Avrättade 1851

Dellenportalen har samlat uppgifter om mord, rån och våldsamma händelser som ägt rum i och omkring Dellenbygden.

När vi läser om gamla våldsdåd får vi samtidigt en unik inblick i hur livet var på den här platsen vid den här tiden.

Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om ni anger Dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Läs om Brott och ohyggliga straffmetoder i gångna tider. Klicka på Historiesajten 


Gilla oss på Facebookoch ännu bättre, dela oss med dina vänner – Tack! 


Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.


Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss. -Tack!


Den här sammanställningen är sponsrad av:
Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre? Vill du veta mer? Klicka här. 


 

Sista avrättningen i Hälsingland,den 16 juli 1851

 

Uppgifter om avrättningen

Dödsdomarna fastställda mot Johan Höglund och Johan Andersson från Årskogs krogen I N:o 18 och 19 af tidningen Nytt Allwar och Skämt för år 1850, intogs en notis öfwer ett mord, begånget å arbetskarlen Jon Andersson från Åshälla socken i Westergötland, hwarest, och wid förehafd undersökning i målet, har blifwit utrönt, att icke allenast de i notisen namngifne personer kolaren, landbonden Johan Höglund och torparen Johan Andersson, från Årskogs krogen, utan jemwäl den förres hustru, Greta Danielsdotter, warit delaktig i brottet.

Nu sedan målet genomgått alla instanser och sålunda blifwit till fullo utageradt, anser Red. sig böra återkomma till ämnet, utslaget i den hos Kongl. Maj:t i underdånighet gjorda ansökan om nåd har hitkommit och blef den 28 nästl. April [1851-04-28] delgifwen deliqventerne, hwilket endast utgör en fastställelse på underrätternas utslag som stadgar, att Höglund och Johan Andersson för mord och rån i en bot mista lifwet genom halshuggning och Greta Danielsdotter att straffas med tre års arbete å tuckthus, den sednare affördes härifrån redan den 30 i sistnämnde månad [1851-04-30], till wederbörlig ort, att straffet aftjena och de förra sitta ännu qwar i Medelpads landshäkte för att beredas till dödsstraffets undergående.

Höglund har uppnått 37 och Andersson 35 års ålder.

– Den förre wisar mycken ånger öfwer brottet samt synes wara beredd att gå döden till mötes, men den sednare eller Andersson deremot är för närwarande af ett motsatt förhållande – samt skall hafwa yttrat, att han wore betänkt på att företaga rymningsförsök, hwilket föranledt fångwaktmästaren på stället, att utwerka tillåtelse att få förse Andersson med nödigt fängsel. Både Höglund och Andersson lärer ega förswarlig christendomskunskap.

Källa:Rötter

Läs om avrättningsplatsen

mord-150-1851

År 1851 skriver prästen om avrättningen i dödboken

 

Armsjömordet

Berättelse av Bertil Sundin

Kortfattat kan berättas att två torpare från Årskogen; Johan Höglund, torpare under Galtströms bruk, och Johan Ander­sson, torpare på Sörkrogen; slog ihjäl en arbetare som hette Jon Andersson 1849. Jon hade kommit vandrande söderifrån, han har sagts vara från Västergötland, Småland, Östergöt­land eller Dalarna i olika källor. I kyrkboken sägs han vara från Åshälla socken i Västergötland, en socken ingen har funnit. Uppgifter om hans ursprung och levnadsbeskrivning tas gärna emot… Han var kanske på väg mot Trondheim för att ta båten till Amerika och att han stannade till under vägen för att tjäna lite pengar på tillfälliga arbeten. På Årskogen fick han husrum hos Höglunds och hjälpte Johan med kolning mot en liten lön. När det närmade sig jul hade Höglunds det fattigt och man fick inget förskott från Bruket. Tillsammans med kompisen Johan Andersson beslöt Höglunds att göra sig av med Jon och att ta hans pengar. Vid ett besök i kolarmarken slog de ihjäl Jon, dumpade kroppen i Ljungan och tog pengar och några av hans persedlar. De för­klarade för grannarna att Jon rest vidare, men till våren flöt hans kropp upp och en mord­utredning startades. Johan Andersson och Johan Höglund erkände och dömdes till döden. Greta Höglund, som av många ansågs som den pådrivande, dömdes till spinnhus, dåtidens kvinno­fängelse. Den 16 juli 1851 avrättades de två männen genom bödeln Jakob Gylls för­sorg. Skarprättare Gyll var farfars farfars far till finansmannen Sören Gyll och kallades under senare delen av sin levnad för ”Gammel-Gyll”. Flera berättelser finns om honom, och många berättelser finns om både mordet, rättegången och avrättningen. Johan Anderssons son Anders omkom i en brand 1849 vid sex års ålder. Höglunds hade det fattigt och svårt, och i oktober 1836 dog deras knappt två månader gamla dotter Greta Johanna, ”af våda förqväfvd af en äldre syster”, som det står i Galtströms död- och begravningsbok. Greta Höglund dog i Centralfängelset på Norrmalm, Stockholm, 1852.

Några berättelser med anknytning till mordet som figurerat är i samband med avrättningen är dessa två. I berättelse ett talas om att många fanns på plats för att se halshuggningen; ibland sägs det att folk var beordrade dit i avskräckande syfte, ibland sägs det att folk kom för att se det som hände mer av nyfikenhet och kanske av intresse om de skulle benådas eller fritas. Folk kom förutom från närliggande byar och socknar ända ifrån Bjuråker, Hassela och Matfors. När så bödeln högg till hördes dunsar då folk som klättrat upp i träd för att se det makabra skådespelet bättre avsvimmade ramlade ner. Att ingen bröt nacken av sig berodde på deras ”lealösa” tillstånd… En berättelse talar om att när Johan Andersson skulle lägga sitt huvud på stupstocken så lär han ha lagt sig och ”provat” stupstocken med orden: ”Jag ska väl känna om det svarar”. Ett annan säger att han yttrade ”Lugna dig, jag ska först fresta stocken…” till bödeln. Denna kall­blodighet fram­kommer dock inte i mer officiella referat…

Dessa två var de sista som avrättades i Hälsingland. Efter dåtidens sed fick de ej begravas på kyrkogården utan begravdes i närheten av avrättnings­platsen. I en artikel i ST 1954-06-06 står att stupstocken förvarades på Hembygds­gården i Gnarp, men ingen vet numera var den finns.

Enligt berättelserna hade en grav grävts innan avrättningarna nedanför stupstocken dit kropparna vältrades efter halshuggningarna. En något ljusare slutbild kan man trots allt ta med sig, de flesta av barnen fick en bra uppväxt och verkar ha klarat av sitt tunga arv bra.

Mer läsning finns i: ”Historien om den sista avrättningen i Årskogen” (Yvonne Gröning), ”Händelser kring mordet på Jon Andersson 1849” (Erik och Anna Viksten), Årskogen (Bertil Sundin), Medelpadsboken 1996, (Medelpads Hembygdsförbund).


 

Vi har kontrollerat att uppgifterna ovan stämmer och finner därför ingen anledning att ånyo göra en ny sammanställning.

 


 

Om du gillar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo.

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg

 


Åter till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *