Moviken del 1

Dellenportalen har samlat ihop fakta om Moviken från intervjuer, böcker, fastighetspapper och i olika arkiv.

Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Gilla oss  på Facebook, och ännu bättre – dela oss med dina vänner – Tack!

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss. Tack för ditt stöd!

Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

Tack för ditt besök!


Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. Nu kan du söka vad du vill i sökrutan upp till höger eller ner till vänster, beroende på vilken dator du har.

Glöm inte att klicka på alla röda namn. Där finns oftast artistens musik, tal eller annan information.


Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill?  Vill du veta mer? Klicka här. 


Den här sammanställningen – liksom alla andra – har vi finansierat med våra egna pensioner. Vi säljer inget och det finns inga bidrag att söka.

Därför är vår verksamhet helt beroende av frivilliga gåvor.

För den här sammanställningen har vi inte fått några gåvor tidigare

Under 2017 har vi fått gåvor från:

 

 

 

1500-talets längder talar om Modica där det finns fem bönder. I Moviken finns namn som Kunghagen, Kunghagsbäcken och Kungskällan. Hur dessa namn har uppstått är oklart, men kanske är det namn som minner om att Gustav Vasa var här med sina soldater i samband med hans besök i Delsbo den 10–14 mars 1528.

I Moviken fanns troligen redan då ett antal duktiga vapensmeder. Då Gustav Vasa med sin stora hop soldater, var i stort behov av vapen är det möjligt att han även besökte Moviken. Men det är bara en spekulation. 1541 fanns det 5 kopparsmeder i Delsbo och 6 i Bjuråker.

Enligt Gustaf Wasas skattelängd av år 1542 finns för Norrbo Tingslag fyra sköllar som är lika med uppbördsdistrikt, varav den fjärde är Modika (Moviken) sköllen som upptar elva skattedragare.

1400-talets soldater i Hälsingland var utrustade med spjut och hillebarder. Det berättas att överstelöjtnant Lorentz Ridderhof i Norrbo, (död 1750) en gång sett en hillebard hängande på en vägg med årtalet 1434 och initialerna E U S ingraverat. På Ridderhovs fråga om vem som haft den, upplyste husbondfolket att hillebarden en gång tillhört den som lett upproret vid Norrbo skans, Eric Olufsson även kallad ”Stor–Erik”, skriver Bernt Stolt, i boken ”Dellenbygdens Rike”.

mov-001-hillebard

En omkring 500 år gammal Hillebard som kan vara tillverkad i Moviken. Hillebarden som är illa medfaren finns i Ramsjö i Bjuråker.

 

Moviken 1592

I Hälsinglands museums skrift, ”1500-talets köpmän och hantverkare i Hälsingland”, visar Jan Lundell att de flesta hillebardsmederna år 1592 fanns i Norrbo. Tre fanns på Järnblästen och åtta i Moviken som då hörde till Norrbo. Vapensmeder som togs i anspråk för kronans räkning, erhöll 1593 en viss årlig lön.
De fick därefter av konung Gustaf II Adolf den 28 Juni 1613 skattefrihet på sina hemman, i avräkning på den 1593 av Carl IX tillagda lön. Den stora spridning av vapensmeder, 28 rörsmeder (gevärspipor) och 13 hillebardsmeder och andra vapensmeder i Hälsingland, blev för svåra att kontrollera för kronan.
För att få en bättra uppsikt över deras arbeten fann konungen det nödigt att ålägga de som hade skattefrihet på sina hemman, att antingen överge dessa och flytta till Stockholm eller återgå till sina hantverk som bönder. Som motdrag begärde smederna att få anlägga en stad vid Suderhambnen, vilket beviljades av Gustaf II Adolf som utfärdade privilegier den 7 september 1620.
Så uppkom Söderhamn och dess gevärsfaktori, skriver E. G. Wengelin i boken ”Gamla Minnen från Delsbo och Bjuråker”, och P. H. Widmark i boken, ”Beskrivning över Provinsen Hälsingland”.

mov-082-karta

Hälsingland har länge varit känt för sina skickliga smeder. Hantverkarna har tidigt specialiserat sig och med tiden har vissa socknar dragit till sig specialister med samma inriktning. Kartan visar vapensmeder år 1592 och kopparslagare år 1560. De flesta rörsmederna, som gjorde eldvapen, bodde år 1592 i Järvsö och Ljusdal. Vid samma tid fanns de flesta hillebardsmederna i det som då var Norrbo. Kopparsmederna var år 1560 nästan uteslutande verksamma i Delsbo.

 

1613 upptar endast två skattebetalare under Modica.

Vid Norra Dellens nordligaste vik ligger Molycka skriver Olof Tresk på sin karta från
1640–talet. Kartan visar att det intill gårdarna fanns fyra vattenverk. Under senare delen av 1600 –talet förekommer ingen permanent bosättning men domböckerna namnger tre ägare till sex bodlandsgårdar. Åkerarealen uppgavs till nära nio tunnland och ett par av gårdarna var på nära två tunnland.

Husförhörslängden från slutet av 1700-talet talar om två hushåll i Moviken. Bodland fanns här ännu i början av 1800-talet enligt skifteshandlingar från 1821. Jordeböckerna från 1825 och 1845 redovisar ett respektive två hemman.

Molycka (lycka = inhägnad äga)

Jon Persson i Spångmyra skrevs 1623 i ”Modica”, och detsamma gäller Påhl Ersson år 1626. År 1640 fick Mårten Phersson i Mellanänga och Mårten Jonsson i Näppänge böta för ogill väg till Sörgimma och betecknades då som hemmahörande i Modica. Enl. Bodvall G. Bodland i Norra Hälsingland .Akad. avh. Uppsala 1959.

Ovan nämnda personer med hänvisning till Släktboken Jon Persson i Spångmyra född 167.., – 8 G II – . Påhl Ersson född 167.., -13 H VI – . Mårten Pehrsson född 160.. , -15 H II -. Mårten Jonsson född 162..,  –  3 F III – .

Sockengränsen
Enligt 1650 års karta gick sockengränsen väster om Nätterön och Skålsvedja till Lenås källa/hälla, norra ändan av Gråsjön, över Nipgalten i Frisbo etc. Hedvigsfors med Österbo masugn tillhörde Bjuråker, medan Moviken och Strömbacka tillhörde Norrbo 1750 års nya sockengräns mellan Norrbo och Bjuråker kom att gå via Ängesbäcken i Movika till Långviken över Rågärdsbo Stufuknut, och vidare till Gimsten i södra Gimsjön. Det innebar att halva Moviken och hela Strömbacka fortfarande tillhörde Norrbo socken. Gränserna uppfattades tydligen som ett hinder för Bjuråkersbrukens utveckling. Brukspatron Eric Strömbäck vid Aldersfors (Hedvigsfors), liksom bruksförvaltare Johan Runer, hävdade bestämt att Movikens bodland och Rågärdsån (Strömbacka) blev införlivade med Bjuråkers socken. Efter flera förhandlingar kom man slutligen överens den 22 april 1778 att sockengränsen skulle flyttas från Moviken till Föneborödningen.
Under 28 år gick alltså sockengränsen Norrbo Bjuråker genom Moviken. Därefter flyttades gränsen 2,5 km österut. Troligen är det samma gränsdragningen än idag. Men man lät gränsstenen i Moviken vara kvar vilket den fortfarande gör efter drygt 250 år, vilket gör den kulturhistoriskt intressant.
Detta står att läsa i Albin Gunst bok ”Några blad ur Norrbo sockens historia”. Norrbo
Hembygdsförening 1982.

Bodland
Bodlanden skilde sig från fäbodarna genom odlingens omfattning. Det var inte ovanligt att ett hemmans halva åkerareal var beläget vid bodlandsgården, och huvuddelen av ängshöet skördades i allmänhet där. Till bodlanden flyttade man därför mera med hänsyn till åkerbruket än till boskapen, under det att betesmöjligheten bestämde flyttningstider till och från fäbodarna. Så snart sådden i hembyn var avslutad, flyttade hela hushållet till bodlandsgården och stannade så länge på hösten fodret var förbrukat, vilket kunde dröja till fram i november. Det kunde t.o.m. hända, att man firade jul vid bodlandet.
Vid fäboden kunde man nöja sig med enklare byggnader, men bodlandsgården i allmänhet var lika fullständigt byggt som hemgården.

Junkarhemmet
Ovan nämnda Mårten Jonsson var anfader till Junkarhemmet som var ett av de hemman som fanns i Moviken före masugnens tid. Fastigheten låg där f.d. affärslängan ligger. Kvar finns bara den kullerstensbyggda jordkällaren som finns dold under en kulle i marken. Läs mer under gård 36.
Andra gårdar under 1700-talet var ”Klockars”, ”Lars-Lars”, ”Pålers”, och ”Blancks”, som alla låg inom en gemensam bytomt nedströms masugnsbäcken. Där finns stensättningar, spisrösen, en stensatt brunn och gropar efter jordkällare.
Gårdsnamnen förekommer än idag (se skriften ”Gårdsnamn i Bjuråker”) Upphovsman till namnet ”Pålers” var ovannämnda Påhl Ersson.

Den 24 juni 2008 blev området registrerat av Länsmuseets representant förste antikvarie Inga Blennå som ansåg lämningarna vara mycket intressanta.
Olof Broman skrev i sitt 1700-talsverk Glysisvallur, att vid Moviken finns snövit sten sittande på helleberget som snödrivor, kallas wådelds flinta.

Tuppgården 
Läs om folkskollärare Alsén i gård 12, som gick flera varv runt jorden

Gårdar och Folk
Den här sammanställningen är ett försök att lokalisera gårdar, lämningar och de människor som funnits i Moviken. Att beskriva var alla hundratals människor har bott genom åren, torde vara i det närmaste omöjlig. Det som gör det komplicerat är att det rör sig om bostäder som upplåtits utan kostnad för de som var ordinarie arbetare på bruket. Från CD skivan ”Sveriges befolkning år 1890”, finns 259 namngivna personer skrivna i Moviken. Det är män, kvinnor, barn, pigor och drängar.  Var de bor framgår inte, för det kan man verkligen undra. 1970 var antalet 69 och 1980 49 personer. Idag 2008,
bor ett 25 – tal personer i Moviken, sommartid säkert det dubbla.

Bostäder
Husen byggdes i närhet till rinnande vatten eller någon kallkälla. Att ha tillgång till vatten året runt är ett villkor för överlevnad för både människor och husdjur. I anställningsvillkoren för ordinarie arbetare ingick rätten till koföda. En liten ladugård för ett par kor, vedbod, matkällare och en bit åkermark hörde till. Undantagna var änkehemmen, de hade inga ladugårdar.
Den vanligaste storleken på bostad var ett rum och kök.

Före järnspisens tid (ca 1850 -1880) hade bostäderna öppna eldstäder där grytor och annat var anpassade för den öppna eldstaden.

Järnspisens intåg

Efter järnspisens intåg blev kastruller, grytor och kaffepannor försedda med en flens eller kant som gjorde att de kunde sänkas ner i spisen. Man var ju van att grytor och annat skulle värmas över öppen eld, men snart nog insåg man att det gick lika bra att koka och steka ovanpå spisen, då slapp man även den besvärande röken som vällde upp när man tog bort spisringarna. Den öppna elden sotade ner och brände sönder föremålen vilket kunde undvikas när man började koka och steka ovanpå spisen. Men det fanns en stor fördel med den öppna eldstaden och det var ljuset från elden som man var så beroende av. Fördelen med järnspis var att maten kokade jämnare och den tog väl vara på värmen

Järnspisen gav mindre rök, var bränslebesparande, höll värmen längre och kunde också kompletteras med en varmvattenberedare. Den slutna eldstaden gav emellertid inget ljus, här kom fotogenlampan så småningom att kompensera den öppna spisens ljus.

Spisens kokhål var övertäckta med lock och järnringar. På dessa lock sattes kälen. Ringarna togs av och på allteftersom man ville ha större eller mindre värme under grytor och pannor. När maten bara skulle hållas varm, så öppnades inte locket. Och underst på spisen var luckan till bakugnen, som kunde nyttjas för småbak.

Innan man fick fotogenlampor eller elektricitet blev troligen heller inga bostäder
moderniserade med järnspis. Många familjer fick flytta runt till olika gårdar allt eftersom familjen blev förändrad. Detta faktum gör det synnerligen svårt att följa alla personers olika boplatser. Det finns ingen bostadsförteckning att tillgå. Möjligen kan det finnas förda mantalslängder på landsarkivet. Man var skyldig att lämna årlig mantalsuppgift ända fram till 1967. Om bolaget hade den skyldigheten i egna fastigheter är osäkert.

Problemet med att veta var folk har bott
En ovärderlig källa har varit Ossian Fribergs efterlämnade minnesanteckningar. O. F. lämnade Moviken i maj1904 och skrev under 50 och 60 – talet många intressanta artiklar om Moviken. Andra källor har varit kartor, flygfoton, tidningsartiklar, personliga intervjuer och en inventering av bolagets gårdar från 1943 som bruksinspektor August Hahne upprättade. Skrifter som legat till grund för det här arbetet ska överlämnas till Holmens arkiv i Iggesund, Hälsinglands museum och kommunens arkiv i Hudiksvall.

Professor Harald Brodin har varit mig till stor hjälp. Han har bidragit med många kloka synpunkter och värdefulla kompletteringar.

Änkehemmen
Det fanns ett stort änkehem ovanför änkbackarna men tydligen blev antalet änkor så många att bolaget måste bygga ytterligare ett änkehem i Stånka. Det stod klart 1920 och fick fyra enkelrum och ett gemensamt kök. När huset byggdes kom det att kallas för Stånka. Vem det var som stånka och varför, får vi nog aldrig veta. Möjligen kan ett dryckeskärl som kallas för stånka, (med pip, pipstånka) vara upphov till namnet.
Under 1930- talet började bolaget inse att änkehemmen spelat ut sin roll och att det istället behövdes hem för pensionärer. Situationen var densamma både i Moviken och på Strömbacka. Medan smedja och masugn var verksamma kunde gamla få utföra enklare arbeten, men sedan bolagets verksamhet upphört blev de gamla sysslolösa och överflödiga.
I Bjuråker fanns inga pensionärshem att flytta till. Därför byggde bolaget om bruksgården till pensionärshem. Bruksgården ligger vid änkbacken.

1920 – 1930 – talet
Under större delen av 1920 – talet och början av 1930, förekom tidvis bara sporadisk verksamhet i masugnen och redan år 1920 hade kolugnarna vid hamnen upphört. Under samma tid satsar bolaget på en såg vid hamnen och i Stånka bygger man två nya hus.  Samtidigt försvinner spårlöst det stora spannmåls och järnmagasinet vid hamnen, och ersätts av en enklare bod som stod 75 meter längre bort.
Frågan är om fastigheterna i Stånka har något med av magasinets försvinnande att göra?
År 1955 blev Dellengården i Friggesund byggd i första hand för att ersätta vårdhemmet i Lia. Först 1965 blev 8 pensionärslägenheter klara i Friggesund och fram till 1970 blev ytterligare 55, temporära pensionärslägenheter byggda.

År 1959 fick Moviken gemensamt vatten och avlopp. Åren därefter genomgick fastigheterna genomgripande ombyggnationer. Bostadsutrymmen måste offras för de nya bekvämligheterna. Det som tidigare varit två enrumslägenheter blev nu en lägenhet, om ett rum och kök, badrum och toalett.Nu var det slut med kalla utedass, slut med vattenhinkar och slaskhinkar som skulle bäras in och ut, och slut på alla stinkande slaskhögar och illaluktande utedass. En bekvämlighet som många gamla aldrig tidigare
hade upplevt. Många tyckte det var rena himmelriket att slippa gå ut i mörker och kyla för att uträtta sina behov liksom att kunna duscha, och tvätta sina kläder inomhus när man själv ville. Dammsugare, tvättmaskin, tv, och telefon var bekvämligheter som många gamla tyckte var höjden av lyx.

 

1961 beslutade Länsstyrelsen enligt hälsovårdsstadgan att Bjuråkers kommun skulle svara för hämtning av sopor. Efter många turer beslutade kommunalfullmäktige i december 1966 att kontinuerlig soprenhållning skulle införas inom Bjuråkers kommun fr.o.m. den 1 mars 1967.
Kostnader per år: 45:- ( 30 hämtningar x 1:- + 30 x säck 50 öre). + adm. avg. 7:50 kr per år.
Summa kostnader per år och säckställ 52:50 kr
Följande regler gällde:
Paketera allt avfall eller använd mindre påsar.
Jord, trädgårdsavfall och tyngre stenar, får ej läggas i säckarna.
Söndrigt glas måste paketeras.
Kvistar, käppar o. d. måste brytas sönder.
Varm aska får inte läggas i säcken och givetvis får icke vätska tömmas i säcken.

 

Väg 741 går genom Moviken och är efter Strömbacka en av länets ålderdomligast och mest välbevarade vägar skriver Länsstyrelsen. Före 1730 var sträckningen till stora delar bara en ridväg, men mellan 1750 och 1767 blev vägen mellan Strömbacka, och Moviken uppbruten till sex alnars bredd, ca 3,6 meter

Knappt hundra år senare blev en ny och rakare väg bruten mellan Moviken, och Strömbacka. Byggår 1847 står det skrivet på den minnessten som är rest efter vägen mellan Moviken och Strömbacka.

I Moviken har en ursprunglig vägstump funnits kvar ända in på 1900-talet. När ärkebiskop Johan Olof Wallin och brukspatron Per Adolf Tamm måndagen den 9 juli 1838 åker från Strömbacka till Moviken svänger de ner till vänster nedanför spålbacken, fortsätter till nästa bro över Kunghagsbäcken, uppför slänten på andra sidan och fram till Herrgården. Vägen mellan herrgården och spålbacken var fortfarande i bruk 1915 enligt generalstabens karta från samma år. Idag är den ursprungliga vägstumpen ganska bortglömd men det finns synliga rester efter både bro och väg. Genvägen som fanns mellan
fönebovägen och strömbackavägen var då ännu inte anlagd.

Flygfoton
www.flygfotohistora.se Bjuråker serie 1840 Svedjebo – Anderbo.

Släktboken
Sifferhänvisningar och persondata är hämtade från ”Bjuråker, Norrbo, Delsbo släktregister”.

År 1946 drog Iggesunds Bruk elektricitet till gårdar i Skålsvedja,  Anderbo och troligen också till några gårdar i Moviken fast här fanns det redan elektricitet sen tidigare.

Från den 2 november 1959 har posten i Bjuråker delats ut i brevlådor. Tidigare fick boende i Moviken hämta sin post i affären. Sedan 05.00 söndagen den 3 september 1967 råder högertrafik i landet. Då fick brevlådor och mjölkbryggor flyttas över till höger sida. Året efter, 1968 infördes postnumret för att underlätta landets postsortering.

I början av 1980 – talet bildades föreningen, Movikens Samfällighetsförening, då man från Iggesunds bruk tog över ansvaret för vatten, avlopp och elektricitet.

 

Lokala namns betydelse:
Hotta: Förkortning av namnet Tjottahejti. En plats långt åt skogen.
Snasen: Snas – utskjutande del av berg.
Pikula: En klurig benämning på Pihls lilla boplats
Stånka. O.F. skriver att när änkegården byggdes fick den namnet stånka.
Brånan: Ett namn som förekommer på fler platser i landet och betyder åssträckning.

 

Andra namn är Öbergs tjärn, Öbergshagen och Öbergs täkter. Vem Öberg var kan du läsa mer om under gård 62.
Moviken finns på åtta platser i landet och även utomlands vilket framgår om man söker Moviken på nätet. I Moviken finns inga släktgårdar. För att räknas som en släktgård ska gården ha varit i släktens ägo i minst tre generationer, i annat fall är det bara ett namn på en gård viket har varit vanligt i Moviken.

 

Beskrivna gårdar och platser med början från söder

1. Kjell Jonsson
2. Per-Jonsas
HOTTA gårdar 3 – 4
5. Strids
6. & 8. Wallboms
SNASEN gårdar 7-15
7. Tryggens
8. Gården är borta
9. Gills/Vargens
10. Knivgården
11. Gården är borta
12. Tuppens
13. Wittlocks
14. Tjovens
15. Djurmans/Dahlboms
16. Prinsgården
17. Olssons
18. Hammarströms
19. Bruksgården/pensionärshemmet
20. Nylanders
21- 22 Änkehemmet
HÖGMYRA gårdar 23-25
23 – 25

 

 

Del 2 – Del 3

26. Sundins
27. Skola och lärarbostad
PIKULA gårdar 28-30
28. Brodins/Nilséns
29. Pihs
30. Rättarbostaden
31. Lärarinnebostaden/Lidbys
31B Fotbollsplan Del 3
31C Festplatsen Del 3
32. Färdstugan
33. Vitkasern
34. Likboden
35. Gamla skolan/caféet Del 3
36. Junkarhemmet/affären
37. Kvarnen/trösklogen Del 3
38. Sjöstugan Del 3
38b Kolhuset Del 3
38c Kanalen Del 3
39. Masgården
40. Skogvaktans
41. Uddses
42. Schmidts/Nordins
43. Spålbacken
BRÅNAN gårdar 44-49
44. Gills
45. Huset är borta
46. Huset är borta
47. Fribergs/Sveds
48. Huset blev aldrig byggt, bara jordkällaren
49. Huset var byggt för två familjer.
50. Oxstallet Del 3
51. Lokstall Del 3
52. Smedja Del 3
53. Masugn Del 3
54. Herrgården Del 3
54 b. Gamla ladugården Del 3
55. Annex Del 3
55 B. Vagnsbod/bostad Del 3
56. Landbonns
57. Hanssons
STÅNKA gårdar 58-61
58. Bygget
59. Sundbergs
60. F.d. Änkehemmet
61. Sigges verkstad
62. Bolins

 

 

 

mov-051-karta-riks

Riksantikvarieämbetes karta över fornlämningar

mov-002-karta
Karta 1
mov-02b-beskrivning
Karta 2

 

 

 

Gård 1

Moviken 2
3:10
Kommande söderifrån bodde gamle soldat Trygg i första gården på höger hand skriver Ossian Friberg.
Han beskriver hur det var i Moviken före 1904. Därmed har han bekräftat det som vi redan anat att den här gården en gång hört samman med gården intill som då förmodligen var dess ladugård. Tanken har varit att gårdarna (1-2) har hört ihop lika som Strids gård 5.
1939 är angivit som nybyggnadsår.
Gårdens vedbod låg på andra sidan vägen längs med uppfarten till Hotta. Jordkällaren som var gemensam för gårdar 1 och 2 låg på andra sidan vägen 40 – 50 meter norrut.

-35 G 86 – Åren 1935 och 1936 bor här familjen Axelsson innan de flyttade till Myre i Gästrikland.
En anledning till att de flyttar hit kan vara att Hildings morfar bor i huset bredvid.
Hilding Axelsson född 10/9 1907 i Anderbo. Gift 11/3 1934 med Ellen Norbäck född 7/11 1914 i Ovansjö i Gästrikland.
Hilding var även far till Bernt L. Stolt född 20/7 1933.
Barn
Lennart född 11/6 1934 i Ovansjö
Börje född 27/8 1935 i det här huset, enligt honom själv.

Wibergs
Därefter flyttar troligen Svante Wiberg från Fönebo in i fastigheten Han står som utflyttad till Moviken 1938.
10U1 Svante Wiberg var född i Bergsjö 17/12 1865 liksom hans hustru Augusta Charlotta Lindberg f. 21/2 1871.
De gifte sig den 19/3 1891 och flyttar till Fönebo 1899. Åtta barn.
Med tiden blir det för trångt i stugan i Fönebo. Äldste sonen Erik född 21/3 1894 gift den 23/1 1937 med telefonisten Gertrud Andersson född 25/11 1906 från Ö. Hålsjö. Den 14/6 1937 föds Ove deras första barn. Därefter Stig 27/11 1938 och sist Åke 24/9 1942.

mov-003-brudfoto

mov-093-vibergs--fejs

Axel Vibergs loge och fejs.

10U3 Svantes yngste son Axel Wiberg född 28/10 1911 gift den 15/10 1939 med flickan från granngården Svea Trygg född 13/7 1918. Inflyttade från Friggesund tar de över huset sedan Svante med familj flyttat till Fönebo.
Den 30/12 1940 föds deras son Kjell.
Svea fick ta hand om gården medan Axel for runt i byarna och skodde hästar.
Intill den lilla väg som leder ner till sjön byggde eller övertog Axel Wiberg en lagård med loge. Vid en storm våren år 2000 brann fejset ner. Ett träd hade fattat eld sedan det fallit ned över elledningarna som gick strax intill fejsbyggnaden.
Lite längre ner utefter samma väg stod på höger sida en stor loge med gaveln mot åkern. Den här vägen var tidigare flitigt använd av både bönder, fiskare, badare och vintertid även som basväg.
Axels mor avled 25/8 1941 och fadern 10/11 1946.
Axel med familj flyttade först till Västansjö och därifrån till Undersåker 1942

Ca 1949 – 1953
35 G 102 Nästa boende är Axel Norling född 1912 i Haverö, V.- norrland. Gift 1941 med Karin Eriksson född 1916 i Västansjö. Karin var syster med Olga Erlandsson som förestod Herrgården och ett café i Moviken. Norlings hyrde huset av Axel Wiberg. De bodde tidigare i Västansjö och 1953 flyttade de till Norrbo. Axel Norling tillhörde flottningen på sommaren och arbetade i skogen på vintern.
Tre barn
Per 23/1 1944 Han bor i Norrbo
Åke 4/7 1945
Stig 25/12 1958. Han öppnade en handelsträdgård vid kyrkbyn i Bjuråker våren 2008.

Ca 1953 – 1957
1953 kom familjen Windeskog hitflyttande från Hallstahammar. Erik Windeskog kom att arbeta med rörfirman Berglund och Larsson i Västansjö som 1957 kom på obestånd och av företagets tillgångar köpte Handlaren Alrik Törnblom den här fastigheten och en lagerbyggnad (fejsbyggnad) med tomt i Västansjö. Törnbloms bodde aldrig här utan sålde fastigheten vidare familjen Bertil och Karin Jonsson.
Familjen Windeskog flyttade till Friggesund och därifrån sedan till Upplands Väsby där hela familjen sedan varit bosatta. Fadern och de två äldsta barnen är döda, men modern Dagny är vid telefonsamtal (30/11 – 2010) både pigg och glad.
Rörmokaren Erik Windeskog född 29/11 1916 i Lilla Malma i Sörmland.
Gift med Dagny född 23/11 1926 i Svedvi i Västmanland.
Fem barn
Inger Linnea 12/7 1947
Sten 12/2 1949
Åke 8/5 1951 Bor i Norrbo
Berit 12/7 1955 Bor i Upplands Väsby
Marie 5/8 1966 Bor i Upplands Väsby

Ca 1957 – 1964
1957 inflyttar från gård 15 familjen Bertil Jonsson.
46 A 47 Bertil Jonsson född 22/4 1926 vid Rönningen i Skärås.
Gift 1947 med Karin Torell född 11/8 1929 i Tallåsen. Bertil var en trevlig och lättsam person som körde buss och mjölkbil runt om i bygden under många år. Han var också en duktig dragspelare.
De bor här till 1964, sedan flyttade de till Friggesund. Frånskilda 1978. Karin avled i Hudiksvall 17/8 1989 och Bertil avled i Hassela 8/11 1998
Sju barn fetstil:
Tord 4/5 1947 Gift 19/6 1970 med Edit Engström född 15/4 1948 i Bergsjö
Två barn:
Anette 3/8 1972
Lizelotte 29/6 1989
Kjell 3/2 1949 Gift o skild med Agneta.
Två barn
Markus 23/4 1974
Helena 25/9 1978
Margareta 9/12 1950 Gift med Åke Lärka.
Tre barn med Sören Bengtsson.
Susanne 28/7 1970
Ann-Kristin 10/9 1972
Malin 10/6 1975.
Roland 25/9 1955 G m Ingrid född 24/7 1960.
Sex barn
Linda Kristina 25/9 1979
Therese Ingrid 5/3 1981
Sven Hans Mathias 22/5 1984
Viktoria Madelene 14/8 1985
Emelie Katarina 16/9 1988
Johan Viktor Niklas 12/9 1993
Kerstin 17/3 1962 sambo med Kent Hogeland.
Fem barn
Karolina 19/6 1984
Josefin 4/6 1987
Angelika 11/5 1998
Henrik 31/7 1994
Daniel 13/7 1997
Bengt 30/7 1965
Två barn
Sandra 9/3 1989
Linus 1/4 1998
Marie 14/12 1970 Gift med Stefan Skoglund född 22/11 1964
Två barn
Karin 25/9 1996
David 18/10 2003

1973 köpte nuvarande ägare Kjell Jonsson huset av fadern Bertil Jonsson

mov-094-kjells

Kjell Jonssons hus

 

Gård 2.  Per – Jonsas

Moviken 4
3:22
Flygfoto 41
Gården är ett f.d. soldattorp som senare blev ” Per-Jonsas”
Som redan konstaterats var det här första gården Moviken, om man kom åkande västerifrån. Men knappast har den här gamla gården byggts utan egen ladugård. Att ha egna djur var en livsnödvändighet när torpet byggdes.  Den tillhörande jordkällaren låg på andra sidan vägen och var på senare tid gemensam för båda gårdarna. Den revs på 60 – talet. Vatten tog man från två intilliggande källor som fanns på ömse sidor om landsvägen eller från den nära passerande Snasbäcken, som inte alltid var att lita
på då den under sommartorka kunde sina.

– 9 A 12 – Vid sekelskiftet 1900 bor här soldaten Abraham Abrahamsson – Trygg född  4/12 1847.  Han var son till kolare Abraham Thomasson i Anderbo. Trygg var soldat 119 vid Delsbo kompani. Han gifter sig den 16/2 1869 med Anna Christina Ersdotter född 28/4 1845 i Nianfors.
Barn:
Anna Elisabeth 23/9 1869. Utfl. t. Enånger 1892
Carl Fredrik 8/12 1872 Utfl. t. Ljusdal 1901
Erik Alfred 15/9 1875 – 31/7 1935
Hjalmar 9/5 1879 Utfl. t. Los 1910
Tekla Amanda 8/3 1882 G. 13/3 1904 med Jonas Ros från Aggtjärn Se deras bröllopsfölje vid skolan
Oskar Martin 26/7 1884 Utfl. t. Uppsala 1903
Fritz Albert 25/6 1887
Gunnar Robert 12/10 1891 – 1/4 1897

Soldaten Trygg var en rolig person, kanske lite skrytsam av sig men var även känd för sin tillstukade hatt berättar Ossian Friberg.
Skolläraren Valfrid Backman och hans Hustru Karin i Lia lät skriva ner berättelser om ovanliga händelser som folk varit med om, och en handlar om soldat Trygg.

Berättelsen är något avkortad.
Hos inspektorn i Friggesund arbetade Kajsa Modig från Moviken. Kajsa berättade att hennes far som avlidit ”gick igen”, och att hon var rädd för fadern för han hade varit en rå och brutal människa. Fadern, liksom Trygg, hade varit soldater och alltid när de träffades skulle de brötas.
När Trygg besökte kyrkogården och Modigs grav säger Trygg; kom upp nu Modig, ska vi brötas, för du sa att kom vi till helvetet skulle vi brötas. Nu ligger du där och är inte så stor i käften.
Ingenting hände, det är nog bara fabler det där att han går igen, tänkte han.
På hemvägen vid Avholmsskogen upptäcker han att Modig går la mä (bredvid) han. Trygg som är beväpnad skjuter att skott men det hjälpte föga och när Trygg rejält uppskrämd når hemmet i Moviken viker Modig av till vänster uppåt Hotta.
Den 9/6 1906 avlider Abraham Trygg. Alla barnen har flyttat ut utom sonen Fritz.
Han arbetar i Masugnen och flyttar 1908 tillsammans med modern till gård 7 invid skogslinden i Snasen.

Efter ”Tryggs” kom Per Jonson med familj att bo här ett par år. Därefter skulle det dröja nästan 30 år innan de åter kom att bo i det här i huset.

mov-004-per-jonsson
Per Jonsson 1876 – 1964

mov-005-hustru-matilda
Per Jonssons hustru Matilda 1879 – 1952

-19 J 22 – Per Jonson född 1/5 1876 i Delsbo
Gift 13/5 1906  med Matilda Idén född 26/2 1879 i Forsa.
Per hade som föräldralös två-åring blivit såld på auktion och då hamnat i Forsa. Men det gick bra för Per. Han träffade en bra flicka och de kom att bo på många ställen innan de flyttade hit omkring 1940.
Sju barn:
Erik Bertil 17/1 1899.  Gift 1927 Död i Uppsala 1989
Per Einar  20/7 1906 Gift med Henny Kristina Olsson från Delsbo Utflyttad t. Danderyd 1947
Olof Ragnar 24/9 1907 Utfl. Bergsjö 1932
Anna 10/5 1909 Född här

Därefter kom Glads från Anderbo att bo här.
-11A14 – Anders Gustav Glad född 26/5 1854 i Moviken.
Gift 11/5 1879 med Brita Maria Karp född 18/1 1859 i Bergsjö.
Två barn:
Hilding Axelsson och Sally.
Sally född 14/6 1887. Gift 1907 med Axel Wiberg från Moräng. De tog över gården i Anderbo efter Sallys föräldrar som flyttar in här efter soldat Trygg och Per Jonsson.
1935 flyttar sonen Hilding Axelsson med familj in i grannhuset.
Modern Brita Maria avled den 3/8 1932 och fadern A. G. Glad avled den 20/4 1939.

mov-006-familjen-anders-gustav-glad
Familjen Anders Gustav Glad.
Fr v. Tage, han växte upp hos Wårds, Brita Maria Glad f. Karp, Anna Margareta Wård f. Stockhaus, Anders Gustav Glad, Alfild evangelist m luta, Tor-Brita, Oskar Gill, Ester evangelist, ok, Valborg Trygg, ok, Tormyr-Kalle m fiol, Johan Wård, Gusten Lindberg Fönebo, Karl Gill med gitarr och hans far Anders Gill.

-19 J 22 – Därefter flyttar ”Per-Jonsa” in igen, han som givit huset dess namn. De flyttade hit från Nipen i Frisbo där de hade bott i ca 20 år.
Per Jonson född 1/5 1876 i Delsbo och hans hustru Matilda Idén född 26/2 1879 i  Forsa Gifta 13/5 1906. Per hade som föräldralös två-åring blivit såld på auktion och då hamnat i Forsa. Men det gick bra för Per. Han träffade en bra flicka och de kom att bo på många ställen innan de flyttade hit omkring 1920. När Anna föddes 1909 bodde de i det här huset berättar Annas son Per Sving.
1915 när Emma Ingegerd föddes bodde de i Harmånger. Modern Matilda avled 14/8 1952
Sju barn:
Erik Bertil 17/1 1899.  Gift 1927 Död i Uppsala 1989
Per Einar 20/7 1906 Gift med Henny Kristina Olsson från Delsbo Utflyttad t. Danderyd 1947
Olof Ragnar . 24/9 1907 Utfl. Bergsjö 1932
Anna 10/5 1909 Gift med Alfred Lind. De byggde ett eget hus på Skummabacken 12:4
Ingeborg 17/2 1912  – 9/3 1927
Emma Ingegerd född 8/3 1915 Gift Vamour Änka 1993 Död i Solna 1995
Ingrid Kristina 7/3 1920  Utfl. t. Hudiksvall 1940 Gift Jönsson död i Sthlm 25/8 2002

”Per-Jonsa” eller ”P J” som man sa, var en omtyckt person som var flitigt anlitad vid allehanda arbeten. Ingen kunde arbeta som han när det var fråga om slåtterarbete, grävningar eller vad det nu kunde vara. Han blev änkling 1952. ”Per –Jonsa” var känd för sitt kvinnotycke, och det sägs att han var svår på sina hushållerskor. Sedan P J avlidit 20 jan.1964 flyttade sonen Einar Persson in efter att en tid ha bott i gård 23 i Högmyra. Einar hade den egenheten att han bytte bil minst en gång varje år och det handlade alltid
om nya bilar. Som chaufför körde han sina bilar synnerligen försiktig. De hann knappt bli riktigt inkörda innan det var dags att byta.

1977 sålde han fastigheten den nuvarande ägare och flyttade till pensionärshemmet här i Moviken där han avled den 10/5 1982.
Huset köptes av familjen Bengt Glad i vars ägo det ännu är.
Bengt född 14/10 1946 i Lindbo, Bjuråker och hustrun Ulla född 5/10 1944 i Gävle.
Tre barn:
Annika 26/6 1971
Karin, kallad Kajsa 19/12 1974
Maria, kallad Mia 15/8 1978

mov-095-glads

Bengt Glads hus

 

 

HOTTA

mov-066-hotta

Hotta våren 2015

Gård 3. Åströms

Moviken 3
3.2
Från ”Per-Jonsas” går vägen upp till Hotta. Vägen kallades tidigare för Åströms – backe.  Mitt i backen där vägen svänger till vänster, var vägskälet mot Moviken. Den vägen gick förbi Kniv-gården, Gills, fram till landsvägen vid Tryggens.
Hotta var den gård som låg längst bort från masugnen. Om vi tänker oss en trött och svulten arbetare som efter en arbetsdag på10 -12 timmar eller mer, som en vinterdag måste trussa (plumsa) uppför berget längs en igensnöad väg för att komma hem, då kan man förstå att folk tyckte att huset låg bortåt ”Hottahejti”. Namnet är ett dialektalt uttryck för ”Tjottahejti” som avser något långt åt skogen. Namnet var naturligtvis för långt att säga så till slut blev det bara Hotta

August Hahne den gamle bruksinspektorn kallade platsen för ”stjärnkikeriet”.
Vatten till sig själva och djuren fick man från Snasbäcken som rinner strax förbi.

mov-007-olof-pettersson-helena-astrom
Olof Pettersson 1852 – 1920 Helena Åström 1852 – 1937
Bilden ägs av Ingemar From

Den 20 okt.1845 utarrenderar ägarna till Näppänge nr 1 och 2, 4 tunnland odlingsbar jord på 50 år till korpralen vid Delsbo kompani nr 136 Johan Åström, hans hustru och arvingar.
29C5 Johan Åström var född i Anderbo 27/4 1816. Omkring 1850 bygger han ett torp i Hotta. Han gifter sig med 29C2 Margta Andersdotter född.12/4 1822 i Källsjösjön.
De fick fem barn:
Anders Olof 31/5 1845 Gift 1866 med Anna Brita Englund Utflyttat till Njutånger 1873
Johan 5/11 1847.  Emig. t.N.Amerika  1882
Anna Helena 29/8 1852 Gift 1878 med Olof Pettersson. De tog över gården
Pehr Erik 13/2 1858 Gift 1879 med Sigrid Katarina Hagbom bos. i Norrbobyn
Carl 16/9 1861 Emigr. till Nord Amerika

mov-008-familjebild
Foto togs av en besökande från Amerika omk. år 1900. En del av fam. Olof Pettersson. Barnen: Emma, Elvira, Helga, Oskar och Albert längst till höger vid sin far och mor. Till vänster mormor Margit Åström död 1904.

Dottern Helena är den som tar hand om gården och sina åldrande föräldrar. Hon blir ett gott parti för den från Leksand inflyttade 29C7 Olof Pettersson född 9/4 1856. Olof var en omtyckt och respekterad person som var snäll mot oss barn skriver Ossian Friberg. Första tiden bodde Olof och Helena i färdstugan (30) som låg intill landsvägen nedanför Vitkasern.
Olof gjorde många arbeten nere vid hamnen. Han lade nya spåntak på kolugnarna närmast piren. Han var ansvarig byggmästare vid uppförandet av de två sista kolugnarna 1890 och troligtvis även ansvarig när höghöjdsbanan som byggdes 1901. Likaså var han ansvarig byggare av sågen när den uppfördes någon gång under slutet av 1910 – talet
1917 när Movikens masugn fick elektrisk ström hade han även där ett finger med i spelet för han såg till att det blev en ledning dragen till hemmet i Hotta.
Ladugården med plats för ett par kor, loge och vedbod lät han uppföra strax ovanför jordkällaren.

mov-009-hus-familj


Fotot framför huset i Hotta taget före 1913.
Från vänster Hulda, hennes syster Emma och deras föräldrar Olof och Helena Pettersson. Höger om Hulda sitter hennes barn, Emma Kristina f.1910, Annie f. 1906 och Ingeborg f. 1904 sitter med morfar och mormor. Ett barn oidentifierat.

29C7 Olof Pettersson beskriven ovan avlider 17/10 1920 och hustrun Helena Åström avlider den 9/10 1937.
De fick följande barn:
Selma  Adolfina 29/3 1874 – 10/3 1875
Karl Albin 20/6 1878 Emigr. t. USA 1903
Per Johan Ingemar 3/10 1879 Emigr. t. USA 1903
Anton Gottfrid 17/1 1882 Utfl. 1917
Hulda Margareta 3/8 1884  g.1910 m. 7Å34 Per From från Norrbo
Frans Oskar 1/6 1886  Emigr. t. USA 1905
Helga  Helena tv. 4/5 1889 g. m. Ture Andersson utfl. t. Ljusdal 1913
Anna Elvira tv. 4/5 1889 Utfl. t. Hudiksvall 1914
Olof Elfrid  29/3 1891 Emigr. t. USA 1910
Emma Maria 2/2 1895 Emigr. t. USA 1913
Lars Albert 13/8 1897 – 24/6 1985 Bodde kvar här större delen av sitt liv.

mov-010-tre-kvinnor
På gårdsplan står fr v Elvira, i mitten Tekla Magnusson och Elviras mor Helena 1852 – 1937

mov-011-syskonen-elvira-albert
Syskonen Elvira och Albert Pettersson omk. 1935. Lindbergs i bakgrunden

Två av bröderna var de första som hade cykel i Moviken. Märket var ”Viktoria”. Cyklarna köpte de troligen av Jon Jonsson i Anderbo som var bland de förste på orten att sälja cyklar.  Som framgår emigrerade många av barnen till USA, utom yngste sonen Albert som troget stannade kvar i Moviken. Han arbetade i masugnen från det han var barn till det att Masugnen stängde för gott den 10 sept. 1937.
Albert tyckte om att spela dragspel och han var en flitigt anlitad person vid festplatsen i Moviken. Sedan masugnen slagit igen blev det för Albert som för de flesta andra, att arbeta i skogen på vintrarna och med flottning på somrarna.
Strax ovanför Hotta gick en basvägen från Kloss ner till Anderbo där den gick samman med basvägen från Tormyra och Lenåsen. Från Anderbo gick den över täkterna och ut på isen i Moviken.
Alberts syster Hulda gifte sig 1910 med Pehr From. Pehr arbetade vid masugnen under strejkåren när det gällde att få ner arbetstiden från tolv till åtta timmar och sex dagars arbetsvecka. Pehr var den som stod på barrikaden och förde arbetarnas talan. 1918 fick arbetarna åtta timmars arbetsdag och sexdagars arbetsvecka, året därefter blev det svensk lag på åtta timmars arbetsdag.
Den 7/7 1949 köpte Albert Pettersson fastigheten av Strömbacka Bruk för 400 kr. Gården var nu i behov av renovering och Albert börjar med att såga av de gamla timmerknutarna för att därefter brädfodra hela huset. Det gamla huset med öppen spis och bakugn fick nu en ny mur och vedspis. Yttertaket höjdes och köket fick en mellanvägg för skafferi och garderob.
På ålderns höst flyttade Albert till pensionärshemmet i Moviken och därifrån sedan till
pensionärshemmet i Friggesund där han avled den 13 aug. 1985.

Berglunds
1950 avstyckades tomten och 1953 köpte John Berglund fastigheten. Han lade på plåttak, iordningställde tvättrum med vatten och avlopp.
– 14 U 9 –John (Jonas) Berglund var född 16/7 1904 och uppväxt i Ängesholm. Gift den 6/6 1927 med Edla Kristina Elisabet Lust född 6/1 1899 i Holmberg
Barn:
Nanna Elisabet 2/4 1919
John Olof 2/4 1927
Maj-Britt Hillevi 13/8 1933
Sven Edvard 31/1 1936
Anders Viktor 16/3 1939
Ulla Kristina 2/2 1941

mov-012-50-ars-dag
1954 John Berglunds 50-årsdag Fr v Severin Udd, Wally Mattsson. födelsedagsbarnet John Berglund och en bror till Krok-Johan

Edbergs 
Den 28/5 1977 byter fastigheten Moviken 3:8 ägare igen. John flyttat till Kyrkbyn och säljer fastigheten till Fam. Kjell och Ella Edberg. Tomten är på 2 310 kvm. Det är Kjell Edberg som har bistått med fyra gamla kort på familjen Pettersson

Kjell Edberg född 17/2 1925 i Söderala. Lärare i Kyrkskolan 1952-1953. Död. 7/11 2012
Gift 4/6 1944 med Ella Katrina född 15/4 1925 i Norrala.
Barn:
Eva född 8/81944 Bosatt i Stockholm
Hans född 19/3 1950 Bosatt i Göteborg
1978 bygger de till ett uthus och snyggar upp hela fastigheten
Sedan 1999 äger barnen fastigheten.

 

Gård 4 Lindbergs

Intill det torp som Åström lät bygga fanns förmodligen redan det här torpet som kom att kallas för Lindbergs.
– 20 A 18 – Här bodde paret Sara Jonsdotter född 2/11 1843 i Ljusdal och Pehr Åsberg 29/4 1842 från Ängesholm. De gifte sig 12/6 1864
Fyra barn:
Pehr 30/10 1875 han flyttar t. Rogsta 1894
Johan Vilhelm 1/6 1879
Jonas Olof 1/3 1884  Emigr. t. USA 1911
Oskar 17/9 1885
Fadern Pehr Åsberg avlider 10/11 1892.  Änkan Sara bor kvar till 1930 då hon flyttar till Ilsbo. Därefter bor Alfred Gill här (-13 N 22 -), och efter honom kom Bernhard Lindberg född 13/1 1891i Moviken. Enl. släktboken var Bernhards föräldrar bosatta i Moviken men flyttade år 1900 till Gnarp.

– 37 A 09  -Bernhard var skogsarbetare men hade så dålig fysisk förmåga att hans kamrater hjälpte honom ibland att göra en någorlunda dagsprestation. Han led av svår förföljelsemani. Det var alltid kvinnor som förföljde honom.
I början av 1950-talet miste han en del av sin tumme när han kom vinglande på cykel. Det var vid ett möte med en bil i Anderbo som yttersta leden av tummen slets av. Efter olyckan låg tummen kvar vid vägkanten.
I slutet av 50-talet var hans hus i Hotta i så dåligt skick att det läckte in vatten genom taket. Det är lätt att se var huset har stått för grunden och spisröset finns kvar. Där ligger också små slaggstenar som har används som skorstenstegel.
Dessa små slaggtegelstenar är ovanliga och tyder på att byggnaden var riktigt gammal. På Lyckevallen finns en vallstuga vars skorsten är byggd av likadana små slaggstenar.
Som pensionär flyttade Lindberg till pensionärshemmet i Moviken. Den 7 januari 1962 blev han dödad av en bil i Friggesund.

Från Prinsgården 16 inflyttar omkr. 1903 paret Erik och Anna Holm
– 43 A 27 – Anna Prins 7/6 1880 G. 25/10 1903 med Erik Holm född 7/8 1880 i Tå.  De hade träffats i Tryggården 7, där Erik och hans far bodde 1902 medan de lade grunden till nya skolan. Första tiden som nygifta bor de i prinsgården 16 men flyttar sedan hit. Härifrån flyttar de omkring 1907 till norra gavellägenheten på bruksgården 19, och därifrån senare till affärshuset.
Barn:
Eskil 22/10 1904
Jenny 6/7 1908
Sigvard 13/3 1915
Stina Evelina 23/1 1918.

 

mov-123-karin-jonsson
Karin Jonsson med dottern Margareta på sparken. Bakom Karin syns Strids vedbod, och byggnaden till vänster är en lada.

 


 

Gård 5.  Strids

Moviken 10
3:15

Flygfoto 40
Det är troligt att gården var nybyggd när Jonas Krans flyttade in i den 1884. Strax ovanför låg Vallboms (5) vars jordkällare fanns kvar till 1960-talet och var trots avståndet, gemensam med den här gården.

mov-014-strids
Till gården hörde ladugård med pigkammare och loge. På översidan landsvägen låg vedboden.

mov-015-familjen-jonas-krans
Familjen Jonas Krans 1905
Stående fr v Jonas f. 1881, Elvira f. 1892, Johannes f. 1882
sittande Emma f. 1887, mor Maria f. 1856, Lydia f. 1897, far Jonas f. 1856, Edla f. 1890

mov-016-mor-maria
Fam. Jonas Krans
Mor Maria f. 1856, dottern Lydia född 1897 far Jonas f. 1856

– 21 L 8 –Jonas Jonsson – Krans föddes i Sumås den 4/9 1856. Han blev soldat nr 73 vid Hälsinge regemente. Gifte sig 30/1 1881 med Maria Johansdotter född 29/3 1856 i Anderbo. Enl. en tidningsintervju med den 90-årige Jonas bodde de som nygifta i hans knekttorp i Hovra i Delsbo.
Maria hade bl.a. tjänst hos Jonas kompanichef, den originelle kapten Tore Härdelin på Nordanäng. I tre år bodde de i sitt soldattorp i Delsbo, till de att Jonas 1884 tog avsked och makarna flyttade till Moviken.
Sex barn:
Jonas 30/3 1881 Gift 1907 med Anna Katarina Wikberg Utfl. till Ljusdal 1920
Johannes 1/8 1882  Utflyttad till Harmånger 1908
Emma Viktoria 2/7 1887 Gift 1914 med montör Otto Konrad Gran i Delsbo
Edla Regina 2/5 1890 Hon blev gift och bosatt här på gården
Anna Elvira  9/7 1892 Utflyttad till Harmånger 1911
Lydia Irene 27/4 1897 Utflyttad till Stockholm 1914 Gift med Carl Schmidt i Näsviken

1914 – efter trettio år som anställd i Movikens Masugn beslöt Jonas att bli sin egen varvid makarna köpte sig ett hus i Anderbo. Vitsorden om Jonas Krans är många. En hedersman ut i fingerspetsarna heter det om honom.
Dotter Edla är den som blir kvar på gården och genom giftermålet med Jonas Strid den 6/1 1915 kom gården i fortsättningen att kallas för ”Strids”.
– 4 V 14 – Jonas Strid född 18/7 1888 i Norrbo. Han växt upp vid Färdstugan 32, och hustrun Edla föddes 2/5 1890 i den här gården
Två barn:
Einar 13/1 1909  Han tog över huset efter föräldrarna
Alma Teresia 7/12 1910 – 15/10 1932.

mov-017-theresia-strid
Teresia Strid 1910 – 1932

mov-018-syskonen-therese-einar-strid
Syskonen Teresia och Einar Strid

Omkring 1957 lämnar Edla och Jonas fastigheten. Om de flyttade till pensionärshemmet i Moviken eller till Edlas föräldrahem i Anderbo är oklart, men troligen var det till Krans hus i Anderbo. Edla avled 19/11 1959 och Jonas avled 21/9 1963. Huset i Anderbo övergick sedan i sonen Einar och hustrun Marias ägo. De bodde aldrig där men använde huset som fritidsbostad.
– 4 V 15 – Einar Strid född 13/1 1909. Gift 21/2 1937 med Maria Olsson född 10/2 1915 i V. Ryd. Enl. släktboken bodde de i Moviken till 1937 då de och sonen Ivar född 1935 flyttade till Björkvik.
Sedan Einars föräldrar Edla och Jonas lämnat huset inflyttar Erik och Edit Nordin från Skärås men de kom nu från Hilltjärn Einar och Maria Strid står som inflyttare till Avesta 1969 där båda också avled. Einar den 30/6 1990 och hustrun Maria den 26/12 1993.

Den 1:a sept 1962 inflyttade från Hilltjärn, familjen Jonas och Edit Nordin med dottern Ingegerd eller Gerd som hon kallades. Dessförinnan hade de bott i Järse i Skärås. De bodde här till 1966 då de flyttade till Friggesund
Erik Nordin född 18/9 1896 i Bergsjö, Hustrun Edit född 27/8 1907 i Ljusdal, dottern Gerd född 29/3 1946 i Ljusdal.

1968 sålde Iggesunds Bruk fastigheten till Erik och Dagmar Andersson. Då hade huset stått tomt något år berättar Dagmar som numer har svårt att gå och därför sällan besöker Moviken. Idag är det barn och barnbarn som använder huset som rekreationsplats.
Dagmar är född 20/8 1923 i Norrbobyn. Hon gifte sig 9/12 1943 med Erik Andersson född 17/12 1919 i Ask Östergötland. Erik avled den 6/2 1970.

 

mov-096-strids

Moviken 10, våren 2015

 

 

 

 

Gård 6 

 

Området mellan gårdarna 5 och 7 har kallats för Wallboms hage. På karta framgår att Wallboms gård och uthus låg intill landsvägen en bit ovanför Strids. Walboms jordkällare låg troligen vid Gård 8, rester efter den finns ännu kvar.

-12 A 3 – Pehr Wallbom var född 13/2 1800 i Arbrå. Han var Regementstrumslagare vid Hälsinge regemente. Elisabet Catarina Abrahamsdotter – Sundberg var född 29/10 1801 i Ängesholm.
Paret fick inga barn och Pehr avled 5/4 1876 och Elisabet Catarina den 30/4 1883.

– 32 D 2 – Ossian Friberg skriver att hans föräldrar Daniel Friberg och Greta-Lisa Nordin bodde hos Wahlboms när de gifte sig 1885. Två år senare flyttar de till gård 42 där Ossian föds.

 

mov-092-nedan-vallboms-hage

Jordkällare troligen efter Pehr Wallbom , delvis helt begravd.

 

mov-086-wallbom

I Pehr Wallboms tjocka bibel med skinnklädda träpärmar finns denna etikett.

mov-085-wallbom

mov-087-wallbom

Böcker efter Pehr Wallbom har alla hans signatur

mov-084-text

En liten dagbok efter Pehr Wallbom

– 5 A 36 – Lars Sjöholm född 16/10 1862 i Moviken. Han hade bott på Brånan i det längst bort belägna tvåfamiljshuset 49, och flyttade med barnen till Wallboms sedan han blivit änkling 1894. Han hade varit gift sedan 3/6 1888 med Emma Fröberg som var född i Moviken den15/12 1866. Hon avled i lunginflammation den 2 feb.1894.
De fick tre barn:
Karl Martin 28/11 1889 dog i kikhosta på (julafton) 24/12 1890.
Hanna Sofia 15/3 1891
Johan Edvin 18/1 1892 följde med sin pappa till Wallboms men avled 16/4 1900. Jag såg honom ligga på bår skriver Ossian Friberg
Den 23/7 1899 gifter Lars om sig med Johanna Charlotta Ström född 29/6 1876 i Frisbo.
De fick två barn:
Lars Walfrid 3/6 1900 och Emma Charlotta 26/4 1902 innan de 1905 lämnar Wallboms och Moviken för att bosätta sig i Fönebo där de får ytterligare två barn. Anna Matilda 3/2 1907 och Jonas Olof 10/5 1909
Lars Sjöholm var malmbokare på malmbacken vid masugnen. Att boka malm (krossa med slägga) var ett utsatt arbete där stenflisor yrde. En stenflisa träffade hans öga så illa att synen inte gick att rädda.
Vad som sedan hände med ”Wallboms” är oklart, men troligtvis revs gården. Jordkällaren fick därefter ensamt disponeras av gård 5. På 60 – talet försvann även den.

SNASEN

mov-079-snasen-karta-1882

Karta över Snasen 1882. Hotta är inte med på den här kartbilden

mov-141-snasen-

Laga skiftes karta

mov-078-snasen-karta

mov-057-eko-karta

 

mov-020-flygfoto-snasen
Flygfoto över Snasen
Strids längs ner till vänster, Tryggs hus i kurvan. lägg märke till alla fejs som fanns på nedsidan vägen, liksom stora vägen upp till Högmyra, som nu är nästan helt borta.

 


 

Gård 7.  Tryggens  

Flygfoto 44
Gården byggdes omkring 1893. Då var det ont om plats för nybyggnation. Det låg gårdar utefter all väg. Här var marken ganska sluttande så jordkällaren kom att ligga under huset, några trappsteg ner. Och där ligger den fortfarande fast nu under en del av vägbanan berättar Fritz Tryggs dotter Eivor Bergström.
Nedanför huset låg uthus och vedbod. Ladugården låg med gaveln mot vägen nära den vackra skogslinden. Skogslinden finns omskriven i boken ” Natur i Hälsingland och Härjedalen” av Docent Tore Arnborg. Gården revs 1966. Enl. uppgift såldes den till Gustav Hellberg i Hassela.

Första boende i huset var Anders Gustaf  Olsson Björkman född 28/5 1857 i Karlskoga. Inflyttad till Moviken 16/5 1885. Gift 24/8 1878 med med Karolina Nilsdotter född i Grythyttan 25/10 1855. Paret var Babtister. Utflyttade till Malmberget 28/5 1898.
Åtta barn
Henning 17/11 1878 i Karlskoga
Axel 28/11 1880 i Karlskoga Han flyttade till Hudiksvall 25/11 1897. Övriga barn följde med föräldrarna till Malmberget 1898.
David 13/5 1883 i Karlskoga
Frithiof 23/4 1885 i Karlskoga
Salomon 8/6 1889 i Bjuråker Död 25/1 1890
Ester viktoria 28/1 1892
Jenny Elvira 3/12 1894
Anna Elisabeth 15/3 1897

1895 flyttade Ossian Friberg och hans föräldrar Daniel Friberg och Greta-Lisa Nordin in. De flyttade hit från gård 47 på Brånan.
– 32 D 1-2 – Ossians farfar Erik Hanson Friberg bor redan i gården 11 strax intill. Det myckna flyttandet inom bruket som familjen Friberg gör är ganska typiskt för anställda inom bruket. Därför är det näst intill ogörligt att följa alla familjer. I Maj 1904 lämnar Ossian Moviken för att klara sig på egen hand.
1908 var det dags igen att flytta för familjen Friberg. Nu går flytten till Tuppgården 12, på andra sidan landsvägen.

Fritz Trygg
In flyttar familjen Trygg från ”Tryggs” soldattorp i gård 2.
– 9 A 18 – Fritz Trygg var född 25/6 1887 Anna Elisabet Forslin f. 27/9 1892 i Nyåker 2 i Bjuråker, kom att bli Fritz hustru.  De gifter sig 9/12 1910. Den 24/10 1915 avlider Fritz moder Anna Christina
Tio barn:
Walborg 18/3 1910 Uutfl. t. Nacka 1931
Bertil 18/4 1912  Utfl. t. Brännkyrka sth.län 1939
Artur 9/5 1913 Utfl.t. Torsåker 1937
Ture 6/9 1914 Utfl. t. Söderbärke 1936
Gunhild 6/1 1916  Gift 1936 med Lars Bertil Fredin i Frisbo. Utfl. t. Torsåker 1937
Svea 13/7 1918 Gift 1939 med hovslagare Axel Wiberg Utfl. till Undersåker 1942
Oskar 13/5 1920  Utfl. t. Söderbärke 1943
Eivor 14/9 1924  Utfl. t. Grangärde 1946
Sven 19/9 1926 Skogsarbetare
Nils 29/9 1930  Utfl t. Forsa 1940

mov-021-fritz-trygg

År 1937 stannade masugnen för gott i Moviken. Fritz, liksom alla andra, blev hänvisade till andra arbetsuppgifter. Flottning på sommaren och timmerskogen på vintern var de arbetsuppgifter som många blev erbjudna. Fritz arbetade större delen av sitt liv med flottning på Dellarna. På vintern hade han ansvar för basvägarna i området och dom var både många och långa. Han svarade för att de blev plogade, vattnade, sandade och allmänt underhållna. Där basvägarna svängde och vid utförslöpor skulle vägen kantas med slanor. Dessa hjälpte de tunga timmerlassen från att törna mot stenar eller att sladda av vägen. I utförslöpor skulle det sandas. Vid svåra utförslöpor var det omöjligt för hästen att kunna bromsa så där måste det sandas ordentligt sedan fick hästen hålla undan så gott det bara gick. På flacka partier skulle det vattnas så att snön kunde frysa till och bli hård och lättkörd. När yngste sonen Nils föds blev förlossningen mycket besvärlig och han blev förlöst med kejsarsnitt. Vid förlossningen blev moden förlamad i den nedre delen av kroppen och fick tillbringa resterande 17 år av sitt liv i rullstol. Trots sin besvärliga situation hade hon alltid ett glatt och öppet sätt mot allt och alla. Så snart barnen kom i den åldern att kunna klara sig själva hade de lämnat föräldrahemmet. Fritz var en person med kommunala uppdrag, stor personlighet och mycket humor. Han var bland de första i byn att skaffa sig en påhängsmotor på cykeln liksom att skaffa sig dammsugare. Han berättade att dammsugaren var så stark att kvistarna i golvet följde med när han dammsög. 1947 blev Fritz änkling och 31 okt. 1956 fick även han lämna det jordiska.

 

mov-019-tryggs-hus

Tryggs hus låg alldeles invid vägen som synes . Nu går vägen rakt fram och matkällaren som låg under huset är kvar under vägbanan. Skogslinden står fortfarande kvar invid vägkanten.

mov-054-tryggens

Tryggens hus. Knäskurning med rotborste och såpa. Är det någon som känner igen damen vill vi gärna få veta det. Lägg märke till fejsbyggnaden nedanför pensionärshemmet.

mov-052-strids

Till vänster Jordkällaren. Lägg märke till att skogslinden hade två stammar tidigare, nu är bara den högra kvar.

mov-053.tryggens

Tryggs hus med ladugårdslänga.

mov-058-1966

Tryggs hus. Sommaren 1966 var detta allt som återstod av huset. Kakelugn och spismur. Man ser även öppningen till en av det två källarna som fanns under huset och som nu lär finnas under vägbanan.

 

 

 

Gård 8. 

Nedanför Skogslinden i kanten av åkern bodde Krus – Lars med sin gamle far berättar O. F.  Huset finns med på 1882 års byakarta men någon husgrund eller spisröse finns inte.
Eftersom jordkällaren är mycket gammal torde den tillhört Pehr Wallbom som levde här i början av 1800-talet.
Det som minner om en bosättning är en delvis raserad jordkällare av slaggsten.  Slaggstenarna är knubbiga och ålderdomliga och mycket ovanliga. Källaren som ligger dold under marken kan tyda på att den legat under eller i framkanten av huset.

Längre ner mot skogskanten har det stått en lada andra säger sommarfejs och ännu längre ner på bergknallen har det också stått en byggnad vilket framgår av ett foto. Det huset kan ha varit en tillfällig byggnad för kolare eller huggare.

 

 

Gård 9. Gills eller Varg-Antes

Utefter ginvägen från Skogslinden vid Tryggens mot Hotta låg gårdarna Gills 9 och Knivgården 10.
Närmast Tryggens låg Gills eller Varg-Antes. Idag finns bara den slaggstenssatta gårdsgrunden, en övergiven jordkällare, rester efter fejset och källan där man tog sitt dricksvatten.
Söder om huset på nedsidan av genvägen ligger jordkällaren och där låg även ladugården. Ovanför huset låg vedbod och uthus. Strax norr om huset ligger vattenkällan.

mov-022-gills-hus
Gills hus.
Huset revs sommaren 1960 och flyttades till Nordenholm. Köpare var Museiintendent Cajmatz, en god vän till Aug. Hahne.

Före Vargsnårs-Ante bodde här Erik Klarin född 2/10 1845.
-14 Y 19 – Erik Klarin var troligtvis född i Våtmor men när hans mor Karin Hök avled 1859 tog hans far Erik Klar sina barn och flyttade till Moviken där han 1863 gifte om sig med änkan Brita Margareta Thomasdotter- Fernström. Hon hade varit gift med Anders Sundberg i gård 14,”Tjovens”.
Erik uppväxte upp hos ”Tjovens” gård 14. Han gifte sig 24/9 1871 med änkan Karin Englund. Hon var född 20/2 1835 i Våtmor i Bjuråker.
Klarin var en mycket respektabel person skriver O.F.
De fick fyra barn tillsammans:
Christina Vilhelmina 15/1 1871. Emigr. t. USA 1892
Anders Fredrik 21/8 1873  Utfl. t. Gällivare 1898
Brita-Greta 17/4 1875 g.m. Johan Prins
Svante 10/6 1876  Utfl. t. Hälsingtuna 1896
Theresia Erika 27/4 1881 Utfl. t. Hudiksvall 1899
Sedan hustrun Karin avlidit 28/5 1914 flyttar Erik till Vitkasern gård 33, där han avled 1/7 1937.
Efter Klarins flyttade Anders Gill in.

mov-023-anders-gill
Anders Gill f. 1870 med hustru Karin Sundin 1877 – 1918

mov-024-vargsnars-ante-sjon
Vargsnårs-Ante på sjön. Så som många av oss minns honom

– 13 N 16 – Anders Olsson – Gill var född på Vargsnåret den 16/10 1870. Gift den 5/7 1895 med Karin Sundin född 8/2 1877 på Brännåsen.
Anders Gill var känd som en omutlig kolmottagare i kolhuset. Många var de som försökte ge sken av att de hade mer last än vad de i själva verket hade. Granar och annat gömdes bland kolen. Kolet skakade helt naturligt ihop på sin resa från milan till kolhuset. Normalt såg kolmottagaren med en gång hur mycket kol som fanns i lasset. Hästen kopplades ifrån och lasset tömdes ur i ett moln av sot och damm.
Vid ett tillfälle utspann sig följande dialog.
När Hök-Ante kom med sin kolfora såg Varg-Ante att allt inte stod rätt till och bad därför Hök-Ante att få mäta foran med kolmått. Höken vägrade mätningen och det uppstod ett allvarligt gräl:
– Om jag gjorde rätt skulle jag kasta ner dig i kolhuset, skrek Hök-Ante.
Gill som var en tyst och sävlig man svarade.
– Sällan har jag hört att en Hök har taje en varg.
Varg – Ante var en av de sist kolugnsmästarna i Moviken

I mitten av 40-talet skulle Varg-Ante cykla till Avholm för att hälsa på sin son Calle. Vägen var spårig och han körde omkull så olyckligt att vänster öga blev skadat och synen gick inte att rädda. Resten av livet fick Ante bära en svart lapp för det ögat.

Trots sitt handikapp att bara ha ett öga, snickrade och tillverkade Ante alla möjliga intressanta inredningsdetaljer. Många gånger använde han naturväxta ämnen som han målade i klara färger. Ibland även guld och silverfärger.
Varg-Antes hustru Karin avled redan 13/11 1918 och själv drunknade han utanför sin fiskarstuga nere vid sjön i Moviken den 27/11 1954
Deras barn:
Gossebarn 3/10 1895 – 3/10 1895
Flickebarn 22/6 1896 – 22/6 1896
Flickebarn 3/7 1897 – 3/7 1897
Alfred 29/11 1901 G. 1939 med Aina Johansson. Bosatta i Norrbo
Karl Oskar 10/1 905 – 29/2 1908
Karin Eugenia Ingeborg 2/2 1908 – 11/11 1918
Karl 14/8 1910 G. 1938 med Anna Lund från Lia. Barn. Birgitta Norberg Hudiksvall
Astrid Maria 26/11 1912 Utfl. t. Bergsjö 1944
Anna Margareta 2/11 1915 Utfl. t Forsa 1935

mov-025-jonas-strid-banjo
Jonas Strid banjo och Kalle Gill med fiol. Trädet de sitter vid finns ännu kvar

mov-071-gills-tred

Samma träd som ovan, våren 2015

mov-026-sonen-alfred
Sonen Alfred med hustru Aina sitter på brotrappan och lyssnar på musik.

– 6 H 36  – Efter Vargsnårs – Ante flyttar Frank –Per Erik in med sin skomakeriutrustning.
Per Erik Eriksson var troligtvis född vid Kjällsjöbygget 18/8 1897 men bodde en tid vid Frankens i Fönebo. Därifrån fick han sedan sitt smeknamn Frank – Per Erik Andra kallade honom för Lång – Per Erik. Det sägs att han fotograferade en del på 1930 – talet
I yngre år arbetade han som skogsarbetare men från 1954 bodde och arbetade han här som skomakare.
På våren fick vi ungdomar lämna in våra vinterskor till Per –Erik för halvsulning och lagning. När hösten kom var det bara att gå dit och hämta sina nylagade och blankputsade pjäxor eller vad de nu var. Sak samma gjordes med sommarskorna som lämnades på hösten och hämtades på våren. Många mins vi Per Eriks glada nuna, hans stora tummar och fötter och den speciella doft av läder och becktråd som fanns i hans lilla skomakeri.
En episod som etsat sig fast utspelades på skolgården i Moviken.
Det hör till saken att Per-Erik hade bara en tand. En dag kom han trampande i full fart på sin damcykel förbi skolan. Han hade tagit fart för att klara de svåra änkbackarna när Börje Lust från Skärås ropar med hög röst –”har du vare och sjöft (köpt) tandkräm Per Erik”?.

Huset revs sommaren 1960 och flyttades till Nordenholm. Köpare var Museiintendent Cajmatz, en god vän till Aug. Hahne.
Per Erik dog på hemmet i Friggesund 30/7 1963.

mov-072-gills-vattenkella

Här hämtade man sitt vatten. Källan ligger bara några meter från gården

mov-073-gills-husgrund

mov-097-gills-husgrund

Den södra sidan av husgrunden. Det är något djur som gräver ut stybben som fanns under golvet.

 

mov-098-gills-matkellare

Husets jordkällare. Dörr och dörrfoder har ramlat ner, men för övrigt är källaren oskadd.

 

 

Gård 10. Knivgården

Omkring 70 – 80 meter väster om Gills lagård låg Gills loge/uthus på nersidan av lilla genomfartsvägen mot Hotta. Ovanför logen mot skogskanten låg Knivgården. Stensättning och spisröse efter gården, gropen efter jordkällaren och kallvattenkällan, finns kvar.  Gården finns utsatt på 1882 års karta.

-19 G 7 – Bakgrunden till gårdsnamnet torde vara släktskapet med ”Kniven”. Efterforskning visar att Kajsa Wittlock eller Kniv -Kajsa som man sa, var kusin med den kända ”Kniven” eller Pehr Mattias Johansson – Kniv född 1854. Tillnamnet Kniv fick han när modern 1866 gifte sig med Johan Olofsson – Knif i Lennsjö. Knif led av magbesvär och avled i förstoppning bara tre veckor efter giftermålet. Han lär ha uttalade oändliga svordomar över livets alla orättvisor.
Knivens mor Margareta Ersdotter – Kniv bodde här sista tiden, och efter hennes död den 15/1 1884 blev gården renoverad.
Per Mattias hade det inte lätt. Ofta blev han retad för sitt röda hår och för att vara en oäkting. Många gånger slutade mobbningen med gråt och slagsmål. Det berättas att han lämnade hemmet i Lennsjö med skorna hängde i sina remmar runt halsen. För att få sig lite mat och kanske tjäna en slant gick han runt i gårdarna och erbjöd sig att hugga ved eller mocka i lagårn. Troligen letade han upp sin mormor Karin Wittlock i Tormyra och sin moster Ingrid Wittlock som bodde i gård 13, ovanför knivgården. Möjligen bodde han i den här gården någon tid eftersom han vistades i området.
Vid en lönnkrog på Strömbacka som hölls i uppsikt av länsman Pira, hade 14-årige Mathias Johansson Kniv observerats i sällskap med arbetare från bruket som gått dit efter arbetet. Lönnkrogen var ett litet café hemma hos en änka som bodde i närheten av bruket.
Mathias Kniv kom till Delsbo där han fick arbete och gifte sig 1875. Han blev far till sju barn.
1891 döms han till döden för tre mord. Året därpå omvandlas dödsstraffet till livstids straffarbete. Åke Nyberg i Fredriksfors berättar att Kniven var 165 cm lång och vägde 60 kg när han skrevs in på Långholmen. Den 17 maj 1917 blev han en fri man. Religiös och med 2000 kronor i flitpengar på fickan återvände han till Delsbo. Kniven avled den 6/11 1921.
Sedan änkan Kniv avlidit 1884 renoverades gården av bolaget så att familjen Pehr Larsson–Lövén kunde flytta in. De bodde ett par hundra meter ovanför i den s k Wittlockska – gården 13. Den gården hade blivit för dålig att bo i skriver Ossian Friberg.

– 3 Å 54 – Pehr Larsson -Lövén eller Per-Larsa som man sa, var född den 11/1 1854 i Värmland. Han gifte sig i Moviken den 6/11 1887 med Cajsa Stina Wittlock född 8/7 1853. Död 16/6 1914. Cajsa kallades allmänt för ”Kniv-Cajsa”.
De fick sex barn:
Kristina 22/6 1876 – 18/10 1945 Kristina blev allmänt kallad för ”kopple”, och gifte sig 1913 och flyttade till Skärås Hon fick tre barn. På 40-talet fanns hon intagen på hemmet i Lia och därifrån kom hon till Sidsjöns sjukhus i Sundsvall.
Klara (Kniv-Klara) 13/9 1883 – 5/9 1944. Kniv–Klara hade livet igenom stora sociala problem.
Kniv-Klara arbetade som ”hjälpsyster” åt sjömän och andra behövande. Någon ersättning fick hon inte mer än bit korv och en limpa ibland. Ibland uppträdde hon som fängelsepredikant. En tid arbetade hon och systern Kristina vid linspinneriet i Forsa. Hennes liv kantas av vårdinrättningar med ständiga in- och utskrivningar. Kniv–Klara avled på Bollnäs lasarett och ligger begravd i Bollnäs.
Anna 11/10 1885. Hon blev gift Engberg och ligger begravd i Hassela.
Pehr Matias 19/12 1889 Utflyttad
Lars Robert 24/11 1891 – 18/12 1891
Gösta Florentin 25/9 1894 – 4/12 1894

mov-069-knivruin

En märklig syn. Trädet som växte över spisröset tog hela spisgrunden med sig när det föll.

mov-070-knivkellan

Knivgårdens lilla vattenkälla. Än finns det rester här efter fastbandshagar, som en till vänster.

 

Gård 11.

– 47 A 21 – Johannes Jonsson – Åkerlund född den 12/2 1857 i Hälsingtuna Gift den 26/12 1886 med Brita Christina Åkerlund född 15/3 1863 i Anderbo. 1896 avlider Johannes och änkan som är eldare i kolugnarna får i fortsättningen ensam försörja sina sex barn.
Maria Katarina 16/2 1885 Gift 1908 med Olof Lejdström bosatt i gård 14.
Hulda Anna Kristina 12/4 1887 Gift 1925 med Axel Daniel Nordin Flyttat till Sthlm 1939
Jonas Bernard 16/5 1888 Gift 1909 med Johanna Olsson Flyttat till Torp i V Norrland 1920
Nanny Ulrika 6/7 1890 – 2/8 1913
Signe Bertina 14/3 1894 Utfl. t. Östersund 1918
Erik Algot 4/8 1898 – 24/10 1936
Alma Margareta 12/1 1906  Gift 1926 med Edvin Wikberg i granngården
Ensamstående blev hon gravid igen. I slutet av 1800-talet flyttar hon till Anderbo och föräldrahemmet där även hennes bror Jon Jonsson bor i grannfastigheten på nedsidan vägen.
Äldsta dottern Maria gifter sig med Olof Lejdström i Moviken.
Yngsta dottern Alma gifter sig med Edvin Wikberg i Moviken. Första tiden bor de i fastigheten i Anderbo. Spisröse och sten sockel efter huset har funnits kvar intakta på översidan av landsvägen fram till juli 2008 då stengrunden blev delvis respektlöst bortforslad. Det som fortfarande är intakt är husets jordkällare.

– 32 D 1 – Efter Åkerlunds inflyttar Ossian Fribergs farfar Erik Hansson – Friberg född 1813 i Svärdsjö.
De flyttar från hus 45 på Brånan. Han bodde i huset de sista åren tillsammans med sin son Anders.
Anders var född 1847 och hade mist sin mor Brita redan 1869.
Den 26 sept. 1903 avlider Erik Hansson – Friberg. Sonen Anders tog detta väldigt hårt och den 2 aug. 1914 avslutade han sitt liv genom att skära av ådrorna på handlederna i klossbäcken som rann strax förbi huset.
Husets jordkällare finns fortfarande kvar och ladugården som låg intill landsvägen revs i slutet av 1950-talet. På karta kan man se två fastigheter med gavlarna mot vägen.

mov-091-nedan-tjovens

 

Gård 12. Tuppgården

Moviken 15
3:16 

Flygfoto 42
Tuppgården byggdes troligtvis under första hälften av 1800-talet. Huset är timrat i två våningar med två ingångar och ämnat för två familjer. Utanför de båda ingångarna ligger gjutjärnshällar som tidigare utgjort bottenplattor i husets öppna spisar. Den häll som ligger utanför den norra ingången har årtalet 1838 inskrivet. Den andra hällen är stämplad med Per Adolf Tamms järnstämpel. ”PAT 1861”.
I Movikens masugn framställdes järnhällar till öppna spisar. Kanske är det naturligt att ett bruk som framställer järn klarade den uppgiften till sina egna bostäder.

Sannolikt byggdes huset 1838 som hällen anger. Att den andra hällen har ett 23 år senare datum kan ha flera förklaringar. Kanske sprack den första hällen och måste ersättas eller kanske var det första huset byggt bara för en familj och kom 1861 att byggas ut till en fastighet för två familjer vilket är mest troligt.
Bakgrund till gårdsnamnet ”Tuppgården” torde vara detsamma som ”Tuppgården ” i Iggesund. 1936 gjordes i Iggesund en serie intervjuer med äldre ortsbor och då fick man veta att i ”Tuppgården” hade den person bott som ansvarat för ringning i brukets vällingklocka.

En av de första som bodde här var Johan Gustaf Alsén.
–  48 A 5 – Johan Gustaf Alsén född den 2/1 1806 i Gärde i kyrkbyn i Bjuråker (vid Gästis). Alsén var klockare och hade tillsammans med prästen ansvar för kyrkans undervisningen att lära konfirmander att läsa och skriva. Hans hustru Ella avled 1837, endast ett år efter deras giftermål.
I Moviken hade skolan startat 1836 på initiativ av bruksägaren Baron Tamm. Han ansåg att alla barn skulle lära sig räkna, skriva och läsa. Tamm upplät skollokal bekostade läroböcker och lärare. Men var skulle han få tag på lärare då det ännu inte fanns några skolor?  Det är troligt att Alsén blev tillfrågad om han vill ta hand om brukets skolundervisning.
1840 inflyttar till Moviken hans nya fru Christina Charlotta Odendahl född 15/11 1821 i Söderala. Hon avled 30/6 1865 och maken 28/1 1892
Barn:
Anna Brita 19/12 1840 – 31/8 1893
Christina Charlotta Helena 24/12 1842- 6/4 1843
Ander Johan August 13/1 1844
Christina Charlotta 10/5 1847 -30/10 1847
Charlotta 10/8 1848 – 10/8 1848

Vad talar för att de bosätter sig i ”Tuppgården”? Han är den ende från den här tiden som på äldre dagar tituleras klockare. Han ansvarade således för ringningen i brukets vällingklocka morron, middag och kväll. Det är just ansvaret för ringningen som givit upphov till namnet ”Tuppgården”. Så var det vid tuppgårdarna i Iggesund och vid linspinneriet i Sörforsa.

Klockare Allsén gick 12.720 mil, jorden runt flera gånger .
Tidningen: Kalmar 13/5 1889, sid.2:
Jorden rundt flera gånger har förre klockaren Allsén i Bjuråker under sin tjenstetid tillrygalagt, skrifwes det till Hudikswallsposten. Från sitt hem i Mowiken har han under en tjenstetid af 44 år hwarje sön- och helgdag gått den 1¼ mil långa wägen till kyrkan fram och åter, alltså 2½ mil.
Om man beräknar sön- och helgdagarne till i rundt tal 60 årligen blir det sålunda en wäglängd af 150 mil årligen och på 44 år 6,600 mil.
Under nästan hela denna tid tjenstgjorde han ock såsom skollärare dels wid Hedvigsfors och dels wid Strömbacka bruk, en tid af 4 månader på hwardera stället årligen. De tider skolan hölls på Hedvigsfors plägade han gå dit måndagsmorgnarne och återwända lördgasqwällarne – en wäg af 1½ mil fram och åter eller tre mil i weckan 4 månader af året eller tillsammans 51 mil årligen.
Då skolan hölls på Strömbacka, gick han den en half mil långa wägen mellan Mowiken och Strömbacka fram och åter dagligen, 6 mil i weckan under 4 månader eller 102 mil årligen. Dessa skolfärder, fortsatta under en tidsrymd af 40 år, utgöra en sammanlagd wäglängd af 6,120 mil, och tillsammans med de söndagliga färderna till kyrkan 12,720 mil. Den gamle, som de senare åren warit ett slags kommissionär wid Mowiken för ångaren Bjuråker är ännu wid jämförelsewis goda kroppskrafter, ehuru åren tryckt sin
stämpel på honom.

 

Familjen Wikberg
Hur många generationer Wikberg som bott i Tuppgården är oklart.Men ett är säkert att de som bodde här fick alla smeknamnet ”Tupp”. Edvin Wikberg, ”Tupp-Edvin”  kallad, var född i gården.
Hans far var Ångbåtsmaskinist, farfar maskinist och farfarsfar uppsättare.
-12 C 6 – Ångbåtsmaskinist  Johan Olof Wikberg 10/7 1860 – 7/2 1944 Tupp – Janne kallad. Gift 28/1 1883 m. Carin Norling född 3/8 1855 i Hålsjö, Norrbo. Död 19/4 1924
De bodde i den norra lägenheten.
Barn:
Anna Katarina 22/11 1883 – †
Inga Kristina Karolina 20/5 1886 utfl. t. Järvsö 1907
Anders Olof 15/9 1888 Utfl. t. Rödön Jämtl. 1905
Nanny Elisabet 1/6 1881
Viktor Gottfrid 5/5 1894 Emigr. t. USA 1914
Edvin 13/8 1909 Gift 1926 m. Alma Åkerlund från Anderbo. Bosatta i Högmyra gård 24
Sedan Tupp–Janne blivit änkling flyttade han till gård 31

1908 inflyttar från granngården 7. familjen Daniel Friberg. De flyttar in i den södra lägenheten.
mov-063-svante-s

Tuppgården 1930. Svante Sjögren till höger sitter här med sin svärmor Greta-Lisa som läser tidskriften ”Radio Lyssnaren”. T.v. Svantes son Helge Sjögren

mov-064-frida-s

Frida Sjögren t.h. blir uppvaktad av lucian Siv Erlandsson

– 32 D1 – Daniel Friberg född 20/4 1850 Gift 15/11 1885 med Greta – Lisa Nordin född 24/11 1856.
Två barn:
Ossian 16/6 1887 utflyttad i Maj 1904
Frida 1/5 1891 gift 1913 med 23A6 Sven Erik, Svante kallad, Sjögren
Daniel Friberg avled 7/1 1932 och hustrun Greta – Lisa den 14/1 1927
Som ovan sagts gifte sig dottern Frida med Sven Erik Sjögren född 31/1 1883. Han växte upp med föräldrarna vid Idens i Skärås. Det är också där som han och Frida bosätter sig. Det var troligtvis hans farmor som gav namn åt fädernehemmet ”Idens” liksom ”Idberget” bakom huset, men det är en annan historia.

mov-055-snasen

mov-027-tuppgarden-eka
Tuppgården. Fejsbyggnaden till höger är nu helt borta Svante Sjögren reparerar sin eka. Pojken lär vara Einar Westberg.

mov-065-snasen

Fam. Arnborg till vänster och August Hahne med dottern Marianne.

mov-062-snasen

Djurmans längst bort, Tjovens i mitten och Tuppgården närmast i bild.

mov-067-tuppens

Våren 2015

– 23 A 6 – Sven Erik Sjögren gifte sig 31/5 1913 med Frida Elisabeth Friberg född 1/5 1891 i Moviken.
De får deras enda barn, sonen Helge den 28 nov. 1914 medan de ännu bor vid Idens i Skärås. När Sjögrens svärfader avlider 1932 flyttar de ner från Skärås och tar över bostaden och verksamheten efter honom. Fyra år senare, 1936 avlider Sven Erik Sjögren och då tar sonen Helge över bostaden.
Helge Sjögren född 28/11 1914 gifter sig den 14/11 1943 med Gertrud Kristina Säll född 9/5 1923 i Hassela
Barn:
Karl Örjan 18/6 1942
Sven Yngve 25/1 1944
Stig Håkan 23/12 1945
Örjan har målande beskrivit sin tid här vid Tuppgården i boken ”Tre flugor av Bach”.
Under 30-talet bor i den norra lägenheten Ivar Nyström. Han var född och uppväxt i Moviken men tyvärr är den platsen inte känd.

– 22 E 6 – Ivar Nyström född 11/1 1899 i Moviken. Gift 2/4 1922 med Anna Persson född 10/6 1897 i
Bergsjö.
Barn:
Karl Gustaf 28/12 1918
Birger 23/4 1922
Eva 28/12 1924
Laila 23/11 1939
1942 flyttar familjen till Jättendal men dessförinnan har de bott en tid i Avholm
Från slutet av 1940- talet till omkring 1963 hyrs huset av familjen Arnborg.
I sin bok ”Natur i Hälsingland och Härjedalen” beskriver Docent Arnborg skogslinden invid vägen vid Snasen. Trädet finns fortfarande kvar. Sonen Per är en god vän till familjen Zacco och han har en nära kontakt med Moviken genom sitt sommarställe i Näsviken.
Även Ossian Friberg berättar att det trädet var hans klätterträd när han var ung. De kallade trädet för ”Pepparträdet” eftersom dess små kottar såg ut som peppar.
Husets ladugårdsbyggnad med hörande loge låg strax ovanför gården. Dess sten sockel finns kvar.
Bakom lagården låg vedbodar och uthus. Till gården hörde ett har åkermark.
Från omkring 1962 – 63 hyrde fam. Carl-Henrik Zacco huset som sommarnöje. Carl-Henrik med hustru Gretel och de tre barnen bodde då i Ljusdal
Barn:
Stefan 23/7 1951
Eva Catarina  2/2 1956 Kia kallad, hon är bosatt i Norrköping
Eva  Ann-Christine Maria 17/12 1957 Tillsammans med maken John Eriksson äger de nu fastigheten.
Sedan Carl-Henrik Zacco tragisk avlidit den 23/4 1969 återtog hustrun Gretel sitt flicknamn Björling.
1976 köpte Gretel Björling fastigheten av Iggesunds Bruk.
Gretel var född 22/7 1922 i Göteborg och hennes sambo Lennart ”Putte” Sandberg var född 14/6 1928 i Ljusdal. Sedan båda gått ur tiden kom Gretels barn Kia och Eva med familjer som tog över huset.
Putte avled 28/3 2005 och Gretel 7/12 2007. Hon kom tragiskt att begravas samtidigt med sin son Stefan Zacco.

Eva Zacco och maken John Eriksson född 19/2 1960 är nu de som äger, renoverar och fräschar upp det historiskt intressanta huset. De äger även grannfastigheten -Tjovens-.

 

 

 

Gård 13. Gården Wittlock 

Den här gården låg vid skogskanten ovanför ”Tuppgården”. När gården blivit för gammal revs den och bolaget byggde eller snarare restaurerade upp ”knivgården 10”, till familjen Per Larsson Lövén, skriver Ossian Friberg.
Kvar finns spisröse, grundstenar och en grop efter jordkällaren. Uthus, äppelträd och bärbuskar som har funnits är nu helt borta.

– 3 Å 48 – Ingrid Wittlock var född i Tormyra den 29 aug. 1823. Hon var halvsyster med Margta Johansson – Kniv vars son blev den kända ”Kniven”. I Moviken fick hon arbete som tjänarinna.
Hon blev inte gift men fick två barn:
Cajsa Stina 8/7 1853 Hon föder sitt första barn – Kristina 22/6 1876
Brita Maria Löfgren 2/10 1861. G. 1880 med Anders Andersson i Ö. Skästra, Järvsö
Barnens fäder är inte kända, men Brita Maria kallade sig för Löfgren vilket bör vara faderns efternamn.
Modern Ingrid Wittlock avlider den 1 feb.1887. Samma år den 6 november gifter sig hennes dotter Cajsa med Pehr Larsson Löwén. Pehr Larsson Löwén kom från Ekshärad i Värmland samma år som han gifter sig.
Efter en tid flyttar familjen ner till den nyupprustade knivgården 10 och den här gården revs då den var i alltför dåligt skick. Någon ny gård blev aldrig uppbyggd.

mov-068-wittlof

Det här är det stora spisröset efter gården. Där gården har stått är det mesta igenväxt, även om man ser att det funnits ängar, diken och odlingsrösen. Liksom gropen och stenar efter jordkällaren.

 

mov-0556.snasen

mov-060-snasen

Tjovens fejsbyggnad på andra sidan landsvägen och vattenpumpen till höger

Gård 14. Tjovens

Moviken 17
3:17

Gården är byggd för en familj om ett rum och kök. Ladugården som låg på nersidan landsvägen fick delas med gård 11. Efter torrsomrarna 1888, 1897 och 1901 grävdes en brunn på gården. Det var stenhuggarna Burgman som utförde arbetet omkring 1904. En liknande stensatt brunn grävdes på Prinstomten, gård 16.

Ca 1885  – 1889
12A12 Fredrik Sundberg född 1/2 1852 i Anderbo. Fadern Anders Sundberg var kolugnsmästare i Friggesund. I släktboken står det Moviken men här fans ingen kolugn vid den tiden. Han blev ihjälosad 1854, när Fredrik var två år. Fredrik som var enda barnet bor med sin mor Brita Margareta Thomasdotter – Fernström i föräldrahemmet i Anderbo. Hans mor gifter om sig 1863 med 14Y13 Erik Klar från Norrbobyn. De flyttar till Moviken. Den 4/4 1875 tog Erik Klar sitt liv genom hängning.

Enl. en avräkningsbok från 1870 arbetar Fredrik Sundberg som extraarbetare i Moviken. Samma år, enligt husförhörslängder flyttar han till Fönebo där han bor till 1873 då han flyttar till Karmansbo i Skärås. Året därpå arbetar han som dräng i Lindbo och 1876 gifter han sig och flyttar till Anderbo där de bor till 1885 då de flyttar hit till Moviken, berättar hans släkting Viveca Sundberg som forskar om sin farfars far och övrig släkt.
Fredrik gifter sig 26/12 1876 med 21L6 Karin Jonsdotter Sjö. Hon föddes 17/4 1854 på Sumåsvallen där jordkällare och rester efter huset fortfarande finns kvar.
De fick följande barn:
Brita Margareta 17/2 1877 Gift 1895 med Anders Borg Österbo – Blixbo
Jonas Erik 17/5 1879 Han kom att bo och bilda familj här med Kristina Bohjort.
Josefina Katarina 14/2 1881 G. 1906 m. Pehr Alfred Fridström Lennsjö
Johanna Fredrika 11/5 1884 G. 1908 m. Hans Glad i Berge
Anders Fredrik 12/10 1887 – 19/7 1914 Mördad i Skärås
Elin Anna Matilda 5/11 1890 Hushållerska. Dotter: Karin Sundberg
Emma 6/2 1894 Gift 1912 med Anton Wedin. De bor på holmen i Skäråssjön sedan  i Frisbo
Hulda Karolina 21/4 1897 Utfl. till Delsbo. Barn: Henry Sundberg Arr. i Lingåsen, Skärås.
År 1890 är familjen Fredrik Sundberg skriven som arrendator vid Lingåsen i Skärås.
Tiden i Moviken var tillräcklig för att hans hus i all framtid kommer att kallas för ”Tjovens”.
Bakgrunden är följande; Fredrik Sundberg var en pratglad och hurtig person som alltid hälsade på folk med att glatt vinka och utropa ” Tjo på dig”. Det är bakgrunden till att han sedan blev kallad ”Tjoven”

Ca 1889 – 1904
34F1 Kolugnsmästare Olof Gustaf Olsson född 4/12 1845 i Karlskoga. Död 24/1 1902
Gift den 8/11 1867 med Sara Maja Jonsdotter född 13/7 1843 i Burtjärn, Värml. Död 3/1 1913.
Barn:
Sara Maja 8/2 1870
Karl August 27/1 1872. Utfl. t. Sundsvall 1890
Anna Matilda 24/11 1873
Erik 3/4 1875  Utfl. t. Gällivare 1897
Lovisa 11/8 1877  Utfl. t. Östersund 1899
Hilda 2/3 1879  Utfl t. Hudiksvall 1895
Jakobs 27/11 1882  Utfl. t. Östersund 1899
Johanna Kristina 6/12 1886. Gift 1909 med Jonas Åkerlund Flyttat till Torp i V Norrland 1920
Johan 21/2 1889 Utfl. t. Hudiksvall 1916
Olssons var baptister liksom hans föräldrar, och att det var vanligt att jag följde med föräldrarna då de gick på besök till Olssons på söndagarna skriver Ossian Friberg. Fru Olsson brukade då göra en mycket god rotmos som hon bjöd på.
Barnen gav sig tidigt av åt olika håll och fadern som varit kolugnsmästare avled 1902.
Vad som sedan hände är höjt i dunkel. Möjligen fick modern flytta till änkehemmet omkring 1904 med yngsta sonen Johan.

Ca 1904 – 1928
12A16 Tjovens son, Jonas Erik Sundberg född i Lingåsen 17/5 1879. Efter en tid i Strömbacka gifter han sig 1904 och flyttar hit där hans föräldrar hade bott. Han avled 9/5 1944 Gift 12/11 1904 med 55B1 Kristina Bohjort född 12/10 1881, dotter till Skomakare J Bohjort på Söderåsen i Bergsjö. 1928 skedde något som gjorde att dom levde på var sitt håll Kristina flyttar med några av barnen till Pelkens i Lia. Hon avled i Västansjö 22/12 1954.
De fick tio barn:
Viktor 26/9 1902 Gift 1930 med Anna Maria Persson i Moviken. Utflyttad till Ljusdal 1944 Johan 8/3 1905 Gift 1931 med Sigrid Viola Jonsson Bosatt i Tå Utflyttad till Forsa 1938 Waldemar 19/9 1907. Gift 1940. De kom att bo i Lennsjö
Gunnar 15/10 1909 Utflyttad till Stora Tuna 1940
Jenny 15/10 1911 Utflyttad till Hälsingtuna 1932
Signe 15/8 1915 Gift med Per Erik Persson Bos. i Lia. Utfl. till Bergsjö 1934
Edit 27/2 1918 Utflyttad till Ljusdal 1938
Verner 7/6 1920 Gift 1945 med Jenny Maria Lindberg från Brännåsen. Han avled 1961
Folke tv 1/3 1923 Gift 1955 med Brita. Två barn. Ove 29/7 1953, Viveca 19/3 1957
Ernst tv 1/3 1923 Gift med Alice. De kom att bo i hus 9, Jantens i Lennsjö.

Fadern, Jon Erik, blev genom en olyckshändelse halvblind på sitt ena öga. Sista tiden var han sjuk och fick då tas om hand av sonen Valle och dennes hustru. Jon Erik Sundberg avled i Lennsjö 12 maj 1944.

Omkring  1928  inflyttar familjen Norin från Brånan, gård ?
– 23 E 2 –Valdemar Norin född 8/5 1892 i Galtström. Gift 28/12 1918 med Jenny Hansson född 24/7
1900 i Fönebo.
Fyra barn:
Bror Elof 20/4 1917
Göta Cecilia 5/2 1919 G. 1947 m. Sven Artur Olsson i Delsbo. Dottern Maj g. m. Erik Holm
Elsa Matilda 1/2 1923
Regina 26/7 1928 Utfl. t. Njutånger 1947

mov-028-olof-lejdstrom-grabbar
Olof Lejdström med skärmmössa, tillsammans med sina kompisar i Strömbacka

mov-029-olof-maria-lejdstrom
Olof och Maria Lejdström hemma hos Tjovens i Snasen.

Nästa fam. att bo i huset var Olof och Maria Lejdström.
– 45 C 7 – Anders Olof Lejdström född 30/5 1870 på Strömbacka.
Gift den 27/5 1908  med Maria Katarina Åkerlund född 16/2 1885 i Anderbo. De fick två barn: Artur Ferdinand 20/11 1905  Utfl. t. Delsbo 1926 Fredrik Folke 31/7 1909  Utfl.t. Marma Va. 1940
Olof var född som nummer sju i en syskonskara på tretton barn. Han var från födseln född med klumpfötter som var vridna inåt. Detta hindrade inte den levnadsglade Olof från att snabbt och vigt ta sig fram. Många minns Olofs glada humör, hans intresse för att spela kort, främst bygg och kryp kasino, och hans förmåga att småspringa på knäna när han skulle uppför en motlut.  Lejdström arbetade som kusk åt bolagsfolket och då fick då vara med om både det ena och det andra. På Strömbacka gick han under namnet ”Stall-Olle”. Hans vedbod och uthus låg ovanför huset medan ladugården låg på andra sidan landsvägen Ladugården hade tidigare hört samman med hus 10 som legat där. Olov Lejdström blev änkling 1960 och avled själv 1 april 1961.

mov-061-fam-hahne

Edit och August Hahne t.h. och deras dotter Marianne med make Ture Arvid Pettersson

Efter Lejdströms hyrdes huset av Inspektor August Hahne född i Hällefors i Västmanland den 16/4 1890. August Hahne avled 24/4 1975.
Gift 2/12 1916 med Edith Eriksson född 25/8 1891 i Nyköping. Hon avled 26/3 1981.
De fick två barn:
Marianne född 22/12 1920. Gift 19/3 1955 med Ture Arvid Pettersson f. 27/7 1917 i Sala. Han avled 6/1 1982 och Marianne avled 30/10 2000. De var bosatta i Järfälla.
Maud född 8/7 1926. Efter närmare 50 år i Minneapolis USA kom hon hem 2004. Död 3/6 2005

mov-137-gravsten

August Hahne ligger begravd vid Hudiksvallskyrka

 

1990 köpte Stefan Zacco huset av systern Kia Carlqvist som köpt huset av Iggesunds Bruk 1981. Efter Stefans bortgång 22 dec. 2007 har hustrun Maria och barnen Elin och Erik ägt huset. Senhösten 2015 blev huset införlivat med Tuppgårdens ägare Eva och John Eriksson.

mov-099-tjovens

Tjovens våren 2015

 

Djurmans/Dahlboms

Moviken 19
3:18

Flygfoto 47
Fastigheten är byggd i timmer för två familjer med ingångar från husets baksida Den uppfördes 1880.
1946 blev huset ombyggd. Taket höjdes och entréerna som varit från husets baksida blev flyttade till gavlarna. Husets gemensamma ladugård låg på nersidan landsvägen, medan vedbod uthus och källare låg ovanför gården.
Bakom källare och uthus gick en gångstig över berget till Tormyra, och Storåsmyra där den anslöt till Skäråsvägen. Arne Glad från Friggesund berättar att han, brodern Folke och Per Johan Storm, alla från Slättjärn, gick den här vägen varje dag till och från skolan i Moviken. Vintertid fick vi gå landsvägen säger Arne.
Stigen har funnits kvar bitvis, men nu är den helt sönderkörd efter skogsavverkning vårvintern 2008.
Gångstigen kom fram alldeles vid vägskälet mot Högmyra och Gråsjön säger Arne. Tidigare låg det en grusgrop just där.

mov-030-karl-anna-hultman
Karl och Anna Hultman

Södra lägenheten
-61 D 1 – På äldre dar inflyttar från Stånka Majas far och mor Karl och Anna Hultman. Karl 13/12 1857 – 31/1 1838. Anna 1/8 1862 – 17/3 1940.
– 46 A 47 – Bertil Jonsson född 22/4 1926 vid Rönningen i Skärås
Gift med Karin Torell född 11/8 29 i Tallåsen.
De bor här mellan 1947 – 1948 sedan flyttade de till gård 1.
Ett barn föds här:
Tord 4/5 1947

Därefter bor här familjen Fernström en kort tid. De flyttade härifrån till Vitkasern 1947
10A20 Ingvar Fernström född på andra sidan huset den 25/10 1921. Gift 20/4 1946 med Anna Kristina Eriksson född 3/3 1926 hos Stuggars i Alsjö.
De fick två barn:
Bo 24/5 1946
Rolf 11/8 1947, är född i Vitkasern. Gift med Hjördis, de är bosatta i Tå nära forngården
1948 flyttade familjen Fernström till Iggesund.

Norra lägenheten 
– 5 U 6 – Abraham Abrahamsson – Salin född 9/10 1845 i Karmansbo, Skärås Död 2/5 1928. Gift 26/10 1868 med Brita Christina Wikberg född 24/9 1847 i Tuppgården 11.  Död 7/12 1929.
Salin var finsnickare och hade sin lilla verkstad i gamla skolhuset. Skolhuset låg där Masugnens parkeringsplats ligger.
Salin beskrivs som en högdragen person, som i sin verkstad bl.a. tillverkade brukets likkistor. Dit fick ingen sticka in sin näsa skriver O.F.
Paret fick ett barn som fick samma namn som fadern, Abraham Salin född 4/11 1869. Gift 13/2 1892 med Emma Eriksson född 25/12 1868 i Delsbo. Död 21/5 1945
Paret fick inga barn:
Sonen Abraham Salin var den förste som fick köra det nyinköpta loket 1912. Dessförinnan hade han varit nere vid Pythagoras Mek. Verkstad i Norrtälje och för att lära sig lokets alla detaljer. Tidigare hade han varit eldare vid lokomobilen vid malmkajen. Även han beskrivs som en liten översittare. Härifrån flyttar paret till Vitkasern 33, där de sedan blev bosatta.

 

mov-031-nils-petter-djurman
Nils Petter Djurman. Mördad 1923

mov-032-oskar-djurman
Oskar Djurman 1900 – 1983

– 37 P 17 – 23 – Nils Petter Djurman född 22/1 1863 i Hedvigsfors. Mördad 11/9 1923. Gift 20/10 1895 med Anna Brita Norin född 25/9 1861 på Lingåsen i Skärås. Död 22/2 1943.
Barn:
Erik Mathias 17/1 1880 Utfl. t. Forsa 1899.
Sven Erik 31/1 1883
Anna Margareta 13/9 1896 Utfl. t. Hedemora 1915
Brita Kristina 30/8 1897 Utfl. t. Njutånger 1925
Nils Oskar 20/7 1900 Gift med Maja och kvarboende här
Jenny Maria 26/10 – 27/3 1902
Märta Maria 10/5 1903 Utfl. t. Torsåker 1928

 

Mordet på Nils Petter Djurman.
Nils Petter Djurman var en försynt person som nyss fyllda 60, när han utan förskyllan möter sin baneman vid den övre änkbacken i Moviken. På väg uppför backen möter Djurman en till synes vildsint person som kommer ledande sin punkterade cykel. Cykeln var belamrad med paket i olika längder och storlekar. Det var handmålade rullgardiner som Rapp-Bernard Larsson åkte omkring och sålde. Han hade nu fått punktering efter att han kört ihop men en mötande hästskjuts, och var nu på ett rasande humör. Av oförklarlig anledning ger han sig på Djurman som får ta emot flera kraftiga knivhugg som träffar vänstra armen och trakten av hjärtat. Efter några förklenade ord lämnar han skyndsamt platsen. Flera personer följer mördaren på avstånd men ingen vågar ingripa. I Avholm innan han når sitt hem blir han till slut övermannad och under vilt motstånd blir han belagd med hand och fotbojor. Hans mordvapen var en tre decimeter lång morakniv.
Ett vittne till händelsen tillkallade hjälp åt den svårt sårade Nils Petter Djurman. Amiral Lindman på Hedvigsfors som blivit underrättad om dramat ställde omedelbart sin bil till förfogande. Den anlände och skyndsamt transporteras Djurman till Hudiksvalls lasarett. Tyvärr gick inte livet att rädda, han avled strax efter ankomsten till lasarettet.

 

Oskar och Maja Djurman
Sonen Oskar stannar kvar i föräldrahemmet och gifter sig med skolkamraten Maria Hultman från gård 56 i Stånka.
Maria eller Maja som hon kallades var född 15/6 1900 och den 21/9 1922 står giftermålet.
Oskar Djurman började med att arbeta i masugnen. På en bild från 1920 –talet arbetar han på malmbacken där han kärrar malm till rostugnens malmhund. Senare blev Dellarna hans arbetsplats då som befälhavare på ångbåten Tamm. Många minns Oskar Djurman när han patrullerande som ordningsvakt på festplatser runt om i bygden på 40 –  50 och 60 – talet.
I en tidningsartikel från 27/2 1932 kan man läsa att Oskar Djurman knäckt två revben när timmersaxen släppte och att Henrik Prins slungats upp i luften av ett träd så att han förlorat medvetandet.
De fick ett barn, Dagny född 19/4 1922. Hon gifte sig 1941 med Emil Olsson från Hassela där de bosatte sig och fick barnen Gerd och Kjell.
Oskar Djurman avled 3/3 1983, hustrun Maja 25/9 1976 och dotter Dagny 1 mars 2005.

mov-074-x-1902

Emil Olsson med sin Volvo X 1902

 

mov-076-x-2247

Emil Olsson med dottern Gerd

mov-077-snasen

Oskar Djurman serverar kaffekask. Lägg märke till Djurmans fejs på andra sidan vägen där man annonserar om kommande evenemang.

 

mov-075-snasen

Emma och Sara Trygg. Djurmans fejs till vänster och prinsgårdens fejs till höger

 

mov-033-maja-djurman
Maja Djurman

1976 annonserar Iggesunds Bruk ut huset till försäljning. Inget vatten och avlopp var då indraget i huset.
Köpare blev Henning och Hjördis Dahlbom. De bodde då i Iggesund och använde huset som fritidsbostad men  kom sedan att flytta hit till Moviken.  Henning föddes 7/6 1924 och Hjördis född 13/3 1929, båda från Säbrå i Ångermanland.
Henning avled den 23 mars 2010 och Hjördis avled 13 november 2014.
Nu är det sonen Kurt med hustru Ingegerd som äger huset.

mov-101-djurmans

En bild på huset som det ser ut våren 2015

 

mov-034-kolugnar
Fr v Sågen är första byggnaden till höger om telestolpen. Lokomobilhus, järnbod, vit byggnad är en kolugn utan tak, ångbåtsvedbod. två singelugnar och en dubbelugn och sovstugan som stod intill lillugnen som är riven. Ångbåten Tamms båthus längst ut på piren.

 


Gård 16. Prins tomten

På den gamla Prinstomten finns idag två fastigheter. Gårdar  17 och 18
Prinsgården eller gammelgården låg något väster om gård 17. Dess ladugård låg på nedsidan landsvägen.
I början av nittonhundra grävdes en brunn på prinstomten strax öster om gård 18. Den blev en gemensam vattentäkt med bruksgården 19.
-10 D 10 – Lars Pehrsson – Prins 19/11 1849 – 10/9 1908 från Friggesund.
Gift 9/4 1872 med Anna Margareta Johansdotter 9/4 1941 – 25/4 1922 från Bondebo i Delsbo.
Fem barn:
Gustaf 25/2 1873 – 12/7 1890 Drunknat i N. Dellen. Mer om olyckan under gård 44.
Johan 10/12 1874 G.1899 m. grannen Brita –Greta Klarin De bosatte sig i Vitkasern 33.
Karl 30/10 1877 bildar familj och bosätter sig i gård 31
Anna 7/6 1880 G. 1903 med Erik Holm. De hade träffats i Tryggården 7, där Erik och hans far bodde 1902 medan de lade grunden till nya skolan. Första tiden som nygifta bor de här men flyttar sedan till Hotta gård 4.
Henrik 6/5 1885 g. m. Beda Edlund kom att bo i Affärslängan 36.

– 60 D 1 -1908 kommer inflyttade från Forsa Erland Andersson f. 21/2 1866 från Gustafs i Dalarna. Gift 1891 med Helena Hällsén f. 14/11 1859 i Harmånger.
Fem barn:
Anders Viktor 17/5 1891 – 20/11 1909
Hanna 10/6 1897 Gifter sig och stannar kvar här på gården.
Herrman 26/6 1901 G. 1931 med Olga Erlandsson de bosätter sig i Pikula gård 29
Svea 8/2 1924 Utfl. t. Hälsingtuna 1940
Sven 5/12 1927 Erlandsson bor i Sörforsa
Anna –Lisa 15/8 1929 Gift Berglund i Fagerfall
Sedan modern avlidit 14 januari 1920 flyttar fadern och sonen Herman till gård 58 i Stånka . Dottern Hanna gifte sig 30 maj samma år med Karl Hultman som flyttar in i huset.

mov-035-gammelgarden
Gammelgården på Prinstomten
Lilla Viran föddes här 1922. Hon är bosatt i Stockholm

– 61 D 3 – Karl Hultman född 15/12 1894 i gård 56 i Stånka
Gift 30/5 1920 med Hanna Andersson född 10/6 1897 i Forsa och uppväxt vid den här gården.
De får två barn här, Tore och Elvira och ett tredje syskon Erik som föds på Strömbacka
Tore född 11/9 1920 och Elvira eller Viran 31/3 1922. En glad och vital person som bor i Stockholm.
Mor Hanna avlider 4/5 1926. Familjen splittras. När Viran var tre år togs hon om hand av faster Hildur som gift sig med sadelmakare Erik Wallsten och flyttat till Friggesund. Viran blev deras fosterdotter och hon växte sedan upp i Friggesund.
Pappan och brodern Tore flyttar till Strömbacka efter att först en tid ha bott i bruksgården 19 strax intill.
Vad som hände med prinsgården eller gammelgården som man sa, är okänt men troligen revs den av åldersskäl någon gång i slutet av tjugo-eller början trettiotalet.

mov-102

mov-103-olssons

Moviken 23, våren 2015

Gård 17

Moviken 23

Sigvard och Karin Jonsson lät bygga det här huset 1960 på ungefär samma plats som där
gammelgården stod. De bodde dessförinnan fem år i Gunda Mattssons hus i Skålsvedja.
– 7 F 20 – Sigvard Jonsson född 4/4 1928 i Ramsjö Bjuråker gift med Karin Lindström 23/1 1930 i Fönebo. En dotter: Lena född 11/5 1954.

1970 sålde de huset till Elis Olsson från Fönebo.
Elis Olsson född 12/5 1938 i Fönebo. Hustru Eva Linnéa Sundin Olsson född 14/9 1940
Barn:
Johan Sundin f. 9/1 1960 i Delsbo
Karin Margareta Sundin f. 21/5 1962
Göran Sundin f. 4/9 1967 i Västmanland

2003 sålde Elis huset till sin son Göran som bodde här med sin familj, till de att de sålde huset till nuvarande ägare.

 

mov-104

Gårdar 25 och 27

Gård 18

Moviken 25

Ivar Hammarström byggde sin gård på Prinstomten 1959 och flyttade in 1960 Dessförinnan bodde de i Pikula gård 30
Ivar Hammarström född 14/9 1926 Gift 18/10 1952 med Greta 12/4 1931 – 18/12 2000 från Hudiksvall
Barn:
Inga-Lill
Kent 16/7 1966. Sedan 2009 är det Kent som bor i huset.

 

Klicka här för att se gårdarna på google maps

 

Gård 19.  Gamla Bruksgården

Moviken 27, 27 A, 27 B.
3:14
Flygfoto 48
Första gården som låg här var byggd för två familjer med broar mot landsvägen.
Enligt 1882 års karta bör fastigheten ha legat uppskattningsvis ett tjugotal meter väster om och lika långt uppåt i slänten från nuvarande byggnad.

Husets fejsbyggnad 
På andra sidan landsvägen låg stenfejsen. Det var en lång ladugårdsbyggnad som tillhörde bruksgårdens familjer. På västra sidan om lagården fanns en djup brun vars vatten hinkades upp med en 4 – 5 meter lång hävstång. Från hävarmen hängde en stång i vars ände hängde en hink. När hinken skulle fyllas drog man ner hävstången, och upp kom den fyllda hinken av sig själv. På Dellboska kallades anordningen för Brunnssvängel, i Småland för Vågbrunn, i en bok för Brunnstrana, och kanske finns det fler namn.
Korrekt benämning är troligen Stolpvind.
Fejsen försvann i slutet av 1950-talet
Bruksgården fick sitt vatten från en grävd brunn som fanns på Prinstomten, ungefär där grannen Kent Hammarström har sitt garage.
– 16 A 6 – På sydvästra änden bodde rostugnsmästare Fredrik Boman född 15/5 1867 i Moviken. Gift 29/5 1882 med Maria Elisabeth Söderström född 16/4 1854 på Strömbacka. Fredrik Boman var även en duktig fiolspelare.
De hade två snygga döttrar. Hilma Regina f, 19/12 1882 Utfl. t. Hudik. 1905
Olga Maria 13/10 1887 Gift 1906 m Lars Ragnar Hellberg. Bosatta i Norrdala

På nordöstra ändan 
– 22 E 3 –  Adolf Nyström född 30/5 1861 Gift 6/5 1883 med Sara Hansdotter född 11/12 1859 i
Fönebo.
Fem barn:
Gustaf 18/12 1884 G. 1906 m. Brita Persdotter från Änga i Bjuråker Utfl. t. Njurunda 1912.
Karl 28/8 1887 Utfl. t. Hudiksvall 1907
Albert 8/7 1890 G 1913 m. Frida Evelina Lundholm Utfl. t. Gävle 1913
Bertil 4/4 1894 – 1/11 1896
Ivar 11/1 1899. Chaufför G 1922. Anna Persson f.1897 från Bergsjö. Bosatta hos Gustens i Fönebo under 2 -3 år.  Utfl. t. Jättendal 1942.
Den här bruksgården brann upp när Sara Nyström var uppe på vinden med ett stearinljus och lågan nådde ett knippe lin som genast fattade eld. Jag minns den kvällen säger O.F.

Brukssprutan var oduglig.
Brandsprutan från Avholm eftersändes, men som sprutan måste köras med häst hann kåken brinna ner innan de kom fram. Det var för övrigt ont om vatten.

mov-036-pensionarshem
Bruksgården när den var pensionärshem. Till höger skymtar Hanssons ladugård

mov-108

Moviken 27

Nya bruksgården
Fastigheten byggdes för fyra familjer om ett rum och kök med ingångar från gårdssidan. Övervåningen var troligen en kallvind för förråd och liknade.

Västra sidan
-26 A 47 –  Emil Hansson 25/1 1880 31/5 1950 född i Moviken
Gift 7/2 1914 med Frida Färnström 6/4 1884 – 17 /10 1956. född i Ängesholm i Bjuråker.
Barn.
Vendla 7/11 1905 Utfl. t. Sundsvall 1924
Tyra 13/11 1912 Utfl. t. Sthlm. 1931
Gustaf 5/1 1915 Chaufför Bosatt i Furuberg
– 26 A 50 – Algot Hansson 26/8 1895 född i hus 56
Gift 13/7 1918 med Alma Lindgren född 9/7 1892 från Vitkasern 33. Död 29/8 1918. Omgift 22/4 1923 med Frida Östberg född 17/2 1903 i Avholm 1.
Barn
Asta 6/12 1915 Utfl-t. Sundsvall 1947
Haldor 19/1 1925
1938 flyttade familjen till ett arrendeställe i Frisbo. Då var inga lägenheter ombyggda till
pensionärsbostäder berättade  Haldor.

Bak sitter Emil och Algot Hansson
Fram sitter Algots fru Frida, deras dotter Tyra och Algots fru Tyra.
Bilden ägs av Norrbo, sockenbilder


Östra sidan
Från Hotta gård 4 inflyttar omkring 1907 paret Erik och Anna Holm till den här bostaden.
– 43 A 27 – Anna Prins 7/6 1880 G. 25/10 1903 med Erik Holm född 7/8 1880 i Tå.  Dottern Jenny föddes här. Efter några år flyttade de till affärshuset 36 där de bodde till 1937, med avbrott för åren 1920-23 då familjen bodde i Bergsjö.
Barn.
Eskil 22/10 1904
Jenny 6/7 1908
Sigvard 13/3 1915
Stina Evelina 23/1 1918.

– 24 B 10 – Skogsförman Karl Sundin född 25/5 1900 i Moviken Gift 2/2 1930 med Elsa Hansson född  28/6 1907 i gård 57. Inga barn. Frånskilda 1943. Sedan Kalle och Elsa gift sig flyttade till gård 26.
– 19B25 – Under 1930-talet bodde här Pehr Larsson – Ledig 18/5 1871 – 12/10 1945. Han blev änkeman 1929.


När bruksgården blev pensionärshem
I slutet av 1930- talet hade änkehemmen spelat ut sin roll. Nu blev ett ökat behov av
pensionärslägenheter både i Moviken, Hedvigsfors och Strömbacka. Medan masugn och andra verksamheter pågick kunde gamla få enklare sysslor att utföra, men sedan bolagets verksamhet upphört blev de gamla sysslolösa och överflödiga. Och det fanns inga pensionärshem i Bjuråker att flytta till.
Därför blev den här bruksgården ombyggd till pensionärshem. När ombyggnaden ägde rum är oklart men när Hahne gjorde en inventering 1943 kallar han det här huset för pensionärshemmet.
Efter ombyggnaden till pensionärshem blev det plats för två lägenheter på varje gavel och fyra lägenheter i mitten. Upptill fanns två kallvindar med uppgångar från gavlarna. Från huvudingången på mitten fanns troligen en motsvarande uppgång.
1959 – 60 fick fastigheten det utseende den har idag. Man drog in vatten och avlopp, byggde toalett och badrum. Kallvinden gjordes om till bostäder med en lägenhet vid varje gavel och ett sällskapsrum i mitten. I bottenplanet blev det en lägenhet vid varje gavel och två lägenheter i mitten.
I 30 år, kanske mer har nu den gamla Bruksgården fungerat som ett vanligt hyreshus. Ändå lever uttrycket pensionärshem kvar hos många äldre. Men inga är tillräckligt gamla för att minnas att fastigheten tidigare har kallats för bruksgården vilket vi i fortsättningen bör göra.

1996 köpte nuvarande ägare Gösta Engberg 22/6 1937 och hustrun Märta fastigheten av
Hudiksvallsbostäder som då ägt den i tio år. Gösta och Märta var ute på en nöjestur när de såg skylten, hus till salu. De stannar för att titta närmare och blev då genast betagna av både huset och läget. De bodde då norr om Hudiksvall.
Sedan dess har de lagt ner mycket möda på att förbättra både lägenheter och omgivning. Som hyresvärdar är de omtyckta och de månar om att deras hyresgäster ska trivas.  Själva bor de en trappa upp i den östra gavelvåningen.
Som tidigare sagts fanns det ett stort behov av pensionärslägenheter i slutet av 30-talet och i början av 1940, därför byggdes den här bruksgården om till pensionärshem.

1955 blev Dellengården i Friggesund byggd, i första hand för att ersätta vårdhemmet i Lia.  Tio år senare, 1965 blev åtta pensionärslägenheter klara i Friggesund och fram till 1970 blev ytterligare 55 temporära pensionärslägenheter byggda.

1950 – talet
Från Vitkasern inflyttar på ålderns höst paret Boman De bodde först i en lägenhet som låg rakt fram vid stora entrén. Efter ombyggnad med installation av toalett och badrum flyttade de till lägenheten vid östra gaveln

mov-037-natalia-karl-boman
Natalia och Karl Boman

 

– 16 A 11 – Karl Boman född 9/10 1885. Gift 1924 med Natalia Enlund född 23/2 1900 i Lennsjö men växte upp vid Storåsmyran ovanför Tormyra. De fick inga barn. Båda avled samma år. Natalia 14/8 1967 och Karl 5/9 1967.

– 6 D 19 – Från 1950 bodde Severin Udd 13/8 1888 – 6/6 1969 i den högra lägenheten på nedre botten. Han bodde där till det att huset skulle byggas om för vatten och avlopp i slutet av 50 – talet. Då flyttade han till Berge vid kyrkbyn. Severins stora intresse var att spela dragspel. Han komponerade Bjuråkersvalsen som Wally Mattsson senare har skrivit text till. Severins dotter Eira berättar att när hon besökte sin far blev hennes fyraårige son svårt bränd av hett vatten vid murpannan där någon stod och tvättade kläder. Murpannan stod intill brunn ungefär där Kent Hammarströms garage står.

– 23 H 20 – Edla Friberg. eller ”skallmyr – Edla” född 16/2 1905 på Skallmyrvallen bodde på den östra gaveln. Edla var en duktig valljänta. I början av 1950 – talet hade hon hand om Sven Bergfälts kor på Lennsjövallen. Hon avled 5/6 1967.  I Edlas lägenhet kom sedan Hanna Wikberg att bo. Hanna hade varit trolovad med Albin Netzell 5/1 1886 – 9/1 1958 i Tormyra. Hon var född 2/1 1901 och avled 5/3 1985.

Albert Pettersson född 13/8 1897 i Hotta. Han bodde efter ombyggnaden på den västra gaveln till 1978 då han flyttade till Dellengården där han avled 24/6 1985 Sedan Albert Pettersson avflyttat bor i samma lägenhet Hortense Carlsson eller Tense som man sa. Tense var född 15/9 1907 i Tormyra. Hon flyttade sedan till Friggesund där hon avled 12 nov. 1994

Därefter Bernhard Lindberg från Hotta 13/1 1891 – 7/1 1962.

Sedan Johan Prins 10/12 1874 – 3/2 1960.

1945 inflyttar från gård 31, Olof Sved 27/11 1879 – 11/2 1967 och dottern Linnea. De bodde i mitten av huset i den norra lägenheten med köksfönster åt gården. Olof avled 11/2 1967.  På 1950 – talet bodde eller hushållade Linnea hos Oskar Lindgren på Vitkasern, men Linnéa Sved som var född 7/8 1904 avled här 24/7 1988.
Det myckna flyttandet skapar osäkerhet i vilken lägenhet personerna har bott i.
Följande personer var skrivna i huset år 1980 och senare. Vid den här tiden är huset inte något pensionärshem längre utan ett vanligt hyreshus.

1988 inflyttar Åke Lindgren född 5/9 1946. Han bor fortfarande kvar i den västra gavelvåningen en trappa upp i huset. Tidigare bodde han i gård 58 i Stånka. Han är en av de sista som har bott hela sitt liv i Moviken. Åke Lindgren avled den 27 nov. 2016.
Evert Björk född 20/12 1920 flyttade hit från Högmyra gård 24. Med ryggsäck bössa och hund på väg till ett harpass, avled han utefter vägen mot Grosjön den 13/12 1980.
Einar Persson eller ”Per – Jonsas Einar” 20/7 1906 – 19/5 1982

Olga Erlandsson flyttade hit från herrgårdens annex efter maken Herrmans död 1/10 1982. Hon flyttade sedan till Friggesund Skolv. 10, där hon avled 8/7 2001
Artur Anders Hök 21/1 1934
Bertil Löfstrand 1933 – 2004

Göran Sundell 23/6 1942 – våren 2007. Han var en synnerligen trivsam, kunnig och humoristisk person som bodde i den östra gavellägenheten i bottenplanet. Han var  också en aktiv radioamatör, bl a ägde han Amerikanska ambassadens kommunikationsradio som de använde i Norge under andra världskriget.

mov-038-panorama-bild
Fr v ser vi det vita lokomilhuset, bakom detta järnmagasinet och ångbåtsvedboden. En ångbåt med tre pråmar på släp och fyra kolugna. Försöksugnen till höger, två singel ugnar och delvis skymd ugn, det är den ende av parugnarna närmas vägen mot piren.

 

mov-131-gerd

Gerd Olsson

Gård 20. Hanssons/Nylanders

Moviken 29
3:11
Huset finns med på 1882 års karta. Som många andra hus har det gamla huset blivit ersatt av det nuvarande som är byggt 1903. På andra sidan den väg som leder upp till Högmyra låg husets ca 11 meter långa ladugårdsbyggnad. Som brukligt var förvarade man höet på övervåningen. Vid utfodring släpptes höet ner genom en lucka i golvet. I bottenplanet låg fejs, dass och loge där körredskapen förvarades. Ingångar var från väster och gödselhögarna var mot öster.
Ovanför lagården var bäcken från Högmyra uppdämd så att den fungerade som ett vattenmagasin. Där hämtade man sitt dricksvatten, och där kylde man sina mjölkflaskor. Kläder tvättade man i kokstan eller murpannan som stod strax intill. Det finns fortfarande trädrester efter den nu igenslammade och igenväxta dammen.
Thea Larsson berättar. Förbi dammen gick en gångstig fram till f.d. änkehemmet eller Millys som vi sa.
Där delade sig stigen så att en gick upp mot oxhagen och den andra brukade vi gå när vi skulle till affären säger Thea född Hansson.

– 26 A 44 –  Gerhard Hansson född 24/12 1878 i Moviken Gift 8/12 1907 med Maria Lindgren född 6/9 1885. 1946 flyttar de till gård 23 i Högmyra.
Barn:
Åke 15/12 1907 Utfl. t. Undersåker 1941
Milly 24/3 1910 Gift 1930 m. Daniel Wiberg Bosatta i granngården 22.
Karin 22/12 1912 Utfl. t. Sundsvall 1929
Irma 31/12 1917 Dottern Thea 5/3 1937 Irma Utfl. t. Bergsjö 1941
Ann – Mari 25/8 1920 G.8/12 1945 m. Åke Nordqvist född 27/11 1921 i Strömbacka
Thea född 5/3 1937 gift Larsson, växte upp här med morföräldrarna. Thea avled 21/11 2016.

-10 C 25 – Mellan 1953 och 1955 bodde här Jonas och Eivor Jonsson. 1955 köpte Jonas sin morbror Johan Berglunds hus i Skålsvedja
Jonas Jonsson född 24/5 1928 i Ängesholm Död 4/5 2004 Han arbetade större delen av sitt liv som skogsarbetare men de sista åren var han anställd på bruket i Iggesund. Jonas var gift med Eivor Lindqvist född 7/2 1925 i Långmor i Bjuråker.
Eivor har arbetat med mat och servering hela sitt liv. Som ung var hon piga i prästgården i Norrbo, sedan servitris på restaurangen i Dellenbaden. Hon var en mycket omtyckt mattant vid matbespisningen på skolan i Moviken där hon arbetade under många år.
Den 25 April 1960 köper Helmer Nylander fastigheten av Iggesunds bruk. Köpesumman 4.165 kronor inkluderade även anslutningsavgift för vatten och avlopp.

– 7 D 11 –Helmer Nylander född 28/7 1920 Gift 3/9 1944 med Sigrid Maria Jonsson född 16/6 1920 i Stråsjö. Ett av barnen, Erling född 23/5 1944 Gift med Ulla Andersson från Nirsgården i Kalvhaga i Forsa där de är bosatta.
Helmer var en tid Bjuråkers Hembygdsförenings ordförande. Varje år delar Hembygdsföreningen ut ett stipendium ur ”Helmer Nylanders minnesfond”. Ett hedersamt stipendium som även undertecknad fått 2009
1998 sålde Erling Nylander huset till Gösta Engberg
2006 sålde Gösta Engberg huset till nuvarande ägare 650706 Ylva Waleby och 641118 Erik Larsson

mov-109

Moviken 29

 

 

Gård 21. f d Änkbyggningen

Moviken 31
Flygfoto 46

Änkehemmet finns inritat på 1882 års karta.
Ossian Friberg skriver att änkorna hämtade sitt dricksvatten från den intilliggande bäcken. Samma beskrivning gör också Ulla Öberg som är uppväxt på platsen. Hon berättar att allt vattnen fick vi hämta vid dammen i bäcken ovanför lagårn. Idag är den igenslammad med det finns lite trärester kvar. Där fanns även tvättplatsen och murpannan.
Ladugården tillhörde hus 20 som bestod av fejs i den södra änden och en loge i den andra. På övervåningen fanns fodervinden . Gödselhögarna var mot änkbyggningen.
Änkornas matkällare fanns troligen inbyggda under huset vilket var vanligt vid byggnader som stod i sluttande terrängen.
Till huset hörde inte någon fejsbyggnad bara uthus med vedbodar och utedass.
En klassisk fråga. Vad kom först, änkbackarna eller änkbyggnaden. Naturligtvis fanns de besvärliga backarna först, men de fick naturligtvis sitt namn genom änkehemmet som fanns strax ovanför. Idag är backarna inte lika besvärliga som de var tidigare. Den gamla vägen gick högre upp det kan man se i slänten på vägens översida. Boende i Moviken kallade platsen bara för ”änk”.
Änkehemmet var en lång byggnad som rymde ett tiotal änkerum. En del av änkorna hade barn med sig när de kom hit andra fick barn medan de bodde här. En vanlig sysselsättning för änkorna var att svara för eldningen vid någon av kolugnarna nere vid hamnen. Ugnarna som var sju till antalet, eldades dag och natt i ca 30 dagar.
Efter ett par veckors svalningstid, några dagars utlastning av kol och några dagars inlastning av ny ved, totalt ca 30 dagar, kunde ugnen startas om igen för en ny kolningsperiod.
Det var två eldare på varje ugn. Från börjar var arbetstiden 12 timmar men ändrades sedan till sex timmarsskift. Slutade ett skift klockan sex på kvällen måste de åter vara i arbete klockan 12 på natten.
Det var ett tungt arbete att släpa fram och stoppa in de tunga vedklamparna i fyrugnen. Eldningsrummet låg på långsidan av kolugnen och den heta röken från fyrugnen gick genom en kanal till mitten av ugnen och därifrån ut till de fyra hörnen.
1918 blev arbetstiden något förbättrad. Då infördes åtta timmars arbetsdag. För eldare av kolugnarna innebar förändringen att de blev tre eldare på varje ugn, till skillnad från tidigare då det var två på varje
ugn.
1919 slutade man med kolning i ugn. Då hade transporter av virke och kostnader för eldning av ugnarna (130 kbm per kolning) blivit för höga.
Sedan masugnen tystnat förändrades hela levnadsstrukturen. Masugnsarbetarna blev skogshuggare och flottare. Fria bostäder blev hyresbostäder eller gick att arrenderas eller köpas.
26A45 Hulda Hübinette född 22/2 1888. Gift 15/12 1907 med Oskar Hansson född 25/8 1885.
En dotter, Gudrun född 6/11 1907
Oskar Hansson avled 29/9 1910 och änkan Hulda hamnade här på änkehemmet. Här hjälpte änkorna varandra med barnpassning när de själva måste arbeta. Hulda och bl.a. Natalia Boman, var eldare vid kolugnarna nere vid hamnen.
1912 , (se nedan) blir hennes mor änka och då flyttar även hon hit, vilket underlättar all barnpassning.
Den 15/10 1913 föder Hulda dottern Ingrid som sedan blev gift Dellestrand.
Redan under slutet av 1918 hade Hulda hjälpt till hos Axel Wiberg i Anderbo. Han hade just blivit änkeman med en nyfödd son. I februari 1919 stängs kolugnarna för gott. Hulda och hennes två barn flyttar då över till Axel Wiberg i Anderbo som hushållerska.
38A7 Brita Margareta Hellberg född 5/2 1854 i Hedvigsfors. Änka och omgift 6/1 1881 med smeden Johan Erik Hübinette född 27/8 i Torp V-norrland. Bosatta i vitkasern.
Ett gemensamt barn, Hulda född 22/2 1888
Den 14/1 1912 avled fadern och även modern fick flytta hit till änkehemmet där hon avled 16/11 1931.

mov-039-rivning-ankehemmet
Här pågår rivning och ombyggnad av det gamla änkehemmet

 

Därmed har gård 21 blivit 22
3:9
Omkring 1941 – 42 köpte Daniel Wiberg ”änkehemmet”. Fastigheten hade då spelat ut sin roll som änkehem. Daniel rev halva byggnaden och av den återstående delen byggde han ett enfamiljshus i två våningar. Den gamla fastighetens övervåning var troligen bara en oinredd torkvind eller kallvind.
– 26 A 64 – Daniel Wiberg född 11/12 1900 i Moviken och uppväxt hos sin mormor i gård 26. Gift 30/3 1930 med Milly Hansson född 24/3 1910 i granngården 20.
Fem barn:
Jonny 10/1 1928 Utfl. t. Östersund 1944 Han avled i Östersund 9/9 1988
Maj Alice 25/3 1930 Gift Nilsson Bor på Håsta i Hudiksvall
Inger 3/7 1931 gift o skild från Lennart Pettersson Död 24/9 1999 i Mönsterås
Ulrika, kallad Ulla 14/5 1933 Gift Öberg Bor i Hudiksvall
Ingegerd, kallad Inga 18/12 1935. Gift med Kalle Boij Bosatta i Hudiksvall.
Ulla berättar att de hade väldigt nära till skolan. De var bara att följa en liten gadd som gick nedanför huset fram till skolan.
Daniel Wiberg drunknade 7/4 1948 utanför piren i Moviken. Milly gifte om sig 11/11 1950 med Per Brink född 20/5 1907.
Milly avled i Hudiksvall den 1/9 1980 och Per avled den 8/3 2001.

mov-040-fem-generationer

Fem generationer
Inger 1931 – 1999, Milly 1910 – 1980, Maria 1885 – 1959, Anna Lindgren 1864 – 1955, med Marie 3 år i knä

Omkring 1977 såldes huset till Sven Olsson i Hästnäs som hyrde ut det över vintern 1978 till Kerstin Persson född 1958 i Skärås och Sven Erik Jonsson född 1977 i Delsbo och deras dotter Åsa född 1977. De hade tidigare bott i Frisbo och flyttade härifrån 1/9 1979 till Strömbacka där de fortfarande bor.

Sven sålde sedan huset omkring 1979 till familjen Roger Olsson 500306, hustrun Lilian Brun 570713 och dottern Marie född 790710.

1984 köpte 470205 Ronnie Olsson fastigheten. Sambon eller hyresgästen Birgitta Sillén använde huset som sommarbostad under sin tid som reporter på HT.

1988 köpte 640904 Helena Westlund och Kenneth Fahlin fastigheten. De flyttade till Andersfors i Bergsjö. De bodde här till vårvintern 2005 då de sålde till 671023 Assem Svedberg och 650708 Arunima Rosenblad. Arunimas hemsida. Assem Svedbergs Alvgrims historia

Våren 2014 flyttade Assem och Arunima till Stockholm och nya fritidsägare till fastigheten är nu 600308 Michael Hessling och 761123 Sandra Lindmark. Paret är bosatta i Enköping.

 

mov-110-enk

Moviken 31

 

HÖGMYRA

I Högmyra finns tre gårdar.

Gård 23. Sörgården

Moviken 105
3:19
Flygfoto 43
-26 A 29 – Gården var byggd för en familj där Janne Hansson bodde, skriver Ossian Friberg. Han var en duktig fiolspelare och spelade ihop med Boman på baler och när majstången skulle resas.
Nedanför huset stod en loge och väster om den låg potatislandet och husets jordkällare.

mov-041-per-larsson-loven

Per Larsson Lövén sitter längst fram till vänster, bakom honom okänd, med hatt Mauritz Printz, yngre m pipa ok, Ester Printz gift Högberg, Bertil Printz, okänd

Per – Larsa
-3 Å 54 – Efter honom bor här Per Larsson Lövén eller Pehr-Larsa som man sa. Sedan han blivit änkling 1914 lämnade han knivgården 10 och bosatte sig här i Högmyra. Per-Larsa född 11/1 1856 i Värmland, hade arbetat i kolhuset med att kärra kol, som var ett av de smutsigaste och tyngsta jobben vid masugnen. Att kärra kol mellan kolhuset och koluppfodringen var ett tungt och synnerligen smutsigt arbete som knappast någon ville ha. Pehr-Larsa Lövén avled 13/2 1942.

1946 köper Gerhard och Maria Hansson huset som de renoverar. Thea berättar att huset bestod av två rum och kök, och det fanns ingen riktig övervåning.
– 26 A 44 – Gerhard Hansson född 24/12 1878 i Moviken Gift 8/12 1907 med Maria Lindgren född 6/9 1885. De hade tidigare bott i hus 20 några hundra meter längre ner.
Barn:
Åke 15/12 1907 Utfl. t. Undersåker 1941
Milly 24/3 1910 Gift 1930 m. Daniel Wiberg Bosatta i granngården 21.
Karin 22/12 1912 Utfl. t. Sundsvall 1929
Irma 31/12 1917 Utfl. t. Bergsjö 1941
Ann–Mari 25/8 1920 G. 8/12 1945 m. Åke Nordqvist född 27/11 1921 i Strömbacka

Thea Hansson född 5/5 1937 växte upp här med morföräldrarna. Hon träffade sin man Erik Larsson som var född 1937 i Norrbo De flyttade ihop och bodde första tiden i Vitkasern 33.
Efter föräldrarnas bortgång, Maria den 12/5 1959 och Gerhard den 9/3 1960, säljer barnen huset till Einar Persson

– 19 J 29 – Einar Persson – ”Per-Jonsas Einar” säljer sedan huset det till dottern Rut som 1977 säljer det till Viola Lindgren 26/3 1922 – 18/12 2007. Gift 7/1 1961 med Elvin Arksten 15/7 1920 – 5/5 1995.

Viola innehar huset till 2006 då hon säljer det till nuvarande ägare Elisabeth och Esa Lindgren
Esa född 31/5 1943 i Finland. Esa avled den 5 mars 2016. Han kom hit med sin mamma som Finlandsflykting.
Gift 8/10 1966 med Elisabeth Larsson från Delsbo född 14/4 1945.

 

mov-106

Moviken 105

 

Gård 24. Mitten gården

Moviken 107
3:20
Gården byggdes 1907 i timmer i 2 plan för två familjer i bottenplanet och en mindre vindsvåning.
Lägenheterna bestod av ett rum och kök med ingångar från gavlarna. Huset har varit i Esa och Elisabet Lindgrens ägo sedan 1976 då de köpte fastigheten utav Iggesunds bruk.
Övre våningen
Ofta hör man någon säga att han ska gå upp på bötten. Det låter ju tokigt, men bakgrunden till detta är från tiden när man började bygga hus i två våningar. I en bouppteckning från tidigt 1800 –tal står att huset hade tvenne bottnar, en övre ock en undre botten. Man gick således upp till övre botten. I suterrängbyggda hus står det i hissen ÖB – övre bottenvåningen och NB – nedre botten.
Under 1920 – talet bor här bröderna Karl, Johan och Gottfrid Sundin
– 24 B 5 – Karl född 25/5 1900 kom att flytta ner till Bruksgården, därefter till hus 24
Johan 13/7 1898 flyttade sedan till östra övervåningen i gård 24.
Gottfrid 9/8 1902 klämdes till döds 4/6 1942 av ett rasande timmerlass.

Södra lägenheten
Sommaren 1935 inflyttar från Stånka fam. Wikberg
-12 C 12 – Edvin Wikberg. ”Tupp- Edvin” kallad, född 13/9 1898 i Tuppgården 12. Gift 16/10 1926 med Alma Åkerlund född 12/1 1906 i Anderbo. Edvin bodde och arbetade större delen av sitt liv i Moviken och 1950 flyttade han till Iggesund medan hustrun Alma bodde kvar
Barn:
Harald Johan 5/11 1925 – 29/1 1926
Alf 1/7 1931 gift med Hilda Berglöv från Näsviken. Bosatta i Iggesund
Allan 2/5 1935 – 1/8 1999
Edvin avled 10/9 1966 och Alma avled 5/12 1996

-35 G 60 – Emma Jonsson 20/7 1885 – 29/6 1965 född i Ängesholm. Hon flyttade hit från Västansjö sedan hon blivit änka 1949. Emma var mor till bl.a. Olga Erlandsson

Thyr – Kalle med familj kom sedan att bo här från julen 1956. De kom från arrendestället vid Södra Sniptjärn
– 25 D 9 –Karl Thyr född 10/11 1904 Gift 8/6 1952 med Astrid Eriksson född 9/4 1914 Hennes mor Kristina och morfar Per – Larsa Lövén var båda från Moviken. Hon avled här 1/8 1970
Två barn :
Gun Thyr 19/1 1947 Bosatt i Iggesund
Britt Ingegerd Thyr 6/1 1950 Bosatt i Norrala

Karl Evert Björk född 20/12 1920 bodde här ett tag. Han flyttade sedan ner till pensionärshemmet.
Han avled på väg till ett harpass den 12/3 1980.

Norra lägenheten
Mellan 1951 och 1962 bor här:
Hovslagare Erik Berglund 24/11 1918 – 30/5 1977 Gift 23/12 1951 med Anna Lisa Erlandsson född den 15/8 1929 i Stånka gård 58. Hon bor i Haggatan, Fagerfall
Tre barn:
Lennart 7/11 1949 gift och bosatt i Frisbo 12
Ulla 26/12 1951 Bosatt i Hudiksvall
Karin 13/6 1957 Bosatt i Järvsö

– 5 A 42 – Oskar Sjöholm född 20/7 1881 i gård 46 på Brånan. Gift 1/6 1907 med Anna Maria Sundin 18/9 1885 – 26/2 1947 inflyttad från gård 44. De flyttade sedan till Spålbacken gård 43.

– 42 D 18 – Gunnar Lindgren född 17/11 1914 hos Uddses gård 41. Gift 19/5 1945 med Maja (Maria) Juntonen född 3/8 1922 i Uleborg i Finland. Inflyttad 1945.
Barn:
Esa 31/5 1943 gift med Elisabet. Äger den här fastigheten och bor i gård 23 strax bredvid. Seidi 28/9 1945 Gift med Uno Andersson från Frisbo. Bosatta i Friggesund
Åke 5/9 1946 Bosatt i bruksgården 19
Karl-Göran 12/5 1948 Bosatt i Stockholm
Heikki 8/4 1951 Bosatt i Ljusdal
Leif Peter 5/2 1960 Bosatt i Iggesund
I början av 1950 – talet flyttar familjen till gård 58 i Stånka

mov-105-

Moviken 107

 

Gård 25.  Norrgården 

Moviken 109
3:21
Flygfoto 45

Under 1800-talet fanns det bara två gårdar i Högmyra. Gård 23 och den här gården som var byggd för två familjer.
O.F. berättar att här bodde en duktig fiolspelare som kallades för Högmyr – Gottfrid. På den andra änden bodde ”Tok – Magnus” med olika hushållerskor.
På höger sida om uppfarten och strax intill huset låg ladugården. Byggnaden finns kvar men är ombyggd till uthus.

Nuvarande ägare sedan nov. 1993 är Ove Sallander o Margareta Rask
Ove född 19/3 1963, berättar att huset är byggt 1909. Det gamla huset revs då det troligen varit byggt med öppna spisar. Det nya huset blev modernare med vedspis och byggt för en familj.
Den gamla jordkällaren som var byggd för två familjer finns fortfarande kvar.
1952 blev huset renoverat och tillbyggt med övervåning.

Magnus Karlström var masugnsarbetare och pråmstyrare. Han bodde i Moviken på 1860 – talet, möjligen just här. I vart fall bodde han i Högmyra i slutet av 1800 – talet.

mov-042-pramstyrare-magnus-karlstrom
Pråmstyrare Magnus Karlström med sonen Fridolf

21E9, 60H1 och 73Å1 i Forsa släktbok Magnus Karlström född 12/8 1842 i Skärås. Gift 22/4 1867 med Anna Kajsa Lodén född 30/3 1844 i Moviken
Sju barn
Gossebarn  6/6 1867 – 6/6 1867
Laura Catarina 31/7 1867 gift m. Anders Tapper, bosatt i Hålsjö Norrbo
Anna Sofia 11/6 1871 G. m. Johan Sjöberg. Mjölnare i Brättingberg, Bjuråker
Selma Amalia 9/1 1874 Utfl. t. Forsa 1897
Per Emanuel 4/11 1876
Nils Magnus 30/9 1879 g.m. Edla Matilda Roos från Strömbacka. Utfl. t. Gällivare 1903 Fredrika 14/10 1887 – 7/12 1889

Den 16 April 1894 avlider modern/hustrun i lungsot.
För att klara hushållet skaffade sig Magnus en hushållerska med vilken han fick ett barn.

Hushållerskan Gustava Nilsson kom från Forsa. Hon var född 5/9 1853 i Karlskoga och gift 1873 med Karl Olsson född 1847 i Kil i Värmland. De hade bott vid Hillen i Forsa där maken arbetat vid Ångsågen men tillsammans med flera personer från Näsviken rymde/emigrerade de till Amerika. Den efterspanade Ale Sjödin greps den 11 April 1883. Genom förfalskade 50 kronorssedlar hade personer vid Ångsågen prånglat ut Ale Sjödins sedlar mot 20 kr. i ersättning. Dessa personer tog nu till flykten genom att rymma till Amerika, berättar Åke Nygren i Fredriksfors som forskat i saken.
Karl Olssons barn var Frida 1876, Bernhard 1878, Alfred 1880, Julia 1882, Per 1888 och Gustav Ludvig 9/3 1892 som följde med sin mor till Moviken.
Alla barnen är födda i Forsa utom Julia som föddes i Nora i Västmanland.
Med Magnus Karlström fick hon sonen.
Fridolf Karlström 4/11 1896 Gift 1924 m. Karin Andersson född 1904 i Delsbo, bosatta i Subbak, Bricka.
De fick två barn:
Märta 27/2 1925 – 26/3 2008 gift Persson
Gunhild 9/6 1930 g. m. Erik Larsson bosatt i Ulvsta Hälsingtuna.

År 1900 flyttar Gustava Nilsson och sonen Gustav Ludvig tillbaka till Forsa där hon fick arbete vid Linspinneriet. Sonen Fridolf stannade hos pappan som på äldre dar blev allt svagare. Fridolf kom att vistas en tid vid barnhemmet i Klockarsvedja i Näsviken men omkring 1913 återvände han till Bjuråker där han fick bo hos Svedars i Lia. Pappan Magnus Karlström vårdades troligen redan då på vårdhemmet strax intill. Han avled där på vårdhemmet i Lia den 11 juni 1916.
26A28 Gottfrid Hansson född 15/6 1883 i Moviken Utflyttad till Torps socken 1910

Under hela 1920 – talet och troligtvis fram till 1937 bor här familjen Heribert Edlund. 1937 flyttade hela familjen till Järvsö.
– 12 C 11 – Heribert Edlund född 8/6 1897 i Moviken
Gift 17/10 1920 med Ebba Glad född 18/2 1898 i Sandmyren, Norrbo
Sex barn:
Lars Elof 22/10 1920 – 25/1 1921
Lars Olof Folke 13/11 1921
Erik Emil Adrian 2/12 1924
Harry William 20/5 1928
Gösta Leopold 2/2 1934
Henry Herbert 1/10 1935

Därefter ca 1937 – 1944
-12 A 22 –Viktor Sundberg 26/9 1902 – 6/11 1977. Han föddes hos ”Tjovens” hus 14 men flyttade sedan med föräldrarna till Lingåsen i Skärås.
Gift 15/3 1930 med Anna Maria Persson född 13/6 1900 i Ljusdal. Omkring 1944 flyttade de till det här huset från Brånan hus 49. Sedan flyttade till Sjöbo i Ljusdal. Tora som bor i Ljusdal berättar att de brukade bada i viken nedanför änkbacken och blankladan som låg där nära stranden.
Barn:
Viktoria 23/4 1931 Tora berättar att hon gick alla år i skolan i Moviken.
Rune 14/5 1937 – 18/10 1938
Yngve 26/2 1940 Han bor i gård 19, Bruksgården
Rune 28/2 1945 Född i Ljusdal

Ca 1946 – 1980
Ture Gill
– 13 N 25 – 1946 inflyttar familjen Gill från Brånan hus 47. Ture Gill 28/9 1912 – 20/5 1981 från Fönebo. Gift 31/1 1943 med Helga Glad född 30/7 1920 i Slättjärn. Helga och Ture skildes 1971. Helga gifte om sig men blev änka 1996. Hon avled på Forsagården 1/9 2003
Barn:
Britt 5/12 1939 Bosatt i Hudiksvall
Bernt 11/4 1941 Växte upp hos Erik Persson invid fotbollsplan på Strömbacka.
Max 5/4 1944 Var bäst i skolan på skidor Han avled 4/11 1963
Leif 24/7 1945 Bosatt i Uppsala
Margareta 21/9 1946 Bosatt i Delsbo.
Fadern Ture flyttade först ner till pensionärshemmet, därefter till Friggesund där han avled 20/5 1981

Ca 1980 -1982
Familjen Georg och Viveca Persson kom hitflyttande från Kyrkbyn i Bjuråker. Vivecas föräldrar var 12A16 Folke Sundberg född hos ”Tjovens” 1/3 1923,  bror med Viktor Sundberg som bodde här tidigare. Folke avled 15/4 1980. Han gifte sig 30/4 1955 med Brita född i Bergsjö 20/10 1922. Hon avled 25/4 1979. De fick två barn. Ove född i Delsbo 29/7 1953. Han är gift och bosatt i Hudiksvall. Dottern Viveca föddes i Norrbobyn 19/3 1957. Hon gifte sig med Georg Persson född i Järvsö 27/4 1956. De är nu skilda och Viveca har återtagit sitt flicknamn Sundberg. Deras dotter Malin föddes 25/4 1979. Hon och sonen Melvin bor i Ilsbo

Ca 1982-1993
Göran Sundell och Ros-Marie Söderman köpte fastigheten 1982.

Sedan 1993 är det familjen Ove och Margareta Sallander som äger fastigheten.
Ove född 19/3 1963, Margareta född 1/8 1964 sonen Jon född 6/3 1995.

mov-107

Moviken 109

Fortsättning i Moviken Del 2

 

Sammanställningen är inte slutförd utan är bara ett underlag att bygga vidare på.

Rätta för oss när du ser att något blivit fel och hjälp oss att med bilder dokumentera Moviken ännu bättre. Har du dessutom egna minnen att berätta om, vill vi att du vänligen hör av dig till Dellenportalen nedan.

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt 2008 av Åke Nätterö


Tillbaka till toppen Moviken del 2 – Moviken del 3

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *