Delsbo socken 1700-talet

Dellenportalen har med författaren Kjell Grönbergs godkännande renskrivit den sedan länge utsålda publikationen om Delsbo socken ålder och värde. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här har vi ingen sponsor ännu. Men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre. Vill du veta mer? Klicka här. 


Gilla oss på Facebook, och ännu bättre, dela oss med dina vänner – Tack!


Samtida händelser under 1700-talet

1700-talet Wikipedia

Porträttgalleri – Födda under 1700-talet


Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.


Glöm inte att alla rödmärkta namn (utom de här båda) är klickbara.


Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.


Har du en egen hemsida får du gärna länka till Dellenportalen. Tack för ditt stöd!


DELSBO SOCKEN ÅLDER OCH VÄRDE

Av Kjell Grönberg

 

1700-talet

 

1700
Blev Petrus Jonae Ruth, komminister i Delsbo. Han var född i Ede. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 34.

1701
Förekommer änkan till major Johan Hållfast, Catarina Larsdotter (död 1733), i ett fastighetsmål angående Näs-hemmanet N:r 8, vid Rångsjön, där rättmätige ägaren Erik Eriksson hade invändningar enär fadern dött i krig mot Polen. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 2, sidan 61.

de-039-1701

 

1702
Tillträdde Lars Mattsson Strandberg tjänsten som organist i kyrkan och fick 100 daler kopparmynt årligen ”för sitt uppvaktande med spelande på orgerna”. Han bodde vid Norrboån och hade långt att gå till kyrkan.
Med hustrun Margareta Nilsdotter-Burman hade han 12 barn.
/ Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 30.

1702
Robert Petré från Arboga, som ”anställts” av Hälsinge regemente som skrivare, hade av kapten Erik Björnberg satts som menig soldat n:r 66 i Delsbo kompani. Petré klagade och han lyckades få Peter Hagerberg, som var lite enfaldig, att ta soldatsysslan och Petré blev mönsterskrivare (senare fänrik) och skrev värdefulla upplysningar – dagbok om regementet. (som då var i Kurland och Livland). / Kungl. Hälsinge regementets historia,
sidan 141.

1703
Ställde kapten Marcus Beckman, Malin Jacobsdotter i Åkre i den olyckan, att få ett oäkta barn, varför hon efter tidens grymma sed fick stå kyrkstraff. Själv satt han, då saken kom för tinget, fängslad i Riga, misstänkt för mord (efter en duell) / Hillgren; Från flydda tiders
Delsbo, sidan 22.

1704
Instämde komminister Per Ruth flera personer till tinget för att de givit honom och andra öknamn. Per Ruth hade nämnts som ”Fader Vår” och hans fru ”Tjock mittpå” eftersom hon så ofta var havande. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 3, sidan 77.

1704
Klättehålet, ”som nu så igenfallet är, att hvarken jag vid försöket eller flere med mig, 1704, kunde dit nedergå”. / Broman; Glysisvallur flock 1, kapitel 16 samt Helsing-boken sidan 77.

1704
Tillträdde ”storprosten” (lång man) Johannes Halenius Rogstadius, från Väddö, 1659-1715, direkt från Polen där han varit pastor vid Kungl. infanteriregementet från Uppland. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 3, sidan 59.

1706
Insidan på locket (se nedan) till en svart sköldkista som nu finns på Nordiska museet. / B. Hillgren; Från Delsbo 1940, sidan 34.

de-103-1706

 

1707
Övertog Carl Carlsson-Grip hemmanet i Håknorrbo efter fadern, löjtnant Carl Jönsson-Grip. / Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 23. Carl Carlsson-Grip blir korpral och sänds 1714 till Vissmar och avlider där.
En annan broder får ett hemman i Sättjära. / K. Ekelöfs forskning

1708
Den 29/9 stupade kapten Johan von Swartz i slaget vid Leisna (8 år ute i krig). Han var även stor spelman och hans musik lever än idag. / Anders Jonsson; Folkmusiken i Hälsingland, sidan 6.

1709
Upprättades en geometrisk beskrivning över Delsbo prästbord med åkrar (med något undantag) och ängsskiften närmast kyrkan i samband med en skatteomläggning av 22 tunnland prästegendom. Här finns även en karta med varje hus inritat. / Redogörelse för de ecklesiastika boställena i Gävleborgs län. / G. Gustafsson – J. Lundell;
Bebyggelsehistorisk tidskrift n:r 45/2003, sidorna 55-68.

1711
”De povitska” (Maåns Gadh) målningarna i kyrkan borttagna, övermålade.

1714
Fanns hos en prästfamilj i Delsbo, en ring med miniatyrporträtt av kung Karl Xll från 1710 (infattningen senare). Det var ofta belöning till de, som utmärkt sig i krig eller förekom annars som ett idolporträtt. / Maj Nordeman; Från Altranstädt till Delsbo, sidan 17.

 

de-003-ring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1715
Gjordes gravsten, nedsatt i sakristian över prosten Johannes Halenius 1659 – 1715 och hans hustru Maria Christina Roland, 1686 – 1711.
Gravstenen bekostades av andra hustrun Anna Helena Hiolman. / Leneaus; Beskrifning öfwer Delsbo sochn, sidan 49.

1716
2 maj avled länsman Johan Delins hustru Brita Walander efter svår utstånden sjukdom och begravdes 13/5 och förärades en gravskrift. Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 16.

1717
Kom kyrkoherde Olavi Nauclerus till Delsbo. / Leneaus; Delsboa Illustrata, sidan 105. Församlingen ville hellre ha komminister Ruth som herde och Nauclerus kände sig ej välkommen. Han klagade över väldigt mycket, mest för sin hälsa till domkapitlet. Han hade varit hovpräst åt greve Arvid Horn, Stockholm och ägde ett stort bibliotek. Hans fader var mycket stor godsägare i Stadberg, Vika socken, (Falun). / Hillgren; Bok
om Delsbo, del 3, sidan 60-61.

1718
Vid Matsmässan i februari hörde folk i Skog, sydost från byn, ett skrän av grövre och grannare människoröster (Leneaus trodde på förvarning om Karl Xll:s död). Vittnen var Maret Clasdotter, kapten Scharbruckens enkefru med 3 fullvuxna döttrar och en hel hoper med kvinnfolk. / Leneaus; Delsboa Illustrata, sidan 14. (detta var troligen norrsken).

1718
Hade länsman Lars Lind, Tomta, även gästgiveri i Delsbo. / Hillgren;
En bok om Delsbo, del 3, sidan 119.

1718
Den 30 november avled kung Karl Xll i Halden, Norge.

1718
Följde komminister Erik Iseaus, 1688-1767, med Hälsinge regemente som bataljonspräst. Han var i general Armfelts armé vid återtåget tillbaka nyåret 1719 över fjällen i Storlien – Handöl och gjorde en stor insats för soldaterna men förlorade då sina tänder. / Wengelin;
Gamla minnen, sidan 34.

1719
Omkring 4.000 man avled p g a kylan i Norska fjällen och däribland hälften av vårt regemente. / Kungl. Hälsinge Regemente Historia, sidan 166. Bland andra som frös ihjäl var bonden Lars Jonsson, Svala.
(Stor Jonas fader). / Fr. W. von Walter; Hälsingeminnen, sidan 190.

 

de-004-tavla

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gustaf Cederströms tavla om den fasansfulla fjällmarschen.

 

1719

Den 23/1 valdes Ulrika Eleonora (Karls syster) till regent. ”I Gud mitt hopp”.

1719
Bodde löjtnant Gustaf Adrian Tandefält i Westeräng och efter honom löjtnant Adam Chiffner i gården, som ännu kallas ”Cheffners”. / Hillgren;
Från flydda tiders Delsbo, sidan 23.

1719
Gav kapten Didrik Stenkie pengar till kyrkan. Han var 2:e kapten här och gav 50 daler eftersom några hade klarat sig med livet i behåll från marschen över fjällen. / Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 22.

1720
Bosatte sig Gustaf Reuter med hustru Brita Johansdotter Klingström i Vålås by. De fick tillsammans 8 barn och bodde senare i Myra (numera Hanssons). / Hillgren; Från Delsbo, sidorna 32-36.

1720
Den 24 mars blev Fredrik l, kung över Sverige. ”I Gud mitt hopp”

1721
I en skrivelse 17/5 från landshövding Palmkvist uppmanas alla socknar, att återupprätta vårdkasar på höga berg och då fara nalkas, (ryssarnas härjningar) skall kasen tändas som varning för nästa socken. I Delsbo upprättades en sådan kase på Långboberget (enligt en inventering år 1808). / Gammal hälsingekultur 1937, sidan 9.

1721
18/5 blev Delsbos allmoge m. fl. uppbådad, att ställa upp i Hudiksvall för att hindra ryssarnas framfart efter kusten. Detta misslyckades. En bonde Per Persson, från hemmanet n:r 3 i Sjömyra blev fångad och förd till Petersburg där han avled och andra män , t.ex. från n:r 3 i Skog och n:r 3 i Hammarsvall blev dödade och skadade. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 49.

de-005-skutor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1722
I februari stod alla träd gröna efter en mycket mild vinter. / Tidningsurklipp.

1722
Blev Ericus Erici Iseaus komminister i Delsbo. ”Fast han nu är alldeles tandelös har han dock nåden att kunna ganska rent och tydligt tala, samt väl mässa och sjunga”. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 34.

1723
Kom kyrkoherde Nauclerus till riksdagen. / Leneaus; Delsboa Illustrata, sidan 106.

1723
Kom kungligt plakat om förmåner för gruvuppfinnare. I Delsbo började sökandet genast. /Wengelin; Gamla minnen, sidan 82.

1724
Kyrkans orgel utökades med 11 stämmor av Johan Beyer. / Grönberg-Sundberg.

1725
1/5 kom Nils Casström, f. d. rådman i Umeå, som fick fly undan rysshärjningarna, som organist till kyrkan efter Lars Mattsson, Norrbo. Casström bodde på Ava n:r 3 (senare i Ede) med sin hustru Kristina Rusk. En son blev rektor i Stockholm och Uppsala och höll 1744 ett tal på vers till Lovisa Ulrikas intåg i Riddarhuset. / Leneaus; Beskrifning
öfwer Delsbo sochn, sidan 83.

1727
Gjordes i kyrkan en altartavla av soldat Jonas Lind, Bollnäs för 330 daler kopparmynt. Tavlan (7,2 x 5 m) blev rikt utsmyckad. Där fanns bild på Kristus, Moses, Johannes döparen, Aron och Abraham. / Leneaus; Beskrifning öfwer Delsbo sochn, sidan 36. – Samtidigt utvidgades flera fönster i vapenhuset. / O. Broman; Glysisvallur, del 2:5, sidan 360.

 

de-006-kyrkan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1728
I maj vid landstinget i Sjömyra, gav greve Carl Gustaf Bjelke order till en kammartjänare och andra 2 betjänter att undersöka Klätthålet. De kom tillbaka och meddelade att hålet var tilltäppt för att hindra barn och kreatur. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 63.

1730
Hittade bonden Jon Ersson i Duvnäs och sergant Jonas Norberg, Mora, malmstreck vid Masugnsberget, öster om Hedvigsfors (Gåckskärsberget). Året därpå bildade de ett bolag med länsman Lars Lindell, Anders Brask och kapten Henrik Lilliebielke. De började bryta där och även vid Summåsgruvan, och detta inspirerade då många att leta efter malm. Smältkapaciteten var dock för dålig för att ta hand om malmfyndigheterna. Bergmästare Daniel Ahlbom kom vid den tiden häråt och blev delägare (svärson) i Hedvigsfors gruvbolag. / B. Stolt; Dellenbygdens rike, sidan 36.

1732
10/6 avled kyrkoherde Olov Nauclerus endast 29 år gammal. / Hillgren;
En bok om Delsbo, del 3, sidan 60.

1733
17/1 höll Knut Nilsson Lenæus 1688-1776 provpredikan i Delsbo och fick alla 202 valröster. / Leneaus; Delsboa Illustrata, sidorna 107-115.

1734
I januari kommer en bonde från Väster Tholbo till kyrkoherde Olof Broman, Hudiksvall och beklagar sig över spökerier, dag och natt, inne och ute, av röda svin, katter, hundar som fräser och dånar, allt orsakat av en granne, en 70 års änka, Lenæus skrev till Broman den 6/2 1735 om samma sak. / Broman; Helsing-boken, sidan 243.

1734
1/5 tillträdde Lenæus som kyrkoherde i Delsbo med hustru Anna Robsam, 1717-1773, barnen Magdalena 1718-1797, Christina 1720-1782 (vid födseln rörd av slag och mest sängliggande), Anna 1722-1741, Nils 1724-1782 samt Catarina 1727-1812.

de-041-lineus

Knut Lenæus

1735
Nedtogs gammal klockstapel från 1658, som var rutten och sattes upp en ny, av mäster Jonas Granlund och sonen Magnus från Hudiksvall, (500 daler kopparmynt) på samma plats strax söder om kyrkan. Lenæus ville sätta den nord-ost om kyrkan för att där kunna höras bättre men detta röstades ner av rådet (synd, annars hade den klarat sig från branden 1740).
/ Lenæus; Beskrifning öfwer Delsbo sochn, sidan 54. Klockstapeln hade då 4 klockor: 3.400 kg, 1.435,5 kg, 136 kg respektive 8,5 kg.

1735
Detta år uppstod en speciell svår dimma (rugga) som beskrevs fräta säden.
/ A. Hulphers; Dagbok över resa genom Norrland 1758, sidan 48.

1735
Hade socknen fått tillstånd till en kollekt och bifall till planen att utvidga norra kyrkväggen med en mindre utbyggnad för att då bli en halv korskyrka, Detta kom av någon anledning ej till stånd. / Leneaus; Delsboa Illustrata, sidan 227.

1735
I Delsbo kompanis rullor står, att Gustaf Reuter, likasom övriga korpraler
och gemena soldater hade: Hatt med vita snören, blå rock med gult foder
och tennknappar, gul väst, gula byxoer, gehäng med mässingknappar,
svart halsduk, vita strumpor, skor och handskar. Reuter nämns även i
rullarna under namnet Frisk. / Hillgren; Från Delsbo (1940), sidan 35.

1735
Fick de 2 kyrkvaktarna blå klädesrockar med röda kragar och uppslag samt försilvrade payknappar. (Utbytta 1757). / Leneaus; Beskrifning öfwer Delsbo sochn, sidan 65.

1735
21/12 klockan 06 fm och 19 em syns ”ett ovanligt meteroron” med ett bjärt och starkt sken, en brinnande strimma. Vittnen var bl. a. länsman John Dehlin och Leneaus själv på besök hos löjtnant Jost Kjölling på Östra Hammaren. / Leneaus; Delsboa Illustrata, sidan 15.

1735
Avled klockaren Olof Persson, som tjänstgjort sedan 1698, formellt sedan 1702 och sonen Per Olsson blev nu klockare. (vid dennes död 1764, även hans son, Olof Persson, 21 år). / Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 28.

1735
Kom en malmletare Olof Holmberg från Stockholm till Delsbo. Han letade silverfyndigheter med slagruta, 14 – 18 alnars djup vid Kalkberget, Gjeddvik, Kalvstigen. Han hittade inget trots stora planer på utvinning. / Leneaus; Beskrifning öfwer Delsbo sochn, sidan 31.

1735
Fanns i Delsbo 2.427 innevånare. / M. W-berg Bondesson; Religiösa
konflikter i norra Hälsingland.

1736
12/6 skrev Sven Baelter, (1713 – 1760), 44 frågorna till kyrkoherden.
I december svarade Leneaus med 137 foliosidor, d v s CNL, Beskrifning öfwer Delsbo sochn, (år 1764 omskriven till Delsboa Illustrata i bokform). År 1738 avskrevs denna rapport på begäran av Carl Gustaf Bielke. Denna avskrift bevaras i Skokloster under nummer 119. ( Nytryckt 1993 i A4-format genom Kjell Ekelöfs och kyrkans försorg).

de-008-handskrift

 

1737
7/4 fick Delsbo nådigt tillstånd, personlig underskrift av kung Fredrik I, att få behålla den kyrkklocka på 3.060 kg som tagits 1529 – OM man kunde ta upp den ur sjön Bergviken. / Blått kungl. brev på Landsarkivet Härnösand. – Kopia hos K. Grönberg. Leneaus skriftväxlade även med landshövding C. G. Bielke, ärkebiskop J. Steuch, prof. Olof Celcius, borgmästare Sv. Stillman i Sundsvall och dykerisocieteten A. Bautell.

de-009-friederich

 

22 maj fick kh. Leneaus svar får sin vän Anders Celcius (då i Torneå)om möjligheten, att använda slagruta för att leta kyrkklockan. Celcius slutar med, att det kommer att kosta mera än att köpa en ny klocka.

de-010-underskrift

 

1737
I bouppteckningen efter Karin Jonsdotter i Hofra framgår ett exempel på stora matförråd. Där fanns: 20 skålpund fläsk, 10 skålpund kött, 8 marker ister, 2 tunnor mjöl, 1 tunna malt samt 22 tunnor korn, 4 tunnor ärter och 4 tunnor råg. / Hillgren; Från Delsbo (1940), sidan 77.

1737
1/5 tillträdde Per Olofsson, Ede, förre klockarens son, klockartjänsten före nödaårstiden, på församlingens enhälliga kallelse samt farbrödernas Mats Persson i Skog och Per Sjulsson i Bergie caution. / Lenaeaus; Beskrifning öfwer Delsbo sochn, sidan 83.

1737
Hittades på prästgårdsägorna Kristian II:s (Tyrann) nödmynt, så kallade Klippingar. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 61.

1737
Skrev Leneaus ett brev till prosten Undén ”att hans åhörare i Delsbo församling af Norra Helsingland begagnade Erik Tollstadii (1693 -1759) skrifter och trodde på dem såsom vore de av himmelen komna”. / Bror Alstermark; De religiöst svärmiska rörelserna i Norrland, sidan 110.

1738
Kh Leneaus skrev kontrakt om ny orgel med Olof Hedlund (elev till Cahman).

1739
I Tegelsmora avled, den i Delsbo födde, kyrkoherde Elias Ruth och i begravningsdikten fick han följande betyg: ”Ett säger jag ännu. Han var en man som mötte, med uppräckt kärlekshand den nöd och armod stötte, en man som Norrberg sett, men aldrig mera ser, en man vars make knappt i Delsbo kommer mer”. / Hillgren; Från flydda tiders Delsbo,
sidan 18.

de-011-kartskiss

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1739
7/6 kom Benedictus Ruth (född i Delsbo 1/12 1713) som adjunkt till komminister Iseaus. / N. A. Bringeus; Sockenbeskrivningar, sidan 95.

1739
Fick ej organist Nils Casström fortsatt förtroende med den 12/8 nyinstallerade orgeln- Olof Hedlund, Stockholm, (5.000 daler kopparmynt).
Det sades att han, blind på ena ögat och skumögd på det andra, hade vanskött den förra orgeln så att den måste bytas ut. (han avled 1748 i Ede). 1/9 kom Petrus Pemer Westmania – Dalekarlis till Delsbo som organist. / Leneaus; Delsboa Illustrata, sidan 121.

1739
11/9 marscherade 172 soldater från Delsbo kompani till Gävle f. v. b. till Finland. P. g. a. många misstag av ledningen avled cirka 100 soldater från Delsbo. / K. Ekelöfs forskning samt Lena Djärvh; Hattarnas krig mot Ryssland.

1739
Verkade vara ett bra skördeår (1733 -1740) då max 145 tunnor levererades till Kongl. Academien, Uppsala (prästlön?). Ändå förundrar sig Leneaus över att Gnarp, med mindre mantal, levererar mera. / Leneaus; Beskrifning öwfer Delsbo sochn, sidan 99.

EN SVART DAG I DELSBOS HISTORIA
1740
26/2 brann kyrkan, prästgården, ladugården, rågladan, foderhusen, gamla biskops-stallet. Branden började i ett lider mellan brygghuset och stallet och spred sig sedan till kyrkan, klockstapeln och alla fristående hus på västra och östra kyrkvallen och klockan 03.00 på
natten var allt nerbrunnet. Det var en ovanligt sträng vinter då brunnarna var frysta så, att inget vatten var att hämta. Fyra dagar innan och under denna natt, stormade det en västlig och sträng orkan. 6 hästar, 10 får, 8 svin, 24 höns avled och allt lösöre och förråd för 22 personer i Leneaus hushåll försvann. De flesta stod då ute utan
strumpor och skor i nattdräkterna. / Delsboa Illustrata, sidan 222.

1740
Unge bonden Hans Jonsson, Ava, försökte under branden rädda två fattigbössor utanför kyrkan med fara för eget liv. Det misslyckades men på eftermiddagen hittade han faktiskt dessa bössor oskadda. (förvaras nu i sakristian, kopia vid grindarna vid P-platsen. / Leneaus; Delsboa Illustrata, sidan 224

1740
Innan den 26:e var till ända hade en del av socknemännen ”självkraft och utan någon ringaste påminnelse” varit till skogs, fällt timmer och till nya prästgårdstomten framfört detta. / Leneaus; Delsboa Illustrata, sidan 226.

1740
14/4 satte nybyggnation av kyrkan igång av byggmästare Anders Olofsson-Romberg, Leksand. Samma dag började flera olika arbetslag från från olika rotlar i Delsbo, att bygga upp en ny prästgård med många uthus å kvarteret Knutslunda. Under hela byggtiden, varje arbetsdag, hölls morgon-och aftonbön med arbetsfolket. / Leneaus; Delsboa Illustrata, sidorna 226-233.

1740
12/7 började kyrkoherden rista i den ”nya” runstenen, som blev klar efter 29 dagar. Det blev 1.010 st. runor i 6 slingor. (Finns nu i kyrkans sakristia). / Leneaus; Delsboa Illustrata, sidan 236. (en bild med förklaringar finns i slutet av boken).

 

de-012-runsten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1740
När ”slåtteranden detta år var lyktad” hjälptes alla 12 rotlar åt, att bygga ny sockenstuga med arrest, kyrkans materialbod och tiondehärbärge.
Detta var nästan klart i augusti. / Leneaus; Delsboa Illustrata, sidan 239.

1741
19/2 företog Leneaus, med en riksdagsman från varje stånd en resa till Kalmar och Norrköping för att studera manufaktur-framställning.
De kom åter till Stockholm den 10/3. / Leneaus; Delsboa Illustrata, sdan 113.

1741
5/5 lät kung Fredrik påbjuda en allmän kollekt till förmån för Delsbo kyrkobyggnad. / Landsarkivet, Härnösand, kopia hos K. Grönberg.

 

de-013-brev

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1741
8/7 var nytt pålagt, brådtjärat spåntak, klart till kyrkan. / Leneaus; Delsboa Illustrata, sidan 228. Sedan 19/3 målar Gustaf Reuters (i Finland 1939-41) hustru Brita Johansdotter Klingström och sonen Carl Gustafsson 1722-58, kyrkan innan och utantill och får 20/12 detta år 129 daler för arbetet (de höll sig själva med kost). / Kjell Ekelöf, Hälsingerunor, sidorna 66-88.

1741
Om sommaren kunde byggmästare Romberg anlägga trenne ansenliga valvbågar i kyrkan och vitlimma taket innan takställningarna togs ned.
/ Leneaus; Delsboa Illustrata, bihanget, sidan 242.

1741
7/9 avled makarna Leneaus dotter Anna, i Delsbo (född 1722). Begravd i Delsbo den 12/9. / Brevuppgift av Landsarkivet i Uppsala 1991 till Grönberg.

1741
12/10 hölls 1:a gudstjänsten inne i nya kyrkan, under tak. / Wengelin; Gamla
minnen, sidan 20.

1741
Fick finnen Olof Olofsson, Källsjö, 5 silverdaler av tinget för en gammal och två mindre skjutna björnar. Olofsson är citerad av Leneaus endast i Beskrifning öwfer Delsbo sochn. / Kjell Ekelöf; Dellen – Magasinet, oktober 1997.

1741
5/6 började klockgjutare Erik Hillström, Gävle med en lärosven, att ta vara på rester av gamla klockor (4 skeppund kunde rengöras) och började gjutning av nya klockor nere vid Avasjön, vid Norsbron. Den 18/8 var första klockan färdig. / Leneaus; Delsboa Illustrata, bihanget.

1742
Olika rotlar i socknen tog ansvar för, att bygga olika prästgårds-byggnader på ny tomt söder om kyrkan. Detta skedde utöver de 70-tal personer som arbetade med kyrkbygget. Kyrkoherden kunde den 21/6 med sin familj tillfälligt flytta där in i Knutslunda i ett inköpt hus från Linfläck. Det kom stor hjälp från grannförsamlingar och enskilda personer.

21/6 påbörjades byggandet av nya klockstapeln (nuvarande) av John Eriksson, Duvnäs, sedan landshövding Odelströms hade tillstyrkt detta.

1742
20/8 -21/9 1743 var Leneaus i Riksdagen för ”Hattpartiet”. / Delsboa Illustrata, sidan 113.

1743
17/3 hindrade delsbobönder sina knektar, att avtåga mot ett hot om ryska framstötar mot kusten. Böndernas missnöje grundade sig på krigsledningens stora misstag under operationen i Finland 1739 då cirka 100 av 171 delsbosoldater avled. / Lena Djärvh; Hattarnas krig mot Ryssland.

1743
Dog löjtnanten i Delsbo, Jost Kiölling vid Willajocki i strid mot kosacker.
Hans stora familj bodde kvar på Hammaren. / Hillgren; Från flydda tiders
Delsbo, sidan 22.

1743
Grasserade vattusot, lungsot och gulsot i Delsbo. Under 4 månader avled 156 personer (93 kvinnor och 63 män), i Delsbo och i hela Hälsingland 1.349 personer. / Broman; Helsing-boken, sidan 237.

 

de-014-ritning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Delsbo kyrka och prästgård efter 1743

 

1744
15/6 kunde befolkningen komma och titta efter det, att kyrkan inretts med predikstolen placerad mitt fram i koret. De fick sina anvisade platser (det blev tydligen överklagade till häradsrätten varvid en ny indelning skedde den 13/2 1745). Leneaus; Delsboa Illustrata, bihanget, sidan 248.

1745
Målade Gustaf Reuter predikstolen, altaret och altardisken, alla speglar för bänkkvarteren, bänk-dörrarna, spegeln framför läktaren samt kvarvarande pelare under läktaren. I kyrkoräkenskaperna står ”Korpralen G R, som uti 81 dagar vid överom nämnda målning i vår kyrka, höll sig själv med kost”. / Hillgren; Från Delsbo, (1940), sidan 35.

de-044

En bok om Delsbo, sidan 89.

1745
Organist Peter Pemer, boende i Wij, gift med löjtnantsdottern Maria Eleonora Kiölling på Hammaren, drunknade 29 år gammal vid Kloåns utlopp i Södra Dellen. / Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 32.

1746
Jordfästes en nyfödd och mördad flicka, som hittats i den östra brunnen på avbrända prästgårdstomten. Trots intensiva forskningar och förhör av en misstänkt kvinna, fälldes ingen för brottet. / Utdrag ur dödbok; Pärmas Gösta samt K. Ekelöfs forskning.

1746
Byggdes Margareteberg (senare Charlotteberg) av kapten Johan Wrång (1697-1769). Han har då Johan Eriksson-Skoglund som dräng. Drängen blir senare uttagen från Delsbo kompani till krig i Finland men hemskickad. (se 1751) / K. Ekelöfs forskning.

1746
21/9 invigde Johan Ström Geveliensis det nya och förökade orgelverket i kyrkan. 11.000 daler kmt. och tillträdde befattningen som organist.
Han var gift med komminister Iseus dotter och de bodde på Vestra Hammaren (nuvarande Fredshammar) och flyttade sedan till Östra Hammaren. (nuvarande Hammaren). /Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 32 och Olof Hedlund orgelbyggbok.

Enligt gängse sed denna tid, spelade inte klockaren J. Ström egendomligt nog till psalmsången utan var då endast försångare. Orgeln användes mest som stöd till prästens mässa och för pre- och postludier. Delsbo församling använde då 1695 års psalmbok. (Swedbergska).

de-079

1747
Den 9/5 avled överstelöjtnant Axel Rotkirk (född 1672 i Östergötland) i sin gård i byn. Han hade suttit fången och skadad efter Poltava 1709 och återkom 1722, som kapten i Delsbo kompani. Han beskrevs levat allvarsamt, rättvist, nyktert och kristeligt med en väl proportionerad, hälsosam kropp av ansenlig längd, tjocklek och styrka, jämväl med skarpt förstånd, friskt hjältemod och karlavulet uttal. Han var ogift och skänkte sin gård till sin hushållerska Brita Andersdotter. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 2, sidan 63 och Permas Gösta.

1747
Målade G. Reuter av Karl Xll som ett helgon, som en av tre kungar-vise män som fanns vid Jesu krubba. Han målade detta i en gård i Tjärnmyra vars inredning senare flyttades till Delsbo-gården på Skansen (till Väster-ängsstugan-Bommens). År 1773 kompletterade han sina målningar i samma gård. / Maj Nordeman; Från Altranstädt till Delsbo, sidan 27 samt
”Fataburen” 1941, sidan 143.

1747
Mättes och stolpades (trästolpar) vägen mellan Delsbo och Norrbo. / K. Ekelöf; Dellenmagasinet 2002.

1748
Avled avsatte länsman Lars Lindell, 55, Heden, som i tjänsten ”gärna var egennyttig och högdragen, viljande gärna pråla, panketera och storfälas”. Flyttade till Hudiksvall men handlade på kridit och spelte alldeles ut och återvände som hemmansägare ”som sparv från korn”. Låg sotsängen och svalt i 16 veckor men njöt Guds nåd att sig rannsaka och besinna och till sin hädanfärd väl sig bereda. / Utdrag ur dödbok; Pärmas Gösta.

1749
Vid midsommartiden besökte en förnäm handelsman, herr Elias Dufvenberg, från Stockholm, Delsbo, fädernehemmet i Dufnäs och tittade även på Bjuråkers förberedelser för kyrkobyggnaden. / Wengelin; Gamla minnen, bjuråkersdelen, sidan 119.

1749
Avled Jon Eriksson, Duvnäs, som byggt klockstapeln i Delsbo och Färila samt kyrkotaket i Ljusdal. / Utdrag ur dödbok; Pärmas Gösta.

1749
Betalades det sista av alla lånade medel till kyrkoreparationen. ”Betalt och gulden”. / Leneaus; Delsboa Illustrata, sidan 250.

1749
Den 1/11 brinner Delsbos största hemman Skarpäng ned. Gårdshuset värderas till 1.974 daler och totalsumman blev 2.510 daler. / Kjell Ekelöf; Måleri i Delsbo och Arbrå, Hälsingerunor 1996, sidan 80.

1750
24/6 gifte sig Katarina Leneaus med Tomas Bennet i Delsbo prostgård. Ett fägne-kväde ”från en frånvarande vän” finns bevarat. / Landsarkivet i Härnösand och kopia hos K. Grönberg.

1750
Fanns i Delsbo 2.036 innevånare enligt den första säkra räkningen.
/ Släktboken för Bjuråker, Delsbo och Norrbo.

1750
Måndag 3/9 befann sig prosten Leneaus, organisten Johan Ström Andersson och drängen Olof Eriksson från Delsbo samt överste-syningsman Jonas Geting och dykaren Pehr Norman (+ 3 tunnor franskt vin), vid Bergviken tillsammans med lokalt lejda personer för att söka kyrkklockan från Delsbo.
I kassarapporten till sockenstämman redovisas kostnaderna dag för dag tills hemresan tisdsag den 11/9. En dag fick de besök av capitain de la Mote, Lieutnanten baron Focknerr, aditeuren Hyphoff och studerande Johan Phragmenius. / Landsarkivet Härnösand, kopior K. Grönberg.

de-036-karta

 

1750
14/10 höll kyrkoherde K. Leneaus invigningstal i Bjuråkers nybyggda kyrka.
/ Talet finns i särtryck.

1751
24/2 ger kapten Johan Wrång order att 75 soldater från Delsbo kompani av totalt 600, skall tagas ut till fästningsarbete i Finland. Den 2/5 ska de vara i Gävle. Då följer en rad testament-arrangemang och andra formaliteter. (risken var ju stor att det blev krig och att några inte återkom). Uttagningen gjordes nog ganska slumpmässigt. Gustaf Frisk (Reuter) blir då korpral och tages ut. En extra man, Gustaf Möllerström hade tagits med till Gävle
och därför får kaptens dräng Johan Eriksson Skoglund återvända till Margareteberg i Delsbo. Han friar till Karin, som tror på äktenskap och det blir rättegång då han överger henne. De uttagna blir borta i 3 ½. / K. Ekelöfs forskning.

1751
Den 25/3 avlider Fredrik l och prinsen av Holstein Adolf Fredrik blir kung.
Han hade redan valts till arvprins den 23/6 1943. ”Statens välfärd min välfärd”

1751
16/9 – 4/6 1752 var Leneaus i Riksdagen. / Leneaus; Delsboa Illustrata, Sidan 114.

1752
27-31 februari (!) uppå isen försökte personer från Delsbo, hitta kyrkklockan vid Lynäs udde i Bergviken. Dykerikommissarie Peter Bergström var där ansvarig och hade 5 personer till hjälp. Massor av hål i isen togs upp och 3 – 11 famnar (5,3 – 19,5) undersöktes noga, till 644 dalers kostnad.
-Detta år var enda gången i Sveriges historia där februari hade 31 dagar.
Fr. o. m. 1/3 1753 gäller nuvarande gregorianska kalendern. / K. G. Segeland, Enköping; Almanacka för 500 år.

de-037-klocka

Så här kan kyrkklockan ha sett ut

 

1752
Kostade husrum med säng över natten på gästgivargårdarna 6 öre kopparmynt (kmt). / Wengelin; Gamla minnen, sidan 80.

1753
Vid denna tid hade kyrkan egen postgång genom att soldater fick gå över Bjuråker till Ljusdal med post. / K. Ekelöf.

1753
Skänkte kh Thornberg, Bjuråker, två porträtt av kh Björkman och hans hustru.
(Delsbos tavlor hade brunnit inne 1740). De syns nu i kyrkan på läktaren.

1754
Efter högmässa i kyrkan gick bonden Jon Jacobsson, 29 år Långsbo, som vanligt till Siömyra och drack sig berusad. Han lånade en häst och skulle rida hem. Hästen hetsades och Jon var nära att strypa den. Han föll av och slog ihjäl sig då selen stötte honom i pannan. Han hade levt ett vilt och syndigt leverne enligt rapport i dödboken. / Pärmas Gösta

1754
3/6 höll ärkebiskop Henric Benzelius visitation i Delsbo och Bjuråker.
/ Wengelin; Gamla minnen, sidan 47.

1754
Lät landshövding baron Axel Johan Gripenhjelm sätta upp nya hel-, halv- och fjärdingsstolpar (de gamla var ruttna) vid landsvägarna inom Delsbo.
/ Leneaus; Delsboa Illustrata, sidan 219.

1754
Resulution 31/10 från landshövdingen gav vice häradshövding C. A. Wrång tillstånd att bygga en mjölkvarn med två par stenar i Stömneån. Kyrkoherde Leneaus protesterade. / K. Ekelöf.

 

de-019-skvaltkvarn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1755
Avled kapten Johan Wrångs hustru Marit Ubman i Delsbo.
Fanns det 124 skvaltkvarnar i Delsbo, 133 i Bjuråker och 15 i Norrbo.
Renoverades orgeln i kyrkan.
5/7 undersökte Leneaus och två personer området Gotland, Sörväna i Delsbo.

1756
Inrättades ett postkontor i Delsbo den 1/11. Härjedalsposten sorteras här och posten kom på måndagar och avgick till Hudiksvall på fredagar. / A. Hylphers; Dagbok öfwer en resa…sidan 50. Den första postmästaren blev organisten Johan Ström-Andersson, Västra Hammaren, på sin svärfar, komminister Iseaus gård. Ström köpte senare Östra Hammaren. / Hillgren;  Kring Lyktan, sidan 56. (1:a postordningen i Sverige kom 1636)

1757
Började kvinnorna i Delsbo spinna fint garn till Flors linnefabrik (Leneaus dotter Katarina var gift med chefen där, Tomas Bennet). / Leneaus; Beskrifning öfwer Delsbo sochn, (en not) sidan 96.

1757
Lyckades socknen få kronobrevbäringen, som kostade pengar löpande, utbytt mot ordinaria postföring via nya postkontoret. Allmogen bidrog med två öre silvermynt per hushåll i engångskostnad. / Erik Lindgren; Posten i samhället, sidan 114

1757
Avled sergeant-änkan på Heden (mellan Tomta och Mora) Anna Olofsdotter, kallad Lund. Han skall ha kommit från den gamla adliga Pukeätten. / Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 23.

1758
(vid pass) Byggdes sockenmagasinet, strax norr om kyrkan i Delsbo. / Bringeus; Sockenbeskrivning, sidan 292.

1758
16/4 skriver sergant Andreas Svala ”fången för andra gången på Pememynde skans och blivit tvungen att taga tjänst i Preussen”. Ett år tidigare hade han fått namnet Svala och utkommenderas till Pommern. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 53. Han flyr österut via ryskt pass, räddar en officer Duval och får sedan en guldplakett. Svalas stol finns i Per Nilsas stuga på forngården. / K. Ekelöf

1758
8-10 juli besökte Andreas Hulphers (1734-1798), köpmansson från Västerås, Delsbo socken och ger ut ”Dagbok öfwer en resa genom Norrland 1758” (nytryck genom N. A. Bringeus 1978) där han beskriver olika företeelser på 8½ sida, 41 – 50, (mest beskrivna orten). Han träffar kyrkoherde Leneaus, som aviserar att ”Delsboa Illustrata” snart skall komma ut. Han har i sällskap studerande Jacob Printz (1739-1779). Socknen hade då 122 mantal eller 227 matlag, höll 95 soldater, 1 kapten och 3 underofficerare, 2 trumslagare
och 1 fältskär.

de-038-1750

Karta från 1760-talet över kyrka, komministergård, prästgård ”Knutslunda”  dock syns ej sockenmagasinet. / B. Hillgren; En bok om Delsbo, del 3, sidan 43.

1760
Började man bygga en sågkvarn i Stömneån, tillstånd av landshövdingeämbetet 1761.
/ G. Gustafsson; Stömneån i Delsbo, sidan 19.

1760
Beslutades i sockenstämman, med allmogens enhälliga samtycke, att sluta använda prästkappa och prästkrage (vanlig högtidsdräkt då) vid bröllop, men bruket fortsatte i andra socknar. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 103.

1761
Byggdes fattighus i Delsbo, inte mycket boende där p. g. a. ”gångled” kring socknen och fattigkassa 2 gånger per år. / Bringeus; Sockenbeskrivning, sidan 292. (troligen har det funnits en fattigstuga tidigare).

1762
Började storskiftet i hela Delsbo socken i samma akt vilket medförde åtskilliga förändringar. Det blev mängder av kartor med beskrivningar.
Allt var klart 1770. / Gunvor Gustafsson; Bebyggelse-historiskt PM 1994.

1763
10/8 blev ingången till Klätthålet upprensat av assessorn vid kungl. Antiquitets-archivo, Nils R. Brocman och ritaren O. Rehn. De fann rum men ej bänkar eller grindar. Vid samma tillfälle ritade O. Rehn en karta över kyrka och prästgård med intilliggande hus.
/ Wengelin; Gamla minnen, sidan 63.
Kapten David Sittons grind befanns alltså vara en dikt. Stenarna hade kommit dit av en slump men säkert används av människor. / Detta skedde vid deras resa i Hälsingland 28/7-14/9 1763. / Svenska magasinet augusti 1766.

 

de-021-delsbo-kyrka

 

 

 

 

 

 

Vid detta besök tecknade Olof Rehn en helhetsbild över kyrkan, klockstapeln,
bogårdsmur med stigluckor. Strax öster därom ser man en lång byggnad.
”Sockestuga och Herberge”. Norr om kyrkan syns sockenmagasinet på
avsmalnande stolpfötter. / Allhems bok ”Hälsingland”, sidan 105.

de-042-karta

1764
Trycktes ”Delsboa Illustrata” av Nyström och Stolpes förlag, Stockholm, tillägnad Kungl. Vetenskapsacademin på 258 sidor. Den 1:a delen, ”Beskrifning öfwer Delsbo Sochn” skrevs 1736 men hade nu justerats språkmässigt och kompletterats med Bihang, d. v. s. berättelsen om branden av kyrkan och prästgården, därefter berättas om perioden av uppbyggnad.
Leneaus hade hela tiden gjort anteckningar i sitt första manuskript och denna bok avviker en del från skriften 1736 bland annat namn på soldater. / Bror Jonsson; Hälsingerunor 1965-65, sidorna 7-18.

 

de-070-bok

 

1764
29/8 avled klockaren Per Olofsson i Ede. Vid denna tid fanns det 226 hemmansrökar, 8 ståndspersoners rökar, 17 sockenhantverkares rökar, tillsammans 251 rökar = hushåll. / Leneaus; Delsboa Illustrata, sidan 6.

1764
Målades en ny altartavla på väv till kyrkans fondvägg av Paul Hallberg, Hudiksvall, 13.66 m hög och 6.23 m bred för 1.374 kopparmynt. Den föreställer tre vise män som ger gåvor till Jesus. / Bringeus; Sockenbeskrivning 1790-1791, sidan 288. (den sattes upp 1765 och togs ned 1892 och förvaras nu i Klockstapeln).

1764
September trycktes i Svenske Mercurius, ironisk kritik av docent J. H. Lidén, signaturen Democritus mot Delsboa Illustrata. År 1766 återkom kritiken i Svenska Magazinet, men även ett försvar för prosten av signatur Heraclitus.

1765
Avled kapten Henrik Liljebjelke, 86, Sunnansjö. Han var med om många krig men skadades i höger arm 1717 och fick avsked. Gift 1:a med Brita Andersdotter, Östra Hammaren, 2:a med Anna Brask, Heden. ”Han höll jämn diet, levde nykter men var både som ogift och gift, på okyskhet begiven. Gud gav dock honom nåd att stävja sig och på ålderdomen sig besinna…” / Utdrag ur dödbok; Pärmas Gösta.

1765
Kh. K. Leneaus skrivit i Post och inrikestidningar om barnen till Bryngel Johansson, Vålås som gått vilse.

1766
Tillträdde formellt klockaren Olof Persson i Ede sitt arbete men hade redan
förestått sysslan under moderns nådår. / Leneaus; Beskrifning öfwer Delsbo
sochn , sidan 83.

1766
Nytt postkontor upprättat i Delsbo (även Bollnäs) enligt riksdagstryck den 9/12. Som ett försök skulle postföraren, efter hemmanets storlek, få ersättning för postföringen. / Riksdagshistorien 1627-1823, sidan 591.

1767
På Ava n:r 3 bodde ingenjören Jean Malmström, som hade full sysselsättning med att rita vackra, bjärt kolorerade kartor över alla byar i Delsbo. Han var gift med prästdottern Maria Dorotea Wallenius och de fick detta år, dottern Anna Helena Malmström (som avled i Delsbo 1852). Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 24.

1768
Blev Hans Olsson Forsell, 1712 – 1773, komminister i Delsbo. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 3, sidan 79.

1768
23/12 kom Samuel Ödmann till Delsbo efter att ha fotvandrat största delen från Uppsala. Han blev informator till lagman Svante Myrins dotter, Hedvig Charlotteberg och fick god kontakt med K. Leneaus. / Ödmann; Hågkomster om prosten Leneaus och hans församling, sidorna 78-99. (utkom 1809).

 

de-024-samuel-odman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samuel Ödmann (1750-1829) Den enda förekommande bilden av honom.

 

1769
Långfredag får S. Ödmann predika i Delsbo kyrka som 18-åring. Han hade då studerat teologi bara ½ år i Uppsala. Prosten fick senare kritik för detta.
/ Ödmann; Hågkomster, sidan 80.

1769
och fram till år 1771, skriver Samuel Ödmann 30 brev till lilla Hedvig i Delsbo och raljerar om kärlek m. m. Sju av breven har publicerats i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Ibland skrev Ödmann i Delsbo till Hedvig i Flor, men oftast skrev han från Uppsala. Alla brev finns bevarade i bok av; / Wijkmark; S. Ödmanns skrifter och brev, sidorna 5-64.

1771
Den 12/2 avlider kung Adolf Fredrik och det sades att han ätit för mycket av sin älsklingsrätt ”hetvägg”. Vid själaringningen i Delsbo kyrka ringer man länge och den stora klockan på 2.720 kilo spricker så att den måste gjutas om 1787 med ny text om både gamla och nya kungen.

1771
Avled i december drängen Lars Eriksson, 27 år och hans fader 65 år, i Bredåker, av os, då de eldade och sedan sov i Källbergsbo bodstuga som inte varit eldad på 15 år. / Utdrag ur dödbok, Pärmas Gösta.

1772
Den 29/5 kröntes kung Gustav lll med valspråket ”Fäderneslandet”.
Han hade varit i Paris då fadern Adolf Fredrik avlidit.

1772
Drunknade adjunkt Erik Phragmenius vid Norsbron. Han hade året innan ”drabbats av slag” och fick nu tydligen ett nytt anfall då han rodde under bron.
Han hade tidigare låtit bygga bostaden Lyktan. / Hillgren; Kring Lyktan, sid. 4

de-086-lyktan

Museet Lyktan 3 nov. 2016

1772
Den 25/9 skriver Samuel Ödmann från Delsbo till Hedvig i Mo att ”Fästemön Kjerstin Ericsdotter hade i söndags den olyckan att, i Delsbo kyrka avbryta sitt högra ben, väntandes nu med längtan, att det vänstra nästa söndag må fara samma väg”. / Wijkmark; S. Ödmanns skrifter och brev, sidan 53.

1772
Genomfördes ”Stora skiftet” som ibland gav nya fastighetsnummer.

de-043-ava

1773
13/5 avled Leneaus fru Anna Danielsdotter Robsam. (hon ligger begravd närmast kyrkans östra sida. OBS det står RABSAM på stenen).

1773
Blev Eric Röstling adjunkt och vice pastor i Delsbo. / N. A. Bringeus;
Sockenbeskrivning, sidan 97.

1773
Fanns i Delsbo 2.244 innevånare. / M. W-berg Bondesson; Religiösa konflikter i norra Hälsingland.

1775
Tjänstefolkets motsvarighet till Rockstuga (för gifta bondkvinnor) hette Spinnstuga. (i fähuset). Cirka 1770 hade landshövdingen förbjudit ”Spinnstuga eller tjänstefolkets sammangång, by från by till spånads förättande vintertid.
Nu berättas dock på tillfrågan, att dessa spinnstugor ej mindre ännu utnyttjas, i synnerhet uti Delsbo och Bjuråkers socknar”. / Hillgren; Från Delsbo, (1940), sidan 67.

 

de-027-gustaf-reuter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1775 målade Gustaf Reuter för andra gången i Tjärnmyrastugan. Målningen
Flyttades 1941 till Skansen, Västerängsstugan.


1775

Läser kyrkoherde K. Leneaus upp konventikelplakatet som förbjuder religiösa sammankomster och höll sedan förhör med ett antal ”väckta”. På våren hölls första rättegången med anledning av några års andlig väckelserörelse i Delsbo.
Bonden Olof Larsson i Svedja var anklagad för ”hysande av en samling folk,
som kallas läsare….” 52 st. mest från Svedja, Oppsjö och Västanäng d v s Bobygden. Åklagaren lyckades ej bevisa detta. / Maria Wallenberg Bondesson;
Religiösa konflikter i norra Hälsingland, sidorna 184-199.

1775
Blev husbehovsbränningen förbjuden av Gustaf lll, det skulle enbart finnas
kronobrännerier, men lagen misslyckades och upphörde 1787. / Hudiksvalls Tidnings julbilaga 1997.

1776
28/1 avled en av Delsbos mest betydelsefulla personer, Knut Nilsson Leneaus. Han begravdes den 7/3 och kyrkoherde Albert Holmqvist Forsa höll predikan, tryckt 1777 på 42 sidor, inklusive personalia. / Landsarkivet, Härnösand; Kopia hos K. Grönberg.

de-085-kjell

Författaren vid prosten Knut Nilsson Leneaus grav, vid hedersplatsen, östra
sidan, av Delsbo kyrka, 3 nov. 2016

1776
Den sängliggande dottern till prosten Leneaus, Christina nekades av sockenstämman, ett nådeår i prästgården efter sin fader. Hennes förmyndare Augustin Leneaus köpte Hammaren nr 2, som då enligt syn, var i dåligt skick och måste repareras. / Åke Tönvik; Handlingar å Östra Hammaren.

1776
”Sedan juni månad, då klockaren Olof Persson för flera förseelser gjort sig förlustig av prostens och församlingens förtroende, har Jon Waldner såsom vise klockare samma syssla tillträtt. Han var prostens gudson och länsmans son”.
Waldner kunde spela både på klaver och fiol och var en ”dundersångare”.
/ Hillgtren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 28.

1776
19/8 blev magister Mathias Stålberg, 1730-1808, kyrkoherde i Delsbo.
/ Wengelin; Gamla minnen, sidan 32.

1777
En brudkrona av silver, silverhalskedja och två halsband förgyllda riksdalrar och ett brudbälte inköptes till kyrkan. (stals 1848). / Hillgren; En bok om Delsbo, del 3, sidan 15.

1777
24/6 gifte sig Elisabeth Myrin och Samuel Ödmann i Delsbo kyrka. Festen ägde rum vid Charlotteberg. / Ulla Lindgren; Ingarös förste präst, sidan 29.

1777
Enligt en skrivelse från landshövding Fredr. Ad. Ulr. Cronstedt den 11/8 om placering av barnhusbarn från Stockholm, så tog Delsbo emot 19 barn mot ersättning av 8 Rdr. specie pr år och barn samt en del klädesplagg. Totalt placerades 303 barn i Hälsingland och Delsbo tog emot ytterligare 4 barn de två senare åren. Från Alfta rapporteras att dessa barn inte skrevs in i inflyttningsboken. / Johan Olsson; Om barnhusbarn i
Hälsingland, Hälsingerunor, sidorna 66-71.

1777
Föddes Erik Agrell (fader Olov Persson) i Ovanåker, blev kyrkoherde 1816 i Järvsö och genomförde 1838 befintlig kyrkobyggnad. Avled 1859.
Han blev farfarsmorfar till Ingemar Bergman. / J. J:son Hansén; Boken
om Järvsö kyrka, sidan 109.

1777
Vid rättegång i Delsbo fälldes några läsare för ”gudaktighetsövningar” men överlät dem sedan till prästerskapet för undervisning. Domare var Svante Myrin, som dock var förstående för läsarnas gudsfruktan.
Konventikelplakatet gällde tiden 1726 – 1858. / Bror Alstermark;
De religiösa svärmiska rörelserna i Norrland, sidorna 109 – 130

1778
Vid en sockenstämma beslutades, i likhet med Järvsö och Ljusdal, att böteslägga upplåtande av de förargliga dansstugorna i Delsbo.
/ Hillgren; Spelmannen som kunde trolla, sidan 6.

1780
24/7 drunknade John Matthsson, 22, Källmyra i Kloån vid Gråängarna då han var svettig och ville löga sig. / Utdrag ur dödbok, Pärmas Gösta.

1781
16/5 avled Kerstin Ersdotter, 20, Nyåker krossad till döds i en linkläpp på det jämmerligaste. / Utdrag ur dödbok; Pärmas Gösta.

 

de-029-handtag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1782
23/5 avled Leneaus dotter Christina 61 år och 8 månader, som hela livet varit obotligt sjuk och sängliggande. / Fant-Låstbom; Ärkestiftets herdaminne, band 1, sidan 284.

1782
Gjordes inbrott och stöld i kyrkan genom en dörr i sakristian. Dörren murades senare igen på grund av detta. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 23.

1783
Leneaus dotter Catharina ger sin man Thomas Bennet i uppdrag att sälja Hammaren nr 2 till kommissions-lantmätaren Johan Ström. / Åke Tönvik; Handlingar å Östra Hammaren. Detta år blev stora skifteskartan i Delsbo klar.

1783
Erik Myrin från Delsbo avlider 1782 som soldat i Gibraltar. Den 24/1 1783 skriver Carl Mikael Bellman om Myrin i ”Augustiordern, en hyllning till Gustaf lll:s födelsedag” / Professor Gunnar Hillbom.

1783
Avlider målaren och stilbildaren Gustaf Reuter 83 år gammal, en av de mest
kända personerna i Delsbo.

1785
Uppsattes milstolpar av järn, bland annat i Delsbo av landshövding F. A. U.
Cronstedt.

de-083-milsten

 

1785
Började komminister Petrus Delin, även född här, sin tjänst i Delsbo. /
Wengelin; Gamla minnen, sidan 35.

1785
Köpte komminister P. Delin ”Lyktan” personligen av fru Sara Forsius. Den 8/5 var det formellt överlåtelse inklusive 4½ kappland åker. (återköptes 7/8 1839 av socknen för 1.000 riksdaler för, att sedan höra till komministertjänsten. / Hillgren; Kring Lyktan, sidan 4.

1785
Fick sockensmeden Per Klockman tillstånd att bygga två vattenhamrar i Avaån, Stömneåns nedre del, á 25,5 resp. 6,5 kg. / Gunvor Gustafsson; Stömneån i Delsbo.

1786
Handlaren Per Högberg, Hudiksvall reste runt i Delsbo och Bjuråker och
köpte totalt 17.846 alnar buldanväv (=30.043 m) varav 1.150 alnar smalväv
från Pell Persson i Näsbyn och 700 alnar smalväv från Jon Hansson i Ava.
/ Gammal Hälsingekultur 1952.

1787
I ett visitationsprotokoll framgår, att ”skicklige klockaren Jonas Wallner årligen öppnar skola vid medium af januari” / Bror Jonsson; Lars Landgren, sidan 42.

1789
Renoverades orgelverket i Delsbo kyrka av Hammardahl i Arbrå till 19 stämmor. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 23.

1789
Utkommenderades korpral Mats Bork, Hagen, född 1771, ut i finska kriget där han deltog i flera fältslag. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 53.

1790
15/12 avkunnades dom i målet mot Per Larsson, Oppsjö och Erik Eriksson, Svedja, Delsbo för olovlig andaktsutövning. Det var ett mål, som väckts av prosten Stålberg men denna hade fått ett brev den 2/10 1790 från före detta lagmannen i Delsbo, Svante Myrin, som där försvarade dessa ”oskyldiga” försyndelser. Myrin, som då bodde i Florsberg, Mo, var nu närvarande i tinget men var passiv. Åtalet sköttes av expeditionfogden Pehr Forsblad, Delsbo och domare var häradshövding Norin. Åtalet lades ner. / Hela brevet finns i
folkkalendern ”Frideborg” 1886, sidorna 134-160.

de-045

 

1791
Skrev kyrkoherde M. Stålberg och expeditionsförman Pehr Forsblad svar på 39 frågor från landshövdingen om Delsbo. (12 sid.) Då fanns här 1.226 manliga och 1.345 kvinnliga = 2.471 innevånare. Det var 277 bondehushåll, 11 torpare, 17 hantverkare och 95 soldathushåll, 8 skräddare, 6 skomakare, 2 klensmeder och en glasmästare. Här finns alltså ännu en fin beskrivning av Delsbo. / Nils Arvid Bringeus; Sockenbeskrivning i Hälsingland, sidan 282-294.
Alla gårdar utan undantag hade mark utanför de direkt angränsande ägorna. Det innebar ständiga transporter för bönderna. / Gunvor Gustafsson; Bebyggelsehistoriskt PM, 1994.

1792
Den 29/3 avlider kung Gustaf 111 efter ett skott på en operamaskerad i Stockholm. Det blir en förmyndarregering av avvaktan på att sonen Gustav Adolf skall bli myndig.

1792
19/7 undertecknar landshövding F. A. Cronstedt ett etableringstillstånd för drängen Per Persson i Åkre, som Delsbos 1:a sockenskomakare. / Hillgren; Från Delsbo, sidan 45.

1792
Föddes Per Delin på Lyktan där fadern Per Delin var komminister. Sonen blev 1839 länsman i Delsbo. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 3, sidan 117.

1793
Gjordes en beskrivning över några för länge sedan av befolkningen glömda
plagg, som innebar en noggrann förteckning av både manliga och kvinnliga
dräkter. Undertecknat av Per Olofsson i Norberg, Jon Jonsson i Afva och Per
Persson i Näsbyn. / Hillgren; Delsbodräkten, sidan 10 – 11.

1795
Skrev S. Ödmann en sommarpsalm från sin sängplats i Uppsala men det finns
anledning tro, att han använt utsikten från Charlotteberg över Södra Dellen,
som inspiration. 4 verser i 1937 års psalmbok. / Bror Jonsson.

 

de-032-delsbopsalm

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1796
Ur kyrkoräkenskaperna antecknas att ”Klockstapeln borde med tjära och rödfärg
bestrykas. / Hillgren; Bok om Delsbo, sidan 17. (modell i Ljusdals museum).

1796
I en handskrift ”Journal under en resa….” av Anton Swab och O. M. Robsam (start och mål i Falun 17/7-1/10) antecknas något om linhanteringen i Delsbo men mest om påstådda malmfyndigheter. På väg norrut 8/8 och på väg söderut 13 – 17/9 bodde de i Näsbyn. Postmästare Ström, länsman Forsblad, stadskassör Granbeck, Dår-Pelle och Pål Ersson nämns. 3,5 sidor med intressanta upplysningar. Prosten Leneaus hustru var född Robsam. / Hillgren; Från Delsbo, sidan 65. (3,5 sidor i kopia hos K. Grönberg).

1796
Den 1/11 blir Gustav den lV Adolf kung i Sverige. Valspråk ”Gud och folket”.

1799
I bouppteckning efter Margta Ersdotter i Norrberg antecknas 2 gardiner, 4 drälldukar, (bordduk med knyppel) 4 sparlakan och 3 bordtäcken. Bror Hillgren gjorde en undersökning om den tidens finare sömnader genom 10-talet bouppteckningar. / Hillgren; Från Delsbo, 1940, sidorna 69 – 75.

1799
Undgick barnamöderskan Margta Carlsdotter, 21, Sättjära dess ådömda straff. Föräldrar Carl Björk och Anna Olofsdotter. / Utdrag ur dödbok; Pärmas Gösta.

1799
Under en resa i Skandinavien av engelsmannen E. D. Clarke berättar han (1838) om en episod, då han anländer till Delsbo och känner sig hotad men detta går över och han får uppleva bevis på överdådlig gästfrihet med allt, speciellt mat och dryck. / Hillgren; Från Delsbo, sidan 81.

 

de-033-notbok

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inte ens vid upplysningstidens slut, 1700-talet, har jag funnit någon, som skrivit om det gamla eller det kommande århundradet. Förmodligen hade de, som levde denna tid en annan uppfattning om tiden, om månader och år. Därför kanske inte ett nytt århundrade betydde så mycket. En helt annan uppfattning rådde ett hundra år senare.

 


 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt


Om du uppskattar
den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

 

Avskrift och inskanning av bilder har gjorts under våren 2012 av:
Viveca Sundberg och Åke Nätterö

 


Delsbo socken 1600-taletTillbaka till toppenDelsbo socken 1800-talet

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *