Forsa kyrkogård

Vad är en kyrkogård för för dig? En kyrkogård kan troligen upplevas väldigt olika, vid olika tillfällen.
Vi vill närma oss kyrkogården ur ett historiskt perspektiv. Samtidigt vill vi också minnas alla som ligger begravda här. De som verkat och framlevt sina liv här före oss. Vilka var dom? Vi vill att någon berättar om deras liv för oss. Det skulle glädja oss mycket, liksom alla andra som inte kan besöka kyrkogården på grund av avstånd eller andra orsaker. Genom internet finns Dellenportalens uppgifter tillgängliga när som helst på dygnet och var man än befinner sig.


 

Ett uppskattat inslag är guidade vandringar på kyrkogården

Personer som guidar på kyrkogårdar brukar stanna vid gravar där de har något att berätta. Kanske har personen varit smed, skomakare eller har han varit med om något speciellt. Som åhörare är detta ett intressant sätt att få veta mer om sin hembygd. En guide bör åtminstone känna till ett femti-tal eller kanske hundra gravvårdar.

Något i den stilen är även vår målsättning. Med din hjälp kan vi också få hundra personers levnadshistoria berättad för oss. Här får du en unik möjlighet att dela med dig av dina minnen av nära och kära på ett sätt, som går att likna vid en digital minnesruna.

Om du berättar för oss om dina anförvanter, kan vi sedan ge uppkopplade besökare på kyrkogården, liksom andra internet besökare när som helst på dygnet och var de än befinner sig – mer information än vad de kan läsa sig till på en gravsten.

Vilka personer vill du att vi ska minnas
Sänd oss en bild på gravstenen, på vilken sida om kyrkan den ligger, och berätta sedan kortfattat om de som ligger begravda där, så för vi sedan in dina uppgifter på den här sidan


Läs om Forsa kyrka på Wikipedia


För aktuell information. Forsa – Hög församling – Svenska kyrkan


 

Sökbara gravar utanför Dellenbygden

 

FinnGraven.se / Gravregister


Gittagraven Stockholms stad


Hitta gravplatsen – Svenska kyrkan


Gravar.se


Gravstensinventering Huvudsakligen före 1900


Gillar du den här sammanställningen får du gärna dela den med dina vänner


Har du en egen hemsida får du gärna länka till Dellenportalen. Tack för ditt stöd!


Länsmuseet Gävleborgs inventering och digitalisering av kyrkogården i Bjuråker. Med 58 sidor intressant text och bilder.

Bjuråkers kyrkogård – Länsmuseet Gävleborg


Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre.
Vill du veta mer? Klicka här. 


 

ky-085-forsa

Forsa kyrka med gravkapellet i förgrunden.

ky-048-forsa

Vy över Forsa kyrka och kyrkudden med kyrkstallar. Omkring 1890 ansågs att något borde göras för kyrkstallarna. Kostnadsberäkning för de fem stallarna var 14.615:40 kronor, en stor nästan avskräckande summa på den tiden. För varje hemmansägare 68 kronor. För att mildra det hela föreslogs att 10 000 kronor tages ur magasinkassa, och att hemmansägare skulle lämna timmer så att endast sågat virke behövde köpas. 1892 antog byggmästare Lars Andersson att uppföra stallbyggnader både öster och väster om kyrkan. De två största stallarna skulle vara 182 fot långa, ca 50 meter. Tre stallar skulle byggas på den gamla stallplatsen på udden öster om kyrkan, de var lite kortare och i två fall hälften så breda som storstallarna. Åren 1922-1923 lades ny spån på taken. Oskar Blank hyvlade spån, till det åtgick 820 alnar virke, ca 480 meter. På 1950-talet revs fyra stallar, endast den västligaste blev kvar.
Källa: Julhälsning 1999, av Gösta Svensson

 


ky-049-forsa

Forsa kyrka med sockenmagasin och kyrkstallar till vänster, arrendegård, församlingsgård och f d prästgård till höger.


ky-050-forsa-

Här har en av kyrkstallarna rivits och att den kvarvarande blivit upprustad och används nu som lager och ekonomiutrymme. Den är byggd av rest timmer. Stallarnas storlek motiverades med att bönderna kunde köra in hela ekipaget.
Till höger eller öster om kyrkan syns sockenstugan som på 50-talet blev skyttestuga på Vikstaberget.


ky-051-forsa

Till vänster det nyuppförda gravkapellet.


ky-052-forsa

Till vänster Forsas första järnvägsstation från 1860


ky-053-forsa

Den västra kyrkogården invigdes 1 juli 1945. I bakgrunden Forsas äldsta järnvägsstation från 1860.


ky-086-forsa

Längst bort, kyrkans sädesmagasin, f d kyrkstallarna och gravkapellet. Gravkapellet är ritat av arkitekt Erik Fant och byggt 1954.

ky-054-forsa-

Forsa kyrkas östra kyrkogård


ky-055-forsa-

Kyrkans östra gavel


ky-056-forsa-

Minneslunden togs i bruk hösten 1978


ky-082-forsa

Forsa kyrka med den gamla prästgården till höger som brann ned 28 maj 1903
Bild ur Julhälsning 1987.

Av den medeltida bogårdsmuren finns vissa rester kvar. Vid mitten av 1700-talet fanns den ännu i behåll. Prosten Nils Wettersten (1691-1769) skriver då i ett protokoll: ”Bägge portarna till kyrkogården är försedda med höga spånslagna torn …”, d v s stigluckor.


ky-058-forsa-

De vita träkorsen på den s.k. allmänna varven har utgjort en unik bild på Forsa kyrkogård. De har vittnat om den svåra tid, som följde i spåren på första världskriget, då bl. a. spanska sjukan grasserade och många, många forsabor gick en alltför tidig död till mötes.

Genom kyrkorådets försorg och med disponent Axel Leman som den drivande kraften beslöt Forsa församlingens kyrkostämma 1926 att uttaxera 750 kronor för anskaffande av gravkors på den allmänna varven. Alla bortgångna skulle få sitt gravkors, oberoende om de anhöriga hade råd eller icke.
Källa: Julhälsning 1984

 


 

ky-057-forsa-

I modern tid har kyrkogården flera gånger utvidgats, och bl a har ett gravkapell  uppförts.

 


 

A.

B.

ky-060-forsa-

Nedanför kyrkan närmare ån, ligger Lars Bovin (läs om hans stora arbete för bygden) och hans hustru Evy.

C.

D.

E.

F.

G.

H.

ky-059-forsa

Öster om kyrkan ligger flottningschefen Conrad Holm med maka

I.

J.

K.

L

M.

N.

O

P.

Q.

R.

S

T.

U.

V

X. Y. Z.

Å.

mord-153-gravsten

Ester blev skjuten till döds vid en dansbana i Frägsta bara 17 år.


Ä.

Ö.

 

 

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo.

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg


 Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

4 comments

  • ingegerd sandstedt

    Forsa kyrka, kyrkogård… min mormor Maria konfirmerades 1890 i Forsa kyrka. Min gammelmormor Kristina ligger begravd på Forsa kyrkogård. Jag var där 1999 och hittade hennes viloplats som markerades med ett stort kors. På korset stod: Här vilar vår moder”. Nu kanske graven är borta, hon gick bort 1924. Min mormors far Eriks grav stod inte att hitta. Den var nog borta sen länge, han gick bort, jag tror, 1898 i cancer. Han kanske inte fick någon egentlig grav, de var så fattiga. Jag stod ochså länge och tittade på alla dessa vita kors som finns på denna kyrkogård. Har icke sett något liknande. Lite historia…

  • ingegerd sandstedt

    Min morfar hette Olof Strandberg och var född i Forsnäset i Ljusdal. Hans far var knekt. Morfar blev en skicklig yrkesmålare, han var t.ex. ofta anlitad att måla i Hälsingeslotten. Mormor hette Maria Englund och var värmländska i generationer bakåt. P.g.a. fattigdom såg hennes föräldrar ingen annan utväg än att flytta. Endera stanna kvar och svälta eller flytta, prova annat. De flyttade. Hennes far hade hört talas om att det fanns jobb utmed Hälsingekusten och han, gammelmormor, två små barn, varav ett var min mormor och ett barn på väg, gick dom till fots från Värmland (jag tror Skymnäshagen, ska kolla det) till Forsa i Hälsingland där mormors far fick jobb som stabbläggare. Gammelmormor jobbade när det var möjligt hos herrskap och barnen var strängt tillsagda att klara sig hemma. Morfar och mormor , Olle och Maria, träffades, gifte sig och bodde i Stenhamre, Lillhaga och Lillhälle. Jag hade fyra morbröder, varav en konstnären Bertil Strandberg. Mormor gick bort 1947 och morfar 1954. Det finns mycket att berätta, jag väljer en sak. När mormor Maria gick i skolan i Forsa var hennes lärare också flottare. Det hände mitt under en lektion att han sprang ifrån för att vara behjälplig med flottningen. DÅ BLEV DET LIVAT BLAND BARNEN! De hoppade t.ex. vildsint på bänkarna och turades om att hålla utkik. När läraren, flottaren återvände satt de som ljus. Jomen, ungar har under alla tider varit sig lika… Det var lite från gången tid, håll till godo!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *