Forna tiders vägar i Bjuråker

1791 skickar landshövdingeembetet i Gävleborgs län ut ett cirkulär med ett antal frågor om Hälsinglands kommunikationsleder m.m. Befallningsman Sven Falk som undertecknat svaret från Bjuråkers socken lämnar ett rätt innehållsrikt och personligt svar, till skillnad från andra som svarat mycket knapphändigt. Genom att Falks svarsskrift ganska tydligt visar vilka frågor som ställts har dessa utelämnas för att minska mängden text.Till aller ödmjukaste åtlydnad af Högwälborne Herr Grefwen, Landshöfdingen och Commendeuren Cronstedts utfärdade befallning, genom Circularie under den 30 nästlidne September, får jag i största ödmjukhet på de ther uti utsatte frågor lämna följande swar och upplysningar om Bjuråkers Sochns wägars och broars med mera, beskaffenhet.

Swar på 1:sta Frågan. Inga gamla handlingar finnas, som gifwa wid handen när wägarne i älsta tider blifwit uppbrutne och anlagde; men af de ålderstegna berättelse har ei farbar Kjärrwäg blifwit uppbruten till Norrbo och Delsbo sochnar, förr än början af 1730 tahlet i Lands Höfdingen Högwälborne Herr Grefwe Bjelkes tid, men wägen från Biuråker till Bergsjö blef ej uppbruten förrän året 1767 och wägarne till Hedwigzforss och Strömbacka bruk på 1750 och 1760 talet, men sluteligen uti fullkomligt stånd satte 1767; och fölljande åren, som war början af min tjenstetid och då till alla wägars utbrytning allmogen blef samfäldt och med samnad hand antydd att det året gripa till med med utbrytning af 6 alnars bredd utom diken, och giordes den sommaren 1523 karl gångleds dagar, då wägen denne gång först fick sin Lagliga bredd. Samma år rättades alla större och mindre krokar, som förut woro ganska otjenlige och hindersamma, ibland dem wore circa 1/3 fjerdingz wäg från Kyrkan österut till Norrbo en stor bugt eller krok wägen stäld omkring en stor sten och skogzbacke, jag med mine arbetare, någre öfwer 100:de man raska och unga, säger till dem såsom uppmuntran, om i willja alfwarsamt gripa till och gjöra wägen rätt, twert genom denne stenbacke, så skolom wi giöra slut i dag efter det är midsommars afton, detta gjorde dem så hågade att ifrån kl. 12 till ungfärligen half 8:ta om aftonen alla stenar woro borta, af hwilka stor del ej af desse 100:de Man kunnat ther ifrån tagas med mindre sluttningen till Norra Dellen warit härtill behjelpelig, wägen blef rät, jemn och farbar, wid slutet ropade alle på detta wägstycke ställe det namn, Midsommars backen, få i alla tider behålla.

2: Lika så okunnig om de gamlas ridwägar är man; men före 1730 war ej annat än ridwäg till Norrbo och Delsbo, där landswägen blef anlagd sedermera, och wägen till Bergsjö brukades som ridwäg till 1778, då den sattes i farbart stånd, ridwägar har af äldre tider warit från Hewigzforss Bruk förbi fäbodewallarne Nywalln och Sebberwalln och finntorpen Furuberg till Hassella Sochn, hwilken ännu brukas, dock sällan.

3: Inga gamla wägar äro igen lagde, de byar som ligga wid Landswägarne samt Brukswägarne nyttja them till Kyrkwägar, men de hemmans och finntorps åboer, som bo aflegne från och med 1½ mihl till och med 3½ från kyrkan betjena sig af ridwägar tills de träffa antingen bruks eller landswägen, dock hafwa i sednare tider en del upparbetadt sine ridwägar att de med möda kunna färdas med kjärra.

4: Wägen till Bergzsiö kallas Gimskogz wägen förmodeligen fått det namn af 2:ne siöar som ligga midt på skogen, wid Gimma bodeland och kallas lilla och stora Gimsiöarne.

5: De Äldre Broars namn är först öfwer utloppet emellan Norra och södra Dellarne inom Norrbo rå och kallas Norrbo bron, denne bro som under hålles af Norrbo och Bjuåkers Socknar hälften hwarthera längden är 110 alnar och bredden 7 alnar med tillsatte ledstänger på sidorne, samt i underbyggand försedd med brokistor fyllde med sten, samt 5 tums tjocka planckor till tak. Den andre på wägen Norrut Ram Bron kallad 19 alnar lång 7 alnar bred med underbygnad, 2:ne träkistor med fyllde med sten, tak och ledstänger lika med Norrbo bro, den tredje äfwen norrut Swågbron kallad, hwilken går öfwer swåga Elf 46 alnar lång 7 alnar bred i öfrigt lika som de förre. På wästra wägen el. till Hedwigzfors, Ytteråsbron kallad, 64 alnar lång äfwen lika med föregående; wid Strömbacka 2:ne st. af 25 alnars längd och 7 alnars bredd med tak af 5 tums tjocka plankor och underbyggnaden af Murade stendammar och gå öfwer Rågjerdeboån, den öfre Hammars bron kallad och nedre Qwarn bron. Dess utom ligger till särskilte bywägar 7 Broar öfwer swåga Elf, hwilka kallas, den första Lia bron, 50 alnar lång, den 2:dra Suback bron, 47½ alnar lång, den tredje Dahla bron, 60 ¾ alnar lång, den 4:de Stråsjö bron, 48½ alnar lång, den 5:te Ängebo bron, 52 alnar lång, 6:te och 7:de Östra och wästra Björsarfs broar, båda 37 ½ alnar långa. Inga färgor brukas i denne Sochn.

6:te Ej många Monumenter och antiqwiteter finnes här, men ¼ mihl öster ut åt Norrbo wägen, på den så kallade blomyran, som är belägen emellan södra och norra Dellarne skall i urminnes tider stådt ett blodit fältslag, emellan Swenskar och Danskar, och på norra sidan af denne myra och landswägen synes lemningar efter wallar och förswarswerk, sådane finnas och på östra sidan af Norrbo bro, wid Blomyran har uti sednare tider af ännu lefwande menniskor blifwit funnit en liten hop musqwet flintor och messingzringar efter ett betsell der jernet aldeles utrostadt, det synes som denne myra theraf fått sitt namn. Wid Stråsjö by 2:ne mihl från Kyrkan finnes ännu lemningar efter murar där ett capell i forntiden stådt. 1750 nedrefs den gamla trä Kyrkan och en ny af sten samma år upp muardes, och den nya byggnaden blef förledtit år, eller 1790 målad, samt Altar taflan förgyldt.

7: Som wägarne till Norrbo, Delsbo och Bergzsiö blifwit stolpade 1688, så hafwa de wäl samma tid blifwit uppmätte. 1743 mättes och stolpades efter stora landswägen, men igenom Norrbo och Delsbo 1747, och på förenämnde wägar, samt wägen öfwer Gimskogen till Bergzsiö stolpades med de andre wägarne 1785 med de nya tackjerns hällarne. Inga trän äro wid wägarne här planterade utom gatan wid Strömbacka Bruk.

8:de Inga märkwärdiga händelser äro skjedde wid wägarne; allenast förledne Sommar timade en händelse att en Soldat wid namn Anders Palm fants död liggande på wägen utan att någodt wanck eller åkomma fants på hans kropp. Likaledes år 1787 sidste Store Böndagen gick en gammal, 70 åra, afskiedad Soldat wid namn Olof Ekqvist bredewid Landswägen och wallade sine 2:ne kor, desse kokreatur kom hem men mannen kunde ei fås till rätta ehuru jag och hela Sochnen brukade all efterforskning i 3:ne dagar, men fants ei minsta tecken efter hans kropp, ej eller till denne dag funits.

9:de Ingen båtfart äro öppnad, men sedan jern Bruken Hedvigzforss och Strömbacka samt Österbo masugn blefwo anlagde transporteras på haxar från wästra och norra ändan af Norra Dellen, till yttersta och östra ändan af den samma ett uplagz ställe kalladt Hallbo som utgiör circa 7 fjärdingar eller 1 ¾ mihl hwarifrån ny wäg till Hög Sochn är anlagd, warest sedan allmänna landswägen träffas.

Bjuråker den 18 Nowember 1791. Sven Falck.

Bjuråker December 2002. K.Ekelöf.

ftvb-001-midsommarbacken
Midsommarbacken.

Vackert vägparti när landskapet var öppet

Lär mer om den här- och andra vägar i landskapet genom att klicka på Länstyrelsen

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg


Tillbaka till toppen

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

2 comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *