Anderbo

Dellenportalen har samlat ihop fakta om Anderbo från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Gilla oss på Facebook, och ännu bättre, dela oss med dina vänner – Tack!

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Tack för ditt besök!


Den här sammanställningen är sponsrad av:
Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre?  Vill du veta hur? Klicka här. 

 

 

Se Anderbo från flygfoto genom Eniro karta

I Anderbo finns sex hus, fyra i den västra delen och två i den östra
Fastighetsbeteckning är Moviken.

Olof Tresk karta från 1640-talet visar att det finns 8 byggnader i Anderbo som brukas av bönder från bl. a Spångmyra och Tjärna byar och platsen kallas för Andreboda. Ett bodland.

Bodlanden skilde sig från fäbodarna genom odlingens omfattning. Det var inte ovanligt att ett hemmans halva åkerareal var beläget vid bodlandsgården, och huvuddelen av ängshöet skördades i allmänhet där.
Till bodlanden flyttade man därför mera med hänsyn till åkerbruket än till boskapen, under det att betesmöjligheten bestämde flyttningstider till och från fäbodarna. Så snart sådden i hembyn var avslutad, flyttade hela hushållet till bodlandsgården och stannade så länge på hösten fodret var förbrukat, vilket kunde dröja till fram i november. Det kunde t.o.m. hända, att man firade jul vid bodlandet.

Vid fäboden kunde man nöja sig med enklare byggnader, men bodlandsgården i allmänhet var lika fullständigt byggt som hemgården.

Det finns även ett Anderbo i Norge.
Kartan visar att i västra Anderbo fanns det en byggnad på var sida om bäcken resterande byggnader vinns i det östra området av Anderbo. Under 17 – och 1800- talet fanns det 6 – 7 hus i Anderbo. En vinkelbyggd fastighet fanns vid nedre delen av Sallanders ladugård, och troligen ett hus mittemot på andra sidan bäcken. Ett hus fanns på den synliga bergknallen på näset. En lada stod kvar där fram till 1950-talet.

an-001-karta

Karta från 1882

 

Våren 1916 inträffade en av 1900-talets värsta översvämningar.

När dammen nedanför Slättjärn brast och troligen en dessförinnan i Ängesholm, brast även kvarndammen i Tormyra. När störtfloden kom ner till Anderbo passerade den mellan Strids gård och uthuset, och spåren efter flodfåran kan man fortfarande se. Ossian Friberg har berättat att brevbäraren fick ro ut förbi bäckmynningen för att kunna passera Anderbo då alla broar var bortspolade.

an-025-maj-jonsson

Det här är Maj Jonsson. På backkrönet ser vi det lilla lyshuset

 

Lyshuset
Vid vägkanten nedanför strids hus alldeles intill bäcken stod litet hus med en elgenerator. Från dammen som fanns en bit uppströms gick en tub till generatorn. Det finns fortfarande rester efter dammen. Det var omkring 1923 -25 som Axel Wiberg ordnade så att några gårdar i byn fick elektrisk ström, bl.a. bageriet i Skålsvedja.

1946 fick alla elektricitet indraget och någon gång under 1950-talet revs lyshuset.
Landsvägen, väg 741 var under första hälften av 1900-talet inhägnad. Ett staket av stolpar och slanor löpte längs vägens båda sidor. Vägen mot Skärås var avstängd med en grind. Backen mellan Anderbo västra östra, var tidigare betydligt brantare. I början av backen på nersidan kan man fortfarande se den gamla vägbanken. Då var vägen både sämre, brantare och krokigare.
Längs landsvägens översida gick en upptrampad stig där korna gick när de skulle på sommarbete till Öbergstäkterna vid stackensviken i Moviken, säger Greta Larsson. I Moviken gick vi ner till buffer-tallen, eller fuföringstallen (den finns kvar) och sedan följde vi stranden fram till Öbergs-täkterna där det fanns ett sommarfejs och en lada

Väg 741 – som slingrar sig genom våra byar är en av länets äldsta, ålderdomligaste och mest välbevarade vägar, skriver vägverket.

År 1946 drog Iggesunds Bruk elektricitet till gårdar i Skålsvedja, Anderbo och möjligen också till några gårdar i Moviken. Moviken hade redan elektricitet sedan tidigare.

Soptunnor 1967
1961 beslutade Länsstyrelsen enligt hälsovårdsstadgan att Bjuråkers kommun skulle svara för hämtning av sopor. Efter många turer beslutade kommunalfullmäktige i december 1966 att kontinuerlig soprenhållning skulle införas inom Bjuråkers kommun fr.o.m. den 1 mars 1967. Kostnader per år: 45:- ( 30 hämtningar x 1:- + 30 x säck 50 öre). + adm. avg. 7:50 kr per år. Summa kostnader per år och säckställ 52:50 kr.

Följande regler gällde:
Paketera allt avfall eller använd mindre påsar.
Jord, trädgårdsavfall och tyngre stenar, får ej läggas i säckarna.
Söndrigt glas måste paketeras.
Kvistar, käppar o.d. måste brytas sönder.
Varm aska får inte läggas i säcken och givetvis får icke vätska tömmas i säcken.

Post i brevlåda
Den 2 nov. 1959 började post från Friggesund att delas ut i brevlådor. Nu var det slut med postväskor, åtminstone till privatpersoner. Kunderna blev uppmanade att anskaffa en postlåda som kunde köpas av postverket. för 7:60 kr.

Högertrafik 1967
När högertrafik infördes i landet 05.00 söndagen den 3 september 1967, fick brevlådor och mjölkbryggor, i de fall de var kvar i bruk, flyttas över till höger sida.

Post – och husnummer
1968 infördes postnumret i landet för att underlätta all postsortering.

Vägbelysning
1989 fick Skålsvedja och Anderbo vägbelysning. Initiativtagare var Erik Holm som med bidrag från Iggesunds Bruk såg till att vägen genom byarna blev upplyst.

Fastighetsnummer
2006 kom nästa förändring. Postnumret ersattes med ett fastighetsnummer som ingår i ett officiellt register för att underlätta för räddningstjänst, polis, taxi, hemtjänst, posten m. fl. att snabbt hitta rätt.

 

Följande personer har alla bott i Anderbo. Frågan är bara var någonstans. Troligen har de bott i någon av de två fastigheter som i dag är helt borta.

Enligt karta låg den större vinkelbyggda fastigheten på samma plats som Sallanders fejsbyggnad nu gör.

Den andra mindre torpliknande byggnaden låg intill bergknallen där vi har vår majbrasa. Spisröset efter huset finns kvar.

 

-6H2- Jonas Pehrsson född 15/12 1719 i Västansjö. Gift 28/12 1742 med Valborg Larsdotter född 30/5 1722 från Stråsjö. De kom från Västansjö till Anderbo i mitten av 1750 – talet. Dottern Carin föddes i Anderbo medan tidigare barn är födda i Västansjö.
Jonas Pehrsson död 30/5 1800 Hustrun Valborg död 10/7 1794
10 barn:
Ella 4/12 1743 – 28/6 1837
Brita 10/11 1745 Gift 1773 i Norrbobyn
Kerstin 10/11 1745 – 18/7 1794
Margta 31/3 1748 – 1760
Carin 23/9 1750 Gift 1777 bosatt i Näppänge. Död i barnsäng 1796.
Pehr 24/12 1752 Gift 1790 bosatt i Backmo Norrbo
Lars 28/7 1755 Utflyttad.
Sigrid 28/4 1758 Gift 1778 och bosatt i Norrberg Bjuråker
Jonas 1/12 1760 Gift 1789 Bonde i Tjärna 7, kolare i Norrdala utfl. t. Rogsta 1833
Erik 17/8 1763 Gift 1800 Han var den som började odla upp Skålgården.

Ingen av barnen tog över jordbruket efter föräldrarna utan det gjorde förmodligen familjen Johansson eller familjen Abrahamsson båda från Voxva.

-9A1- omkring 1795 inflyttar från Voxna Thomas Johansson född 1744 i Voxna. Gift med Brita Danielsdotter född 1775 från Voxna.
Nio barn.
Anna Christina 8/9 1798 – 20/4 1871 Tjänarinna i Anderbo Ett barn f. 1826
Elisabet Catarina 3/12 1802 Gift 1821 m. Hansson – Modig i Moviken.
Johan 17/8 1803 Gift 1827 Malmslagare i Moviken.
Daniel 20/11 1805 – 30/3 1815
Abraham 28/7 1807 Gift 1837 Kolare bosatt i Anderbo Tio barn
Brita Margareta 9/6 1809 Gift 1838 m. Anders Sundberg
Erik 1/2 1811 fick soldatnamnet Ond Gift 1850 bosatt i Västansjö
Anders 3/3 1814 – 17/6 1814
Sara Maria 15/3 1815 Gift 1842 i Moviken Utfl. t. Galtström 1842

Fadern Thomas Johansson bröt nacken av sig vid fall från hästrygg 1815. Enl. prästens anteckning i döboken, hade Thomas skjutsat gäster till ett bröllop och för besväret blivit bjuden på starka drycker och på hemfärden fallit av hästen och brutit nacken av sig. I Skålsvedja i Skakbacken nedanför skäkten fanns för hundra år sedan en tall med ett inristat kors efter en som mist livet när han fallit av en häst, skriver Ossian Friberg.

Modern avled efter slag 1836. Sonen Abraham blev troligen Anderbo trogen hela sitt liv.

-9A4- Abraham Thomasson född 28/7 1807. Gift 1837 med Anna Andersdotter född 27/9 1816 i Källsjösjön Bjuråker.
Tio barn.
Anna Brita 11/1 1837 – 1/4 1837
Johan Erik 26/12 1837 Gift 1865 arb. I Moviken Utfl. till Njurunda 1870
Anders Olof 17/1 1840 Gift 1875 bosatt i Källsjöbygget.
Anna Brita 9/12 1841 Gift 1865 med sin kusin Johan Erik Fernström i Moviken
Margareta Christina 13/5 1843 – 28/9 1843
Margareta Christina 2/9 1844 Gift 1866 bosatt i V. Hålsjö
Abraham 4/12 1847 Soldat 119 Trygg Gift 1869 Bosatt i 2:dra gården i Moviken
Daniel 25/11 1851–21/12 1851
Daniel 5/9 1853 Gift 187? Arb. i Moviken Utfl. t. Svartvik 1877
Inga Lena 22/3 1859 – 4/4 1873 (lungsot)

Fadern Abraham avled 91 år gammal den 10/10 1898 och modern Anna avled i Lungsot 26/2 1883

-12A2- Abraham Abrahamsson född 18/2 1772 i Voxna. De står som nybyggare i Ängesholm men är från 1801(enl. husförhörslängd) bosatt i Anderbo. Gift 179? med Elisabeth Danielsdotter född 28/12 1770 i Voxna.
Elva barn:
Elisabeth Catarina 10/9 1796 – 7/7 1800 (koppor)
Abraham 27/2 1798 – 25/1 1800
Daniel 25/12 1799 – 1/7 1800 (koppor)
Elisabeth Catarina 29/10 1801 Gift m. Reg. trumslagare Pehr Wallbom i Moviken
Abraham 24/9 1803 Gift 1831 med Catarina Elisabet bosatt i Anderbo sedan i Ängesholm
Daniel 1/10 1805 G.1826 m. Anna Margareta Palm fr. Voxna. Bosatta i Vintermyra.
Anna Margareta 11/4 1807 Gift 1832 m. Sågställare Nordin i Friggesund
Johannes 6/2 1810 Utfl. t. Norafors bruk Sättna 1832
Brita-Maja 31/12 1811 – 14/2 1812
Anders 29/12 1812 med efternamn Sundberg Gift 1838 m. Brita Margareta Fernström född 1809. De får tre barn. Två avlider i tidig ålder, tredje barnet Fredrik Sundberg blev den som gav upphov till namnet ”Tjoven”.
Abraham Abrahamsson avled av ålder nästan 84 år gammal den 21/5 1856. Hustrun Hustrun Elisabeth avled 91 år gammal den 12/1 1862.

12A4 Sonen med samma namn som fadern, Abraham Abrahamsson född 24/9 1803
Gift 30/10 1831 med Catarina Elisabet Källman född 21/11 1796 i Strömbacka.
Fyra barn:
Elisabet Catarina 18/3 1832 blir gift och kvarboende i Anderbo
Brita Margareta 18/4 1834 Gift Ström i Frisbo
Maria Christina 8/1 1836 okänd vistelseort
Pehr Abraham 10/5 1840 Gift 1864 Bosatt i Ängesholm. Utfl. t. Rogsta 1875.
Fadern Abraham avled 82 år gammal den 23/5 1885 Hustrun Elisabet Catarina avled i en ålder av 92 år den 24/4 1888.

-24A10- Dottern med samma namn som modern, Elisabet Catarina född 18/3 1832 stannar kvar och gifter sig 184? med kolaren Daniel Danielsson född 29/11 1823 i Österbo, Bjuråker.
Tre barn:
Catarina Charlotta 13/12 1849 – 27/12 1849
Catarina Charlotta 4/1 1851
Margareta Christina 8/11 1852
Hela familjen utflyttar till Bergsjö 1854

-11A14- (21U4 Hassela släktbok) Anders Gustav Glad född 26/5 1854 i Franshammar, Hassela. Gift 11/5 1879 med Brita Maria Karp född 18/1 1859 i Bergsjö. De flyttar till Anderbo 1905. Deras två barn Axel född 1882 och Sara född 1887 är båda födda i Franshammar. A G Glads föräldrar hade tidigare bott i Anderbo och Moviken.

 

an-018-eko-karta

 

Beskrivna fastigheter i Anderbo

51. Nylanders
53. Strids
52. Sallanders
50. Wibergs
Wikbergs
60. f d Frohms
62. Nätterös

 

 

an-024-nylanders

Anderbo 51 och 53. Våren 2015.
Strax till vänster i bild går den gamla vägen upp till Vintermyran. Den fortsätter sedan vidare mot Skärås. Lite längre ner på den här sidan av vägen finns nu två igenväxta åkerlappar som under 30-talet var Axel Wibergs trädgårdsland berättar Vivi Sandström. Marken ägs nu av Nylanders.

 

51. Berglunds, nu Nylanders

Anderbo 51
Moviken 4:5
På översidan vägen finns två hus som varit nära knutna till varandra.
Berglunds eller Claes och Marianne Nylanders hus till vänster och Strids till höger.
Troligen var det just här som Johan Johansson från Bergsjö slog sig ner.

-52E1 Johan Johansson född 2/8 1820 i Bergsjö Inflyttad 1856. Johan avled den 7/2 1898
Gift 18/10 1844 med Anna Björk född 1/6 1815 i Falun. Hon avled 4/7 1907
Barn:
Brita Karin 6/6 1845 Gift Olsson i Norrbobyn
Johannes 1/5 1847 Gift och kvarboende i huset.
Anna Margareta 27/7 1849 Gift Jonsson i Ö Norrbobyn
Christina Elisabet 14/9 1851 Gift Ersson i Norrbobyn
Joanna 27/12 1853 Gift Mickelsson i Backmo Norrbo
Maria 29/3 1856 Gift Krans. Hon och maken kom att sluta sina dagar här

 

52E2 Sonen Johannes Johansson – Fält, kallad ”Annebo-Johannes”, född 1/5 1847, arbetade som pråmbyggare vid masugnen i Moviken och beskrivs som Rättarens högra hand. Han är omskriven i Bernt Stolts bok ”Dellenbygdens rike”. Gift 8/12 1872 med Brita Jonsdotter – Sjö född 15/12 1846 i Sumås, och uppväxt i Skärås. År 1914 köpte Britas bror, Jonas Krans huset mittemot. Hans hustru Maria var syster med Annebo-Johannes och uppväxt här på gården.
Brita avled 25/10 1915 och Johannes avled 8/5 1929.
De fick inga barn.

År 1927 köper Ivar och Augusta Berglund huset för 500 kronor. 1938 bygger Ivar på huset med en våning. Hos Forslunds Snickeri i Friggesund beställer han 18 fönsterbågar för insättning av 54 glasrutor. Kostnad. Fönsterbågar á 1.50=27 kr. 54 rutor á 25 öre = 13.50 kr.

14U8 Ivar Berglund 9/7 1902 – 25/2 1966 var född i Ängesholm eller Storåsmyra.
Gift 3/7 1927 med Augusta Jonsson född 9/9 1904 från Rönningens i Skärås.
Enda barnet Greta är född 23/8 1933 och blev drabbad av polio 1945.
Augusta var mestadels sängliggande sedan 1942 då hon drabbades av en ryggmärkstumör. Ivar och Augusta gled med tiden alltmer ifrån varandra och våren 1955 sålde de huset till Erik Joelsson. 1959 var skilsmässan ett faktum.

Ivar flyttade till Ljusdal där han gifte om sig. 1965 köpte Ivar ett nytt hus till Augusta i Skålsvedja. Men hon kom aldrig att bo där ensam utan Augusta bodde med Greta och Sixten hela tiden sedan början av 50-talet till det att hon avled i Västerås den 12/2 1987.
66C2 Skogvaktare Erik Joelsson var född 3/6 1893 i Älghult i Småland. Gift 15/5 1921 med Anna Nordenstål 21/4 1900 – 5/6 1983 från Norrberg i Bjuråker.

Ca 1955 – 1975
De bodde i Furuberg sedan 1918 men före flytten till Anderbo hyrde de ut sitt nyinköpta hus till ett nygift par (gifta 5/1 1955) Anna och Johan Andersson och deras lilla dotter Ulla. De flyttade sedan till Gårdsmyra och Erik Joelsson med familj flyttade hit till Anderbo.
Av Joelssons fem barn var flera redan utflugna
Rolf 11/8 1923 Gift med June 1980 bosatt i Sundsvall
Rut 17/12 1926 Utfl. t. Sundsvall 1946 Gift Abelsson 1980 bosatt i Sundsvall
Hilma Ingeborg Viola 23/8 1936 Gift Sköldebrand. 1980 bosatt i Alfta
Svante Erik Ernst 6/2 1938 Gift med Eva Kristina. 1980 Bosatta i Furuberg
Maj Ingegärd Lucia 5/5 1940 Gift Rehnström. 1980 bosatt i Oxelösund

Den 9 okt. 1967 avled Erik Joelsson i en hjärtattack när han satt på ett älgpass.

Ca 1975 – 1998
Därefter såldes huset 1975 till Per och Sigrid Eriksson från Hudiksvall. De använde huset som sommarbostad, vilket även nuvarande ägare gör.
11C28 Per Eriksson född 31/8 1920 från Stuggars i Alsjö, Bjuråker. Stuggar – Pelle kallad. Gift 21/5 1945 med Sigrid Elfving född 1/5 1924 från N. Lia. Inga barn.
Efter Stuggar –Pelles bortgång såldes huset 1998 till nuvarande ägare Claes och Marianne Nylander från Hudiksvall.

Sedan 1998
Claes Nylander är född 16/2 1930 i Stockholm. Gift 1/1 1965 med Marianne Rooth född 28/6 1930 i Uppsala.
Barn
Johan 23/12 1965
Margareta Helny 18/4 1967
Erik 26/7 1971

an-021-nylanders

Anderbo 51. Nylanders.

 

an-035-pv-444

Den stolte bilägaren till nya Volvon X 1543 är Ivar Berglund.

an-036-fam-berglund

Familjen Berglund på båtutflykt till Nätterön. Det är Kent Klar som kör.
Bak t v. sitter Ivar Berglund, Berta Klar, Greta Berglund hennes mamma Augusta och Arne Klar.

an-037-bil

Lilla Greta Berglund sitter på fotsteget till X 3272

an-038-nilsons-barn

Fram från vänster. Greta Berglund, systrarna Märta, Barbro och Ulla Nilsson. Mannen i hatt är Per Storm, Ivar Berglund och Gärda Wikström

 

an-002-paret-krans
Maria och Jonas Krans. Båda 90 år

 

53. Krans/Strids

Anderbo 53
Moviken 4:6

-21L8- År 1914 köpte Jonas Krans det här huset. Han var bror med Annebo-Johannes fru Brita. De växte upp på berget efter gamla Skäråsvägen i Sumås. Kvar på platsen finns jordkällaren och några stockvarv efter huset och en kortare stengärdsgård. Hans hustru Maria var syster med Annebo-Johannes och uppväxt på gården.

Jonas Jonsson – Krans föddes i Sumås den 4/9 1856. Han blev soldat nr 73 vid Hälsinge regemente. Gifte sig 30/1 1881 med Maria Johansdotter född här 29/3 1856.
Enl. en tidningsintervju med den 90-årige Jonas bodde de som nygifta i hans knekttorp i Hovra i Delsbo. Maria hade bl.a. tjänst hos Jonas kompanichef, den originelle kapten Tore Härdelin på Nordanäng. I tre år bodde de i sitt soldattorp i Delsbo, till de att Jonas 1884 tog avsked och makarna flyttade till Moviken
Sex barn:
Jonas 30/3 1881 Gift 1907 med Anna Katarina Wikberg fr. Moviken. Utflyttad 1920
Johannes 1/8 1882 Utfl.t. Harmånger 1908
Emma Viktoria 2/7 1887 Utflyttad
Edla Regina 2/5 1890 Gift 1915 med Jonas Strid
Anna Elvira 9/7 1892 Utfl. t. Harmånger 1911
Lydia Irene 27/4 1897 Gift med Carl Schmidt från Moviken. De bodde i Näsviken

1914 – efter trettio år som anställd i Movikens Masugn beslöt Jonas att bli sin egen varvid makarna köpte sig det här huset i Anderbo. Vitsorden om Jonas Krans var många. En hedersman ut i fingerspetsarna heter det om honom.
Ett par år efter deras flytt hit till Anderbo inträffade en skräckfylld upplevelse när kvarndammen brast i Tormyra och bäcken höll på att ta med sig allt i sin väg. Bron över vägen spolades bort och Krans uthus var nära att bli bortspolat och i Friggesund spolades bron över Svågan bort. Spåren finns ännu kvar.

Maria Krans avled 22/5 1946 och maken Jonas avled den 13/1 1949. Därefter är det dottern Edla och hennes man Jonas Strid som tar över huset.

-4V15- Jonas Strid född 18/7 1888 i Hålsjö och Edla Krans född 2/5 1890
Omkring 1957 lämnade Edla och Jonas Strid huset i Moviken för att flytta till pensionärshemmet i Moviken eller hit till det här huset?
Edla avled 19/11 1959 och Jonas avled 21/9 1963.

Huset övertogs sedan av sonen Einar Strid och hans hustru Maria, Maja kallad. Einar var född 13/1 1913 i Moviken och gift 1937 med Maria född 10/2 1915 i Västra Ryd i Uppland. Deras son Ivar var född 23/3 1935. År 1937 flyttade hela familjen till Björkvik i Södm. Ivar blev gift och skild 1965 och deras son Jan föddes den 2/9 1962. Efter Ivars död den 14/7 1974 kom Jan att bo hos farfar Einar och farmor Maja i Avesta.

De bodde aldrig här i Anderbo utan använde bara huset som fritidsbostad. Einar Strid avled i Avesta 30/6 1990 och hustrun Maria avled 26/12 1993.

Numer är det Jan Strid född 2/9 1962 gift med Helena Emilsson född 23/8 1969 och dottern Josefin född 20/6 1998 som tillbringar några sommardagar varje år i huset. De är bosatta i Karlstad.

an-022-krans

Anderbo 53.

 

an-003-sallanders
Flygfoto över Sallanders gård. Lägg märke till att uthusen närmast vägen och den stora logen nu är borta.

 

52. Sallanders

Anderbo 52
Moviken 4:8
Flygfoton 32, 38, 39

Se Vera Sallanders hus på google maps
Sallanders hus är byggt 1910 och ekonomibyggnaden 1916. Idag är husets stora loge borta liksom det uthus som stod med gaveln mot vägen.

12A11 I början av 1900-talet bor här kolaren Lars Erik Danielsson – Lönn född 26/3 1846 i Vintermya, mera känd som ”Vinter-Lasse” Gift 1/12 1872 med grannen från Storåsmyran Brita Norberg född 23/5 1850.

Huset de bodde i brann ner, vilket kan förklara varför deras hus på Vintermyran blev flyttat ner till Anderbo. Vinter-Lasses hus blev uppbyggt nedanför Sallanders.
Det hus som brann ner stod ganska nära landsvägen och hade sin ingång från sjösidan. Grunden efter huset syns ännu på Sallanders gårdsplan.

11A14  Anders Gustav Glad född 26/5 1854 i Moviken. Gift 11/5 1879 med Brita Maria Karp född 18/1 1859 i Bergsjö.
Två barn:
Axel 9/8 1882 Gift 1907 Bosatt i Slättjärn Nio barn, bl.a. Arne Glad i Friggesund
Sally 14/6 1887 Gift 1907 med Axel Wiberg från Moräng. De tog över gården.
Familjen Glad återkom från Hassela (Moräng?) 1905 men till vilket hus i Anderbo är osäkert.

Från 1910 blev A G Glad arrendator i det nyuppförda huset.
A. G. Glad arbetade under vinterhalvåret som kolmottagare vid kolhuset i Moviken. Enligt en lönelista från 1915 tar han emot 20.000 kolstigar under månaderna Jan – April, och får för detta 200 kronor.
Modern Brita Maria avled 3/8 1932 och Anders Gustav 20/4 1939, 84 år gammal

an-051-sally

Bilden ägs av Torsten Wiberg. Stående Sally Grad/Wiberg, men vilka är de andra damerna, är det modern och en moster?

 

an-004-sally-axel

Sally (Sara) Glad och Axel Wiberg

an-046-sally-axel

Axel och Sally. Porträttet ägs av Torsten Wiberg

Dottern Sally född 14/6 1887, gift 11/5 1907 med 12A15 Axel Wiberg född 12/4 1883 i Moräng. De tog över gården efter Sallys föräldrar som flyttade till 2:a gården i Moviken
Två barn:
Hilding 10/9 1907 – 3/1 1939 Gift 1934 med Ellen Norbäck från Ovansjö.
Åke 6/10 1918. Gift 8/8 1948 Med Brita Brink.

Några veckor efter Åkes födsel dör modern i spanska sjukan den 19/11 1918.
På änkehemmet vid Änkbacken Moviken bodde sedan 1910 änkan Hulda Hansson med döttrarna Gudrun och Ingrid. Även hennes mor bodde där sedan 1912 då hon blivit änka.
Hulda var eldare vid kolugnarna nere vid hamnen, men genom moderns hjälp kunde hon komma ifrån för att hjälpa Axel med sitt nyfödda barn och några enklare hushållssysslor. Några månader senare i februari 1919 stängdes kolugnarna och nu kunde Hulda flytta med sina två barn till Axel Wiberg i Anderbo som var i ett stort behov av en hushållerska till sig och sina två barn. Men det skulle dröja ända till 1927 innan de beslutar att gifta sig.

an-047-hulda-ingrid

Från vänster. Hulda Wiberg, Ingrid Johansson med sonen Sven-Åke, Greta Berglund och Vilhelmina Berglund

26A45 Hulda Hybbinette var född den 22/2 1888 och uppväxt på Vitkasern i Moviken. Hon var änka sedan 1910 efter Oskar Hansson från Moviken. Med honom hade hon dottern Gudrun född 6/11 1907. Hon blev gift Bodell och bosatt i Hudiksvall. Död hos sin dotter Margareta i Ölsund i Forsa den 16/2 1996.
Dottern Ingrid född den 15/10 1913 avled i Fagersta i april 2007

35G85 Axel Wiberg född den 12/4 1883 i Moräng. Änkling och omgift den 24/7 1927 med 26A45 Hulda Hansson född 22/2 1888 och uppväxt på Vitkasern i Moviken.
Axel och Hulda fick inga gemensamma barn.

Elverket

I början av 20 – talet byggde Axel en damm i ett stycke upp i bäcken. Därifrån leddes vattnet ner till en generator i det s.k. lyshuset som fanns på översidan vägen på vänster sida om bäcken. Generatorn var tillräckligt stark för att ge lyse till bageriet i Skålsvedja, troligen även till Högbergs affär, Axels eget hus och ladugård och grannarna på översidan vägen.
I lyshuset fanns plats även för en liten verkstad med en skomakarmaskin där Axel brukade sitta och laga skor, berättar Vivi Sandström som är uppväxte på gården.
1946 fick alla hus el draget genom Iggesunds Bruk försorg, därmed blev Axels generator överflödig och under 1950-talet försvann huset.
Undertecknad tror sig minnas att det även fanns en vattendriven slipsten i huset, där dom brukade slipa sina liar.

-35G83- Axels far, Nils Petter Wiberg hade avlidit 1891. Året efter, 1892 gifte hans mor Anna Margareta född Stockhaus om sig med Johan Wård född 12/3 1868 i Hassela.
De fick två barn:
Johan Alfred 16/11 1893 Utfl. 1916
Ester 29/7 1896 Gift 1919 med Johan Qvick i Fönebo De fick 8 barn
Paret Wård bor i Moräng till omkring 1919 då de flyttar till Tormyra där hustrun avlider 1935. Därefter flyttar Johan till Vinter – Lasses hus i Anderbo och därifrån sedan till Fönebo där han avled 1951.
Den 5/12 1940 avlider Axel Wiberg.

Huldas dotter Ingrid gifte sig 11/8 1935 med Sigfrid Johansson vars far var landbon i Moviken. Som nygifta bodde de upptill hos landbons i Moviken, därefter en tid vid Tuppens i Moviken innan de flyttade hit till Anderbo där de fick ett eget arrendeställe att ta hand om.

an-049-sigfrid-d   an-050-ingrid-d

Bilder och rubrik ur en lokal tidning i Fagersta 1979.

Fagerstaborna som bygger bro mellan generationerna. Styr både Unga Örnar och pensionärsföreningen.

Sigfrids

-24E2- Sigfrid Johansson född 17/4 1912 i Ovanåker och uppväxt i Moviken.
Gift 11/8 1935 med Ingrid Hansson född 15/10 1913 på änkehemmet i Moviken. De tog nu över arrendet efter Axel Wiberg som de kom att inneha ett tiotal år.
Sju barn.
Vivi 30/3 1930 Gift 16/7 1949 med Ove Sandström född 1928 i Bjuråker. Som nygifta bodde de hos Hanssons i Moviken. 1953 flyttade de till Dalarna. Ove växte upp i Friggesund hos sina morföräldrar. Det var hans morfar Karl Sandström som förde honom in på yrket att bli elektriker. Innan de flyttade från orten hann Ove med att dra el 1946 -47 till Skärås, Aggtjärn och alla gårdar dessförinnan. Ove och Vivi är fortfarande gifta och boende i Örebro.
Sven Åke 12/11 1935. Änkeman 1983. Duktig bridgespelare
Dotter 15/7 1939 – 17/7 1939
Gun-Britt 8/12 1941 Gift Söderlund och bosatt i Grillby
Lennart 4/9 1943 Gift och bosatt i Köping där han är en inflytelserik och känd profil.
Mats Ola 6/2 1945 Gift och bosatt i Avesta
Tord 25/5 1946 Gift och bosatt i Märsta
Sigfrid Johansson med familj flyttade från Anderbo till Fagersta. Dit de kom bodde fler personer som hette Johansson med påföljd att de ibland fick varandras post. Detta var naturligtvis mycket irriterande med påföljd att de beslutar byta namn. Naturligtvis skulle deras nya namn ha anknytning till Dellenbygden, och valet föll på det vackra efternamnet Dellestrand.

Ingrid Dellestrands kärlek till hembygden resulterade i en diktsamling ”Ur mitt hjärtas åkerjord” som gavs ut 1993.
Sigfrid avled i Fagersta den 5/1 1992 och Ingrid avled i Fagersta den 18/3 2007.

an-030-vivi-ove

16/7 1949 Bröllop mellan Vivi Johansson och Ove Sandström

 

Nils Nilsson
Nästa arrendator blev familjen Nils Nilsson från Färila. Närmast kom de från Dalänge i Bjuråker där de hade bott en vinter omkring 1946.
Nils Nilsson född 19/11 1911 i Hyttebo i Färila Gift 30/5 1937 med Anna Persson född 1/1 1917 i Stocksbo i Färila.
Fem barn:
Märta 17/4 1936 Gift 28/9 1957 med Åke Zäll i Färila
Nils Lennart 20/7 1940 – 6/9 1941
Barbro 14/11 1942 Gift 8/1 1966 med Kurt Göransson i Färila
Ulla 8/6 1944 Gift 19/10 1963 med Rolf Tycko Persson. Änka 17/12 1999.
Börje 3/7 1949 i Bjuråker. Bosatt i Hudiksvall

an-005-anderbo
Närmast sjön ser vi den gamla smedjan, Wibergs hus och Sallanders fejsbyggnad

 

Familjen Sallander
Familjen Nilsson flyttade till Färila och efter dom kom familjen Göte och Linnea Sallander från Aggtjärn.
De tog över den här arrendegården på våren 1954. Med på flytten var även Götes bror Karl Sallander 29/1 1917 – 26/11 1984

-47F10- Göte Sallander var född 17/12 1907 på Brånan i Moviken. Gift 26/2 1940 med Linnea Krans född 3/12 1911 i N. Storåsen, Bjuråker. Huset där Göte föddes flyttades till Delsbo och ägs nu av Rolf Bogatir.
Sex barn:
Ingvar 28/2 1936 Änkeman, bosatt i Friggesund
Erik 14/11 1938 – 15/3 2006
Viola 11/4 1941 Bosatt i Delsbo
Åke 16/3 1943 Gift och bosatt i Hudiksvall
Vera 12/12 1946 Bor här i gården
Torsten 20/6 1950 – 19/1 1988

Göte Sallander avled 20/8 1975 och Linnea avled 26/7 2002
Efter moderns bortgång är det dottern Vera med sin särbo Per Erik Wängborg, Pekka kallad som pyntar och vårdar gården. Hennes stora intressen är matlagning, trädgårdsland och blommor. Den blomsterprakt som pryder Veras gårdsplan varje år är till en stor njutning för oss som dagligen åker förbi hennes hus.

an-032-far-son

Far och son, Göte och Torsten Sallander

an-031-kalle

Kalle Sallander med … i knä

an-039-ingvar-sllander

Ingvar Sallander med sin Trumph X 18447. Bak skymtar Kalle Sallander

an-033-linnea-sallander

Linnea Sallander, turligt fångad på någon av sina dagliga promenader

an-020-sallanders

Anderbo 52. Sallanders våren 2015. Lägg märke till granen finns det nån vackrare ?granar.

an-027-hest

En bild från 50-talet.

an-026-syskonen-johans

Det här är syskonen Johansson. Lilla Margareta, Vivi och Sven-Åke
Lägg märke till ladan på berget som man ser strax till vänster om Vivi.

 

an-006-vinter-lasse
Framför huset står vinter-Lasse, Lars Erik Lönn och hans hustru Anna -Brita

an-023-wibergs

Anderbo 50, Wibergs

an-028-sigfrid

Sigfrid Dellestrand med barnbarn. På 70- och 80-talet återvände Ingrid och Sigfrid varje sommar till Anderbo och till Ingrids bror Åke Wiberg där de alltid fick campa.

an-029-ingrid-dellestrand

Bilderna är från mitten av 80-talet. Ingrid står i tältöppningen och hennes son Mats Ola skojar med Cilene och Fredrik.

 

50. Vinter-Lasses/Wibergs

Moviken 50
Moviken 4:7
Vinter-Lasses hus blev flyttat från Vintermyran och uppbyggt nedanför Sallanders. Åke Wiberg kunde berätta att han funnit ”Lars Erik Lönn Vintermyran” skrivet på en timmerstomme.

-12A11- Lars Erik Danielsson Lönn – Vinter Lasse arbetade vid Masugnen i Moviken och hans fru Brita var liktvätterska, hon tog hand om tvättning och svepning av lik. Anna Brita Lönn avled den 8/2 1929 och maken Erik avled den 29/11 1930.
De hade inga barn därför kom deras hus och ägodelar att auktionerades ut. Huset ropades in av Axel Wiberg och kom ganska snart att hyras ut till Johan och Karin Berglund.

Karin och Johan Berglund
-14U10- Johan Berglund var född den 15/4 1907 i Ängesholm eller Storåsmyra och bror med Ivar som bodde på översidan vägen. Han gifte sig 21/6 1936 med Karin Sundberg född 21/8 1914 i Lingåsen, Skärås. De fick inga egna barn.

 

Johan Berglund hade 1929 köpt en lastbil av märke Chevrolet som han använde som mjölkbil. 1931 byggde Johan ett stort garage med plats för två lastbilar.
Garaget låg vid avtagsvägen till Skärås och är nu rivet. På garagets övervåning hade Johan tänkt bygga sig en bostad, men av någon anledning (kanske fick han inget bygglov) sålde han sin rörelse till brodern Ivar Berglund och flyttade till Skärås. Ivar sålde sedan rörelsen vidare till Åke Wiberg och hans kompanjoner Elis Jonsson och Kalle Hellberg, som under krigsåren transporterade kastved.
Karin och Johan Berglund flyttade till Lingåsen i Skärås där Johan startade en ny rörelse och byggde ett nytt garage intill skolan. Men Johan var en orolig själ och snart hade han tröttnat. Han köpte tomt i Skålsvedja och 1946 stod hans nya hus färdigt för inflyttning.

32F4 Anders Iggström 24/4 1906 – 8/6 1989 Född i Hudiksvall uppväxt i Moviken och död i Sundsvall. Gift 2/11 1931 med Astrid Welin 11/3 1910 – 13/12 1986 Född i N. Råda i Värmland död i Sundsvall. Som nygifta bor de i Sundsvall därefter bor de här till omkring 1935 då de troligen flyttar till Tormyra innan de 1937 flyttar till Selånger och därifrån sedan Sundsvall. Möjligen gick det till så att Johan Wård och fam. Iggström helt enkelt byter bostad.
Barn:
Gurli född 13/11 1931 i Sundsvall. Gift Lindberg bosatt i Sundsvall
Sture Anders född 9/6 1934 i Bjuråker. Avled i Sundsvall 8/1 1987
Ulf Ingemar född 21/3 1936 i Bjuråker Avled på Alnö 1/1 2001

I Tormyra bodde Axel Wibergs mor Anna Margareta f. Stockhaus och hennes man Johan Wård. De hade flyttat till Tormyra från Moräng. Efter Anna Margaretas bortgång den 22/8 1935 flyttar Johan Wård ner till det här huset i Anderbo. Johan Wård var smed och hade stor nytta av smedjan som stod invid Anderbobäckens utlopp. Smedjan brann ner en gång men det är osäkert när det var. Han bodde kvar till i början i början av 40-talet då han flyttade till sin dotter och måg Johan Qvick i Fönebo där han avled 1/7 1951.
Den 30/4 1944 var här auktion på husgeråd, smidesverktyg och körredskap efter Johan Wård.
Efter Johan Wård flyttade Hulda Wiberg in i huset. Hon hade blivit änka 5/12 1940 och därefter tog hennes dotter och måg hand om huset och jorden.

Hulda hade varit en av de sista som eldade kolugnarna i Moviken. Dessa stängde för gott år 1919. Hennes berättelser från den tiden finns att läsa i Hälsingerunor 1967, ”Där elden slocknat”.
Den 10 Juli 1972 avled Hulda. Hon var född Hübinette, ett vackert namn som kom hit med de invandrande vallonerna.

Efter Huldas bortgång kom huset att användas som sommarstuga av Åke och Brita Wiberg och nu sonen Torsten.

an-034-brita-ake

Brudparet Brita och Åke Wiberg

35G85 Åke Wiberg född 16/10 1918. Gift 8/8 1948 med 49D5 hemsamarit Brita Brink född 11/1 1921, dotter till polisman Johan Brink i Svedjebo.
Deras son Torsten föddes den 30/11 1958.
Åke började sin karriär som åkeriägare med sadlade om och blev en respektingivande och orädd polis berättar hans kollega Stig Zackrisson. Som polis efterträdde han sin svärfar Johan Brink därefter blev han en framgångsrik kronoassistent.
Efter Åke Wibergs bortgång 23/6 1994, är det sonen Torsten född 30/11 1958 med Marita Mattfolk född 3/4 1954 som äger huset. De har tre barn: Lars Henrik 2/12 1974, Anna Helena 3/4 1979 och Nils Anders 27/11 1983.

an-048-wiberg
Den storväxte Åke Wiberg i egenskap av kronofogde ringer på hos någon.
Bild och rubrik ur FIB-aktuellt 1974. Vi följde Sveriges hårdaste indrivare under en dag:

Är det någon hemma? Det är kronofogden!
Kronofogdarna i Hudiksvall driver in mer pengar än några andra kronofogdar.

 

an-007-garage
Garaget i Anderbo byggdes av Johan Berglund. Övervåningen var tänkt att bli bostad.

an-040-nilsons     an-041-vid-garaget
Framför garaget
Berit och Betty Glad och Barbro Netzell       Systrarna Ulla och Märta Nilsson

 

an-042-grinden

Anderbo-skäråsvägen. Helmer Storm Slättjärn och Erik Jonsson Ängesholm

Lägg märke till grinden över skäråsvägen. Grinden tog Lassas Edvard Jonsson bort och använde vid rävfarmen vid skolan i Skärås.

an-008-landsvag
Det är inte Sallanders hus vi ser i bakgrunden, utan det hus som låg där tidigare

 

ANDERBO ÖSTRA

Arealen uppodlad mark var betydligt större här än den vid Anderbo västra.
På Olof Träsks karta från 1640 – talet är det här området av Anderbo bebyggt med två gårdar och det finns skäl och anta att det sedan dess har funnits minst två bosättningar här. Husen byggdes ofta som parstugor, med plats för två familjer vilket kan vara en förklaring till var alla familjer har bott.
Idag finns här två gårdar men under av 1900-talets första del fanns det tre gårdar. Till åkermarken i Anderbo fanns under 1950-talet, 10 lador varav 2 kallades för logar. Logarna var större, och hade genomkörning där in- och utlastning kunde ske under tak.

I mitten av 1850-talet när Norra Dellen sänktes med drygt en halv meter fick bönderna i Anderbo utökade marker vid Rönningen – markområdet mot Moviken. Min far brukade täkterna ända ner till sjön, vilket även efterträdaren Sven Bergfält gjorde. Sven grävde även nya diken ner till sjön, men idag är hela det området igenvuxet och åkermarken slutar omkring 100 meter från sjön.

Fäboden
Gårdarna i Skålsvedja och Anderbo har inte haft egna vallstugor med undantag för tiden när Jonas och Karin Jonssons bodde här. De hade alltid korna på Sumåsvallen. Karin kom från Orrens i Norrbobyn som tillhör Vedmyra och har haft och har fortfarande sin vallstuga på Sumåsvallen.

Under Bergfälts tid var korna på Lensjövallen. Valljänta då var Skallmyr-Edla. 23H20 Edla Friberg var född 1905 på Skallmyrvallen och hon bodde i Moviken vid den här tiden.

 

an-009-herrar
Wikbergs på översidan vägen

 

Wikbergs/på översidan vägen


Huset som stod här var byggt i timmer i två våningar vilket framgår av ett foto där halva byggnaden finns avfotograferad. Troligen var huset byggt för två familjer. Till vänster ovanför huset stod en mindre byggnad som revs på 50-talet. Men timret blev liggande kvar på marken till det att det blev förstört.
Ovanför gården stod ladugården och en loge som blev riven och flyttad till Storåsmyran ovanför Tormyra. Därifrån lär det sedan ha flyttas till Snars i Ängesholm.
Fähuset blev flyttat till Snars enligt vad Gottfrid Högberg berättade för Olof Bergström. När Snars revs i slutet av 60-talet köptes en byggnad av Olof Bergström. Den timmerbyggnaden är uppbyggd vid Långsand som ägs av Lars Flygt.

Fram till hösten 2008 fanns både gårdsgrund och spisröse efter fastigheten helt intakt. Nu är det bara husets matkällare som minner om att det har funnits en bosättning här.
Frågan är, hur Länsstyrelsen kunde ge tillstånd att helt få utplåna alla spår efter den här gården. Fornminneslagens intentioner och bestämmelser säger någonting annat.

 

-12C3- Anders Olof Wikberg 27/3 1838. Gift 1859 med Catarina Margareta Imberg född 22/2 1834 från Frisbo. Hennes syster bor i gården nedanför.
De bodde i Moviken men kom under senare delen av 1800 – talet att bo här. Fadern Anders Olof avled 6/3 1877 men modern levde till 28/2 1923.
Elva barn:
Johan Olof 10/7 1860 Ångbåtsmaskinist Gift och bosatt i Moviken
Pehr Erik 22/7 1861 Gift 1900 med Anna Palm Bosatt i Tormyratorpet
Anders Gustaf 25/8 1863 Utfl.t. Sth.1885
Mathias 6/12 1864 Gift 1891 Bosatt i Storåsmyran ovanför Tormyra
Lars 3/2 1867 – 12/7 1890 Drunknad utanför Moviken
Christina Mathilda 8/3 1869 Emig. t. N. Amerika 1893
Jonas 8/2 1870 – 8/5 1870
Anna 6/7 1871 Gift Nyberg 1895 Bosatt i Tå sen i Västansjö
Johanna Maria 12/7 1873 – 6/10 1883. Död i hjärnhinneinflammation.
Jonas 15/10 1874 Gift med Margareta Äng Bodde i Moviken och Amerika
Gerhard 12/1 1876 Utfl. t. Sth. 1896

Under 1990-talet besöktes platsen är av ättlingar från Amerika i sällskap med Alf Wikberg vars mor var född här.

-47A21- Johannes Jonsson – Åkerlund född 12/2 1857 i Hälsingtuna. Står som infl. 1894 men troligen var det nästan 10 år tidigare. Gift 26/12 1886 med Brita Christina Jonsdotter född 15/3 1863 i Anderbo. De bor i Moviken till slutet av 1800-talet, sedan flyttar modern och barnen hit.
Maken Johannes avled 1896 och änkan som är eldare i kolugnarna får i fortsättningen ensam försörja sina sex barn. Som ensamstående blev hon gravid igen och det kan vara därför hon flyttar hit där hon är uppväxt och hennes bror Jonas Jonsson bor i fastigheten nedanför. Hon avled den 20/2 1920
Sju barn:
Maria 16/2 1885 Gift med Olof Lejdström bosatta i Moviken Död 1960
Hulda Anna Kristina 12/4 1887 Gift Nordin utfl. t. Sthlm 1939
Jonas 16/5 1888 Gift m. Johanna Olsson från Moviken. Utfl. t. Torp sn 1920
Nanny Ulrika 6/7 1890 – 2/8 1913
Signe Bertina 14/3 1894 Utfl. t. Östersund 1918
Erik Algot 4/8 1898 – 24/10 1936
Alma 12/1 1906 Gift m Edvin Wikberg Bosatta i Moviken. 3 barn.

-12C10 – Jonas Wikberg (Tupp Janne), född här 15/10 1874. Gift 5/10 1902 med Margareta Äng född 15/10 1876 från Järvsö. De hade inga barn
När Jonas Wikberg (Tupp – Janne) med hustrun Margareta återkom från en vistelse i Amerika bodde de en kort tid i det här huset innan de köpte Palms hus i Skålsvedja den 24/4 1920.

-12C12- Yngsta dottern Alma gifte sig den 16/10 1926 med Edvin Wikberg född 13/9 1898 i Moviken. Första tiden bor de i den här fastigheten för att sedan flytta till Moviken. Alma avled den 5/12 1996 och Edvin den 10/9 1966.
De fick tre barn.
Harald Johan 5/11 1925 – 29/1 1926
Alf 1/7 1931 Är änkeman och bor i Iggesund
Allan 2/5 1935 – 1/8 1999

Husets stensockel av tuktad sten och spisröset efter spismuren har funnits intakta fram till hösten 2008 då både husgrund och spisröse respektlöst blev bortforslad. Var och en som vill förändra, rubba eller ta bort en fast fornlämning, t.ex. genom plantering eller markberedning, måste först inhämta länsstyrelsens tillstånd, skriver Skogsstyrelsen. Husets skorsten var troligen byggd av små slaggstenar (fanns synliga vid spisröset) från masugnen som bara har återfunnits på få platser och visar att huset var byggt under 1800-talets första hälft. Det som fortfarande är intakt är husets jordkällare byggd av kullersten.

 

60. Bergfälts/Frohms

Moviken 3:25
Flygfoto 31

-47A9- Jonas Larsson född 19/8 1825 i Frisbo. Gift 14/7 1853 med Anna Maria Imberg född 24/2 1829 i Frisbo. De står som inflyttade 1854. Anna Marias brorsbarn, Lars Olof Imberg född 1875 bor här en tid innan gifter sig 1899 och flyttar till Våtmor.
Sex barn:
Margareta 24/4 1854 Gift Modig. Bosatt i Moviken
Lars Erik 1/4 1957 – 1/6 1857
Johan 26/7 1858 soldat namnbyte till Fredin Gift 2 ggr. Bosatt i N. Långsbo
Lars Erik 20/3 1860 Emigr. t. N. Amerika 1880
Brita Christina 15/3 1863 Gift Åkerlund Bosatt en tid i huset på andra sidan vägen
Jonas 7/11 1866 Gift 1898 var den som tog över gården efter föräldrarna

Bostaden blev helt nybyggd eller ombyggd 1901 och stall och ladugårdsbyggnaden uppfördes år 1900.
Fadern Jonas Larsson avled 83 år gammal 5/4 1909 och modern Anna Maria avled den 9/10 1904

an-010-karin-jon

Karin och Jon Jonsson

 

-47A22 – Sonen Jon (Jonas) Jonsson född 7/6 1866
Gift 12/6 1898 med Carin Jonsdotter född 8/3 1868 hos Orrens i Norrbobyn. De tog över gården efter Jonas föräldrar.
Tre barn:
Matilda 30/8 1898 Gift 1925 med Johan Bergfelt i Norrbobyn
Johan 9/7 1900 tog över gården efter fadern.
Erik 24/11 1905 Blev gift och framgångsrik affärsman, bosatt i Hudiksvall.

Fadern Jon Jonsson var egentligen kolare men sysslade också med affärer och ingick i Bjuråkers Lantmannaförenings styrelse.
Redan 1913 – 14 sålde han cyklar av märken ”Herald och Viktoria”.
Det berättas att det förekom bönemöten på logen. Logen var lätt att komma till då den låg med uppkörsbrygga direkt ifrån vägen.

an-043-cyklar

Reklamkort från 1913-1914 när cyklar var högsta status
Från vänster syskonen Hildegard och Ernst Fastén och Clas Vinlund alla från Strömbacka

 

an-011-kossor
Johan Jonsson på sin slåttermaskin. Till höger om honom står Märta From för att skynda på korna som gärna vill stanna och äta.

 

Annebo-Johan
Jon Jonsson avled 6/8 1923 och äldste sonen Johan fick nu ta över ansvaret för arrendegården. Erik som var fem år yngre var mest intresserad av bilar och affärer. Johan var en lugn och trygg person. Den 2008 bortgångna Elma Gill brukade berätta att hade vi Johan med oss när vi gick på dans behövde vi aldrig vara rädda.
Hans skolkamrat Kalle Sundin kunde berätta hur Johan kunde lyfta hejarkulan i masugnen och även andra bedrifter.
En tid var Oskar Djurman guide i Masugnen. På fråga om min pappa hade lyft järnkulan som finns där blev svaret att det hade han sett det med egna ögon. Han berättade att de var årsbarn och hade gått alla år tillsammans i skolan.
Kulan påstås väga ca 350 kg och den finns kvar i Masugnen så det går bra för vem som helst att testa sina krafter där om man vill.
Med sina 120 – 130 kg var han ankare i Bjuråkers dragkampslag när socknarna utmanade varandra på dragkamp vid Dellenbaden. Två andra som var med i lag Bjuråker var Pelle Mattsson och atleten Erik Persson. Persson eller ”börr-ekken” var ångbåtskapten på Tamm och var en känd profil i bygden.
Han hade varit en framgångsrik brottare och atlet och vid en tävling 1907 i Malmberget besegrat världens starkast man. Trots dessa tre fick Bjuråkerslaget för det mesta se sig besegrade av Delsbo och Norrbos starka grabbar. John Bergfält i Norrbobyn arbetade vid Dellenbaden under festerna och han har många minnen från dessa prestigefyllda dragkamper.
Johan tog hand om jordbruket och hans mor Karin skötte hemmet och korna. Tiden gick hans mor blev äldre och det blev alltmer tydligt att det behövdes en kvinna i huset. I början av 40-talet annonserar Johan efter en hushållerska. Min mor – Märta From som blivit änka svarade och hon kom för att titta närmare på platsen.

-44S13- Märta From född 6/6 1912 dotter till skollärare Erik Lek i Delsbo. Gift 26/4 1931 med Per From född 17/9 1908 från Källbergsbo i Delsbo. Per From avled den 4/9 1938 och Märta blev änka med fyra små barn.
Barn
Ivar 31/3 1932 Fackordförande i över 30 år. Bos. m. Inga-Britt Nilsson. Död 22/2-2014
Ingrid 3/5 1933 Änka, boende i Enånger. Död 23/6 2013
Gösta 22/7 1935 Gift med Majvor. Bosatt i Idenor
Gunnar 18/5 1938 Bosatt i Näsviken. Död 19/2 2013

Märta fattar tycke för platsen och Johan och den 13/1 1942 föddes undertecknad.
I slutet av 40-talet lämnar min mor Anderbo. Skälen var kanske flera men framför allt behövde hennes mor någon som tog hand om sig. De skiljdes i bästa samförstånd. Far och mor kom senare att fira många jular tillsammans och jag kom också att bo hos min mor i Kalvhaga under tiden jag arbetade på linspinneriet i Forsa, omkring 1959 -1960. Jag arbetade på spinnsalen i linspinneriet i sex månader.
1966 hade jag tröttnat på efternamnet Jonsson och ville byta till ett namn med anknytning till hembygden. Ansökningsblanketten fick innehålla tre namnförslag med ett första, andra och tredje val. De två första var antingen upptagna eller för lika befintliga namn men det tredje alternativet Nätterö efter Nätterön blev godkänt. Senare har jag hittat en bok med namnförslag där Anderbo var ledigt och det namnet hade jag tyvärr inte med i min ansökan.
Omkring 1946 grävdes en ny brunn 40-50 meter upp på översidan vägen. Trots min ringa ålder minns jag stubbrytaren som de använde och en del andra saker. Brunnen blev ca sex meter djup men den blev aldrig riktigt bra, den sinade ibland. I källaren under huset fanns en kallkälla där man brukade kyla mjölkflaskorna. Ingen tänkte på att om man gjorde den lite djupare kanske den skulle kunna fungera som vattentäkt. Troligen var det 1958 som man gjorden den lite djupare ca 1½ meter och sedan dess är den vår vattentäkt. Under åren har den klarat att ge vatten till 30-35 kor ibland på somrarna. Visst har det hänt mer än en gång att korna trampat av någon slang med på följd att brunnen blivit torrlagd. Någon timme senare är den full igen.

an-012-armbrytning

Johan Jonsson och undertecknad 1962. Platsen är utanför Mojsen i Iggesund

 

Bergfelts
Min far fortsatte med jordbruket till 1947 då hans syster Tilda Bergfeldts son, Sven Bergfeldt med hustru Inga- Britt tog över.

-13Å37- Sven Bergfelt 31/5 1923 – 21/11 1986.Han föddes i lillstugan, det hus där undertecknad bor. Gift 11/1 1947 med Inga – Britt Löjdström född 23/4 1925 i Stockholm. Hennes far, sjökapten Erik Löjdström var född i Hudiksvall och hans morfar Per Erik Åström var född i Hotta i Moviken men flyttade Norrbobyn.
Fyra barn:
Bernt 27/3 1947
Lennart 17/6 1949
Eva 23/4 1951
Ulf 22/5 1959

Sven Bergfeldt var stark till kropp och skäl och en riktig arbetsmänniska. Under 50-talet började han att reparera och sälja cyklar och mopeder i Annebo-Eriks gamla garage. En ny fluga som lanserades var påhängsmotorn.
Jag minns speciellt en person som lät bygga om sin gamla herrcykel, och det var Fritz Trygg i Moviken. Han var alltid lite skrytsam av sig, och nu när han kom dammande och smattrande i kanske 30 – 40 knyck, var han inte sen med att berätta om alla bravader han kunde utföra.

1953 revs den gamla ladugården och ersattes av en modern ladugård med mjölkmaskin och höhiss på logen.
1958 genomgick bostaden en helrenovering med installation av badrum och toalett.
1964 flyttade Sven Bergfeldt med familj till Hudiksvall och efterträddes av familjen Ernst Glad från Lindbo.

 

an-013-byggnation
Nya fejset under byggnad

an-014-uthus
I förgrunden material från fejsbygget. Baksidan på uthuslängan som sedermera revs

 

Glads
– 45A10- Ernst Glad född 1/2 1910 i Lindbo Bjuråker. Gift 31/7 1943 med Ester Frank född 24/12 1913 i N. Sannäs. Ernst Glad var arrendator i Lindbo innan han tog över arrendet efter Sven Bergfeldt.
Barn:
Britt 30/5 1940
Bengt 14/10 1946

Den 21/5 1991 avled Ernst Glad. Arrendejorden hade då sedan några år tillbaka brukats av arrendatorn i Moviken Martin Åslin. Men då han flyttade till Gnarp 1990 kom marken att brukats av Erik Eriksson från Avholm. Som den siste brukaren av jorden blev han nu erbjuden att köpa den när Iggesunds Bruk beslutar sälja ut både jorden och gården. Att bli av med arrendeställen var en process som hade pågått under många år och nu var det dags för det här området.

Frohms
Den 28/11 1991
blev Ivar Frohm ägare till fastigheten. Samma år blev Erik Eriksson och Eva Jonsson från Avholm ägare till jordbruksmarken, och undertecknad till Lillstugan.

Sedan 5/6 2008 ägs Ivar Frohms hus av Madeleine Persson född 28/9 1969 och Benny Markusson född 2/7 1963. De har två pojkar.

an-019-froms

Anderbo 60, våren 2015

 

an-015-lillstugan
Här startade Erik Jonsson sin affär. Ingången till affären var dörren på långsidan mot vägen. I bakgrunden syns piren och båthuset i Moviken

 

Mångsysslaren Erik O. Jonsson

62. Lillstugan/Nätterös

Moviken 3:26

Huset är hitflyttat från Nyvallen i Bjuråker i början av 1900-talet. Det var då en typisk vallstuga bestående av ett kök med öppen spis och en liten kammare.
Till huset hörde en lång uthuslänga som bestod av en vedbod, ett litet fäjs ett rum som vi kallade för ”boa” som vi brukade bo i under sommaren, och ett vagnslider. Hela längan revs i mitten av 50-talet av John Bergfelt.

Bostadshuset har kallats för Lillstugan och kom till stor användning under syskonen Jonssons uppväxte. Äldsta barnet Tilda var född 1898 och hon bodde här 1923 när hon födde sin son Sven. Två år senare 1925 gifte hon sig med Johan Bergfelt och flyttade till Norrbobyn.
Därefter bodde hennes bror Erik eller Annebo-Erik här. Han byggde till ett rum som fick egen ingång från vägen. Han byggde även ett stort garage till höger om matkällaren på andra sidan landsvägen.

Den 15 mars 1925 bildade han ”Handelsfirma Erik O Jonsson” med inriktning på köp och försäljning av bilar och taxirörelse.
Åren mellan 1928 – 1930 sålde han 22 bilar och sex motorcyklar enl. sparade räkenskaper.
Samtidigt med affärerna drev han taxirörelse och hade också en tid en lastbil för uppköp av bär. Det berättas att en av hans ”droskor” var ombyggd för sjuktransport för att kunna transportera en person liggande.

Från Eriks dagbok 1929 framgår att 15 l. bensin kostade 4.80 kr. och en liter olja kostade 95 öre. En resa från Rödkullen till Hudiksvall kostade 30 kr. och en resa från Fönebo till Delsbo kostade 10 kr.

an-044-almanacka

Väggalmanacka något avkortad.

an-016-bilar
Erik Jonsson framför sitt garage med två av sina trafikbilar

 

År 1930
1930 startar han företaget Erik O. Jonsson Handelsmagasin, där han förser omkringliggande affärer med allehanda klädespersedlar, tyger etc. Även direktförsäljning förekom.

Till slut blev Bjuråker för litet och Erik flyttade till Hudiksvall.
Den 19 dec. 1935 är en annons införd som berättar att Erik O. Jonsson Käppuddsg 10, säljer Skidor, bindningar, skridskor, sparkar etc. allt inför vintern. Firman kom senare att byta namn till Sportkompaniet och finnas på Storgatan i centrumhuset där även Erik Jonsson med familj bodde.
Erik var gift med Berta född 1918 i Ljusdal. Hon avled 1987 och Erik avled 1990.
De fick ett barn, sonen Leif född 1950. Han är bosatt med sin familj i Nordenholm utanför Hudiksvall
I Anderbo kom Lillstugan att bli bostad för hans moden Karin som började bli till åren. När Märta From med sina barn kom till Anderbo flyttade Karin till Lillstugan och där hon kom att bo resten av livet.

Efter 1947
1947
kom även min far och jag att flytta in i Lillstugan. Min far hade lämnat över arrendegården till Sven och Inga Britt Bergfelt. Min far blev transportarbetare och fick ta de arbeten som erbjöds. En tid arbetade han åt Sundbergs Åkeri som sedan blev Åkessons. Efter min farmor Karins död den 3/6 1954 blev det hushållerskor av olika kvalité som svarade för hushållet.
Inga Britt Bergfelt har berättat att hon ofta lyssnade på tant Karin när hon berättade hur det var förr och vilka som hade bott här tidigare. Hon tyckte t.ex. inte om att Inga Britt mjölkade med lyset tänt. Det hade gått att mjölka förut å, i månljus.

Omkring 1959 lämnade jag Anderbo och någon tid därefter flyttade min far till Mojsen i Iggesund. Därifrån flyttade han till en pensionärslägenhet i Lurbo (de husen är rivna) i Iggesund och 1976 insjuknade han i epidemi som kallades Asiaten och avled 23/2 1976.

Basvägar och timmeravlägg
På 50-talet var det fri utsikt från gården mot Moviken. Då brukades alla täkter ända ner till sjön. På somrarna kunde man se när tågsättet från Strömbacka kom ut på piren med sina fullastade timmervagnar. Med ett ljudligt plask såg man när timret tippas från vagnarna ner i vattnet, fast ljudet kom naturligtvis långt senare.
På vintern kördes timmerlassen ut på isen antingen med bil eller med häst.
Medan basvägarna ännu var rådande gick en sådan ett hundratal metar bakom Lillstugan. Den gick strax hitom backen bakom huset och var en av de större basvägarna. Den korsade landsvägen gick ner över täkterna och ut på sjön.
Ett stycke ovanför landsvägen delade sig basvägen. Till vänster gick den mot Tormyra med förgreningar mot Lenåsen och Storåsen. Till höger gick den efter berget ovanför Hotta och Moviken fram till skogarna runt Klosstjärn.
Vid utförsläpor och kurvor var basvägen kantad med långa slanor som hindrade timmerlassen från att åka av eller törna mot stenar och träd.
Ansvarig för basvägen var Fritz Trygg från Moviken. Han såg till att utförsbackarna blev sandade för att hjälpligt bromsa de tunga timmerlassen. I flacka eller steniga partier fick han skotta i snö eller vattna för att ge bättre glid om det skulle behövas. När timmerlassen kom hördes hästarnas skakelklockor långt upp i berget. Deras klingande ljud avslöjade vilken köraren var. Klockorna var alla olika. När det stora timmerlasset kom inom synhåll sågs köraren sitta framtill på lasset. Hans fötter vilade stadigt mot kälkmedarnas horn och hans häst sågs ångande smålunka över täkten. Snart var den framme vid avlägget på sjön där den fick en hötapp och en stunds vila.

Numer är basvägarna igenväxta och bitvis spårlöst borta.
En körväg, som varit en ginväg är fortfarande öppen, men inte längre som körväg. Den ligger mittemot Lillstugan på andra sidan landsvägen och var en gång en ginväg till Skäråsvägen. Den var också körväg fram till Wikbergs loge som låg ovanför deras hus ett stycke upp efter ginvägen. I början av vägen, alldeles vid landsvägskanten, låg en luffarsten. Det var en flat sten där förbipasserande brukade stanna för att vila och kanske för att äta någon medhavd matsäck.

Lillstugan på ofri grund
I mitten av 70-talet framförde jag önskemål om att få friköpa tomt till Lillstugan men blev nekad detta så länge den omkringliggande marken var upplåten som arrende. Det slutade med att även jag blev ålagd betala en årlig arrendeavgift. Det fick jag göra från 1976 till 1991 då jag fick friköpa 2857 kvm tomt till huset. Huset var omodernt med vatten-och slaskhinkar och utedass. Sommarvatten blev indraget på 80-talet men det gick ju inte att använda på vintern.

Efter 1996
Mina barn Cilene och Fredrik båda födda 18/1 1980, och jag flyttade hit i dec. 1996. Jag hade blivit arbetslös och min låga a-kassa gjorde att vi måste lämna vår fyrarumslägenhet i Fisksätra och retirera till ett billigare boende. Någon hjälp från det sociala kunde inte komma på fråga så länge det fanns både bil och sommarstuga. Därför fick det bli som det blev. Första vintern var besvärlig men vi kunde bada och tvätta kläder i min bror Ivars hus. Där fick vi också hämta dricksvatten, men slaskhinken skulle kastas och veden bäras och utedasset besökas.

Något år dessförinnan hade jag låtit kommunen utreda och avväga installation av vatten och avlopp. När våren kom kunde vi genomföra detta. På några dagar var vatten och avloppsfrågan löst enligt kommunens alla föreskrifter och bestämmelser, och innan vintern kom var även huset tillbyggt med både badrum och nytt vardagsrum.

an-045-62

Anderbo 62, sommaren 2015

Tack för ditt besök!

Sammanställt 2009 av Åke Nätterö


Tillbaka till toppen

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *