Fäbodar i Ljusdal

Dellenportalen vill lyfta fram ett månghundraårigt kulturarv. Våra Fäbodar. Vi gör det genom att sammanställa uppgifter från tidningar, böcker, Hembygdsföreningarnas fäbodskildringar, privatpersoners berättelser och från olika arkiv.

Under rubriken Fäbodväsendet kan du se bilder och  filmer från fäbodar och läsa mer om hur andra beskriver vårt kulturarv.


Se fäbodar på Ljusdal Hälsingebilder.


Läs om Länsstyrelsens beskrivning av fäbodar


Som ett led i vår dokumentation av fäbodkulturen har nu turen kommit till Ljusdal och Ljusdals Hembygdsförening i Ljusdals kommun och deras analys av sitt fäbodväsende.


Genom att vi digitaliserar uppgifter om våra fäbodar, får många fler möjlighet att lära känna vårt kulturarv.


Den här sammanställningen är långt ifrån färdig. Den ska närmast ses som ett underlag att bygga vidare på. Det saknas bl. a. uppgifter om vilka ägarna var/är på de olika vallarna och kanske har även uppgifter blivit felaktiga. Detta hoppas vi få hjälp med av någon som vet hur det hela ligger till. Vi hoppas även få fler berättelser och fler bilder från kanske fler vallar.


Mejladressen till oss hittar du längst ner på sidan.


Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om du anger dellenportalen. se som källa. Tycker du dessutom att det är värt något är en liten gåva till Dellenportalens BG 6408-619 968 508 mycket välkommen. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.

 

Fäbodar i Ljusdal

Här behöver vi hjälp med namn och uppgifter på fler fäbodvallar

Akinvallen

 

 

Alsmyrvallen

 

 

Andersvallen

lv-001-andersv-Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för vallen

ANDERSVALLEN inventering 19/6 1983)

Bebyggelselämningar, fäbodvall, inom ett ca 300×70-100 meter stort område (ÖNÖ-VSV), bestående av 1 igenrasad bostuga, 1 igenrasd fähus, 1 igenrasad lada, 1 bostugegrund? (där en skogshuggarstuga blivit uppförd), 5 jordkällargrunder, 1 vattenkälla, talrika röjningsrösen och markröjda ytor.

Den igenrasade bostugan, belägen i områdets mellersta del, är 12×5 meter stor (NNÖ-SSV), ca 2,5 meter hög, knuttimrad med inrasad skorstensstock av tegel i N. Större delen av taket är igenrasad.

Det igenrasade fähuset, beläget i områdets mellersta del, nära den nämnda bostugan, är 8×8 meter stor (Ö-V), med … knuttimring till omkring 1 meters höjd.

Den igenrasade ladan, belägen i områdets NÖ del, är 7×5 meter stor (NV-SÖ) och med inbyggd jordkällare i NV. Taket är igenrasat, men väggarna intill 2 meter höga är ännu kvar.

I områdets NÖ del finns även en skogshuggarstuga med stående brädväggar, 12×5 meter stort (NÖ-SV) och med plåtskorsten. Något förfallen. Grunden till skogshuggarstugan består delvis av eldbränt tegel från f.d. fäbodstuga.

Jordkällargrunderna, belägna i områdets V, mellersta och NÖ delar, är 4×2 (VNV-ÖSÖ), 5×3 (Ö-V), 5×4 (VNV-ÖSÖ), 5×3 (Ö-V) och 4×4 (Ö-V) meter stora och 1-1,5 meter djupa samt med stensatta kanter.

I områdets kanter speciellt i NV och S finns talrika röjningsrösen, 1-3 meter stora och 0,3-0,8 meter höga. Dessa ansluter till f.d. odlingsytor.

Ca 200 meter NNV om fäbodvallen finns en kraftig stenmur upplagd, ca 75 meter lång, 1-1,5 meter bred och 0,6-1 meter hög, av 0,1-0,4 m. st. Området Ö om denna utgörs av en röjd f.d. åkeryta, med mindre röjningsrösen i Ö delen.

TIDIGARE ANTECKNINGAR: Broman, Glysisvallur, nytryck, Uppsala 1911-1949, del 1, s. 229

Källa: Riksantikvarieämbetet.

 

 

Bergsvallen

lv-003-bergsv-Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för vallen

lv-002-bergsv-

BERGSVALLEN (inventering 30/6 1983)

HÖR TILL FASTIGHET: Sjöbo 12

Lämningar efter fäbodvall, inom ett ca 60×60 meter stort område (NNÖ-SSV), bestående av minst 3 bostuge grunder, 3 igenrasade jordkällare, minst 2 jordkällargrunder, 2 spisrösen (efter kohus?), flera gropar och urhackningar, röjningsrösen och markröjda ytor.

Bostugegrunderna är ca 8×5 (N-S), ca 12×5 (NÖ-SV) respektive ca 10×5 (N-S) meter stora och försedda med spisrösen, 2-4 meter stora och 0,5-0,8 meter höga. Sannolikt finns ytterligare flera bostugegrunder samt uthusgrunder i området.

De friliggande spisrösena 3 meter i diameter och 0,5-0,6 meter höga, kan ha hört till bostuga eller kokhus.

De 3 övergivna jordkällarna har helt eller delvis intakt takvalv, varav en har trärester bevarade efter ingångshus. Källarna är ca 4×4 (Ö-V), ca 6×4 (NV-SÖ) respektive 5×3 (NV-SÖ) meter stora och ca 0,5-0,7 meter höga.

Området är tätt beväxt med i huvudsak granar.

N och S om bebyggelseområdet finns omfattande ytor som är markröjda och f.d. åker eller betesvall. Talrika större eller mindre röjningsrösen kan konstateras i anslutning till dessa ytor.

Källa: Riksantikvarieämbetet.

 

 

Björkvallen

vb-035-


Björkvallen, bild ur Birgitta Björkströms samling


Björkvallen, bild ur Birgitta Björkströms samling


Björkvallen, bild ur Birgitta Björkströms samling


Björkvallen, bild ur Birgitta Björkströms samling


Björkvallen, bild ur Birgitta Björkströms samling


Björkvallen, bild ur Birgitta Björkströms samling


Björkvallen, bild ur Birgitta Björkströms samling


Vägen till Björkvallen, bild ur Birgitta Björkströms samling


Björkvallen, bild ur Birgitta Björkströms samling


Björkvallen, bild ur Birgitta Björkströms samling

 

Björnbergsvallen

 

 

Björsbobodarna

lv-004-bjorsbob-Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för vallen

BJÖRSBODARNA (inventering 17/6 1983)

HÖR TILL FASTIGHET: Onsäng 41 B

F.d. fäbod. Inga byggnadsrester synliga. På platsen finns en sportstuga.

Källa: Riksantikvarieämbetet.

 

 

Finnvallen

 

 

Flomor

lv-006-flormorRiksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för vallen

lv-005-flormor-

FLOMOR (inventering 25/5 1983)

HÖR TILL FASTIGHET: Skogsta

Bebyggelselämningar efter fäbodvall, inom ett ca 60×40 meter stort område (NV-SÖ), bestående av en grund efter boningshus, en uthusgrund, en igenrasad jordkällare och en igenrasad brunn samt markröjda ytor.

Grunden efter boningshuset, belägen i områdets SÖ del, är ca 13×6 meter stort (NÖ-SV) och försedd med ett spisröse i Ö hörnet, ca 3 meter i diameter och 0,8 meter högt. I N hörnet finns en mindre grund efter vinkelutbyggnad.

Samtliga grunder är belamrade med byggnadsrester.

TRADITION: Enligt ortsbor f.d. fäbodvallen Flomor.

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

Fredriksvallen

 

 

Gammelvallen

lv-007-gammelvRiksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för vallen

GAMMELVALLEN (inventering 17/6 1983)

HÖR TILL FASTIGHET: Ångsäter 53

Bebyggelselämningar efter övergiven fäbodvall, inom ett ca 300×50-150 meter stort område (Ö-V), bestående av en igenrasad lada, utplanade byggnadsytor, talrika röjningsrösen och markröjda ytor.

Inga säkra bostugegrunder kunde konstaterats på fäbodvallen.

Enligt uppgift av ortsbor från Venåsvallen, flyttade man över vallstugorna från Gammelvallen till Venåsvallen sedan man blivit besvärad av ”skrymt”, dvs. småfolk. Detta enligt vad ”gammalt folk” sagt. Flyttningen torde ha skett i slutet av 1800-talet, att döma av en stock med årtalsinristning från Venåsvallen.

Gammelvallen har enligt samma sagesmän utnyttjats av två gårdar.

Vallen kringgärdas av ännu delvis kvarvarande trägärdsgård.

Enligt uppgift av ortsbo ska ungefär vid den kryssmarkerade platsen ett tröskverk och en kvarn funnits vid Gammelvallsbäcken, platsen kallas ännu för ”Hacka”.

Vid de bäckar som avgränsar vallområdet åt N, finns några brädrester i fåran, efter fördämningsvallar?

De gårdar som brukat Gammelvallen var, enligt ortsbo, Lars-Johans i NV och Stenbergs i SÖ.

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

Gullbacken

lv-008-bukkbackRiksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för vallen

GULLBACKEN (inventering 20/6 1983)

HÖR TILL FASTIGHET: Norrkämsta 38, Sörkämsta 29

Bebyggelselämningar efter fäbodvall, inom ett ca 100×100 meter stort område (Ö-V), bestående av en grund efter bostuga, en jordkällargrund, talrika röjningsrösen och stenmurar samt markröjda ytor.

Bostugegrunden, belägen i områdets centrala del, är ca 8×5 meter stort (ÖV) och försedd med en spisgrund i mitten, 2×1,5 meter stort (N-S), 0,4 meter hög. Tegelrester kunde konstateras vid provstick.

Jordkällargrunden, belägen ca 20 meter NV om bostugegrunden, är ca 4×2 meter stor (NÖ-SV) och 1,5 meter djup med stensatta kanter.

N och S-SV om grunderna finns omfattande f.d. åkerytor markerade av diken om röjningsrösen.

Ca 200 meter Ö om grunderna finns en annan röjningsyta med f.d. odlade marker. På Ö och invid denna syns resterna av skogshuggarkoja, 9×6 meter stor (VNV-ÖSÖ), en ladugrund 5×5 meter stor (ÖNÖ-VSV) och 2 jordkällargrunder? 5×2 meter stora (VNV-ÖSÖ) respektive (ÖNÖ-VSV), varav en har stensatta kanter, samt talrika röjningsrösen, varav två speciellt stora 6×8 meter i diameter och 0,8-1 meter höga.

Källa: Riksantikvarieämbetet.

 

Gussjövallen

 

 

Hjärtvallen

 

 

Holmbovallen

lv-010-hombov-Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för vallen

lv-009-hombov-

HOLMBOVALLEN (inventering 30/6 1983)

Lämningar efter fäbodvall, inom ett ca 200×100 meter stort område (NÖ-SV), bestående av 2 spisrösen och 1 jordkällargrund, rester av en brädkoja, röjningsrösen och markröjda ytor.

Spisrösena (sannolikt rester efter bostuga, där ingen närmare avgränsning av grunden varit möjlig) är ca 3 meter stora och 0,8-1 meter höga.

Jorkällargrunden har stensatta kanter och är ca 5×3 (N-S) meter stor och 1 meter djup.

Sannolikt finns fler husgrunder inom området.

Omfattande f.d. odlingsytor finns Ö och NÖ om bebyggelseområdet.

Området är beväxt med i huvudsak granskog och gräs.

Källa: Riksantikvarieämbetet.

 

 

Kajvallen

 

 

Kullavallen

vb-131-kullavallen-1912

vb-132-kullavallen-1912
Två bilder. Frösådd på Kullavallen 1912. Personerna är från Stråsjö i Bjuråker

 

 

Kumbergsvallen

 

Lambovallen.

 

 

Medasvallen

 

 

Morvallen

 

 

Nyskogsvallen

hv-013-4
Nyskogens fäbodvall.

 

 

Prästskogsvallen

lv-015-prastv
Bild ur egen samling på kafvelbro vid Prästskogens fäbodvall.

 

 

Risbergsvallen

 

 

Rossåsvallen

 

 

Räbbskogsvallen

 

 

Sörremmavallen

 

 

Taggamyravallen

lv-011-taggmyrv-Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för vallen

TAGGAMYRAVALLEN enligt ortsbor (inventering 20/6 1983)

Lämningar efter fäbodvall, inom ett ca 80×70 meter stort (Ö-V) område, bestående av en nedrasande bostuga, ett nedrasande fähus, en uthusgrund, en jordkällargrund, en igenrasad brunn och flera mindre röjningsrösen samt markröjda ytor.

Den nedrasande bostugan är ca 15×6 meter stor (NNÖ-SSV) och försedd med spisröse vid Ö:a långsidan, ca 3 meter stort och 1 meter hög. Knuttimrad, med nästan hela taket nedrasat. Uppdelad på två stora rum, varav ett med spis, vilka särskiljes av en tvärgående ingångskammare. På ingångskammarens väggar finns talrika inristningar t.ex. A. L. S. 1887, J. L., Brita Norén 1901, Gefle 1902, 1911 och Brita Persson 1916.

Det nedrasade fähuset är ca 6×5 meter stort (N-S) och har de 5-6 nedersta stockvarven bevarade. I V finns gödsel utlopp.

Uthusgrunden är ca 6×6 meter stor (Ö-V).

Jordkällargrunden är ca 7×3 (Ö-V) meter stor och ca 1,5 meter djup med stensatta kanter.

Den igenrasade brunnen är 1,5 meter i diameter och ca 0,5 meter djup.

Omedelbart SV om bostugan vidtar f.d. åkerytor. (Står att beskrivningen fortsätter bak i boken s. 1, hittar inte denna sida)

Källa: Riksantikvarieämbetet.

 

 

Torkelsbovallen

lv-014-torkelsbo
Vykort på Torkelsbvallen ur egen samling


vb-128-torelsbo
Torkelsbovallen. Foto: Anne Kortell. Bilden utlånad av Tore Dahlin

vb-129-torkelsbo
Torkelsbovallen. Foto: Anne Kortell. Bilden utlånad av Tore Dahlin

vb-130-torkelsbo
Torkelsbovallen. Foto: Anne Kortell. Bilden utlånad av Tore Dahlin


Så här skriver Länsstyrelsen om Torkelsbo


 

lv-012-torkelsbo-Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för vallen

TORKELSBO (inventering 18/6 1983)

FÄBODVALL: bestående av 3 bostugor och därtill hörande ekonomibyggnader. Kulturhistoriskt intressant, med väl bevarat byggbestånd.

LÖSFYND AV JÄRNYXA: med fyrsidigt skafthål, 15,7 centimeter, 9,5 centimeter bred och 3,8 centimeter tjock. Funnen av Jon Jonsson, Tälle, omkring 1930, vid Torkelsbo fäbodvall.

Avritad i excerpt. Känd endast genom excerpt uppgift.

Källa: Riksantikvarieämbetet.

 

 

Vallen

 

 

Vabäckan

 

 

Venåsvallen

 

lv-017-venas

 

 

Västerås

lv-013-vasterasRiksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för vallen

VÄSTERÅS (inventering 18/6 1983)

Bebyggelselämningar efter fäbodvall och sentida torp, inom ett ca 300×150-200 meter stort område (ÖNÖ-VSV) bestående av 1 förfallen bostuga, 1 grund efter boningshus, 4 bostugegrunder, 1 ladugrund, 5 jordkällargrunder, flera osäkra grunder, mycket talrika röjningsrösen, stenmurar, stensatta terasser och markröjda ytor.

Den förfallna bostugan, belägen i områdets N del, är 7×5,5 meter stort (Ö-V) och försedd med skorsten i S delen.

Grunden efter boningshuset, belägen i områdets centrala del, består endast av en kvarliggande grundplatta av endast om lite tegelrester. På plattan finns inskriften ”Grund 1923”.

Boningshuset liksom ladugrunden ca 10 meter åt V är närmast helt bortschaktat om ej möjliga att klart urskilja. Dessa grunder utgör säkerligen rester av den f.d. torpet Västerås. På torp platsen finns även en stensatt terrass med med ett gammalt äppelträd.

Övriga husgrunder utgör sannolikt resterna av den f.d. fäbodvallen Västerås.

De 4 bostugegrunderna, belägna i områdets NÖ och SV del, är ca 7×5 (N-S), 6×5 (N-S) 7×5 (Ö-V) meter stora samt av okänd storlek. De är försedda med spisröse, 2-3 meter i diameter och 0,4-0,6 meter höga. Tegelrester kunde i samtliga konstateras vid provstick. Den yttre begränsningen utgöres vanligen endast av några få stödstenar. Någon har en försänkt inre yta. De är delvis svårbedömda.

Jordkällargrunderna, belägna i samma områden som bostugegrunderna, är stensatta i kanterna, 6×2 (VNV-ÖSÖ), 6×3 (Ö-V), 5×4 (NNV-SSÖ), 6×3 (N-S) och 6×3 (NNÖ-SSV) meter stora och intill 1,5 meter djupa. En av grunderna har delvis intakt valv.

De talrika röjningsrösena förekommer över hela området samt på omgivande f.d. odlingsytor. De är intill 20 meter stora och intill 0,8 meter höga.

Sannolikt finns ytterligare husgrunder inom området.

Bebyggelseplatsen Västerås har sannolikt först varit en fäbodvall och senare övergått till permanent bebyggelse.

Ca 50 meter Ö om bebyggelseområdet finns en jätte tall, ca 25 meter hög och 1,5 meter i diameter, kallad Västerås tallen.

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö


Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *