Tradition och Historia

 

Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

 Bra att veta om konfirmationen. 

 

I den första kristna kyrkan döptes i huvudsak vuxna och de hade fått dopundervisning före dopet. Ett av momenten i dopritualen var att man lade händerna på den döpte och bad att denne skulle få del av den helige Ande.
Efter hand blev barndopet den vanligaste dopformen. Av naturliga skäl fick man då vänta med dopundervisning tills barnet blivit större och kunde ta emot den. Konfirmationen växte fram som en bekräftelse på att man döpts och sedan genomgått undervisning. Handpåläggningen och bönen lyftes ut ur dopet och blev istället kärnan i ett särskilt sakrament – konfirmationen.
Efter reformationen på 1500-talet försvann konfirmationen som sakrament. Efterhand lade man allt mer vikt vid undervisning av dem som skulle gå till nattvarden för första gången.
Luthers lilla katekes, med sina korta förklaringar till Trosbekännelsen, Fader vår och Tio Guds bud, blev långt fram i modern tid den självklara läroboken.
Först på 1700-talet återkom något som kan liknas vid en konfirmation. Ordet konfirmation användes officiellt först i början av 1900-talet.
Konfirmationen var det som gav tillträde till nattvarden. Den starka väckelsevågen i Sverige i mitten av 1800-talet och framåt kom också att påverka konfirmationstraditionen och gudstjänstens utformning. Konfirmationen fick ett starkare drag av personlig bekännelse bland annat genom att det tillkom en fråga till konfirmanderna: tror du?

Sedan 1980-talet har dopets betydelse blivit starkare markerad. Man behöver inte längre vara konfirmerad för att till exempel få del av nattvarden, vara fadder eller förrätta dop i krissituation (nöddop). Idag betonas konfirmationen som en möjlighet att under en tid i livet få tillfälle att samtala om de stora livsfrågorna och lära sig mer om kristen tro, skriver Svenska Kyrkan.

År 1813 började A G Sefström föra bok över ”utexaminerade skriftebarns färdigheter uti Bjuråkers Församling” som han uttryckte det. Dessa böcker finns tillgängliga fram till 1931. De konfirmationsböcker som tilldrar sig störst intresse torde omfatta den tidsperiod då konfirmander blivit avfotograferade. Alltså troligen från omkring 1880 där våra nu avskrivna böcker börjar.

Bjuråkers konfirmationsböcker mellan 1932 och 1961 har blivit förstörda genom brand skriver Riksarkivet. Målsättningen är att styrka varje årskull med ett fotografi. Trots att vi vet namnen på alla konfirmerade är det ändå svårt att identifiera varje barn, åtminstone när det gäller de äldre korten.
Men hjälps vi åt kan vi åtminstone komma en bit på väg.

Kommentarer
Av utrymmesskäl (en rad till varje konfirmand) avstår vi från att skriva om prästens kommentarer som t.ex. hör illa, talar illa, läs och skrivfärdigheter, räknar, förstår och om den konfirmerade kan katekesen etc.

Släktboken
För att lättare kunna identifiera de konfirmerade finns en hänvisning till ”Bjuråker, Norrbo, Delsbo släktregister” – i de fall detta är möjligt.

 

 

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *