Norrbos vita tempel

Vi tyckte att den här artikeln om Norrbos vita tempel var så intressant att fler borde få ta del av den. Därför har vi låtit skriva av den, dock med några egna tillägg.


Gillar du den här sammanställningen får du gärna dela den med dina vänner


Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se Tack för ditt stöd!


Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre.
Vill du veta mer? Klicka här. 


Om du har möjlighet, kontrollera de angivna källorna och använd dem istället!


Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Det är okej att använda några av Dellenportalens bilder, frågor och svar om ni anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan


 

no-040-kyrkan

 

Norrbos vita tempel

 

Det är inte långt mellan kyrkorna i Dellenbygden och de ligger alla tre ganska nära Dellensjöarna. Kyrkorna i Norrbo och Delsbo ligger vid Sördellen och kyrkan i Bjuråker vid Norrdellen.

Kyrkan i Norrbo skiljer sig från de andra genom att den har torn och altså ingen fristående klockstapel. Det hade dock mycket väl kunnat hända att alla tre socknarna fått kyrkor med torn. I slutet av 1800-talet planerades i Bjuråker för en tornkyrka i Våtmor och vid samma tid framkom förslag om att kyrkan i Delsbo vid ombyggnaden skulle förses med torn.

I fråga om utförandet representerar de tre kyrkorna olika tider och stilar. Bjuråkers kyrka företräder 1700-taalets rokoko och Norrbo kyrka samma århundrades nyklassicism, medan Delsbo kyrka är ett exempel på det sena 1800-talets romantiska förkärlek för stilimitationer. Med sin form av romansk basilika skiljer sig denna kyrka från den traditionella kyrkstilen i Hälsingland.

Om man en solig sommardag kommer åkande landsvägen förbi Norrbo kyrka gör den med sin strama stil och gnistrande vithet ett rätt imponerande intryck. Den har också ett vackert läge på Norrbonäset med Sördellens glittrande vatten i söder och de blå bergkonturerna därbortom.

no-032-flyg

Vykort från 1940-50 talet

I bokverket ”Hälsinglands kyrkor” har Jan Svanberg skrivit en detaljerad uppsats om denna kyrka och dess föregångare. Det var åren 1795-1799 som den nuvarande kyrkan uppfördes.

Den är byggd av gråsten utom tornets översta del – lanterninen – som är gjord av trä. Byggmästaren hette Johan Christoffer Loéll. Han var länsbyggmästare och hade i Gävle en firma som ofta anlitades för om- och nybyggnader av kyrkor.

 

Kyrkoherden bodde i Norrbo
Av gammal hävd bodde kyrkoherden i Norrbo och komministern i Bjuråker trots att Bjuråker åtminstone från mitten av 1500-talet haft större folkmängd än Norrbo. Det dröjde ända till 1873 innan den kyrkliga organisationen ändrades så att kyrkoherden stationerades i Bjuråker och komministern i Norrbo.

Handlingar som Kjell Ekelöf tagit fram och renskrivet kan ge upphov till funderingar över hur gamla kyrkorna egentligen är och hur samarbetet mellan församlingarna bedrivits i äldre tid. I ett besiktningsprotokoll från 1746 sägs i en bisats om Bjuråkers kyrka, att den ”är den äldsta här i landet, så at ingen wet när then är bygd”. Även om ordet ”landet” säkert inte betyder hela riket, utan avser en betydande mindre enhet, så är det ett mycket intressant citat.

Från samma år härstammar en skrivelse från landshövdingen i Gävle med förslag om att Norrbo och Bjuråker borde enas om en gemensam kyrka på ”en så beqwämlig plats at bägge församlingarne med den samma kunde sig betierna”.

Året därpå hölls ett sammanträde i detta ärende med sockenmännen i Norrbo och Bjuråker. I protokollet från sammanträdet upprepas de ovan citerade orden om samarbete mellan församlingarna med tillägget: ”med mera, som fordom”, vilket alltså kan tyda på att socknarna i äldre tid haft en gemensam kyrka. Med hänsyn till det tidigare citatet om åldern på Bjuråkers kyrka skulle slutsatsen kunna bli, att det var Bjuråkers kyrka som då betjänade båda församlingarna.

Vid sammanträdet 1747 föreslogs ”andra sidan av Norrbo bron” som en lämplig plats för en kyrka för båda socknarna. Detta förslag vann dock inget bifall. Sockenmännen i de båda socknarna enligt protokollet byggdes 1750 en ny kyrka i Bjuråker och 1799, som ovan nämnts, i Norrbo.

no-030-kyrkan

 

Medeltidskyrkan hade klockstapel
Den gamla kyrkan i Norrbo var av medeltida typ och härstammade kanske från 1200-talet. Den stod inte på samma plats som den nuvarande utan en bit till vänster om den nuvarande utan en bit vänster om den inom kyrkogårdens äldre avdelning. Denna medeltidskyrka, som tillbyggdes och ändrades flera gånger under seklernas gång, var ingen tornkyrka utan hade en fristående klockstapel. Ett minne av detta är den stapelfot av trä efter den senaste klockstapeln från mitten av 1700-talet, som står kvar strax söder om landsvägen.

Det var den självlärde bondsonen Per Jonsson i Rångstra, inte långt från Ljusdal, som uppförde denna stapel. Den var troligen utformad i samma rokokostil som de bevarade staplarna i Ljusdal och Undersvik, eftersom de också är byggda av Per Jonsson. Före 1700-talsstapeln fanns i Norrbo på samma plats en äldre klockstapel från 1686.

no-034-flyg

Detalj från ett vykort från 1940-talet.

no-039-stapel

Klockstapelfoten vid Norrbo kyrka

 

no-031-stapel

Klockstapeln i Ljusdal liknar onekligen stapelfoten som fanns i Norrbo.
Foto: Svenska kyrkan

I kyrktornet, som står mitt på kyrkans norra långsida, hänger två klockor. Den mindre av dem är från 1706. På grund av att den spruckit göts den om 1823 av Johan Öberg i Hudiksvall.

Den större klockan tillverkades så sent som i mitten av 1930-talet av K.G.M. Bergholtz i Stockholm. Orsaken till detta var att man behövde en ny klocka för att ersätta den gamla storklockan, som också den hade spruckit år 1934 och därför blivit obrukbar. Sedan dess har den varit uppställd till allmänt beskådande. Den är mycket väl bevarad och därför en sevärdhet. Inskriptionen på den berättar att den gjutits av Even Olson är 1595.

Ytterligare två klockor hör till kyrkan, nämligen en medeltida Sanctusklocka och en liten håvklocka. Båda dessa klockor har använts i kyrkan. Sanctusklockan hade sin givna uppgift under den heliga mässan då det ringdes i den när den s.k. sanctus-sången uppstämdes och menigheten skulle böja knä. Håvklockan satt på kollekthåven och hade till uppgift att med sitt pinglande väcka slumrande gudstjänstdeltagare.

no-037-lindgren

Komminister Lindgren visar Sanctusklockan, en kulturhistorisk raritet i Norrbo

I kyrkans bottenvåning är sakristian inrymd. Där finns också en av kyrkans ingångar. En annan ingång finns på västra gaveln. Ovanför huvudingången, som är belägen mitt på södra långsidan och alltså vetter mot landsvägen, finns Gustav IV Adolfs monogram och årtalet 1799.

Om man träder in genom denna port möts man av ett ljust och öppet kyrkorum under ett enda mäktigt valv. Den vita färgen dominerar även här, men kordelens väg- och valvmålningar med sina symboler och bibelspråk fångar genast blicken.

no-033-kyrkan

Vykort från 1931

 

Altartavla av Blombergsson
Den stora altartavlan på duk är utförd av S.A. Blombergsson och daterad den 7/8 1841. Motivet är Kristus på korset med tre sörjande änglar nedanför. Blombergsson har också målat altartavlor i flera andra hälsingekyrkor, bl. a. i Bjuråkers kyrka.

I korvalvet ovanför altartavlan breder en annan stor målning ut sig, föreställande den uppståndne Kristus som, omgiven av kerubhuvuden, svävar upp mot Guds öga. I målningen finns inskrivet: ”fra vare Gud i höjden” och på altartavlans inramning: ”Frid på jorden, Menniskorna en god wilja”.

Dopfunten av sten, som är ritad av arkitekten Bernhard Schill, användes första gången efter den genomgripande restaureringen 1955. Runt kanten av funtens skål kan läsas: ”Herren är min herde”.

Både 1930 och 1948 företogs renoveringar av kyrkan, men de arbeten som utfördes 1955 var mer omfattande. Utvändigt genomgick den en fullständig renovering och invändigt lagades och putsades valv och väggar. Målningarna i koret rengjordes och påbättrades och korfönstren fick nya glas. Vid södra korväggen uppfördes ett dopaltare.

Det var också i samband med upprustningen 1955 som ett antal medeltida träskulpturer, som under lång tid förvarats i museum, restaurerades och återlämnades till kyrkan. De utgör sedan dess ett markant inslag i kyrkorummet.

Källa:
Dellenmagasinet juli 1995
Av Roland Källström

Avskrift, Åke Nätterö

 


Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo, eller Swisha till 073-600 42 78

Tack för din hjälp – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö


 Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *