Delsbo socken 500 f. Kr. – 1400-talet

Dellenportalen har med författaren Kjell Grönbergs godkännande renskrivit den sedan länge utsålda publikationen om Delsbo socken ålder och värde. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan


Sverige under äldre medeltid – Wikipedia


Svensk medeltid -Historiska Museet

 

DELSBO SOCKEN ÅLDER OCH VÄRDE

Av Kjell Grönberg

 

EN TIDSKRÖNIKA – KALENDARIUM ÖVER HÄNDELSER OCH
SKRIFTER SOM HAR SKRIVITS OM DELSBO.

 

År 500 f. Kr. – 1050

 

de-053-kartaRiksantikvarieämbetets karta över Gubbåkern


(järnåldern) Vid ”Gubbåkern” vid väg 305 finns 7 högar
och 3 runda stensättningar troligen brandgravar. Fornlämning n:r 12.
/ Historiska Nyheter, n:r 21/82.

I Hälsinglands museum, Hudiksvall finns bevarat från Delsbo:,
Skifferkniv = stenåldern (N. Sannäs), Bräda till släde = bronsåldern
/Sävsholm, Långmyra) och Bronsdolk = bronsåldern och Bokpall
= medeltid (N. Sannäs).

de-040-bild

850
Före år 850, då norske kungen Gandalf blev slagen av Halfdan Swartes regering (enl. Sturessons saga), har svenskar förflyttat sig mot Hälsingland, till Borgarberget och Delsboda. Efter slaget, har Gandalfs söner Hysinger och Helsinger flytt till Hälsingland. / Nils Wettersten;Forssa och Högs ålder och wärde, sidan 48.

1050
Magister Adam af Bremen skriver cirka år 1050 om Hälsingland som ”skridfinnarnas största stad” vilket bör ha med Delsbo att göra. Med Hälsingland får i detta fall avses hela Norrland. / Harald Hjärne; Hälsinge- lif under Hälsingelag, sidan 6.

1057
Lär Josef, Dellenbygdens apostel, ha stenats vid Josefsbergen efter att ha uppmanat rivning av hednatemplet vid Wij i Delsbo. / Bror Jonsson; Ärkestiftets julhälsning, 1995-1996, sidan 140.

1080
Knut Lenæus skriver att den Hälsingeflock, som år 1080 under anföraren Ibjörn, Gästrikland, härjade i Danmark, har givit namn åt orterna där, efter sig, t.ex. likheter med bynamn i Delsbo. Även ortsnamn i Tyskland har, enligt författarens mening, Delsbo som förlaga. / Lenæus; Delsboa Illustrata. sid. 140

1100
Tidigast då, kan en kyrka ha tillkommit i Delsbo / Bror Hillgren; En bok om Delsbo, del 1, sidan 13


Hudiksvalls Allehanda den 22/8 1893

1156
Enligt Fahle Bure var en stor hop med hälsingar med i hans krigshär i Karelen och Nyland och gjort sina namn odödliga och Lenæus anser att män från Delsbo, tvivelsutan var med då. / Delsboa Illustrata sidan 142.

de-065-runring
Runringen som satt på Delsbo gamla kyrkans dörr anses vara från 1200-talet.
Från flydda tiders Delsbo, sidan 6.


Mariaringen, ur Delsboa Illustrata sid, 60.

1200-talet  Ersattes träkapellet med en gråstenskyrka, 10 m. långhus. Den förlängdes senare till 24 m. och försågs med dellenit-sten till nytt golv.

1210
Kröntes kung Erik X i Gamla Uppsala och hälsingar var paradvakt. De fick då privilegiet att bära kunglig krona i sina tröjknappar. Dessa knappar finns i den manliga delsbodräkten idag. / Bror Jonsson; Delsbodräkterna sidan 8.

1296
Stadfästes Upplandslagen från vilken Hälsingelagen REDIGERADES d. v. s gällde redan. Hälsingelagen gällde för hela Norrland och även Finland och börjar ”Med lag skall man land bygga…” / Johannes Kjellström; Hälsingelagen tolkad, sidan 2.

 

de-003-bok

 

1314
Av påven Clements den 5:e uttogs skatt, den s. k. sexårsgärden (=utgift) med 13 öre i Delsbo / Hillgren; En bok om Delsbo del 2, sidan 87.

1314
Delsbo socken skrivs som eget pastorat. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 2, sidan 87.

1318
Ärkebiskop Olaus Berunius hin vitre (den vise) gör visitation bl a i Delsbo, på väg till Jämtland och Ångermanland / Widmark; sidan 81. Då skulle Delsbo ge 14 öre/hushåll i skatt vilket var högst i Norrland. / E.G Wengelin; Gamla minnen, sidan 70.

1320
Var Johannes kyrkoherde i Delsbo / Sten Wahlund; Bjuråker, Delsbo och Norrbo släktregister, sidan XXX (30).

1346
Var Benediktus kyrkoherde i Delsbo / Sten Wahlund; Bjuråker, Delsbo och Norrbo släktregister, sidan XXX (30).

1350
Omkring denna tid drabbades folket i Delsbo av ”digerdöden”. / Widmark; sidan 87.
Hela byalag säges ha dött ut i Delsbo, så att en dräng från Skog och en piga från Byn gingo i äktenskap vilka göra grund för dessa byars folk. / Stefan Brink; Två stora farsoter i Hälsingland, sidan 33. På senare tid ifrågasättes om epidemin drabbade våra bygder.

1398
Utfärdade ”Lawrinz Karlsson, laghman i Hälsingland uppå satte lagmanstinget i Delsbo” ett dombrev om Lindfläcks gård i samma socken. Detta tyder på, att detta år med enstämmighet en fungerande tingsverksamhet fanns i Delsbo. / Widmark; sidan 103.

1400-talet


1425

Den 5 mars var ärkebiskop Johannes Haqvinus i Forsa och utfärdade avlatsbrev. Rimligen var han även i Delsbo. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 42.

1434
Den 27/8 deltog dellbor, bjuråkersbor, och norrbobor i en strid med en dansk stråtrövarkår vid ”Blodmyra” vid Norrboån, under ledning av Erick Oluffson, Norrbo. / Gunsth; Några blad ur Norrbo sockens historia, sidan 64. Nu kallas platsen, Norrbo skans.

de-068-sten

1434
Den 8/9 samlade den adliga Erik Puke ett bondeuppbåd i Delsbo och gick mot Söderhamn och Faxehus, som innehades av danskar men då brändes allt och alla danskar dödades. En
folkvisa har 2:a vers som börjar ” De gingo sig från Delsbo och intill Delsbo rå….” / Widmark; sidan 108 och grundritning till Faxehus, sidan 417. Faxeholm Wikipedia

1440
Ärkebiskop Nicolaus Ragvaldi var i Forsa och skrev avlatsbrev för Högs sockenmän. Rimligen var han i Delsbo. / Wengelin; Gamla minnen, sid. 42

1457
Tillträdde Johannes Olai som kyrkoherde. Han kvitterade ett intressant prästgårdsinventarium som finns återgivet. / Wengelin; Minnen sidan 26. Detta inventarium var även undertecknat av herr Björn som avled som präst i Enånger 1471. / N. A. Bringeus; Sockenbeskrivningar, sidan 176.

1462
Jon Olsson (Olai) var kyrkopräst i Delsbo enligt ett pärmebrev. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 95.

1465
Avlider kyrkoherde Johannes Olai och begravs inne i Delsbo kyrka men gravstenen reses på kant (möjligen senare vid andra begravningar). / Hillgren; En bok om Delsbo, del 1, sidan 13. Stenens inskription dechiffrerades 1640-talet av Jonas Räf-Håkansson: ”Dominus (Herre) Johannes Curatus in Dylsbo” Där stod även ”Guntrudis Mater Curati”, att det skulle vara hustrun, motsäges av påvens förbud d.v.s. mötet i Skenninge 1248 som förbjöd äktenskap för präster men kan ha avsett Johannes moder. (enligt Delsboa Illustrata med bild sidan 63) / Wengelin; Gamla minnen, sidan 16 och 60.

dels-001-gravsten

Dominus Johannes gravsten

1470
Gav Påvel Björnson gården Linfläck åt domkyrkan som själagrift. / Widmark; sidan 82.

1470
Petrus Nicolai, kyrkoherde, kom troligen från Bollnäs till Delsbo varunder då Norrbo hörde. / Bringeus; Sockenbeskrivningar, sidan 68.

1471
Den 16/2 var Ärkebiskop Jacobus Ulfonis (Jakob Ulfsson) i Forsa, rimligen även i Delsbo. Han var en lärd herre av adlig härkomst. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 75.

1474
9 febr. Ärkebiskop Jacobus Ulfonis gör visitation i Delsbo, bland annat om jordbyte för kyrkoherde Jonas kontra andra delbor, ”beskedeligom man Laurens i Bynom och hans hustru och barnom”, Oluff Toolson och Ämfast i Ovanåker. Närvarade 12 byamän. Det gällde jord i Bastugängerne och Ringsstadum och Bysängerne. / Lenæus; Delsboa
Illustrata, sidan 75 samt Wengelin; Gamla minnen, sidan 27.

de-069-byn

1474
Underlagman Olof Persson i Segersta skrev i Riksrådet Gustaf Karlsson (Gumsehuvud) namn, fastebrev på testamentet av Lindfläcks gård i Delsbo till domkyrkan. / Widmark; sidan 104. Kalvskinnsprästen Ekdahl uppger, att Olof hette Petterson och att detta
skedde den 21/2 1471 / Lingbobreven, sidan 25.

1476
Blev kyrkoherden i Bollnäs, herr Peder, flyttad och befordrad till Delsbo (tveksamhet förekommer här). / Hillgren; En bok om Delsbo, del 3, sidan 56.

1490
Undertecknar Herr Anders, prost i Delsbo, ett brev tillsammans med fem
andra präster. / Glysisvallur samt Wengelin; Gamla minnen, sidan 27.

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Avskrift och inskanning av bilder har gjorts under våren 2012  av:
Viveca Sundberg
 och Åke Nätterö 
.


Delsbo socken förordTillbaka till toppenDelsbo socken 1500-talet

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

2 kommentarer

  1. Erik Knutson kröntes väl i dåvarande domkyrkan i Gamla Uppsala, inte i Lund? Mvh LailaBomark

    1. Hej!

      Tack för det helt riktiga påpekandet. Uppgiften är nu rättad och som sagt Laila, tack för din medverkan.
      Hälsningar
      Åke Nätterö

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *