte förbi den fina viken med sandstrand och där låg Anders och Lars båtar.

Motorbåtar
.
Så låg ett 4-kantigt hus nere vid stranden. En vedbod utanför och en hundkoja som hunden Sickan stod bunden vid.
Lars Friberg hade byggt sitt hus. Han var gift med Rosa och deras 3 barn var Ernst och lars-Göran och Märit Friberg. Dom hade varsitt rum en trappa upp.

 

De hade en servering.
All mat och kaffe gjordes i köket och det stora rummet fick vara serveringen med bord och stolar och blommor.
Där fick man bara hjälpa till att städa sen fick man gå ut för det var inte för ungar.
Jag och min syster var där som SOMMARBARN en månad innan mamma och pappa skulle komma.
Vi fick rensa potatis och rädisland och städa och på kvällen fick vi gå och ta oss ett dopp i viken och som betalning för detta jobb fick vi en liten liten Kexchoklad som såldes i serveringen.
Då fick vi ett paket som var trasigt och inte kunde säljas.

Det dom kallade kiosk var bara ett bord före serveringen som det låg lite godis på.Den verkliga godisdagen var då KONSUM-BUSSEN kom.
Då fick man en stor klubba…som gått sönder och ej kunde säljas.
Man köpte läsk och korv och sådant man behövde då man bakade.

Vi barn levde ett lugnt roligt liv.Hittade på saker varje dag.Vi hade en liten lekstuga längst ut på udden. Där fanns inte ett hus.

En dag hade mycket timmer slitit sig och hamnat i viken.
Då det var grunt där så fastnade stockarna så folk omkring fick gå i vattnet och hjälpa till att knuffa ut stockarna.
Min pappa Erik hjälpte till genom att sitta i en båt med andra karlar.
Dom hade en kätting som skulle sättas runt många stockar och sen skulle kedjan sättas i båten med motor och stockarna skulle forslas ut till djupare vatten för att fortsätta sin väg.
Kättingen hamnade så att Erik fick den runt om magen och följde med ner till botten.
Han syntes inte.
Vad hade hänt?
Folk som stod och tittade på undrade vart Erik tog vägen.
En oro spred sig och flera karlar gick ut i vattnet.
Så plötsligt kom Erik upp till vattenytan och folk klappade händerna.
Erik sa efteråt att det var hemskt. Han fick inte bort kättingen. Fick snurra flera varv medan luften tog slut och han behövde andas.
Fick mycket vatten i sig men han levde.
Å vad glad jag blev.
Erik satte sig på några stockar vid strandkanten och fick en filt över sig. Han skakade och var blå om läpparna kommer jag ihåg.

Om man fortsatte någon kilometer rakt fram kom man till BJÖRSBO.
Där var det dans på helgerna och då gick man dit och tittade på FULLA GUBBAR och plockade sten nere vid vattnet.
Allt för att slippa gå och lägga sig tidigt.

Då jag sedan fick egen familj så längtade jag alltid till ställen där jag varit som barn.
Familjen min hade en gammal husvagn som vi ställde vid vikens kant så barnen kunde bada och där lugnet alltid var.
Tycker fortfarande om att åka till Brunkänge fast jag fyllt 68 år.

Skrivet av Ingmarie Andersson. Maila henne på adress, halsingevatten@gmail.com

 

 

Soldat Hübinette – Rask

Ca 1875 – 1885
Strax öster om Fribergs kan vi se en ensam jordkällare på översidan vägen. Den minner om den gård där familjen Johan Petter Hübinette –Rask bodde.

65D2 Johan Petter Hübinette –Rask var född på Strömbacka 15/1 1850. Fanjunkare vid Hälsinge regimente. Gift 16/11 1873 med Christina Fröjd född 24/4 1852 i Moräng.
I maj 1850 flyttade familjen från Strömbacka till ”Hybbens” på kyrkbacken i Hassela. Därifrån flyttade de hit till Brunkänge 1875. Tio år senare 1885 (troligen som ett resultat av laga skifte) flyttade de till Norrbobyn och tog då troligen sitt hus med sig. 1914 flyttade familjen Rask från Norrbobyn till Nestors i Kyrkbyn, där makarna levde återstoden av sina liv.
Tolv barn:
Alfred 6/10 1874. Lantbrevbärare, gift med Margareta Jonsdotter i V. Hålsjö ss13 i Norrbo.
Gustaf 11/2 1876. Utflyttad till Stockholm
Carl 17/1 1878. Ångbåtsförare på Dellen. Bos. i Hålsjö, flyttat till Forsa 1929.
Pehr 8/11 1879. Utflyttat till Ljusdal 1897
Matilda 7/11 1881. Gift 22/8 1909 med handlaren J. V. Boman i Åmot i Ockelbo.
Hulda 26/2 1884. Utflyttad till Ovansjö 1901
Jenny 30/11 1886. Utflyttat till Ramnäs, Västmanland 1915.
Ester 21/9 1888. Gårdsägare i Kyrkbyn i Bjuråker
Gerda 28/4 1890 – 24/4 1906
Erik Arvid 26/4 1894 – 20/7 1898
Hildur Johanna 23/10 1897 – 1/2 1898

Fadern Johan Petter avled 14/7 1930 och hustrun Christina avled 29/3 1934. De ligger begravda i familjegraven på Norrbo kyrkogård.
Huset kallas idag för ”Nestors” kyrkbyn 1:4

 

Strax öster om ovannämnda hus i Brunkänge blev en byggnad uppförd i början på 1980 – talet. Den lär tidigare ha varit en banvaktstuga. Nu är huset bortflyttad och ett nytt och fräscht hus finns uppfört på samma plats Norrdellsvägen 248.

 

Rossbäck

Efter Brunkänge kommer Rostbäcken eller mera känd som Rôssbäck. Här låg Norrbos första såganläggning som drevs med ångmaskin. Den kallades också för Sjuvallssågen. Ägare skall ha varit en person som hette Lundström, om vilken ingenting är känt numera. Inspektor Hahne vid Moviken skriver i sin beskrivning över sjötrafik på Dellarna att denne Lundström anskaffade en ångbåt som hette ”Björsbo”. Båten bytte sedan namn till ”Hålsjö” när den ägdes av Hålsjö Såg & Tegelbruk. Efter mycket letande har vi hittat en trävaruhandlare Lundström i Delsbo. En enda uppgift om honom sedan är han som uppslukad av jorden, till det att vi upptäckte att denne Lundström är identisk med faktor Karl Herman Isidor Sundström, född 6/7 1866 i Hudiksvall. Sedan vet vi ändå inte om det är rätt person vi har hittat.

nov-160-rossbeck
Ungefär vid X-et finns stenfundamenten efter sågen som vi har röjt fram och delvis frilagt.

nov-167
I de här stenarna sitter 7 stycken järn öglor där något har varit fästat. Men varför har öglorna blivit så misshandlade, har man inte rivit sågen försiktigt?

nov-162-rossb-
Flera av stenarna är fästade i varandra och i många av dom sitter avkapade  järntenar

nov-163-tenar
Det här ser ut som någon form av spisröse.

nov-166-stenar
Den vänstra raden stenar är ca 12 meter lång och raden stenar till höger, båda inkl. fundamentet i förgrunden är ca 22 meter långt.

nov-165
Till höger om Viveca ser vi landsvägen och en bil som just passerar

Det finns ett par saker som förvånar oss, och det är den stora mängd tegel, både eldfast och rödtegel som finns här, liksom en 1½ meter djup grop vars branta sidor innehåller trasiga tegelstenar. Gropen kan vara efter ett stort kugghjul (kamhjul) där en kätting var fäst som längs en bana drog upp stockar från sjön till sågen. Daniel Johnson som äger fastigheten i Rôssbäck, berättar att utanför sågen under vattnet finns någon form av hamnanläggning, vilket torde vara helt riktigt med tanke på att det sågade virket lastades på virkespråmar som drogs av en ångbåt.

nov-180-skiss

Det här är en skiss på ett timmerspel från ett större sågverk, något liknande fast i mindre skala har säkert funnits här.

Den 17/11 1889 inflyttar till Björsbo, från Kalmar län försågare Olaus Svensson f. 25/9 1842. När sågen fick nya ägare flyttade han till Delsbo. Det är inte känt när verksamheten startade men den upphörde 1892. Då en ångdriven såg byggdes på Norrön, den norra av Björsboholmarna, förefaller det rimligt att det är sågen från Rostbäck som flyttades dit. 1899 köpte Jon Jonsson (Låkarn) både sågen och båten Björsbo och flyttade alltsammans till Räveln i Hålsjö.

 

 

Björsbo – Sjuvallen 

 

nov-149-karta-1769-
Karta från 1769 över Sjuvallen och Björsbo. Det står – odugligt ängsland.


Se Björsbo i dag genom Gogle maps

nov-011-karta
Namnet Björsbo förknippar många med festplatsen som fanns där på 1950 och 1960 – talet. Även om Björsbovallen funnits betydligt längre och att det funnits sågar utefter Björsbobäcken både uppströms och vid dess utlopp så är det nog 50 och 60-talets festplats och kändisbesök som gjort platsen känd.
Festplatsen bestod av två dansbanor, en för modern dansmusik och en för gammaldans. Tombola, mattält och allt annat som hörde till en festplats. Många av den tidens bästa artister besökte både Björsbo och Hallbo festplatser.

nov-141-bj-fest-1956

1956 med Olle Jonnys kvartett med sångerskan Inga-Lill Gahn

Det här året kunde man även åka med Dellenita alla tre dagarna. Båten avgick från Dellenbaden kl 18.00 och gick sedan med turer på Dellen. På natten efter festens slut återvände den till Dellenbaden.

 

 

nov-012-bengt-hallberg-alice-babs
1958 Bengt Hallberg och Alice Babs

nov-013-alice-babs-ulrik-neuman
1958 Alice Babs och Ulrik Neuman

nov-016-publik

Publiken

Till Björsbo kom bl.a:
1956
Olle Jonnys kvartett med sångerskan Inga-Lill Gahn
1958 Alice Babs med Ulrik Neuman och Bengt Hallberg. Ca 6000 besökare
1960 LITTLE GERHARD på lördag och HARRY BRANDELIUS på söndag
1961 bl.a. MONICA ZETTERLUND och JOKKMOKKS- JOCKE
Det var många som tältade. Många kom med bil och motorcykel andra tog bussen. Bussar avgick båda dagarna fån Iggesund över Forsa. Från Hudiksvall kom bussar över hög, och från Delsbo över Bjuråker och Moviken med återresor på natten.

nov-014-annons-1960
År 1960
Little Gerhard Buona Sera
Harry Brandelius YouTube

nov-137-bjorsbofesten-1960

I storstugan vid Björsbo fäbodar ses här Harry Brandelius i livligt samtal med ”bostintan” Agnes Persson från Gammelsträng. I övrigt ses f.v. sångerskan Lil Yunkers, dragspelaren J. Jonsson och småbrukaren Viktor Persson, Gammelsträng.

nov-015-grabbar-i-talt
I mattältet i Björsbo sitter tre grabbar från Frisbo. Gustav Sundin, Sture Larsson och Arne Larsson.

nov-059-bjorsbo-festen

I mattältet satt även två Skärås-pojkar. Stig Sundberg och Rune Larsson

nov-139.bj-festen-1961

Året är 1961

nov-140-monica-z-jokke

Se och lyssna när Jokkmokks-Jokke sjunger Gulli-Gullan från 1988

Se och lyssna här på Monica Zetterlund

 

nov-017-bjorsbo-serveringstalt
Björsbo med serveringstältet i bakgrunden. Lägg märke till skogen bakom serveringen som nu är helt borta

nov-097-bjersbo

Samma plats som ovan sommaren 2015

nov-058.bjorsbo-festplats

nov-070-taltning

Tältare i Björsbo 1954
nov-069-bjorsbo
Björsbo 1954. Tältet är hoppackat och det är dags för hemfärd till Moviken.
På X 7443 sitter Verner och Siri Fernström

nov-018-bjorsbo-bilutflykt
Björsbo. På bilutflykt under krigsåren

 

Vägen till Blästen och Ilsbo

1957 igångsattes byggandet av en ny väg mellan Ilsbo och Blästen.
1958 var vägen klar till Blästen och grovbruten fram till Björsbo.
1959 – 1960 blev hela vägsträckningen klar.

 

 

Sågen i Björsbo

 

nov-019-bjorsbo-sag
Björsbo såg 1956.
Sittande bak.
Okänd, Volger Mattsson, Per Lars Lars och Nygårds Olle
Stående fram. Sven-Olov Lötmyr, Martin Gunst och Dummer-Pelle – Per Åslin.

nov-072-bjorsbo
Björsbo såg
Stående bak: Ernst Källman, Axel Östberg och Per Andersson (Sojers).
Fr. v. Per Andersson (Normans Per), Elsa (Tappers), Brita (Tappers), Ejvin Östberg, (Klockars), Märta (Orrens), Ann-Marie Enocksson, Karin Olsson (Prost) och Anna Jonsson (Pipars).

nov-171-bjorsbo
Björsbo såg 1949. Bilden ägs av Norrbo Hembygdsförening. Bild nob-got-010

 

 

 

nov-148-klipp
Rester efter sågen i Björsbobäcken strax nedanför Sandmyren.
Bild av Roland Hamlin, ur HT 7 juli 1995.

Två små sågar har varit i drift vid Björsbobäcken. Enligt Albin Gunsth låg en utefter vägen mot Klacken och en annan vattensåg (se ovan) låg i höjd med Sandmyren på hemmanet Hålsjö 10. Där har troligen bott folk, eftersom där funnits en byggnad som av folket kallats för ”Sågkäringens klockfodral”. Denna sågbyggnad revs och flyttades kring 1920 talet, av köparen (15Y10) Daniel Danielsson från Isarv, i Norrbo (Gammelsträng 47), som byggde sig en bostad av den.

Bor på sågen i Björsbo
(12C6) Johan Olof Wikberg född 10/7 1860 i Moviken. Ångbåtsmaskinist. Inflyttat till Björsbo 12/4 1891. Vistas i Norrbo till 1908. Gift 28/1 1883 med Carin Norling från Ö. Hålsjö. Sex barn

nov-076-bjorsbo

 

 

Fäbodvallen i Björsbo hade valldrift till 1964. Den är en av Norrbos största och bäst bevarade fäbodvallar som på initiativ av Tandläkare Ivar Ringqvist i Bjuråker blev renoverad med AMS-medel 1971 för 230.000 kronor. Rinqvist hade redan som liten vistats på vallen och hyste varma känslor för dess bevarande.
Han var en av dem som förstod vallens kulturhistoriska värde och att det gamla kulturarvet till varje pris måstet bevaras för i framtiden.

Se Nitas vackra bilder från Björsbovallen

nov-074

nov-060-bjorsbo-vallen

nov-061-bjorsbo-vallen

nov-062-bjorsbo-lansmans

nov-063-bjorsbo-stuga

nov-064-bjorsbo

 

nov-105-bjorsbovallen

Björsbovallen 1909. T v prost-stugan, den ensamme mannen är Bläst-Lars, Lars Skoglund. Vid Gästgivar-stugan sitter kanske flickorna från Björsbo-visan – där åtta av dem hette Anna?
Bild ur Ulla Olssons samling

nov-065-bjorsbo--1926
Björsbovallen 1926.
Stående bak fr. v.
Okänd, Lars (Lötas), Helmer Persson, Valle Persson, Bror Bergman, Natan Bergman, Karin Olsson (Prost), Ernst Källman, okänd, Oskar Friberg, okänd, Anna (Backlins), Oskar Olsson (Gästgivars), Helmer Olsson (Prost), okänd, Anna Jonsson (Lötas), okänd och Anna Olsson (Gästgivars).
Sittande fr.v. .Okänd,okänd,okänd, okänd, okänd, Anna Jonsson (Pipars), okänd, bak Märta (Orrens), bak Eva Bergman, fram Ambritt Olsson, fram Märta Jonsson (Lötas), Ella Bergman, bak okänd, bak okänd, okänd, fram Anna Lisa Olsson (Gästgivars), bak okänd, bak okänd, bak okänd och bak okänd.

nov-066-bjorsbo
Här sitter några från Avholm och småpratar och dricker lemonad.
Till vänster Jon-Erik Jonsson (Pål Ers) och paret Anna och Kalle Gill.

nov-075-bjorsbo

nov-142-bj-bo-kafferep
Norrbopensionärer på bogäspe i Björsbo 1961
På torsdagen hade pensionärerna en utflykt till Björsbo fäbodar där fru Anna Eriksson från Hålsjö svarade för värdskapet. Sedan man sköljt  ned surströmmingen och lukten med en tår starkt kaffe gjorde pensionärerna en promenad runt vallen. Baltsar-Ingre och Ström-Kare, vilka brukar stå för historierna och konsten att få upp ångan, svek inte heller denna gång gänget.

 

 

nov-067-bjorsbo
Björsbo. Till vänster står Oskar och håller hästen Brunte och Per-Erik Persson håller hästen Lydia

nov-073-maria-persson
Björsbo. Damen i mitten är Maria Persson de andra är okända

nov-071-bjorsbo
Björsbo 1935. Karin Idén, Einar Idén och Mona Gill


Familj bosatt i Björsbo
1895 – 1930
Den 17/9 1895 inflyttar till Björsbo Johan Sjöndin född 21/7 1846 i Hassela. Son till Johan Sjöndin i Franshammar, Hassela. Skogsarbetare som inflyttat från Rogsta. Död 4/4 1925.
Gift 1/11 1870 med Brita Andersdotter född 8/2 1845 i Gnarp sn. Hon bor kvar till 1930 då hon flyttar till Stensgärde i Norrbo.
En son, Johan född 11/3 1871 i Gnarp. Gift med Karolina Jonsson i Gammelsträng

Björsbo och 32 platser till för strandnära byggen Hela Hälsingland.se 

nov-095-lada

En riktigt gammal lada som finns på Björsbovallen. Den är bara tre meter i kvadrat. Höjden på sidoväggarna är som vanligt i äldre lador inte mer är 1,8 meter. Att dörren sitter vid sidan gjorde det lättare att dra ut höet och att den bara har tre knutar gör att den gick också fortare att bygga. Omräknat till alnar bör ladan ha rymt tre parmar eller lass á 27 kubikalnar. Parmen var ett rikssvenskt hömått. I Hälsingland mättes höet i gillingar och storleken på dess har ständigt förändrats och anpassats till parmvolymen. Den äldsta gillingen, ett lass på 1500-talet som var 16 kubikalnar, mätte 2,4 meter i längd och 1,2 meter i bredd och höjd.

nov-096-bj-vallen

Den välvårdade Björsbovallen sommaren 2015

Visa om Björsbo

av Anna Hansson (Östberg)

År 1917 till Björsbo jag mig gav
jag skulle valla korna. I alla veta av
uppå det härliga Björsbo, vi många jäntor var
och alla heta Anna vi åtta stycken var

Men nu det sig så hände, det gick ju inte an
att alla heta Anna vi hoppa alla fram
vi tog oss för att omkristna och namnen lyda så
Karolina, Kerste, Maj, Lotta, Lisen, Josefina likaså.

Vi äro alla glada hur det sig än vänder
och getter har vi alla kring alla stränder
Men korna vill vi inte skryta av, de komma nog till två
fast det är på långt på tiden tar vi saken lugnt ändå.

Här på vallen har vi getter, ett sextiotal det är
nog är det mycket mödosamt åt vilket håll det bär
Ibland får vi gå till skogen och leta i vart snår
men finns då ingen annan råd, skomakarn han då går.

Som vi nämnt har vi många getter här
en gumma invid bäcken har 14 getter kär
hon heter inte Anna men Brita är hennes namn
en stor och ståtlig bock hon har som alltid kilar fram.

Sen vill vi mera nämna av vad vi haver hår
och res det ligger vid alla vägar här
här hugges det och sprakar som åskan skulle gå
det vill ju alla förtjäna det kan vi nog förstå

Nu har ni lite hört av vad vi haver här
men vi har nästan glömt vi har en länsman där
han bor uppå vallen i en stuga röd
ibland så gör har kafferep så här är ingen nöd.

Men intill länsman bor det en rolig makapär
hans namn vi ej vill nämna ni känner nog den där
han går så lugnt och stilla och strax han slänger fram
det ena först, det andra sen. Han är en rolig man.

Nu har den ljusa tiden gått men mörkret det står kvar
och näktergal´n i morgonstund vi hörde alla dar
men blir det någon långsam stund, vi Åslin ju här har
och han är så glad och livad uppå fiolen drar.

Vi ofta blickar hemåt på andra sidan sjön
vi tycker vi är hemma, det är liksom en dröm
men snart så hör vi ljudet ifrån nån motorbåt
och alla vill ju köpa mjölk, så nog går mjölken åt.

Men bäst av allt så är det att vi är glad och sams
och ingen av oss grekar, nej, ingen av oss alla.
Om vintern vore gången och vi fick komma hit
så kanske vi kunde sabla en någon bättre bit.

Men snart har hela sommaren gått och det roliga minsann
hav tack för alla stunder vi haft hos varann.
Nu kanske mången tycker, det här var stråt är dum
men kan ni något bättre, gör om den då en tum.

Om någon nu vill veta vem som visan diktat har
så är det en av flickorna som här på vallen var.
Hon bor där nerpå vallen och närmast sjön också och
grannar är med Karolina och så vi knogar då.

Jag slutar nu min visa och diktar inte mer
och så jag går till stranden och lägger mig därner
för Björsbo vall som ligger vid norra Dellens strand
där är det mycket roligt att ta ett bad ibland!

 

 

Margran nordväst om Björsboholmarna
Enligt Strömbacka bruks huvudbok förliste en Haxe här år 1775. Enligt Bernt Stolt skulle detta ha skett vid Margran några hundra meter nordväst om Björsboholmarna. Sommaren år 2000 hade Bernt Stolt inbjudit Enångers dykarklubb att företa en dykarundersökning på nämnda plats. Ombord på ångbåten Fortuna hade Bernt Stolt, maskinist Göran Sundell, båtens kapten Erik Holm, och undertecknad samt dykarbas och ett antal dykare med utrustningar samlats. Stolt hade uppgifter om att fiskare fastnat oförklarligt med sina nät just i det här området vid Margran. Det började med att Fortuna gick fram och tillbaka för att skanna av bottnen med sitt ekolod men utan resultat. Efter några timmar och många dykningar gav man upp.
Några hundra meter efter att hemresan påbörjats inträffade något sensationellt. På ekolodet uppenbarade sig på den släta botten en stor kulle med utstickande stolpar. Undertecknad gjorde styrman Erik Holm uppmärksam på vad jag såg och bad honom omedelbart stanna så vi kunde märka ut platsen. Det behövs inte för vår rutt är redan lagrad och klar. Det var ju perfekt. Sommaren därpå när vi började diskutera för en ny expedition visade det sig att ekolodet bara mindes de senaste 30 rutterna och nu hade dykarresan raderats, och någon mer resa lär det väl aldrig bli.

 

 

Storgäddan vid Björsboholmen.
På Björsboholmen hade bagarmästare Einar Åsberg från Sanna en sommarstuga. Midsommarafton 1953 begav han sig ut på en fisketur med sin eka. I viken mellan holmen och fastlandet fick han ett våldsamt napp på sitt kastspö. Under en halv timme kämpade han med en stor gädda på kroken varvid gäddan agerade bogserbåt med väldiga kast åt olika håll. När fångsten äntligen bärgats visade det sig att gäddan hade en längd av 1,22 meter och vägde drygt 14 kilo. HT 23/6 1953

 

 

Ångsågen på Björsboholmen

nov-146-holmarna
Riksantikvarieämbetets karta med tomtgränser

nov-147-holmen
En del stenar efter sågen eller kanske kajen/bryggan ligger här i vattnet, medan stenar med kvarvarande järntenar ligger längre upp på land.

Ångsågen på Norrön, den norra av Björsboholmarna
Vid Rostbäcken eller mera känd som Rôssbäck låg Norrbos första såganläggning som drevs med ångmaskin. Den kallades också för Sjuvallssågen. Ägare skall ha varit en person som hette Lundström, om vilken ingenting är känt numera. Inspektor Hahne vid Moviken skriver i sin beskrivning över sjötrafik på Dellarna att denne Lundström anskaffade en ångbåt som hette Björsbo. Den 17/11 1889 inflyttar till Björsbo, från Kalmar län försågare Olaus Svensson f. 25/9 1842. När sågen fick nya ägare flyttade han till Delsbo. Det är inte känt när verksamheten startade men den upphörde 1892. Då en ångdriven såg byggdes 1893 på Norrön, den norra av Björsboholmarna, förefaller det rimligt att det är sågen från Rostbäck som flyttades dit. Sågverksägarna hette Erik Eriksson (Backerske) och Jonas Larsson (Måjens Jonke), båda från Gammelsträng

1899 köpte Jon Jonsson (Lôkarn) både sågen och båten ”Björsbo”, som nu fick namnet ”Hålsjö”, och flyttade alltsammans till Hålsjö Såg och Tegelbruk AB på Räveln i Hålsjö.

 

 

nov-020-norrdellsvagen-115
Norrdellsvägen 115. Här finner du annorlunda välgjorda presentartiklar. Ett besök här räddar hela resan runt Dellen. DellenHantverk.se
Här måste man bara stanna och njuta av tillvaron.

 

Krokstubben, som nu blivit Stubba eller Krokstubba
Öster om Björsboholmarna ligger Stubba. Där finns en vallstuga som är ditflyttad från Dyrvallen.

3Å20 Carl Christiansson född 31/8 1823. Husman i Krokstubba. Död 29/6 1858 (kolik).

3Å45 Lars Larsson, f. 8/3 1830, husman i Krokstubben, Norrbo. Utflyttat till Ilsbo 1880.
Gift 19/4 1857 med 13V3 Ingrid Lindstedt, född 2/2 1823 i Gammelsträng, Norrbo.
En dotter
Christina född 5/6 1862, gift med Olof Hedin, Hogland Ilsbo

 

 

nov-186-karta-1795

Karta från 1795 visar röjningar som utförts av soldaten Hastig. Soldat Jonas Hastig 1733-1802 återfinns under släktboksnummer 7Y9. Hans dotter Margtha f. 1766 Gift 1791 med 23U3 soldat (Trummslagare) Lars Schavon i Dyrvall (Sv Klacken).

nov-182-karta

Ekonomisk karta från 1950-talet visar vägarna som leder upp till Stormyra

STORMYRA

Från Stubba leder två mindre vägar upp till Stormyra som var ett knektboställe mellan ca 1780 och 1910.

Siffror hänvisar till Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister

Omkring 1780 – 1798
1) 24Y1 Olof Olsson född 1746 i Högs sn. Nybyggare i Stormyra, Norrbo. Död 23/3 1804. (lugnsot)
Gift 1777 med Elisabeth Olsdotter född 1745, dotter till bonden O. Jonsson och hans hustru Carin Jonsdotter i Glimsta, Hög. Död 25/6 1798 (svullnad i halsen).
En son
Olof f. 4/3 1777

——————2—————-
Ca 1798 – 1835
2) 24Y2 Sonen Olof Olofsson född 4/3 1777. Torpare i Stormyra. Död 16/6 1852
Gift 1798 med 8Y4 Sigrid Jacobsdotter född 13/1 1773, dotter till soldat J. Stursk i V. Hålsjö.
Hon avled 7/6 1818 (håll och stygn) = Lunginflammation.
Omgift 31/12 1819 med 36Å1 Anna Nilsdotter född 31/7 1781, dotter till N. Hök i Båtlänningen, Norrbobyn. Hon avled 22/1 1869.
Barn
Olof 27/3 1800 Husman i Stormyra
Jacob 28/6 1802 Torpare i Stormyra
Carin 27/6 1805 Gift 1834 med 3Å26 kolare Eric Matsson i Fönebo.
Pehr 7/12 1811 Bosatt i Strömbacka med Ingrid Ersdotter-Gyll från Frisbo
Elisabeth 10/12 1821 Gift 1855 med 4V8 Jonas Ersson Husman i Ö. Hålsjö
Nils 9/10 1826 – 14/1 1827 (bröstfeber) = Lunginflammation

——————-3—————-
Ca 1835 – 1840
2) 24Y4 sonen Jacob Olofsson född 28/6 1802. Torpare i Stormyra. Död 5/9 1840 (dyspepsie o magkramp)
Gift 28/5 1835 med Brita Pehrsdotter född 2/4 1807, dotter till bonden P. Mårtensson i Ö. Hålsjö. Änka och omgift med sin svåger.
Två barn
Anna 10/5 1836 Gift 1862 med Jonas Eriksson b

onde i Gammelsträng
Elsa 12/2 1841 Gift 1869 med skräddare o handlare Johan Östlund i Ö. Hålsjö

——————4—————
Ca 1842 – 1871
2) 24Y3 sonen Olof Olofsson född 27/3 1800. Husman i Stormyra. Död 12/1 1873
Gift 28/3 1842 med Brita Pehrsdotter född 2/4 1807, dotter till bonden P. Mårtensson i Ö. Hålsjö. Änka och omgift med sin svåger.
En son
Olof född 13/4 1848 soldat nr 94 vid Forsa komp. Bosatt i Stormyra. D. 22/2 1920

——————5————–
Ca 1871 – 1910
4) 24Y6 Olof Olofsson-Gunst född 13/4 1848 soldat nr 94 vid Forsa komp. Hälsinge reg. Bosatt i Stormyra. Död 22/2 1920
Gift 19/11 1871 med Carin Halvarsdotter född 8/9 1850, dotter till torpare H. Olsson i Östra Föne, Färila. Hon avled 22/4 1900
Nio barn
Carin 15/12 1872 Gift 1907 med Per Eric Larsson Bonde i Gammelsträng
Per Olof 28/7 1874 – 28/6 1881
Anna Brita 20/1 1877 – 14/8 1878
Alfred 26/4 1879 Gift 1905 Handlare i Kilen 1, Bästdal, Norrbo
Per Olof 21/1 1882 Gift 1910 med Anna Persson. Utflyttat till Forsa 1922
Anna 9/4 1885 – 4/2 1889
Maria 17/7 1887 Bosatt här. Fyra barn Bl. a. Albin Gunst 5/3 1905 Husförestå. i Hålsjö
Emma Johanna 8/10 1891 – 1/10 1897
Jacob Johannes 26/7 1895 Gift 1921 med Brita Kristina Lönn. Bonde i Backmo

År 1886 brann huset ner, men rotebönderna byggde genast upp en ny mindre bostad liksom en liten loge. Bostaden bestod av ett rum med öppen spis och var sammanbyggd med lagårn. Tre barn hann födas i det lilla utrymmet innan bosättningen övergavs 1910. Albin Gunst var en av dom, han föddes här 1905. Han skrev boken ”Några blad ur Norrbos historia”.

Gården revs och flyttades till Hamréns 1912. Nu ligger platsen övergiven och öde. Åkrarna har vuxit igen. Den ensamma jordkällaren och den flata stenen till husets brotrappa är det som återstår.

nov-183-stormyra

Rester efter uppkörsrampen till logen. Till höger utanför bild finns grundstenarna efter logen

nov-184-s-myra

nov-185-stormyra

Interiör och exteriör av jordkällare i Stormyra

 

Därefter följer Fjälgatan, som troligtvis ska tolkas som fägatan. Här fanns bryggan där Norrboborna landsatte sina kreatur och härifrån buförde man djuren till de olika vallarna.
Härifrån kan man fortsätta till de omtalade platserna Gullho och Gropomdal.

Gå till rubriken historia, eller klicka här för att se bilder från Gropomdal

 

 

Nordväst om Björsboholmarna vid Tilljorna eller träthôle, stod på 1950-talet en buss uppställd som sommarstuga. Den var trevligt inredd med en öppen spis som värmekälla. Ägare till bussen var bröderna Herbert och Albin Persson.  Bussen är borta sedan länge, kvar finns lite rester efter spismuren.

Sommarstugebussen. Bilder ur Karin Bergers samling.

nov-021-sommarstugebussen

I fönstret syns Karin Persson och Roland Albinsson.

nov-055-bussen

Hanna och Per Hansson med sonen Gunnar och Marta Persson med dottern Karin

nov-057-bussen

Bakre raden. Ivar, Jonas, Ellen och Knut Jonsson (Skogbergs).
Främre raden. ? , Katrin Jonsson (Skogbergs), Maja och Albin Persson, Marta och Herbert Persson med dottern Karin

 

 

Hallavallen

Här finns en buss till.
Strax väster om Hallavallen ligger Trohälla. Där finns en sommarstuga av den mer ovanliga modellen. Huset är uppbyggt omkring en buss som utgör själva interiören. Det vackra namnet Trohälla kan nu även kallas ändhållplatsen eller slutstationen.

nov-092-trohalla

Sommarstugan som är uppbyggd omkring en buss. Husets köksfönster är bussens vidruta.

nov-093

Husets dörr är dörren på bussen

 

 

nov-022-hallavallen

nov-078-hallavallen

nov-077-hallavallen

nov-079-hallavallen

4 bilder från Hallavallen. Samtliga från 40-talet

nov-179-halladikt

 

Hallavallen

Förleden av namnet syftar på hallar eller hällar vilket är lätt att förstå när man betraktar vallens läge.Vallen har sedan början av 1800 – talet tillhört Gammelsträngs – bönderna. (gamblestreng 1543, kan betyda den äldsta ängen).

1958 buförde Nygårds –Verner, två bojäntor och fyra kor till vallen enligt gammal tradition.

nov-176-klipp

Buföring från Hallavallen Fotokopior från HT 5 sept. 1958. Bojäntan Gunhild Ståhl har nu startat vandringen mot Gammelsträng. Till vänster på bilden syns Nygårds-Verner, hennes husbonde

nov-177-klipp

nov-178-halla-klipp


nov-175-klipp

 

 

Finnberg

Finnbergs sågen

Längst österut inom Norrbo sockens gränser på norrsidan Dellen rinner Finnbergsån. Där fanns 4 el. 5 vattenkvarnar. Att vattenkvarnarna i Finbergsån varit de mest nyttjade, synes sannolikt då detta vattendrag var och är det stridaste inom Norrbos gränser. Med all sannorlikhet var även de äldsta kvarnarna anlagda flera hundra år tillbaka vilket kan bedömmas av en bevarad avskrift av ett protokoll från ett lagmansting, hållit i Söderala länsmansgård den 5 okt. 1717, som behandlade en gränstvist mellan Norrbo och Högs män. Tvisten gällde var gränsen skulle gå vid Finnbergsån. I protokollet är Norrbo mäns kvarnar därstädes åberopat. Dessutom åberopas tidigare domar och dokumenter, som går flera hundra år ytterligare tillbaka i tiden.

Vi kan följa Finnbäckssågen vidare öden ända in i vår tid, alldenstund en kassabok från 1875 till 1899 finns bevarad. Av handlingar och böcker framgår att sågverksrörelsen därstädes fortsatt i bolagsform åtminstone till är 1915. Från ett sammanträdesprotokoll med delägarna den 23 mars år 1896 beslöts att huset skulle rivas och en ny grund läggas till ett nytt hus, för ram, kanttrissa och en hyvelmaskin. Av räkenskaperna synes att en delägarlott blivit av bolaget inlöst. Man måste göra den bedömningen att Anders Olsson, Backen, Gammelsträng löst alla ägolotter. Han sålde den 5 feb. 1917 såghus, turbin och inventarier, brädgård, kajer, stabbfötter, skjul och gångbanor, timmerbomar och länsar och roddbåt till Hudiksvalls Trävarubolag. Den 22 aug. 1920 sammanträdde ett flertal intresserade, för att dryfta inköp av sågen, varvid kostnadsförslag om dess iståndsättande framtogs. Detta visade sig var beräknat till drygt 8000 kr för reparation. Även ett köpebrev med dåvarande ägaren Iggesunds bruk upprättades men verkställdes tydligen inte alldenstund den 19 maj 1922 sågen såldes till tre personer, nämligen till Olof Andersson Gammelsträng, Erik Eriksson Bästdal och Olof Persson Ängebo, den senare blev sågens föreståndare.

Sågen rustades och förbättrades, varefter en period av liv och rörelse inträdde. Man fortsatte som fordomdags med legosågning men drev dessutom sågverksrörelse med inköp av virke och försäljning av både sågade och hyvlade trävaror. Denna verksamhet fortgick ände in på 1940-talet, då dåvarande förut omnämnde föreståndaren Olof Persson förolyckades vid arbetet i sågen. Efter hans död avvecklades rörelsen och sågen med anläggningsutrustning försåldes till Mikael Larsson 1901-1974 i Forsa som rev och jämnade alltsammans med marken. Därmed slutade en flerhundraårig sågrörelse i Finnberg. De små kvarnarna var då för länge sedan borta.

Uppgifter saxade ur Albin Gunsts bok ” Några blad ur Norrbo sockens historia”, sid 152-154.


 

nov-189-finnb

Finnbers såg. Fr.v. Lars-Erik Hansson, Olof Eriksson, okänd, Gösta Hansson, och Olov Persson delägare.
Sittande. Ägare, Anton Eriksson och Olle Norrigårn

Bild ur Yngve Olssons samling

nov-024-kafferast
Kafferast vid sågen
nov-081-finnbergsagen
Stående från vänster. Måjens Pelle, Lars Erik Hansson, Erik Eriksson ägare, okänd, Karl Kring, okänd, okänd.
Sittande fr. v. Olov Persson delägare och bas, Olof Andersson (Back-Olle), Måjens Erik, okänd, okänd.

nov-025-stabblaggare
Stabbläggare vid Finnbergs sågen. Stående längst till höger, Erik Eriksson

nov-174-finnberg

Gården längst till vänster var sågverksägarens fastighet.

nov-173-finnberg

Finnbergssågen. Två bilder ur Karin Ingvarssons samling

nov-050-virkesprom

Lossning eller lastning av virkespråm.

nov-051-finnberg-1

Det finns många fundament och stenstolpar kvar som minner om sågen

nov-052-finnberg-2

Ett spännande fundament efter sågen, kanske efter en turbin

nov-053-finnberg-3

Det ser ut som kvarnstenar men ändå inte

nov-054-finnbergssag-4

Väster om bäckmynningen finns flera stenstolpar och dessa tre fundament. Troligen är de efter brädgården.

nov-101-finnberg-karta-1865

Finnberg karta 1865

nov-103-fiiberg-karta

Riksantikvarieämbetets karta. Finnsjön fungerade som en stor damm. Några kilometer uppströms vid Finnsjöns utlopp fanns en damlucka som man måste gå upp för att öppna och för att stänga allt efter behov. Se enirokarta

 

 

 

Hallbo

Hallbo består av två fäbodvallar, den södra och den norra. Utgrävningarna visar att platsen varit bebodd sedan stenåldern. En bra bit över 100 år spelade Hallbo lastageplats en central roll för Bjuråkersverken.
Från 1740-talet till det att transporterna gick över järnvägen i Forsa omkring 1860 passerade här oräkneliga ton malm och nästan allt järn som Bjuråkers masugnar och smedjor levererade.

Faktoriet-Herrgården
Bruksfaktor 13V2 Sven Ersson-Lindstedt född 14/12 1769, son till båtsman E. Lindstedt i Hög. Bos. i Gammelsträng Hallbo Norrbo. Död 2/8 1850 (ålder).
Gift 8/5 1791 med 22Y2 Anna Pehrsdotter född 11/6 1768, dotter till soldat P. Lund i Gammelsträng. Död 19/11 1851 (ålder).
Två barn
Christina 2/3 1792 Gift 1812 med 10Å4 Pehr Pehrsson-Käck Soldat bos. Sandmyren Norrbo
Eric 6/2 1796 Efter skolgång i Hudiksvall tog han över arb. som Bruksfaktor efter fadern.

13V3 Sonen Eric Lindstedt född 6/2 1796, tog över befattningen som Bruksfaktor efter fadern. Död 2/5 1860 (bråddöd). Han hängde sig på vinden.
Gift 14/11 1818 med 12Å7 Anna Pehrsdotter född 25/5 1793, dotter till bonden P. Larsson i Stensgärde, Norrbo. Död 13/6 1839 (gastrisk feber)
Omgift 24/10 1841 med Margareta Pehrsdotter född 19/7 1811 i Hälsingtuna.
Barn
Anna 20/2 1820 Gift 1845 med 7V6 Jonas Ericsson bonde i Gammelsträng, Norrbo
Ingrid 2/2 1823 Gift 1857 med 3Å45 Lars Larsson husman vid Krokstubba, Norrbo
Barn i andra giftet
Pehr 6/11 1842 Utflyttat till Hälsingtuna 1868

Hushållerskan
Christina Åkerqvist flyttar från Stockholm till Norrbo. Flyttningsattesten är utfärdad den 12 november 1858. I Norrbo tjänstgör hon hos bruksfaktorn Eric Lindstedts änka Margareta Persdotter i Hallb. Hushållet bestod av faktorn Knut Algot Nordencreutz samt faktorn och löjtnanten Lars Johan Svante Berg. Arbetsuppgifterna är oklara. I husförhörslängden uppges Christina fortfarande som piga, men i utflyttningsattesten vid återflyttningen till Bjuråker år 1859 kallas hon hushållerska. Det tyder på att ett avancemang skett under året i Hallbo.

Här låg herrgården där allt bokfördes. Det var malmforor från Hudiksvall som skulle vidare mot Bjuråker, och färdigt stångjärn som skulle förvaras i magasinen på kajen för vidare transport till utskeppningshamnen i Hudiksvall.
Idag har troligtvis närmare 10 meter av kajbandet försvunnit liksom den mer än 30 meter långa och 8 meter breda bryggan. Långa grova utstickande stockar vittnar om det mönster av stenkistor som en gång utgjorde grunden för den forna lastageplatsen.
De första hundra åren, till 1842, roddes och seglades transporterna med haxar. Ett slitsamt, tungt och farligt arbete. 1842 sjösattes vid hamnen i Moviken en ångbåt med skovelhjul som kom att ersätta järnroddarna. Historisk-geografiskt lexikon

År 1911 står här redaktören Erik Walldenström och vemodigt betraktar, som han beskriver, ”de raserade präktiga stenbryggorna”.

 

nov-100-hallbo-karta

Karta 1793

 

nov-027-eka
Vid lågvattnet okt. 2002 gick det bra att mäta upp den gamla bryggan. 31 meter lång och 8 meter bred. Bryggan kan inte ha legat ensam 10 meter från stranden, utan kajen bör ha gått fram mot bryggan, men den har för länge sedan ruttnat bort och spolats ut i sjön.

I slutet av den här sammanställningen finns forvägen mellan Hallbo och Hudiksvall beskriven

nov-116-teckn-1846

Teckning från 1846 av Herrgården och magasinen i Hallbo.

På den plats där herrgården har stått uppförde Prostparet Selma och Reinhold Matsson en vallstuga som flyttades några hundra meter från sin tidigare plats på Norra Hallbovallen berättar barnbarnet Lars Matsson. Enligt uppgift lär Matssons första stuga blivit hitflyttad från Narsta redan på 20-talet, men den stugan lär ha blivit förstörd av brand. Nuvarande gård är hitflyttad från Hallbo norrvall 1931.

 

nov-029-tunbyn
Tunbyn 1962. Den från Hallbo flyttade herrgården

Under laga skiftesperioden såldes och flyttades herrgården till Tunbyn i Hälsingtuna. Den 30 april 1875 fick den nya ägaren lagfart på herrgårdsbyggnaden i Tunbyn. Det märkliga är att denna ståtliga kulturhistoriska byggnad fick rivas utan protester, så sent som 1973.

 

 

nov-115-mattsson

Tidningsbild från 1934. Prosten Matsson utanför sin stuga i Hallbo

Prosten Matsson var en hängiven botanist och storsamlare av rosor. Omkring 100 000 herbarier – ark har han samlat och undersökt. 1934 kom första delen av hans monumentalverk om Sveriges Rosor. Genom 380 sidor presenterade Matsson 42 huvudarter, varav många okända. En art gav han namnet ”Rosa Söderblomi” till Natan Söderbloms ära, en annan fick ett namn med lokal anknytning – ”Rosa dellenensis”, ”Hallborosen”.

Lars Petter Reinhold Matsson avled den 19/7 1938 enl. Forsa- Hög släktbok.

I sept. 2005 har Hallbo – rosen återfunnits och blivit återplanterad vid Matssons gård i Hallbo i närvaro av barnbarnet Lars Matsson från Boston, USA.

nov-032-prosten-mattsson-med-fru
Prosten Matsson med fru Selma.

nov-033-logen-god-wiljas
Logen God Wiljas, sommarhem i Hallbo

nov-123-skiddag-1958

Skiddag i Hallbo 24 mars 1958
En siesta i solen tog Goldi Ivarsson, Pekka Salminen, Lillemor Jonsson och Elsie Nilsson, samtliga från Hög.

nov-034-hallbo
Hallbo

nov-134-hallbo-v

nov-135-hallbo-krok-jahan

Krok – Johan Eriksson

nov-136-hallbo.port-kare

Hallbovallen. Port-Kare Olsson

nov-035-hallbo-sorvall
Hallbo sörvall

nov-036-jonas-berg
Jonas Berg (18Å1) 1852-1939, på Hallbo sörvall. Bild ur Evert Bergs samling

 

 

Så här gick det till på Hallbo-festerna, här han du se filmen om Hallbo-sommarting.

 

Hallbo festen pågick årligen mellan 1944 och 1965

 

nov-037-tidningsurklipp
Som framgår av ovanstående annons är detta första gången som det anordnas sommarting i Hallbo. Annonsen var införd i Hudiksvalls Tidning 18 juli 1944.

nov-040-hallbo-dansbana
Hallbo nybyggda dansbana. Fotot togs den 29/7 1944 av Olle Eriksson. På dansbanan står hans blivande fru Therese Jonsson

nov-041-hallbo-1945
Hallbo 1945. Vid biljettkuren Olle Eriksson

1944 -1965
Sommartinget i Hallbo.
Hur många minns inte detta glada evenemang. En stor begivenhet som pågick årligen från 1944 till 1965 som blev den sista Hallbofesten. De vidlyftiga arrangemangen beträffande ordningens upprätthållande blev så småningom för svåra och eftersom logdanserna i Åsak givit allt bättre avkastning ansågs det klokt att lägga ned festerna. Krav på fler poliser, bättre sanitära förhållanden, därtill dyrare omkostnader gjorde att det inte gick att driva festplatsen längre.

nov-046-folksamling-bat

nov-047-pram
Lugnast var det kanske på 40-talet när de flesta kom på cykel eller kom åkande i lövad pråm från Moviken bogserad av ångbåten Tamm.

Än finns det personer som var med på dessa livliga båtresor.
nov-048-foralskat-par
Hallbo 1944. Ombord på båten Tamm står de förälskade ungdommarna Therese Jonsson och Olle Eriksson, båda från Delsbo

nov-049-tamm
Båten Tamm med lövad pråm anländer till Hallbo 1944

pra-023-hallbo

På utsidan pråmen ligger båten Tamm förtöjd, bara skorstenen sticker upp

nov-119-hallbo-1955

Tidningsbild från 1955

nov-118-hallbo-1955

Hallbofesten 1955, men vilka är flickorna?

nov-120-festen-1956

nov-129-hallbo-1957

nov-124-hallbo-1957

Två bilder från Hallbofesten 1957

1959 kom 8000 besökare. Hundratals tältade och många kom i egna bilar. Bussar kom och gick från alla större orter och dessutom kom långa karavaner med raggarbilar.

Lapp Lisa Anna-Lisa Öst YouTube

nov-130-mattanten

Karin Fredlund kokar kålsoppa i en stor kokare bland vedtravarna i Hallbo

nov-038-annons

nov-125-ingeborg-nyberg

Läs om Ingeborg Nyberg på Wikipedia

nov-039-ingeborg-nyberg

1960 var Ingeborg Nyberg i Hallbo. Tjock-Anders skymtar till vänster

nov-122-1961

fest-171-biljett

 

nov-127-hallbo-servering

Bilden på flickorna som serverade jordgubbar är från 1961

nov-131-rossvald-hiller

Programledaren Erik Hiller med Högs SK ordförande Henry Larsson t h uppvaktar här Ingalill Rossvald som kom i sällskap med Harry Brandelius

nov-132-hallbo-tombola

nov-133-hallbo-flickor

nov-044-hallbofesten-1963-taltare

Hallbofesten 1963. I tältet Pelle och Monica.   T h. Pelle med flaskan, flickor från Forsa, Margoth, Karin, Marianne o Britt

nov-045-hallbo-1963-mopeder

Hallbo 1963. Åke Jonsson gör morgontoalett i Hallboviken. Mopeden är lastad och det är dags att åka hem

nov-128-hallbo-1964

Bilden är från 1964. Året därpå blev den sista festen i Hallbo

nov-094-hallbo

Från den här backen upp mot festplatsen finns många minnen från den tid då det begav sig. Hallbovallen sommaren 2015.

nov-126-hallbo-park

Bild från parkeringen 1961

nov-098-hallbo-park

Bild från parkeringen som den ser ut sommaren 2015


Det finns mer att berätta om Hallbo, om hålvägen och om arkeologiska utgrävningar

nov-104-karta

Se vilken mängd fornlämningar det finns i det här området. Klicka på Riksantikvarieämbetet så kan du läsa om alla platser.

nov-109-hallbo

Hallboviken. Från Sörvall går vägen upp till Rövarklitt och vidare till Överby i Forsa.

Fornborg – Rövarklitten

Förkortad beskrivning gjord av Riksantikvarieämbetet.
Fornborg belägen på ett SV sluttande berg. Den begränsas av mycket branta stup i Ö-SV, mindre stup i NV-V och 2 korta vallar i N-S.

Den västra vallen är 8 m l, 2 m br. Stenarna är till stor del är nerrasade.
Den södra vallen är s:a 10 m l, 2 m br. Den är starkt nerrasad. Möjligen har en ingång gått igenom denna vall. I fornborgen växer gles tallskog.
Den har ett ovanligt bra naturligt läge som och fodrar mycket korta vallar. Dock saknas stenar i en klyfta i norra delen (ingången?).
Från söder leder kallmurad infart upp till borgen.
Läs om den spännande berättelsen om Rövarklitt på Riksantikvarieämbetet ovan.

 

 

 

En lite udda händelse.

HP 29/8 1936
En berusad ko
uppträdde häromdagen vid Hallbo fäbodvall vid Dellen. Kossan hade på sista tiden börjat komma sent hem till vallen, och för ett par dagar sedan uteblev hon alldeles, varför man måste ge sig ut att söka henne. Hon anträffades då ute i skogen, redlöst berusad.
Av den stank, hon spred omkring sig, framgick, att kon råkat komma över ett parti mäsk, som hon tydligen med begärlighet sörplat i sig.
Dagen efter skulle korna föras hem från vallen, men denna måste lämnas kvar, enär hon inte orkade stå på benen.
Först på tredje dagen hade hon nyktrat till så pass, att hon kunde tas med hem till Näsviken.
Landsfiskal Forsberg gjorde i torsdags ett besök på platsen för att förhöra den person, som misstänkes vara ägare till mäskpartiet, men denne nekade

 

envist.

 

 

Hästar och Haxar forslade bjuråkersmalm

Hudiksvalls Tidning fredagen den 23 juni 1961
Text och bilder: Lasse

Järnbruken i Bjuråker tillhör nu en svunnen epok men ännu finns några rester kvar efter fraktvägen för malm och tackjärn. I Hallbo fanns i början på 1800-talet en omlastningskaj dit malmen från Hudiksvall kördes med hästar och sedan seglades över Norra Dellen till Friggesund och Moviken för vidare transport till Hedvigsfors Bruk eller Ahldersfors som det då hette. Över Dellen fördes malmen och de förädlade produkterna i malmhaxar, en typ av pråmar som både seglades och roddes.

Av dessa haxar finns ingenstans någon beskrivning av mått, lastkapacitet eller bemanning bevarad med inspektör Aug. Hahne vid Moviken, numera bosatt i Hudiksvall, har efter hörsägner rekonstruerat dessa haxar som en gång i tiden var en viktig länk i samfärdseln inom malmhanteringen på våra breddgrader.

Vid Hallbo var på den tiden en omlastningskaj med magasinbyggnad och kontor. Kontoret revs omkring 1870 och såldes till Tunbyn i Hälsingtuna där det återuppfördes i sitt ursprungliga skick med en flygelbyggnad av senare datum. Där bor sedan 1918 nu 77-åriga snickaren Lars Larsson.

Under Hallbo-tiden användes kontoret för utbetalning av forpengar till malm- och järnkörarna, och där fick de även sina traditionella åksupar, vilka kunde bli nog så många vid en del foror. Då rådde en livlig verksamhet vid fäbodvallen under körtiden på vintern. I körningen deltog män från hela norra Hälsingland, bjuråkersbor och dellbor i majoritet.

Förre bokhållaren Lars Erik Eriksson, (1889 – 1963), Södra Vägen 47 i Hudiksvall har många hörsägner att berätta från malmtidens Hallbo då hans morfar, Anders Andersson Glad, Sandmyren, (1830 – 1890) var föreståndare för magasin och upplag. Vid vårt besök i Hallbo var inspektor Hahne och Eriksson med och de kunde berätta intressanta saker om detta forna omlastningscentrum.

Inte nog malm i Bjuråkersbergen

Åren 1729 – 31 fann man malm vid Gockskärsberget vid Österbo masugn och i Middagsberget  i Sumås. I båda bergen sprängdes gruvöppningar och där hittades en del malmstreck. Prover från dessa skickades in till Kungl. Bergskollegiet i Stockholm och de befanns innehålla 39 procent järn med hög svavel- och fosforhalt.
Brytningen fortsatte under några år ur bägge malmgruvorna men då den hälsingska berggrunden inte är malmförande, avbröts projektet, när vet man inte riktigt. Det är emellertid konstaterat att en hel del stångjärn är framställt av bjuråkersmalm under denna tidsperiod. Någon betydande omfattning tog aldrig brytningen utan man blev ganska snart tvungen att börja köpa malm utifrån.

Hallbo omlastningsplats

Det var sedan malmen måste inköpas från Uppland, Dalarna och Utö, som Hallbo kom att få allt större betydelse som omlastningsplats. Till Hudiksvall forslades all malm med båt, lossades och lades upp i lager.

På grund av de dåliga vägarna kunde transporterna endast ske vintertid till Hallbo där den lagrades upp för vidare skeppning över Dellen på somrarna i de så kallade malmhaxarna.
Transporten av malm och stångjärn var både besvärliga och mycket dyrbara trots den billiga arbetslönen för körkarl och häst.
Som tidigare nämnt kördes allt på vinterföre mellan Hudiksvall och Hallbo. Från Hudiksvall fraktade man malmen på slädar vilka under baron P. A. Tamm omkonstruerades så att det skulle gå att köra med tre hästar, en rationalisering för att förbilliga transportkostnaderna. Det syftet nådde man dock inte. Det gick aldrig att lassa så mycket mer efter tre hästar som man räknat med.

Tre kronor per fora

Arbetslönerna var inte precis höga ens efter dåtida begrepp för dem som slet ut hästar och den egna kroppen efter forvägarna. 16 skilling betalades forbönderna med per lass om 52 lispund, cirka 440 kilo. Det gör omkring tre kronor för de 22 kilometerna mellan Hudiksvall och Hallbo plus lastning och lossning. Många gånger när körkarlarna skulle göra slutåkning befanns att de var skyldiga arbetsgivaren. De hade kanske tagit för många färdknäppar i magasinbyggnaden i Hallbo där brännvinet serverades efter avslutad lossning och lastning eller tagit ut livsförnödenheter i form av mat och sedan blivit mer eller mindre livegna.

På stranden av Dellen rätt nedanför Hallbo fäbodvall låg magasin och kontor. Där lades malmen upp i väldiga högar för lagring till sommarens seglation med haxarna. Dessa hade under sommaren haft stångjärn i returlass från Friggesund och Moviken, vilket kördes till Hudiksvall som återlass för malmkörarna.

Segel och åror drev haxarna

Haxarna blev en mycket viktig samfärdslänk i järnhanteringen inom Bjuråker, men det finns ingen beskrivning av dem bevarad annat än genom hörsägner. Inspektor Hahne har roat sig med att göra en rekonstruktion av de pråmliknande båtarna.

De var cirka 5 meter långa, 2,2 meter breda med ett djupgående av cirka 75 – 80 centimeter. Förutom av segel framfördes de av sex roddare, tre på vardera båtsidan. Lastförmågan låg omkring 12 – 15 skeppund (ett skeppund är 170 kilo).
Inte heller besättningen på haxarna hade någon furstlig betalning för sträckan Friggesund, Moviken till Hallbo betalades 2 skilling skeppspundet vilket sedan skulle delas på besättningens sex mannar.

Brukspatron P. A. Tamm upptäckte så småningom företagets kostsamhet och för den skull inköptes också ångbåten Tamm för bogsering på den gamla traden över Dellen. År 1842 övertog så bogseraren det tunga arbetet med forslandet av malm och stångjärn. Anmärkas kan att Tamm hade en ångmaskin på åtta hästkrafter som då kostade 7 500 kronor i inköp.

En malmhaxe ligger på botten av Dellen berättar herr Eriksson. Han och hans far, Erik Olsson, handlare i Gammelsträng (1868 – 1933), har många gånger fastnat med drag i den förlista haxen på sina fisketurer.

nov-143-hallbo

Bild ur HT 23 juni 1961. Efter den här vägen slingrade ändlösa tåg av malmlastade hästskjutsar under malmhanteringens tidevarv. Ännu finns rester av vägen till Hallbo bevarad men den håller helt på att växa igen.

nov-145-hallbo

Bild ur HT 23 juni 1961. Inspektor Aug. Hahne (1890 – 1975), t. v. visar upp ett stycke Utö-malm, som han funnit vid den gamla omlastningskajen i Hallbo för förre bokhållaren Lars Erik Eriksson (1889 – 1963).

nov-144-haxe

Bild ur HT 23 juni 1961. Inspektor Aug. Hahne har här ovan rekonstruerat en malmhaxe som den har beskrivits i de muntliga traditionerna. Framtill var de försedda med en lucka som kunde fällas fram vid lossning och lastning. För att underlätta för roddarna var haxarna mycket grunda, cirka 80 centimeter.

Vägen mellan Hallbo och Hudiksvall kallad ”järnvägen” höll inte för de över 400 kilo tunga lassen. Den sjönk ner och lämnade halvmeter djupa fåror i marken. På grund av de dåliga vägarna kunde transporterna endast ske vintertid och troligen var det på vårarna som vägen gav vika på vissa sträckor.
Fortfarande finns ett stycke unik hålväg bevarad i Hallbo liksom vid Lillgurkan där en 20 meter lång sträcka finns bevarad.

nov-111-malmsläde

En unik malm släde finns bevarad på Motjärnshyttans museum i Värmland

nov-113-hahnes-karta

nov-112-karta

Karta från 1799 visar den gamla forvägen. Till vänster står Lapp hydda

Avskrift ur Forsa och Hög släktregister (26J1) Det här paret var döda när kartan kom ut så kanske avser boplatsen några andra.

(X32) JONAS LARSSON, * 1698, s. t. lappman Lars Olsson o. hu. Sigrid Envallsdotter i Norrala. G. 1719. Sn.lapp i Hög. † 19/5 1773.
(Z4) SIGRID JONSDOTTER, * 1698, d. t. lappman Jon Erlandsson o. hu. Cecilia Ersdotter i Grud, Bergs sn. Jämtl. † 19/6 1772.

nov-114-lillgurkan

Här finns en 20 meter lång hålväg skriver Riksantikvarieämbetet. Övriga markeringar är lämningar efter stenåldersboplatser.

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Dellenportalen vill rikta ett stort Tack till alla som välvilliga hjälpt till med bilder och uppgifter som möjliggjort den här sammanställningen.
Än en gång ett stort tack.

Om du gillar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra. 

 

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg


Tillbaka till toppen

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

4 comments

  • Vilken fin samling bilder och historia från Norrdellsvägen.
    Tack Åke för Din fina samling/Björn

  • Daniel Johnson

    Vi har stugan i Rössbäck och det var intressant att läsa om sågen som ska ha legat där.
    Jag var till stugan i dag och gick och kikade på lämningarna efter den.
    I vattnet utanför lämningarna finns resterna av vad som torde ha varit en hamn.
    Om ni är intresserade så visar jag er gärna platsen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *