Fäbodar i Järvsö

Dellenportalen vill lyfta fram ett månghundraårigt kulturarv. Våra Fäbodar. Vi gör det genom att sammanställa uppgifter från tidningar, böcker, Hembygdsföreningarnas fäbodskildringar, privatpersoners berättelser och från olika arkiv.

Under rubriken Fäbodväsendet kan du se filmer från fäbodar och läsa mer om hur andra beskriver vårt kulturarv.


Se fäbodar på Järvsö Hälsingebilder 


Som ett led i vår dokumentation av fäbodkulturen har nu turen kommit till Järvsö och Järvsö Hembygdsförening i Ljusdals kommun och deras analys av sitt fäbodväsende.

Genom att digitalisera våra fäbodar, får många fler möjlighet att lära känna vårt kulturarv.

Den här sammanställningen är långt ifrån färdig. Den ska närmast ses som ett underlag att bygga vidare på. Det saknas bl. a. uppgifter om vilka ägarna var/är på de olika vallarna och kanske har även uppgifter blivit felaktiga. Detta hoppas vi få hjälp med av någon som vet hur det hela ligger till. Vi hoppas även få fler berättelser och fler bilder från kanske fler vallar.


Mejladressen till oss hittar du längst ner på sidan.


Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om du anger dellenportalen. se som källa. Tycker du dessutom att det är värt något är en liten gåva till Dellenportalens BG 6408-619 968 508 mycket välkommen. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Gillar du den här sammanställningen får du gärna dela den med dina vänner


Har du en egen hemsida får du gärna länka till Dellenportalen. Tack för ditt stöd!


Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre.
Vill du veta mer? Klicka här. 


 

Här behöver vi hjälp med namn och uppgifter på fler fäbodvallar

Innehåll

 

* Andersvallen

* Blacksåsvallen

* Bleket

* Bondarvsvallen

* Gluggvallen

* Grövje nedre

* Gullvall

* Gummervallen

* Harsens fäbod

* Högvallen

* Hörbodvallen

* Kalvsvallen

* Lillvallen

* Ljusvallen

* Nyskogen

* Nyvallen

* Pervallen

* Piparvallen

* Prästvallen

* Stensvallen

* Skalsvallen

* Simesvallen

* Stensjövallen

* Svartvallen

* Svedbovallen

* Södervallen

* Östervall

* Övervallen

* Namnlösa fäbodvallar

 

 

Fäbodvallar i Järvsö

 

jv-018-

Vykort ur egen samling

 

Andersvallen

 

 

Blacksåsvallen

 

 

Bleket (troligen)

jv-001-blecket

Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbod

BLEKET (troligen)

Lämningar efter fäbod, 35×15-25 meter (NV-SÖ), bestående av 1 husgrund, 1 grund efter lada, 1 jordkällare, 1 brunn och 1 stående byggnad. Husgrunden är 14×10 meter (NÖ-SV), begränsad ställvis av syllstenar, 0,4 meter stora. Spisröse, 2 meter i diameter och 0,7 meter högt, uppbyggt av natursten och tegel. Grunden är svår att se pga. tät vegetation. Grund efter lada, 12×4,5 meter (NNÖ-SSV) och 0,2 meter hög, begränsad av 0,2-0,4 meter stora styllstenar. Jordkällare, 7,5×6,5 meter (NNÖ-SSV) och 1,3 meter hög. Ingång i SSV. Källarens innermått, 3×3 meter och 1,4 meter hög, valvat tak. Källargrunden är nedgrävd, 0,7 meter. Brunn, 0,5 meter i diameter och 1 meter djup. Kring kanten, 0,2-0,3 meter stora stenar. Till synes torrlagd. Inom fäboden finns en stående byggnad, som ej är i bruk, är förfallen.

Fäboden Bleket anlades på 1700-talet av soldat Hans Persson-Holm från Öje.

SKRIFTLIG KÄLLA, PUBLIKATION: Renström, A. och Renström, G. 1995. Inventering av fäbodar i Ljusdals kommun, del 2, Järvsö socken. s. 68. stencil.

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

Bondarvsvallen

 

jv-002-bodarvs

Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall

 

BONDARVSVALLEN

HÖR TILL FASTIGHET: Grönås m.fl.

Bebyggelselämningar, sentida, f.d. fäbodvall, inom ett 75×25 meter stort område (NV-SÖ), bestående av 3 synliga raserade källargrunder, de två NV:e, med sammanhängande skorstensstockar, har utgjort grunder för byggnader.

Området är glest blandskogsväxt och ställvis överväxt med hallonbuskar.

Benäms BONDALSVALLEN av Broman.

TIDIGARE ANTECKNINGAR:
Bromans Glysisvallur, del 1, Uppsala 1911-1949, s. 286.

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

Gluggvallen

 

jv-003-gluggv

Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall

 

GLUGGVALLEN

Lämningar efter fäbod, 70×70 meter, bestående av 1 husgrund, 1 spisröse, minst 4 röjningsrösen och 2 stående byggnader.

Husgrund, 12×9 meter (N-S), begränsad ställvis av syllsten. Spisröse 3×2 meter och 0,4 meter högt av natursten och tegel. I grunden finns en källargrop, 3×2 meter (Ö-V) och 0,8 meter djup, gropen är kallmurad. Spisröse, 3 meter i diameter och 0,5 meter högt. Vid spisröset finns en järnspis. Röjningsrösena är 3-4 meter i diameter och 0,3-0,5 meter höga. De stående byggnaderna brukas som jaktstugor.

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

Nedre Grövje

 

jv-010-ned-grovje

Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall

 

NEDRE GRÖVJE

HÖR TILL FASTIGHET: Kalv 65

Bebyggelselämningar, sentida, inom ett 60×25 meter stort område (NNÖ-SSV), bestående av 1 raserad enkelstuga i timmer, 8×5 meter stor och 1 tunnvälvd källare.

Området utgörs av igenväxande hagmark.

Enligt uppgift av Fred Persson, Mörkas, f.d. ägare av området, skall platsen ha utgjort ett slags fäbodställe.

KOMMENTAR:
Övre och Nedre Grövje omkastade på ekonomiska kartan, enligt Fred Persson, Mörkas.

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

 

Gullvall

 

jv-004-gullv

Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall

 

GULLVALL

Bebyggelselämning, sentida, f.d. fäbodvall. I området är en raserad timmerbyggnad, 5×4 meter stor, med rest efter skorstensstock av gråsten och tegel i NÖ gaveln. Långväggarna har bestått av 1 meter högt stående, kluvet timmer, SV gaveln, med ingången, av liggande rundtimmer. Utefter långsidorna är uppkastade jordvallar.

Beväxt med två granar samt något lövsly. Omedelbart 30 grader om ovanstående är en urgrävning, 3,5×3,5 meter stor och 0,5 meter djup, delvis stenskodd kring kanterna. Rest efter källare eller annan byggnad.
VSV om byggnadslämningen och fram till stig är en röjd yta, ca 10×10 meter stor.

I omgivningen kan flera byggnader ha stått.

S-SV om ovanstående är V-sluttande, något sank moränmark med igenväxande barrskog och belamrat med gamla avverkningsrester.

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

Gummervallen

 

 

Harsens fäbod

jv-020-harsen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

jv-021-harsen-

jv-022-harsens-

Tre vykort från Harsens fäbod ur egensamling

 

 

 

 

Högvallen (troligen)

 

jv-005-hogv

Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall

 

HÖGVALLEN (troligen)

Lämningar efter fäbod, 80×75 meter (NNV-SSÖ), bestående av 2 husgrunder, 1 jordkällare och 2 spisrösen.

Husgrunderna är 11×8-9 meter (N-S), begränsad av vallar 0,5-1 meter och 0,1-0,3 meter höga. Spisrösena är 2-2,5×1,5-2 meter och 0,7- 0,9 meter höga, av natursten. Husgrunderna har källargropar, 4-5×3,5-5 meter och 0,7 meter djupa. Jordkällare, 6 meter i diameter och 1,4 meter hög. Innermått, 4×2 meter (ÖNÖ-VSV), har valvat tak. Spisrösena är 3 meter i diameter och 0,5-1 meter höga, av natursten och tegel. Inga synliga grundstenar vid spisrösena.

Högvallen nämns första gången i tingsprotokoll från 1620.

SKRIFTLIG KÄLLA, PUBLIKATION: Renström, A. och Renström, G. 1995. Inventering av fäbodar i Ljusdals kommun, del 2, Järvsö socken. s. 38. stencil.

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

 

 Hörbodvallen

 

jv-005-hogv

Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall

 

HÖRBODVALLEN

Fäbod, Hörbodvallen. Inom det ca 200×180 meter (N-S), bestående av en stuga, en källargrund och några odlingsrösen.

Stugan finns på vallrutan. Källargrund, 4×2 meter och ca 1 meter djup med ingång åt NÖ är belägen 12 meter NNÖ om stugan. Några odlingsrösen finns ca 20 meter V om stugan. Vallen ligger på Ö och V sidan av en grusväg, tidigare en vallstig. Fäboden är enligt historiska kartor aktiv år 1922. (RAÄ dnr 3.4.2-3416-2015)

ANTIKVARISK KOMMENTAR: Befintlig stuga på vallen vilket styrker bedömningen övrig kulturhistorisk lämning. (RAÄ dnr 3.4.2-3416-2015)

TRADITION: År 1825 hade bönder från Karsjö, Sörby, Nybo, Tå, Bondarv och Älvsätra del i vallen enligt storskifteskarta.

1883 delades ”Hårbovallens Fäbodeskog” upp mellan delägarna i ovan nämnda byar samt Löräng. Generalstabskartan 1915 visar 3 stugor på vallen.

Enligt historiska kartor kallas vallen ”Horbovallen” 1726, ”Hederbovallen” 1777, ”Hörbuvallen” och ”Härbo Walln” 1822, ”Hederbovallen” och ”Härbovallen” 1825, ”Härbovallen” och ”Hårbo-Wallen” 1876, ”Håsbovallen” 1876 och ”Hederbovallen” 1890. (RAÄ dnr 3.4.2-3416-2015) Historiska kartor och fotografier visar att vallen är i bruk 1922.

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

 

 Kalvsvallen

 

 

Lillvallen (troligen)

 

jv-007-lillv-

Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall

 

LILLVALLEN (troligen)

Lämningar efter fäbod, 40×15-25 meter (NV-SÖ), bestående av 3 husgrunder, resterna efter minst 3 husgrunder och 2 röjningsrösen. Husgrunderna är 6-12×5-8 meter, begränsade av syllstenar, 0,2-0,3 meter stora. Spisrösena är 3 meter i diameter och 0,5-0,7 meter höga, av natursten. Husgrunderna har källargropar, 3×1,5-3 meter och 0,5-1 meter djupa, av natursten, 0,4-0,8 meter stora. Det finns lämningar efter minst ytterligare 3 grunder, i form av grundstenar och spisrösen, dessa är skadade av markberedning, är svåra att se och avgränsa. Röjningsrösena är 3×2 meter och 3 meter i diameter och 0,5 meter höga.

Troligen Lillvallen som anlades mellan 1798 och 1827, när Svedvallen delades i Storvallen och Lillvallen.

SKRIFTLIG KÄLLA, PUBLIKATION: Renström, A. och Renström, G. 1995. Inventering av fäbodar i Ljusdals kommun, del 2, Järvsö socken. s. 50. stencil.

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

Ljusvallen

 

 

 

Nyskogen

 

jv-011-nyskogen-

Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall

 

NYSKOGEN (inventering 10/10 1980)

HÖR TILL FASTIGHET: Ede m.fl.

Bebyggelselämningar, sentida, f.d. fäbodvall.

I området är en raserad lada. Området kring ladan utgöres av en öppen skogsglänta omgiven av blandskog.

Enligt uppgift av Jonas Olsson, Lappmyran, skall åtminstone två byggnader funnits på platsen.

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

 

Nyvallen

 

 

Pervallen

 

 

Piparvallen

 

 

Prästvallen

 

jv-026-prastv

jv-027-prastv-

jv-028-prastv-

jv-029-prastv-

jv-030-prastv

jv-031-prastv

jv-032-prastv-

jv-033-prastv-

jv-034-prastv

jv-035-prastv-

Tio vykort ur egen samling

 

 

Stensvallen

 

 

Skalsvallen

jv-019-skalsv-

Bild från Skalsvallen ur egen samling

 

 

Simesvallen

 

jv-012-simesv-

Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall

 

SIMESVALLEN

HÖR TILL FASTIGHET: Kramsta 63

Bebyggelselämningar, sentida, f.d. fäbodvall, inom ett 50×30 meter stort områdde (N-S), bestående av 1 husgrund, 11×5 meter stor med rester efter skorstensstock och ingrävd källare, 1 stenskodd brunn, ca 3 meter djup ned till vattenytan, 1 källargrund samt tre terrasseringar, ca 4×4-5×5 meter stora, vilka kan ha utgjort grunder för ytterligare byggnader.

Området utgörs av hagmarksgläntor och grov barrskog.

TIDIGARE ANTECKNINGAR:
Bromans Glysisvallur, del 1, Uppsala 1911-1949, s. 285

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

Stensjövallen

 

 

Svartvallen

 

jv-013-svartv

Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall

 

SVARTVALLEN

HÖR TILL FASTIGHET: Karsjö m.fl.

Bebyggelselämningar, sentida, f.d. fäbodvall, inom ett 100×20-40 meter stort område (NNV-SSÖ), bestående av 3 husgrunder, 7×6-10×5 meter stora, alle med rester efter skorstensstockar, 1 raserad källare samt röjningsrösen och korta stenmurar.

Området är barrskogsbeväxt, SSÖ:e delen utgörs av gammalt hygge.

TIDIGARE ANTECKNINGAR:
Bromans Glysisvallur, del 1, Uppsala 1911-1949, s. 285

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

Svedbovallen

jv-017-svedbo

Vykort ur egen samling

En levande fäbodvall med en egen hemsida www.svedbovallen.se

jv-023-svedbo

jv-024-svedbo-

jv-025-svedbo-

Tre vykort från Svedbovallen ur egen samling

 

 

Södervallen

 

jv-015-soderv-

Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall

 

SÖDERVALLEN

HÖR TILL FASTIGHET: Karsjö m.fl.

Bebyggelselämningar, sentida, f.d. fäbodvall, inom ett 120×20-50 meter stort område (ÖNÖ-VSV), bestående av 2 husgrunder, 5×4 meter stort respektive 9×5 meter stort, den senare med rest efter skorstensstock och inbyggd källare och 2 raserade tunnvälvda källare, den VSV:e källaren kan tillsammans med en intilliggande kort stenmur ha utgjort en grund för byggnad.

Området är överväxt med hallonbuskar.

TIDIGARE ANTECKNINGAR:
Bromans Glysisvallur, del 1, Uppsala 1911-1949, s. 285

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

Östervall

 

jv-016-osterv

Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall

 

ÖSTVALL ELLER ÖSTERVALLEN

HÖR TILL FASTIGHET: Sanna 32 A

Bebyggelselämningar, sentida, f.d. fäbodvall, bestående av 1 husgrund, 4×4 meter stor med rest efter skorstensstock och rester efter rundvirke kring kanterna. I anslutning till husgrunden finns oklara lämningar, vilka kan utgöra ytterligare husgrunder.

I området finns ett flertal gamla kraftiga stubbar, kapade 0,5-1 meter ovan marken.

I J:son Hanzén omnämner 1943 rester efter timmer och tegel, en grund brunn och tre källargropar i området som benämns Östvall.

TIDIGARE KOMMENTARER: Hanzén, J. J:son, 1943; Järvsögårdars folk, s. 53

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

Övervallen  i Färila

 

 

Namnlösa fäbodvallar

 

jv-008-ok

Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall

 

NAMNLÖS 

Lämningar efter fäbod, 70×25 meter (NV-SÖ), bestående av 3 källargrunder. Källargrunderna är 4×3-6×5 meter och 0,5-1 meter djupa, av kallmurad natursten, 0,2-0,5 meter stora. Två av grunderna är uppbyggda mot markfasta block.

ANTIKVARISK KOMMENTAR: Det finns inga äldre historiska kartor över området. Grunderna har ålderdomlig karaktär.

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

 

jv-009-ok

Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall

 

NAMNLÖS 

Bebyggelselämning efter fäbod, bestående av 1 husgrund. Husgrunden är 6×6 meter och 0,2-0,3 meter hög, begränsad av natursten och tuktade stenblock, 0,3-0,5 meter stora. I NÖ delen ett spisröse, 2 meter i diameter och 0,5 meter hög, av tegel. I grundens S halva finns en jordkällare, rektangulär, 4×3 meter (Ö-V) och 1,5 meter djup, av kallmurad natursten, 0,3-0,5 meter stora.

PLATSEN ÄR SKYLTAD: Pellpers buagård.

ANTIKVARISK KOMMENTAR: Har bedömts som övrig kulturhistorisk lämning då spisröset är uppbyggt av tegel och ger ett sentida intryck. Fäbod enligt 2002 års inventering. Vid besiktningstillfället 2011 har inte denna uppgift bekräftas genom annat arkivmaterial.

 

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sammanställningen, liksom allt annat vi gör för bygden, och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg


Tillbaka till toppen

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *