Delsbolitteratur


Dellenportalen
 har med författaren Kjell Grönbergs godkännande renskrivit den sedan länge utsålda publikationen om Delsbo socken ålder och värde.

 

Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.


Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här har vi ingen sponsor, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre?   Vill du veta mer? Klicka här.


Gilla oss på Facebook, och ännu bättre, dela oss med dina vänner – Tack!


Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.



Delsbolitteratur.


308 skrifter, innehåll och författare.
De skrifter som är försedda med en asterisk * handlar inte till stor del om
Delsbo men det, som finns skrivet, är för värdefullt att förbigås.

1684
Fornminnen i Delsbo, av prosten Jonas Phragmenius, född 1640 i
Uppland, var lektor, sedan rektor i Gävle 1677-82 och kyrkoherde i Delsbo
åren 1682 till sin död 1702. Begravdes i gamla kyrkan vid koret. Det blev en
rapport på uppdrag av kungl. Antiquitets collegio. Det blev en värdefull
rapport om kyrkans målningar, inventarier, om den av Gustav Vasa tagna
kyrkklockan (urminnes tradition), om Klätthålet samt några ”skrönor”
(3 A4 sidor maskinskriven avskrift).

1700
Glysisvallur,*) ursprungligen skriven detta år, men om- eller nyskriven efter
1721 (ryssarnas härjningar). Det blev en enormt stor rapport på cirka 3.000
sidor om hela Hälsingland av kyrkoherde Olof Broman född 29/11 1676 i
Rogsta, prästvigd 1710 och blev sedan rektor i Hudiksvall 1713 och även
kyrkoherde (helt fr o m 1729) ända till sin död 9/4 1750. Han skrev om
Delsbo lika gott som andra socknar i Hälsingland.

1721
Klätthålet Annotationens Historice, av domprost Dan. Pädersson Djurberg
1659-1736, studerade i Uppsala och utlandet till 1693, pastor i Hagby och
teologie professor i Uppsala, 1698 där han avled. Hans rapport finns delvis
återgiven i ”Glysisvallur” häfte nr 7 och i Bromans ”Helsing-Boken” sid. 41.
Hela verket ”Annotationens Historic” skrevs 1708-1734 med en mängd socken-
beskrivningar och finns på Gästrike-Hälsinglands nation, Uppsala. Han var
Hälsinglands nations inspektor 1698-1736 och uppmanade alla studerande från
Hälsingland att samla de skrifter och uppgifter som utgivits i H-land. Detta
initierade nog Bromans stora verk.

1736
CNL Beskrifning öfwer Delsbo sochn,
I december svarade kyrkoherde Knut Nilsson Leneaus på 44 frågor, som skrevs
i juli av Sven Baelter, 1713-1760. Leneaus kom till Delsbo 1734 men lämnade
ändå ett mycket utförligt svar på 488 foliosidor om Delsbo. Detta blev ett embryo
till ”Delsboa Illustrata”. Hans egen kopia finns på Landsarkivet i Härnösand.
Greve Carl G. Bielke ville och fick en avskrift 1738, vilken nu finns i Skokloster
som nr 119. Till kyrkans 100 års jubileum 1:a advent 1993 har Kjell Ekelöf
skrivit av kopian i A4-storlek inkl. alla marginalanteckningar även efter 1736.

1758
Resa genom Norrland, *) av Abraham Abrahamsson Hulphers, 1739-1798, en
dagbok från en resa 28/6-24/8 från Västerås till Torneå och åter. Han skriver
varje dag mycket noga om allt han iakttager. Medresenär är Jacob Printz 1739-
1779. De besöker Delsbo, lördag 8/7 – måndag 10/7 och Hulphers skriver hela 10
sidor om detta besök. Ett mycket viktigt tidsdokument. Fadern var släkt med
biskop O. Bellinus, 1515-1616, och får nog därför dela gravplats inne i Västerås
domkyrka med biskopen samt hans första fru Gudelina Elofsdotter som var född
i Delsbo. Denna dagbok ges ut 1978 med flera register och mycket fin efterskrift
på 248 sidor av Nils Arvid Bringéus.

1764
Delsboa Illustrata, d v s 28 år efter de 44 svaren lät Leneaus trycka en ny, men
redigerad bok på 222 sid. som även innehåller ett bihang d v s tiden vid och efter
den stora kyrkbranden 1740 med 26 sid. Boken har även en ritning av runstenen
som KNL gjorde 1740 med 1.010 runor i 6 slingor, men här med förklarande text.
Runstenen finns nu i kyrkans sakristia. Även en ritad karta över Delsbo socken
finns samt ”Fragment af et gammalt Pärme-Bref….” om jordebyta 1462 och
inventarium 1457. Denna skrift är Delsbos viktigaste historiebok. Knut Nilsson
Leneaus var född 25/10 1688 i Lena, Uppland, stud. Uppsala, rektor i Stockholm,
kyrkoherde i Ästuna och Delsbo, riksdagsman Hattpartiet, gift med Anna
Robsam, 4 barn. Han avled 28/1 1776.

1764
Kritik av Democritus, författad av Johan Hinric Lidén 1741-1793 (erkänd
historiker i Linköping) infört i tidningen Svenska Magasinet (utgivare C C
Gjörwell) där Lidén raljerar över Leneaus noggranna beskrivning av alla
detaljer i Delsbo (bl a byggandet av dass, hur orgeln färdades till kyrkan).
Kritiken lär ha uppkommit p g a att Leneaus tidigare ganska försynt kritiserat
”Episcoposcopia” av biskop A. O. Rhyzelii, Linköping. Enligt Samuel Ödmann
fick aldrig Leneaus reda på vem som skrivit kritiken.

1766
Svar på kritiken, av en okänd skribent, troligen en studentkamrat till Leneaus,
även infört i Svenska Magasinet juninumret under signaturen Heraclitus.

1766
Berättelse om en resa till Hälsingland, av Nils Reinhold Brocman, assessor i
Kungl. Antiquitets Archivo. Resan genomfördes 28/7-14/9 1763 och berättelsen
var detta år införd med 11 sidor i Svenska Magasinet augustinumret. Han följdes
av ritaren Olof Rehn, som bl a tecknade en bild av kyrkan med omgivning i Delsbo.
De företog en forskningsresa till Forsa (jättebenrangel) och Delsbo till Klätthålet.

1766
Utökad kritik av Delsboa Illustrata, i septembernumret av Svenska Magasinet,
Skrivet av samma signatur Democritus Sekundus, d v s J. H. Lidén.

1777
Likpredikan över K. N. Leneaus, som hölls av Albrekt Holmkvist, 1721-1783,
kyrkoherde i Forsa, 1760-1783, med 30 sid. andlig text samt 5-6 sid. värdefulla
personuppgifter, bl a om barnen och vilka som var närvarande vid begravningen.

1796
Journal under en resa genom Gästrikland, Helsingland och Herjedalen, *) av
Carl Magnus Robsam, 1735-1819 och Anton Swab, 1702-1768, på 626 sidor med
Start 17/7 i Falun och återkomst 1/10 1796. De rapporterade om Delsbo på sidorna
46-47, på resan norrut, mestadels om mineralförekomster och sidorna 135-138
på resan söderut. Här finns intressanta noteringar om vägar, värdshus, linodling
och gruvdrift. Robsam levde i örebrotrakten och arbetade en tid på Bergskolle-
gium i Stockholm. Swab var bergmästare i Skåne och från 1756 överdirektör på
Kontrollverket, Stockholm och bl a lärofader till A. F. Cronstedt (senare lands-
hövding i X-län).

1809
Prosten Leneaus i Delsbo, en skildring på 25 sidor av Samuel Ödmann, 1750-
1829,
d v s ”Gubben i sängen” som skrev c:a 400 verk. Denna skildring om Leneaus
och Delsbo är den enda sakliga beskrivning av kyrkoherden, om ”frierier”, om
läsarna, om församlingslivet m m. En bra beskrivning om Delsbo skrivet i sängen
av ett stort geni. Artikeln är införd i boken Hågkomster, som även har beskrivningar
om sin uppväxt hos morfar Samuel Wiesel i Vislanda och sin studietid i Växsjö.

1841
Minnesord vid kyrkoherde D. G. Stillmarks graf, av E. B. Schilling, 1721-1783.
Stillmark var född 1762 i Söderhamn, predikant i Stockholm och 1809 omtyckt
kyrkoherde i Delsbo, han avled 1841. Gift 1:a med Juliana Säf (därav fastig-
heten Säfsholm) och 2:a med Elisabeth J. Delin (hon kallades även ”Stillmarskan
var en morskan karl”)

1857
Delsbo, en relativt lång artikel på 6 sidor, 104-109 infört i Historiskt, Geografiskt
och Statistiskt Lexikon *) Där beskrivs bygden, skrönor, att ”alla dellbor kan
läsa, de äro sluga och beräknande, försiktiga, styfsinta och stolta, aristokrater äro
de alla”. Där finns även en utförlig beskrivning om fäbodlivet och om bröllop.

1859
Om den föreslagna järnvägen mellan Delsbo och Ljusdal samt Jerfsö, av
Henrik G. Hahn, 13 sidor i frakturastil där han är ”innerligt övertygad om de stora
fördelar med sådan järnväg”. Här finns analyser och många plustecken för en
järnväg. Han förutsatte då att det skulle bli ett aktiebolag för att lösa ekonomin.

1859
Delsbo socken i Hälsingland, en artikel införd i årsboken ”Föreningen Norden”
sidorna 95-119 av J. A. Kiellman-Göransson, 1811-1869. Där finns två färd-
planscher. En hel del är återgivning av ”Delsboa Illustrata”.

1860
Provinsen Hälsingland,* av Per H. Widmark, 1800-1861, ett mycket betydelse-
fullt verk, en andra historisk bas (efter Glysisvallur) på 424 sidor. Widmark var
lantmätare i Ljusdal från examen till 1859 då han blev landshövding i Norrbotten.
Boken har en bra fysisk översikt, om urinnevånarna, kristendomens ankomst, vad
de olika kungarna haft för kontakter, om näringar, rättsskipning och massor av
statistiska uppgifter. Uppgifterna som berör Delsbo är synnerligen många och
betydelsefulla.

1862
Delsbo, av skriftställare M. Schuck, 1819-1872 i ”Tidskriften Land och folk”.
Schuck var grundare av elementärskolan för flickor i Stockholm 1864.

1862
Uppränning till Grammatik för Delsbomål, av prosten Lars Landgren, 1810-
1888. Han var född i Östervåla, teol.kand. 1838 och rektor i Hudiksvall 1839
samt omvälvande kyrkoherde i Delsbo 1842 (tillträdde i maj 1844). Han startade
skolor med stor energi, deltog i samhällsförbättringar och predikade mot synd
och onykterhet och grundade 1855 Delsbo sockenbibliotek. Boken, utgiven i
Fornminnessällskapets namn, är på 56 sidor och innehåller brukliga allmogeord
med förklaringar i 12 kapitel. Där finns även visan av Landgren; ”Å fräga nån,
vó krafta bor… (4 verser). En andra förbättrad upplaga utgavs 1870. Boken var
utöver bevarandesyftet, en strävan av Landgren att lära sig delboska.

1863
En fäbodvall i Delsbo, utgiven av professor å konstakademin J. W. Wallander
1821-1888. Han var konstnär, som reste runt och gjorde folklivsmålningar och
återkom gärna till Vingåker och Delsbo tack vare de vackra dräkterna. Han
ägnade stort intresse åt linhanteringen. Tillsammans med B. Hillgren är Wallander
den bästa målaren av delsbodräkter.

1873
Ordbok öfver Allmogeord i Helsingland, *) utgiven av Helsinglands fornmin-
nessällskap genom rektor Fredrik Wennberg, 1807-1883, Hudiksvall. Det är 90
sidor i A4-format med cirka 6.000 ord, angivande av från vilken ort de härrör.
Medverkat har även kapten A. Härdelin och adjunkt C. O. W. Berg och här åberopas
andra lokala verk såsom av länsman J. Malmqvist, Järvsö, L. Landgren, Delsbo
samt dr. J. E. Rietz. Många andra som bidragit nämns här.

1878
Grammatiska anmärkningar rörande delsbomålet, av språkforskaren J. A. Lundell,
1851-1940, infört i ”Svenska landsmålen”, volym X1:4, på sidorna 80-84 men är
inte riktigt fullständig.

1880
Delsbobröllop, av Herman Hofberg, 1823-1883, infört i Läsning för hemmet
sidorna 135-136. Hofberg var läkare i Örebro län och mycket aktiv författare i
olika historiska ämnen.

1881
Konung Gustaf 1 i Delsbo, av Karl Otto Ekström, född 1836 i Skog, avled 1886
p g a hjärtfel, sign. ”Gubben Noach” i ”Läsning för hemmet”, är en berättelse
om när kung Gustaf besökte Delsbo 11-12 mars 1528 och träffade allmogen från
Hälsingland, Ångermanland och Medelpad på ett landsmöte här. Han stod på den
vitmålade kungabalkongen på prästgården och yttrade ”om Ni inte afsvärjen eder
gamla, fördömliga vidskepelse och falska gudstjenst, så ska jag, der Dellen är
djupast låta mitt folk upphugga en vak och i den, utan nåd och skonsamhet, låta
dränka eder allesammans”. Kungen skrev då hos kyrkoherde Elof den berömda
”Delsbo ordinantia” d v s ett nytt regelverk om löner m m för prästerna. K. O.
Ekström var journalist och riksdagsman och skrev mängder av historiska berät-
telser ifrån många delar av Hälsingland.

1885
Stuga i Delsbo socken i Hälsingland, av kyrkoherde L. Landgren i ”Minnen
från Nordiska museet” av Arthur Hazelius (även översatt till tyska 1888).

1886
Sockendrängen, berättelse från Hälsingland, av J. P. Vallin (signaturen Johan
Petrus), 56 sidor som huvudsakligen handlar om lönnkrogeri i Delsbo. Romanen
är tryckt i Östersund. J. P. Vallin var född 21/4 1850 i Ukna med Per Svensson-
Vallin som fader och Anna M. Berg som moder.

1888
Trollbruden, av Anna Hjelmström, född 1857 i Nordanäng, Delsbo och dotter
till kapten Thore Härdelin och Sally Berg, gift 1880 med K. A. Hjelmström i
Söderhamn, blev lungsjuk och avled i Linköping 1894. Fadern avled samma
år. Skriften handlar om en gammal sägen, ursprungligen under titeln ”Hälsinge-
sägner” och var införd i ”Svenska landsmålen” häfte 33 efter redigering av
J. G. W. Engelke, 1833-1899.

1889
Dellensjöarne i Hälsingland, av statsgeolog Fredrik Svenónius, 1852-1928,
infört i STF:s årsskrift sidorna 77-82. Hans intresse var geologiska upptäckter
och han skriver här om Andesit-rester, som då troddes vara yngre vulkanisk
bergart (senare forskning visar på Dellenit d v s det som en meteorit åsamkade).
Här lovordar författaren mera bygden, som fantastisk och rekommenderar en
resa runt omkring Dellensjöarna med början i Delsbo, bra hotell och gästgivar-
gård. Han ger tips om STF:s ombud J. O. Westerlund, som kan ordna hela ång-
båten Svea, för 15:-/dag. En resa på däcksplats Stockholm-Hudiksvall kostade
5:- sedan var det bara att ta tåget till Delsbo. Svenónius var även lappmarks-
forskare och skrev många verk om fjällvärlden.

1889
Ingrids historia, Nils Edvard Fredin, född 1852 i Stockholm, översättare, bl a
av Tennysons ”Nyårsklockan” var en tid journalist i Bohus län men rekom-
menderades bättre luft och kom till Delsbo 1887, han hade varit här tidigare
och skrev även en del goda verk om Järvsö. Han fick Sv. Akademins stora pris
för diktsamlingen ”Vår Daniel” och var en av Sveriges mest berömda skalder.
Han skrev ”Vid Dellen” och dramat ”Biltog” (se nedan). Han avled i lungsot
1889 när han tillfälligt vistades hos sin syster i Södertälje.

1889
Lars Landgren, Dödsrunor, av Harald Wieselgren, 1835-1906 infört i
”Svea folkbibliotek”, sidorna 236-141.

1890
Biltog, av Edvard Fredin, ett drama i fem handlingar, 150 sid. tillägnat Artur
Hazelius. Dramat är skrivet för 22 personer samt pigor, spelmän och bröllopsfolk.
Handlingen, ett mord och kärlek, (biltog=fredlös) tilldrar sig i Delsbo år 1812.
Uruppförandet av pjäsen gjordes av Svenska Teatern 1890. Dellenbygdens
amatörteatergrupp spelade pjäsen med stor framgång sommaren 1993.

1891
Från Dellarnes stränder, av Erik Gustaf Wengelin, född 1855 i Söderhamn,
som skrev denna artikel i ungdomskalendern ”Grenljuset” sidorna 43-47.
Wengelin var en märklig man med frikyrklig bakgrund och var predikant och
föreståndare i Ockelbo för nystartad missionsförsamling 1880-1883, var dito
i Boxholm, garvare i Bjuråker från 1893. Han antog där även predikantupp-
darget i Bjuråkers nya missionshus 1885 och flyttade 1910 till Järvsö och
1914 Arbrå. Detta religiösa engagemang i en sådan brytningstid, måste ha
tagit all tid men ändå skrev han om Hälsingerunor, Katolska kyrkan i
Hälsingland, om ”Himlaprinsen”, om flera hälsingesocknars historia och om
landskaps- och sockensigiller. Han tecknade fint från dessa bygder bl a Delsbo
kyrka och skrev Bjuråkers bästa sockenbeskrivning ”Gamla minnen….” Han
var gift och fick en son och tre döttrar, avled 1935, natten innan sin 80-årsdag.

1891
En brottsmålshistoria i verkligheten, skriven i den illustrerade veckotidningen
Svea, som fanns 1886-1896, tillsammans med Svenska Familjejournalen och
därefter som egen mindre kalender till 1907. Det handlar om ”Kniven” Mathias
Johansson och hans gärningar.

1891
Minnestal över framlidne biskop Lars Landgren, hållet vid prästmötet i Härnö-
sand 1890 av W. M. Carlgren, som framställer liknelse mellan Karl Xll och Lars
Landgren där hans verk i Delsbo krävde en läggning, som okonstlad, rättfram
och kraftfull.

1891
Delsbo-ligan, nyligen timade händelser, häfte i A6-storlek 96 sid. ac Carl Adolf
Beskow, signaturen Ryno, med mycket kategorisk beskrivning av ”Kniven”
Mathias Johanssons gärningar. Författaren skriver i förordet, att Delsbo haft en
styfsint, svårhanterligt och för våldsamma bedrifter fallen befolkning, och denna
berättelse vittnar om den djupa demoralisationen.

1891
Delsboa Illustrata, 174 sidor nytryck i normalstil utan bihang, noter, figurer, karta
och teckning av runstenen, utgiven av Hudiksvalls Allehanda. Boken är således
lättläst och blev därmed populär i Delsbo.

1891
Delsbo 1891, en dikt av en anonym person, tryckt i Hudiksvall på 4 sidor och
som handlar om Delsbo, som en brottens ort, samt om prosten Lars Landgren.

1893
Gamla minnen från Delsbo och Bjuråker, av E. G. Wengelin. Han hade först
skrivit 81 sidor om Bjuråker, den första historiska beskrivningen om kommunen.
Han hämtade uppgifterna från befolkningen, kyrkans skrifter och Widmarks
bok. På anmodan kompletterade han boken med 102 sid. om Delsbo, där han
mest åberopar uppgifter från prosten Leneaus. Boken är mycket faktaspäckad
och värdefull och har 2 färgbilder bl. a ett självporträtt på Wengelin och hans
hustru Anna Olsdotter, (sidan 110) samt en del andra teckningar av författaren.

1893
Hälsingelif under hälsingelag, av Harald Hjärne, född 1848 i Skövde död 1922,
Professor i historia i Uppsala, ledamot av Sv. Akademin. Skriften, på 30 sidor
ingick
i Föreningen Heimdals folkskrifter n:r 68, 8:e årgången.
Han analyserar inflyttningen samt namnet Hälsingland och skriver , att det fanns ”hälsingar” i
Danmark, Norge och Finland utan att det hade med vårt landskap att göra.
Skriften handlar dock huvudsakligen om lagarnas utformning.

1895
Minnen från Nordiska museet, av Arthur Hazelius med fyra sidor text från
Om Delsbo-dräkten, författad av Lars Landgren. Härutöver text om Orsa-
Dräkten, lappdräkter samt gamla möbler och speciella föremål.

1896
Helgmålsklockan, av Matilda Roos, 1852-1895, en roman om Delsbos vilda liv
men med kristna förtecken, 519 sidor. Hon levde ogift i Stockholm som författare
och var även aktiv i nystartade KFUK. Romanen beskriver folket i Lennbo socken
vid sjön Lennan, södra och norra, med beskrivningar av kyrka, prästgård och
byar, samt en kartskiss, som visar att Roos hade god kännedom om Delsbo.
Boken utkom i två upplagor 1918 och 1924 samt översattes till tyska år 1906.

1896
Från Delsbo, seder och bruk, folktro och sägner, person och tidsbilder,
Av Anna Hjelmström, ett häfte på 94 sid. genom ”De svenska landsmålen” 11:4.
Den skildrar bröllop, barndom, begravning, dagliga livet, en del om Landgren,
en berättelse på mål, från ”Hommer-Magga”, om den försvunna kyrkklockan, om
Klätthålet av ”Gölimora” om ”Pussens” historier m fl samt 4 sidor grammatiska
anmärkningar och 10 sidor bygdemåls-ordlista. En mycket intressant bok om
bygden. Observeras bör att den är en av tre böcker med titeln Från Delsbo.

1897
Predikan vid invigning av Delsbo tingshus, den 18 januari hållet av kommi-
nister Oskar Levin Ringkvist från Norrbo, 1857-1939, på 8 sidor. Förvaltare
Hägg överlämnade tingshuset formellt till häradshövding C. Schlyter, som
konstaterade, att anmälda mål inom hela domsagan hade ökat men till Delsbo
ting hade anmälningarna minskat.

1897
Från Norrskenets land, sägner och tilldragelser av Matilda Roos handlar om
Lennanbygden om kopparådran i Skäckberget, om en avrättning vid Bjurån
på gränsen mellan socknarna Lennbo, Särela och Strömnäs samt om ”en arger
pojk” i Lennbo. En andra upplaga kom 1911.

1897
Erik Jansismen i Sverige av Emil Herlenius där många turer i Delsbo beskrives,
t ex. om mötet mellan Erik Jansson och kh. Lars Landgren i Källeräng 6 nov 1844.

1897
Delsbostintorna, av Fr. H. Jernberg, med kapitel av fröken Ida Gavell ”När
husbonn skulle tell å strika me” samt visan Flickan i Rosenlunden. Här finns
även bilder av Ingrid-Maria och Brita. Artikeln ingår i ”Svensk Folk-kalender”
1897, som då kostade 1 krona. Denna kalender utgavs 1894-1897 med mål-
sättning att vara; En nyttig och högsam bok för alla hög och låg, fattig
och rik, ung och gammal.

1898
De religiöst, svärmiska rörelserna i Norrland 1750-1800 *), av Bror Alstermark
En avhandling på 148 sidor varav sidorna 109-129 rör Delsbo. De andra orterna
är Övertårneo, Jockasjärvi, Lillhärdal, Forsa och Enånger. Här berättas att
1737 klagar prosten K. N. Leneaus, Delsbo på att församlingsbor läser Tollstadi
skrifter. År 1758 börjar pigan Karin Jonsdotter, att predika här och 1775
kommer läsare från Lillhärdal och samlar folk i Delsbo. År 1789 kom fiskaren
Hellman, Hudiksvall till Bobygden och samlade folk till gudstjänst. Våren 1790
bordlades målet och vid hösttinget i Delsbo tingshus, friades läsarna efter en
insats av f. d. lagman Svante Myrin. De fick till och med löfte om skydd mot
våldsamheter utifrån. Många intressanta uppgifteroch namn finns här att läsa.

1898
Delsbostintans visor, av Ida Gavell-Blumentahl, 1869-1953. Hon föddes i Arbrå,
Fadern, präst, avled 1881 och barnen skingrades och Ida kom till Gävle. Hon
vistades cirka ett år i Delsbo och konfirmerades här. Hennes intresse för visor,
historier och allmogekultur upptäcktes och hon fick uppträda på Skansen 1895.
Så gick hon Tekniska högskolan, konstavdelningen och gifte sig 1898 och fick sex
barn. Hon uppträdde nu flitigt , bl a en turne i USA, 1908 (samt 1925) sedan
Finland och Norge. Hennes man hade läkarvikariat i Delsbo 1912-1913. Hon
medverkade i minst 4 filmer och en grammofonskiva. Denna visbok är gamla
sånger och låtar från Hälsingland på 36 sidor. Efter en inledning på landsmål
kommer noter för sång och piano samt text till 20 låtar bl a delsbovisan ”Å
fräga nån, hvo krafta bor”.

1900
Hälsingeboken-Bromans Bok n:r 1 *,) av bibliotekarien vid Gästrike- Hälsinge
nation Karl Haegermark, 1868-1946, på 288 sidor. En beskrivning om tillkomsten
och andra detaljer beträffande Glysisvallur och andra verk av O. Broman med
anledning av Hudiksvalls läroverks 150 års-minne av Bromans död. Boken inne-
håller många skildringar, skrönor, personuppgifter m m, som kommer från Delsbo.

1901
Dubbelmorden i Delsbo och Arbrå, en artikel i kalendern ”Vid sekelskiftet” av
folkskolläraren Anders Johan Hydén om Fredrik Åkerbergs framfart.

1901
Häradsdomare Johan Olsson och kantor P. F. Söderblom, av A. J. Hydén,
två artiklar bland andra om kända hälsingepersoner. Johan Olsson, Svala
var född 27/1 1834 var bonde, trävaruhandlare m m och bodde en tid i Johan-
nesbergs by (namnet efter Johan, se vidare år 1997) sedermera Isbo, där han
med hustru mördades av Åkerbergs-ligan (Johan Olsson avled 19/10 1901)

1901
P. F. Söderblom 27/2 1830 – 3/7 1900 var kantor i Delsbo från 1854 men
även landstingsman under 20 år och ordförande i kommunalstämman. När
Lars Landgren fick frågor om sina stora arbetsuppgifter svarade han ”Nog
går det bra, jag har en klockare, som är god som mången v. kontraktsprost.
Artiklarna är införda i ”Vid sekelskiftet”

1902
Helsingeligans bok n:r 1, av visdiktaren Martin Cronvall, ett litet häfte, A6-
storlek, på 32 sidor om mördaren Fredrik Åkerberg, som föddes 1848 och avled
i Västerviksfängelset 1934. Där finns 8 bilder på Åkerberg och hans medbrotts-
lingar samt en hel del fakta- och personuppgifter. Åkerberg fälldes för mordet
9/10 1901 på Johan Olsson, Isbo och hans fru Ingrid samt för mordet 16/10 1901
på Lars Persson och hans fru Ingrid Jonsdotter i Arbrå. Häftet inleds med artikel
om ”Kniven” Mathias Johansson och är nog ren spekulation i sensationer. (1988
gjordes en 4:e utgåva av häftet). Helsingeligans bok nr 2 skulle komma i augusti
1902 med bilder och berättelser om ”hur det gick”. Ej känt om den trycktes.

1902
Karl Xll spökerier i Delsbo, en artikel i tidskriften ”Lucifer” n:r 1/02 sidorna
53-56 av Sven Linnborg, som handlar om Ljusbacken, Delsbos vackraste by och
Dysjön med sitt mörka djup, full av trolltyg och gravens hemligheter. Här jäm-
ställes dellbornas inre kraft med kung Karls. Västbygdens befolkades av krigs-
trötta, hemlösa, trasvargar och dessa krigares ättlingar blev vilseledda på grund
av krigarkonungens konstruerade ära. Här finns 4 sidor och två tecknade bilder.

1903
Hälsingelif, av signaturen Gustaf Wide, d v s Axel Kerfve, 1863-1938, en roman
på 758 sidor om ett vilt liv i Delsbo. Där finns 91 illustrationer av E. Rorslöw av
kvinnor som alltid bär delsbodräkt. Handlingen är mycket ”buskis” med mord-
brand, stölder, hembränt och mord o s v på platser nämnda med rätt namn.
Den stränga kyrkherrn är helt klart Lars Landgren. Axel Kerfve levde i Stock-
holm och hade en stor litterär produktion, mestadels av pojk-äventyrsböcker.

1907
Sanndrömmen i Järvsö, av Sidney Alrutz om servitrisen Edla Karlsson, som
samma natt mordet på Johan Olsson och hans fru Ingrid i Isbo skedde, drömde
om detta. Hon berättade detta för länsman Knut Kjellbom i Järvsö med många
rätta detaljbeskrivningar, innan denne själv fått rapport om mordet. Alrutz levde
1868-1925 och var den ledande psykologen i Sverige. Han besökte brottsplatsen
i Delsbo tillsammans med sanndrömmerskan, som då arbetade i Järvsö.

1908
Biskop Landgren, av W. M. Carlgren, 1833-1919, ett föredrag som han höll på
en hembygdskurs i Härnösand 1907. Tryckt i skriften ”Norrland” på 38 sidor.
Det är en saklig och bra beskrivning där Landgrens andliga värden lovordas.
Carlgren var nära medarbetare till Landgren i Härnösand.

1908
Delsbomålet, upptecknat efter en gammal delsbogumma, 15 sidor av ”Gummens
Erik Eriksson”. Hennes berättelse om vardagsliv på delboska är ej lättläst för
oinvigda. En sång, ”Aldrig nöjd” (som gumman själv inte kunde qväá) på sex
verser finns med. Här förklaras också 40-talet ord med självljud, som inte finns
i alfabetet, det är á, ó och ´ö. Detta är ett häfte på 19×13 cm och har tydligen
tryckts i minst två upplagor.

1908
På turistfärd genom Amerika och Europa, av redaktör Alex Olsson, ett häfte
på 126 sidor ursprungligen i reportageform för tidningen ”Vestkusten” i San
Francisco, tryckt 1910 avsedd för svenskamerikaner. Olsson reste 1908 och
kom till Stockholm där han överlämnade en minnesgåva till Gustaf V. Han
träffade där Delsbostintan som uppmanade honom att åka till Delsbostämman.
Här skriver han på 5 sidor På midsommarfest i Delsbo en skildring med lite
annorlunda ögon. I senare kapitel skildrar han ett besök hos ”Stintan” på
Furusund där herr Blumentahl fyllde jämna år.

1908
Bilder från Delsbo, av Bror Hillgren, 1881-1955, ett planschverk med bara
upplysande text, 32×45 cm med 12 färgbilder inklusive omslaget; en man på grå
häst, en yngling spelande fiol, 1750-talshuset Lyktan, gamla kyrkan och Ava by,
Hammaren (3 bilder), Näsbyn, en dellboska, brudpar, brudritt (3 delar), interiör
från bröllopsstuga (3 delar), ung ”stinta” och delsbogubbe, allt i kraftigt brunt
omslag. Dessa bilder utkom till julen och såldes då för 8 kronor.

1910
Hälsingeminnen, av Fredrik Winblad von Walter, 1857-1950, en mustig bok
på 480 sidor med 94 kapitel varav 11 handlar om Delsbo. Den räknas nog till
en av dyrgriparna inom hälsingelitteraturen. von Walter föddes i Forsa, fick ej
gå i skola, blev sågverksarbetare från 8:e till 20:e året. Han blev volontär i
Arbrå kompani, sergant i Mohed och fanjunkare i Järvsö. Efter pensioneringen
bodde han 15 år i Norrberg och från 1944 i Fredriksfors i Delsbo. Han var bra
på att måla, spelade fiol och hade ofta föreläsningar om historiska eller krigiska
ämnen.

De kapitel som handlar om Delsbo är, Kungaättlingar (Katarina i Myra),
En nattvard (komminister Iseus), Sköldemärket (överstelöjtnant Johan Ridder-
schantz), Stor-Jonas i Svala (särtryck i A6-storlek 1932), Svalmågen (Anders
Svala), Kung Erik XlV och historieskrivarna (Sven Elofsson och Mårten
Helsing), Delbon som blev kung (Jon Andersson i Myra), Gustaf Wasa i Delsbo,
Kungasöner (Helsing och Hysing), När prästen skötte kanonerna (kyrkoherde
W. Björkman), Johan von Schwartz samt Lars Olof Björnram.

1910
Ett minne av Lars Landgren, av Nathan Söderblom, 1886-1931 en artikel infört
i tidskriften ”Vår lösen”, sidorna 236-241. Söderblom valdes år 1999 till Hälsing-
lands mest betydelsefulla person under hela årtusendet och kan inte här på några
rader beskrivas.

1912
Lars Landgren, av domprost Theofil Bring, 1863-1925, infört i SKF Folkskrifter
på 29 sidor med 38 källhänvisningar. Det är en ganska initierad skildring av
personen Lars Landgren men även med de kända delsboäventyren relaterade.

1912
Brott på brott eller delsbodåden och hälsingeliv, av signaturen Reinhold, en
bok på 192 sidor med en blandning mellan morden i Delsbo och Arbrå, ”Kniven”
Mathias Johansson kallas Erik Burman och länsman Ovell har sitt hus vid
Stömnesjöns västra strand. Det finns tjuvgods och sedelpress i ”Klätthålet”
och mordet på ”Lången” relateras. Många kända platsnamn finns med.

1913
Frieri, förlovning och bröllop i Delsbo, av K. Robert Wikman, infört i Nordiska
museets skrift ”Fataburen”, häfte 2, på 13 sidor med 4 bilder. Det är en beskriv-
ning med många anvisningar till olika källor. Han beskriver bl a brudpellen, som
hölls av fyra brudsvenner över brudparet i kyrkan. Anteckningar samlade av
Einar Spjut.

1915
Från hembygd och färdvägar, av Ida Gavell Blumentahl, på 173 sidor i Åhlen och
Åkerlunds en-kronas böcker n:r 208. Det är några av ”Stintans” egna upplevelser
som hon beskriver samt historier om fäbodliv, Tok-Ersker, björnar och s. k. häl-
singeliv. Andra upplagan kom samma år och en tredje upplaga år 1992 med en
upplysande biografi över ”Stintan” av Bror Jonsson.

1915
Delsbo, en bok i folioformat på 39 sidor med text av Ida Gavell Blumentahl
plus 10 bilder (9 i färg) av Bror Hillgren. Det är en kärleksfull skildring av Delsbo
med ortens historia, speciella kapitel om Knut Leneaus resp. Lars Landgren och en
förteckning över Delsbos präster. Omslagsbilden är en ovanlig målning av ”Stintan”
framför ett hus mellan två grindstolpar.

1915
Hälsingehistorier, av Signe Engström, född 1885 i Valbo (signaturerna Tora
Svenske eller Signe Ryde), författare till ett stort antal skrifter samt artiklar i
lokalpressen. Detta häfte i A6-storlek har 64 sidor med fyra kärlekshistorier
varav en heter ”En delbo”. Hon var ogift och bodde i Iggesund tillsammans
med sin syster Ellen.

1916
Guds vackra värld, *) av Martin Koch, 1881-1940, i två delar på 365 resp. 349
sidor där första kapitlet ”Vargen i Håbo” (Delsbo) på 124 sidor (förekommer
även som särtryck) handlar om Bengt Velamsson d v s ”Kniven” Mathias Johans-
son och dr. Mannergren d v s Lars Landgren samt en rad andra namn och platser,
som går att härleda till Dellenbygden. Denna bok beskrives, som Sveriges första
proletärroman. Koch vistades i Delsbo flera månader, på pensionat, hade yvigt
skägg och inhämtade kunskap och idéer om romanen men bemöttes kärvt av
befolkningen då han ställde frågor. Han levde i Hedemora som författare till
romaner, skådespel och visor, bland annat den välkända ”Blomman”. År 1991
skrev Jerker Engblom en avhandling om denna bok.

1917
Delsbo, av Ernst Englund, en artikel infört i babtisternas skrift ”Betlehem”,
sid 53-57 med sex bilder. Kyrklig anknytning.

1917
En delsbosläkt, av Bror Hillgren på 16 sidor om Delinska släkten från 1600-
talet. Ett brev från mor till Carin, som ska gifta sig och flytta, samt ett brev där
denna Carin är döende citeras. Carin dör ung men lämnar bland andra efter sig
dottern Hilda, som är författarens mor. Det är den första analyserande skriften
om Delsbo av Hillgren.

1919
Lill Per, en saga av Bror Hillgren på 17 sidor, 21×26 cm med 8 färg och 7
svartvita illustrationer där sagan handlar om Klätthålet (Delsbo) och småfolket
där. Då Johan Bauer år 1918 drunknade vid en fartygsolycka, beskrevs Hillgren,
som den sagotecknare som skulle ”ta över”. De båda konstnärerna var kamrater
på konstakademin och målade ibland likartat.

1920
Den gamla länsstolen från Delsbo och andra sagor, av Bror Hillgren, 62 sidor
med illustrationer av Hillgren och en färgglad omslagsteckning. Det handlar
om hans barndomshem i Tierp men även om jätteflickan i Vålås, Delsbo och
om Forsa.

1922
Ur gamla papper från Delsbo, av Bror Hillgren, 18 sidor bl a om komminister
Petrus Delin, 1744-1815, som bodde på Lyktan, 1785-1815 och andra personer
från Delsbo. Petrus far var länsman John Delin och modern Anna Catharina
Ruth från Delsbo. Han gifte sig med Brita Catharina Waldner och fick två
döttrar. Hustrun dog 1789 och Petrus Delin gifte om sig med Maria Christina
Sundius och fick med henne tre döttrar och fyra söner och alla blev präster,
länsmän, militärer eller därmed ingifta. Häftet trycktes bara i 50 ex.

1922
Ett bondbröllop i hälsingebygd för 50 eller 100 år sedan *), av riksdagsman
Nils Hansson, Rengsjö, infört i Hälsingerunor, sidorna 58-62 med fotografi på
ridande brudpar från Delsbo. Det är en allmän skildring om hälsingebröllop,
en del detaljer känns igen från K. N. Leneaus skildringar och härutöver är det
förmodligen författarens personliga erfarenheter.

1922
Delsbodräkten, av Bror Hillgren, ett häfte på 11 sidor med 4 sidor sv/vita
teckningar, en beskrivning hur dräkten användes och vilka attribut, som hörde
till samt anvisningar till olika årtal, tidigast 1730-talet. Här finns även en
förteckning gjord 1793 över ”Delsbo sockens uråldriga klädedräkt”. Häftet
är bra för den som vill lära sig mera om bygdens vackra dräkt.

1922
Trollsägner från Delsbo, av J. P. Hansén, (Jonas Persson) 1884-1965, infört
i ”Hälsingerunor”. Han var född och levde i Delsbo, kamrer hos Paulssons fisk-
redskapsfabrik i 35 år och var synnerligen aktiv i Delsbo hembygdsförening.
Som skribent medverkade han i Strix, Delsbo-Kjolen och ortstidningar. Han
var god vän med ”Delsbo Stintan” och var oefterhärmlig på bygdemål.

1922
En historia från Hälsingland, av Bror Hillgren, en skrift på 67 sidor med
Hillgrens släkt. Modern, Hilda Hedman, föddes 1843 i Delsbo och avled
1930 på Lyktan. Hennes far, Olof Hedman, var handlare, gästgivare i
Näsbyn samt bruksägare. Hennes mor Catharina, född Skoglund, var från
släkten Delin och i skriften beskriver Hillgren många andra förgreningar,
händelser, gårdar m m från Delsbo. Skriften trycktes i två upplagor på
vardera 1000 ex under detta år.

1923
Ett gammalt papper från Delsbo, av J. P. Hansén, infört i ”Hälsingerunor”,
häfte 2, sidan 23. Det är nästan enbart en avskrift av Kung Friedrichs
upprop den 5/5 1741 till alla församlingar om en kollekt till Delsbo kyrkas
uppbyggande efter branden den 26/2 1740.

1923
Min släkts historia, av Bror Hillgren, 76 sidor med 6 planscher och en karta
från 1767 över Hillebola bruk. Här visar sig Hillgren, som en kunnig genealog
med uttömmande släktutredning och antavlor.

1923
Kring Ljusnan och Dellen, historier om jakt, spöken och folk, av J. P. Hansén
en novellsamling på 64 sidor där han börjar med ”Det är en neslig osanning”,
att hälsingen är respektlös inför lag och ordning. Den handlar bl a om Per Sto
och Per Stabbe, Erik Wilhelm Olsson, Hans Mårten, Fiskar-Anners, Bur-
Johanne, gubben Sved, Jonas Gottfrid Paulsson, Ersk Persa, Karl Annersa
och givetvis Lars Landgren, alla herrarna från Delsbo. Boken fick goda omdö-
men av pressen. En andra upplaga trycktes år 1925.

1923
Om Johan Kerfstedts tjänstgöring i Delsbo, av G. August Hesslén, infört i
”Ärkestiftets Julhälsning”, sidorna 7-28. Kerfstedt var folkskoleinspektör 1868-
1872 och bodde en tid i ”Landgrens seminarium” varefter han blev chef för
Fjellstedska skolan i Uppsala. Han levde åren 1841-1921.

1923
Från Dellens nejder, av J. P. Hansén, 32 sidor, storlek 13×19 cm, historier
med verklighetsanknytning, många namn och platser i Delsbo. Förord skrivet
av ”Delsbo-Stintan”. Priset på häftet, 1:50 säger författaren ”förefaller
måhända högt” men tillfaller helt Delsbo skytteförening. Minst tre upplagor.

1924
En delsbopräst som blev biskop, av rektor Arvid Liander, 1894-1961, om Lars
Landgren infört i ”Hälsingbygd”, en bok för skola och hem, sammanställd av
Bernhard Kärrlander, sidorna 168-179. Här handlar det mycket om byggandet
av skolor i Delsbo och prostens resor i bygden.

1924
Kulturhistoriskt fynd i Delsbo, av Per A. Norin, Edsbyn redaktör för ”Hälsinge-
runor”, sidorna 85-85 om, att Bror Hillgren i sökning efter material till sin bok
om Delsbo, hade hittat en målning i tre delar, 100×100 cm tegelröd, svartvit och
vitgrå, en typisk 1700-tals målning men med årtalet 1524, tillverkningsåret eller
konstnärens namn ej klarlagt. Tavlan fanns i ett rivningsfärdigt uthus i Näsbyn.

1924
Lars Landgren, av kyrkoherde Elof Lyttkens, Bergsjö, infört i ”Ärkestiftets
Julhälsning”, sidorna 81-91 med fyra bilder på bygden och Landgren. Det är
den vanliga biografin och återkommande episoderna men även att han var
riksdagsman 1856-58, 1862-63 och 1867-68 och att han avled långfredagen
den 30 mars 1888.

1925
Förhistorisk släde, av arkeolog Gustav Hallström, 1880-1962, i en artikel i
Svenska Dagbladet om ”Långmyra-släden” vid Sävsholm, Delsbo, 2,85 m
med ornamentering. Den sades vara från järn- eller bronsåldern och tidigare
bara känd i Finland och Ryssland. Det var snickaren Gustaf Karlsson, som
1913 hade hittat den. År 1925 fick Bror Hillgren höra talas om ”plankan”
och lämnade den till Statens Historska Museum, där släden väckte stor upp-
märksamhet. (se ”En bok om Delsbo” del 2 sidorna 32-35) Hallström levde i
Stockholm, skrev och reste mycket. Därför hade han skäl till att resa under
andra världskriget och deltog aktivt i motståndsrörelsen mot tyskarna med
sin forskning som täckmantel.

1925-1926
En bok om Delsbo, av Bror Hillgren, del 1 och 2 trycktes 1925 efter bidrag
från staten och ”Längmanska fonden” efter rekommendationer från Nathan
Söderblom, Sigurd Eriksson, och Gustaf Uppmark m. fl. som intygade manu-
skriptets konstnärliga, vetenskapliga och kulturhistoriska värde. (Författaren
fick avslag på en ansökan från Delsbo kommun). Detta blev ett mycket bety-
delsefullt verk, med totalt 308 sidor och 125 teckningar. (ett bra sätt att av-
bilda skrin, lokor, spännen m m) Del 1 trycktes i 2000 ex. del 2 något mindre
och del 3 (1926) minst av ekonomiska skäl. I Bror Jonssons bok om författaren
beskrivs på 18 enspaltare, sidorna 60-66, dessa böckers tillkomst och betydelse.

1926
Lögn och sanning, av J. P. Hansén, en samling jakthistorier på 64 sidor om
bl a Gammel-Tallarn, Karl Olsson, Arvid Paulsson, handlare Öberg, polisman
Olof Andersson, Thore Härdelin d. ä. alla från Delsbo. Svenska Dagbladet skrev
i en recension ”Träffande och roande….boken är samtidigt en icke obetydlig
kulturskildring”.

1926
Delsbolagen, av Sigfrid Björkström infört i ”Vår hembygd, Hälsingland och
Härjedalen” sidorna 110-121. Här berättas om den oskrivna lag som gällde
över hela Hälsingland men fått namn från Delsbo. Två ex. anges, ett från
Hanebo och ett för 10-tal år sedan i Ljusdal. I nedskrivet skick skulle lagen
lyda: ………..”Upphör icke den varnade med sitt levnadssätt sedan tillsägelse
blivit framställd, må männen åter sammanträda och då är det samman-
komstens skyldighet, att se till att, den besvärlige kommer bort”.

1926
Där delsbonäten fabriceras, om Sveriges största fiskredskaps-fabrik i
Delsbo, en artikel i Hudiksvalls Nyheter samt ett särtryck i Ljusdal. En svår-
funnen artikel troligtvis skriven av J. P. Hansén.

1927
Hälsingemorden, ett dystert 25-årsminne,……. av Max Kjellbom en bok på 96
sidor, varav 11 med illustrationer, om Fredrik Åkerberg, Pila-Brita, Kolar-Ek,
Spännar-Lasse och om sanndrömmerskan i Järvsö m fl. och den långa rätte-
gången 2/11 1901 -16/6 1902 samt i Svea hovrätt 17/11 1902.

1927
Om finngossen Lars Thomasson och branden i Delsbo kyrka 1740, av Rickard
Gothe, 1883-1953, infört med 8 sidor i ”Härnösands stifts julhälsning”. Det
handlar om gossen Lars från Ulfsjön i Stöde, som förutsade branden i Delsbo
kyrka.

1927
Delsboprosten och hans komminister, av Bror Hillgren, infört i ”Julhelg för
svenska hem” sidorna 15-17. Här berättar Hillgrens mor Hilda Hedman 1843-
1930, om sina konfirmationspräster år 1848, Lars Landgren och Gustaf W.
Ekstedt, 1791-1867. En svartvit teckning om hur Ekstedt, inifrån Lyktan, ser
hur pojkarna bär in ved i vedbon.

1928
Från Delsbo, anteckningar om fornminnen, av Bror Hillgren, häfte med 50
sidor, med teckningar på 33 sidor och fotografier på 10 sidor. Här syns det
värdefulla i Hillgrens teckningar av t ex gamla lås, utskurna dörrar, skåp,
stolar, korgar, kistor m. m. som faktiskt framträder tydligare än på dåtidens
fotografier. Skriften trycktes i 600 exemplar. (OBS 1940 utgav han en skrift
med samma namn men innehållande hantverksuppgifter, även år 1896 en skrift
av Anna Hjelmström)

1928
Ärkebiskop Svebilius och delsbopojken 1690, av Bror Hillgren infört i ”Julhelg
för Svenska hem” och handlar om Svebilius, som visiterade kyrkan den 16/2.
Han förhörde konfirmanderna och frågade Jost mässingsmeds son Anders, en
välklädd yngling, 15-16 år, från Näsbyn, om ”kärlek till vår nästa” och undrade
om denne ej borde ge sin yttre tröja till en frysande kamrat, som då stod i kyrkan.
Så skedde, men efter högmässan väntade Anders på ärkebiskopen och talade om,
att denne hade två kappor och att Anders frös. Efter Samtal gav Svebilius bort
4 mynt (specie caroliner) till Anders enligt Guds ord och alla var nöjda.

1928
Svenska låtar –Hälsingland och Gästrikland *), av Nils Andersson och Olof
Andersson, en stor sammanställning av folkmusik på 230 sidor varav 87 sidor.
om musik och spelmän som härrör från Delsbo såsom: Johan Svart 1680-1708,
Carl Sved 1843-1921, Per Andersson, P. Söderblom. ”Riddarlasse”, Karl Alm,
Thore Härdelin (dä) 1866-1945, Jonas Olsson (Finnjonke), 1866- August Nyholm,
Erik Ljung, 1851-”Kus-Erske”, ”Persas-Lasse”, ”Orrjonke” Erik Eriksson
1821-1860, m fl. Denna bok betraktas, som det största verket för folkmusiken
i Hälsingland.

1928
En ålderdomlig kistdekoration, av Bror Hillgren med en sammanfattning på
tyska. Infört i ”Fataburen” sidan 77 ff. (finns i särtryck).

1928 – 1937 samt åren 1942 och 1945 Delsbokjolen, en lokal årsskrift från
början utgiven av Delsbo bondeorganisation. (dessa år = 12 skrifter) Redak-
törer, Börje Träff, Erik Jonsson, Näsbyn, P G-M, (Per Persson Guttorm,
Långede) Bror Jonsson och som medarbetare bl. a. J. P. Hansén, Erik Nilsson,
Bredåker, Bror Nilsson-Urnefelt. Skrifterna innehåller skämtsamma krönikor,
Delsbo-ABC med 28 verser, många historier med lokal anknytning, dikter samt
en del små annonser. Delsbokjolen återkom 1994 och senare.

1930
Ordbok över allmogeord i Delsbo, av Carl Rudolphi, 1853-1936 (utgiven i
faksimiltryck 1994). Det var ett beställningsverk av Landsmålsarkivet i
Uppsala, där originalet finns. Rudolphi var finsnickare i Sunnansjö och
arbetade sedan i Stockholm men återvände till Delsbo, till Kalvstigen och
blev fotograf och även fiolbyggare. Ordboken i A4-format har 126 sidor med
A till Ö cirka 3.200 ord, samt en hel del trevliga teckningar, räkneord,
förekommande förnamn, korta meningar, anteckningar om seder och bruk,
kläder och ungdomsnöjen.

1930
Något om julfirande och delsbomat, av Bror Hillgren infört i ”Julhelg för
svenska hem” sidorna 87-93 (även i särtryck) med 5 teckningar av Hillgren
och en av J. V. Wallander samt ett fotografi på en delsbokista. Det är en be-
rättelse av mor Strand i Edsäng, om julfirande för 60 år sedan, med början
på lilljulmöra (23/12) då alla gjorde någon traditionell förberedelse, sedan
julafton med mycket putsande, bastubads-badande, julbord med många rätter,
t ex grannbullar, som ej fick röras förrän tjugondagen. Julen var nästan den
enda helg som firades riktigt. Så beskrivs julotta med slädfärd, mat och
fest samt julinsamling, med ungdomar som gick runt och sjöng julsånger.
Mor Strand kan vara Kerstin Jonsdotter 1859-1936, gift med Per Persson
Strand i Edsäng.

1931
Delsbovers, av Bror Nilsson-Urnefelt, (Brodde Nisting) 1906-1952, med
80 sidor med bland andra dikten ”Hemma i Hälsingland”. Han var född
i Frisbo, Bjuråker och utflyttade 1945 till Värnamo. Han debuterade 1926
med ”Ridån går upp” och skrev sig som ”Artist i Delsbo”.

1931
Två historier på hälsingemål – Sista bern i Delsbo, av Carl Rudolphi,
ett minne från 1860 utgiven av A. Vestlund i skriftserien ”Gammal hälsinge-
kultur” sidorna 31-36 samt – Om te bota och laga av Anna Lindegren,
1865-1943, utgiven av A. Vestlund. Anna Lindegren var född och verkade i
Hudiksvall, var mycket aktiv i museiverksamheten, söndagsskolan och
som artikelskrivare. Hon författade minst två romaner.

1931-1932
Stintan berättar, av Ida Gavell Blumentahl i en artikel i tidningen Idun, där
hon berättar personligt ur kvinnoperspektiv, om hur hon upplevde sitt utseende
vilket blev en ovanlig skildring av ”Delsbostintan”.

1932
Stor Jonas i Svala, av J. Forselius (JF), en berättelse från 1700-talet, finns
i ”Historiska kulturminnen från forna tider i Hälsingland”, tryckt i Bollnäs, 15 sidor.

1933
Fädernas missgärningar, av Carl Georg Nordlinger, 1850-1929, en roman
om hälsingelivets skuggsidor på 504 sidor. Händelserna i romanen sker
i Dellenbygden och skildringen blir ett historiskt dokument. Vi kan där läsa
om Klinten, Näset och Klacken, om kärlek, brännvin och brott ”så mycket
som möjligt har livet tecknats efter verkligheten, som den levdes och avser
tiden omkring 1845… om det styvsinta och obändiga folket i Delsbo försam-
ling”. Nordlinger var född i Fagerfall, Bjuråker, gick i ”Landgrens” seminarium
1868 och tog folkskollärarexamen i Härnösand 1875 och var sedan lärare i
Långmor-Brännås samt i Högtomt (1878-1907). Det var sonen Petrus som
lät trycka denna roman, 30 år efter dess tillkomst.

1934
En gammal mans minnen, av fil. dr. J. A. Hammargren 1861- om Lars
Landgrens delsbotid, flera ej tidigare publicerade historier om hans tid
här i Delsbo på 16 sidor infört i ”Härnösands stifts biskopskrönika”.

1935-1937
En brudgåva från trollen – Klätthålet, av J. P. Hansén infört i ”Hälsingerunor”
sidorna 139-144 med två teckningar av Östlund. Berättelsen om Snickar-
Mårten, Bobygdens första bebyggare, har återgetts från Hanséns 90-årige
morfar. Trollen i Klätthålet är en berättelse om grottan med grind, om en ko
som sjunkit mellan Sjulgård och Sörväna, där räddaren, en torpare fick en
riklig belöning. Så följer en saga om hur Stormnäsudden tillkommit.

Om häxprocesser i Hälsingland *), i samma samlingsnummer av ”Hälsingerunor”
finns en artikel på sidorna 103-119 där en okänd författare skriver en del om
dödsdomarna, som utfärdades mot tre kvinnor i Delsbo den 21/10 1673.

1935
Ur Landgrens efterlämnade papper, delsbodräktens historia, av intendent
H. Arvid Enqwist 1886-. Författaren hade erhållit en portfölj tillhörande
Landgren med 1) 38 foliosidor om det äldsta Hälsingland, 2) 65 sidor om
prosten Leneaus och ”delsboism” och om Samuel Ödmann (ej slutfört) och
3) nogranna anteckningar om huvudbonader, rockar, livstycken, tröjor,
kjortlar och förkläden för både mans- och kvinnodräkten. Artikeln är införd
i ”Gammal hälsingekultur” 1935, sidorna 14-27. Enqwist påpekar, att detta
är ett utkast och att Bror Hillgren i ”En bok om Delsbo” del 1, sidorna 73-98
har ännu fullständigare uppgifter.

1936
Hur Delsbo blev Delsbo, av kantor Axel Strange, 1887-1954, Delsbo,
infört i ”Norrland i ord och bild” sidorna 65-66. Han beskriver Delsbo i
forntid och nutid och 1935 var det 5.562 personer boende här, exakt lika
många män som kvinnor. Han tror på Blaxås dolda skatter och undrar;
”Ett Delsbos Boliden måste komma, frågan är blott när?” Ett fotografi
på klockstapeln med höbärgning intill, finns med. Strange var en omtalad
och speciell person, som vid pensioneringen flyttade till Norrtälje.

1936
Korsstygnsmotiv från Delsbo socken, av Emy Bergström-Grankvist i sam-
arbete med Emma Bergström Andelius, ett särtryck med 8 planscher ur
hennes stora verk ”Svenska mönsterboken”. Som insamlare av motiv och
material nämns Axel Stranges hustru Lydia.

1937
Hälsinglands bygdemåleri i äldre tider *), av etnolog Sigurd Erixon, 1888-
1968 infört i ”Svenska Kulturbilder” band 4, en artikel som mestadels
handlar om stilbildaren Gustaf Reuter, 1699-1783. Här finns 41 sidor med
37 bilder, varav de flesta av Reuter. Svensson betydde mycket för Delsbo
inte minst tack vare kontakterna med Bror Hillgren, ”Delsbo-Stintan” och
Bror Jonsson och besökte Delsbo strax efter Hillgrens död.

1938
Silvrets roll inom bondebygderna kring Dellsensjöarna av Maj Florin,
infört i ”Svenska kulturbilder” sidorna 215-244. I Redaktionen för denna
bokserie fanns Sigurd Erixon 1888-1968. Artikeln innehåller tre sidor tabeller
över silverföremål i Forsa och kategorier ägare. Här finns 20 tal bilder på
skedar, kåsor, skålar och lövspännen ”bliska”typiska för Delsbo, Bjuråker
och Forsa.

1939
Ett bord från Delsbo prästgård, av Bror Hillgren infört i Nordiska museets
och Skansens årsbok ”Fataburen”, sidorna 71-76 och handlar om ett bord
troligen målat av Johan Johansson, daterat 4 augusti 1655 med blomster-
krans och bibelsspråk på latin. Bordet lär ha tillhört kyrkoherde Marcus Wilhelm
Björkman, 1614-1672, som kom till Delsbo 1655. Detta bord finns på Nordiska
museet. Ett annat bord på museet är målat 1590 och även detta kommer
från ett prästhem i Delsbo. Ett särtryck av artikeln har gjorts.

1939
En änkling gifter om sig, av komminister Anders Andersson, 1894-1970, som
var präst i Delsbo 1927-1931. Romanen på 192 sidor handlar om en präst
i Delsbo och berör namn och platser med dess rätta namn. Huvudpersonen
Anders, blir änkling med 8 barn och möter olika kvinnor, flyttar till Skuttunge
i Uppland och gifter om sig men detta äktenskap tog snart slut efter många
komplikationer. Han gifte sig en tredje gång. En skildring av ”Delsbolagen”
förekommer i boken.

1939
En brudkläderska från Delsbo prästgård, av Bror Hillgren infört i skriften
”Gammal Hälsingekultur” sidorna 72-75 med fyra fotografier och uppgifter
från 1705 om brudkläderskor, för det mesta prästfruar. Knut Leneaus hustru
Anna Robsam hade egen brudkron och brudsilver. (som inlöstes 1777).
Brudsmyckena var fina och dyrbara enligt gamla bouppteckningar. Ett sådant
praktfullt 1500-tals silverbälte från Delsbo finns på Nordiska museet. Övriga
brudkläderskor var fruarna Stålberg, Maria Christina Delin, Brita Thorell,
Anna Blom och Carolina Broberg.

1939
Delsbogården, av Sigfrid Svensson, 1901-1984, om den nya Delsbogården på
Skansen, (som invigdes augusti 1940). Här har Svensson gjort en utförlig be-
skrivning med 12 illustrationer i skriften ”Trettiotalets Skansen”, sidorna
88-108. Svensson var intendent på Nordiska museet, därefter professor i
Lund från 1946 och har skrivit mycket, bl a ”Kistan från Bjuråker”.
(infört i ”Hälsingerunor” 1935-37)

1940
Från Delsbo, ny samling, något om hantverk och hantverkare, av Bror Hillgren,
en bok på 87 sidor av sådant han samlat på sig under åren. Där beskriver han
kopparsmidet, om smeder, gjelbgjutare, snickare och målare (en hel del om
Gustaf Reuter) och andra yrkesmän. Boken innehåller 60-talet teckningar och
10-talet fotografier. Här finns uppgifter om en europeisk karta, på engelska,
enligt Hillgren från 1700-talet, som för Sverige nämner Göteborg, Stockholm,
Gävle, Härnösand, Piteå, Luleå…OCH….DELSBO!

1940
Tingshus och gästgivargård, av Bror Hillgren, en skrift på 22 sidor med 18
fotografier tagna 1938 från sin mors, Hilda Hedman-Hillgren, hem i Näsbyn,
Delsbo. Där har det varit gästgivargård, tingshus med sockenhäkte och han
beskriver hur en stor mängd byggnader har utvecklats. Här finns även en
teckning på hur den Hedmanska gården troligen sett ut på 1850-talet. Skriften
trycktes bara i 200 exemplar och är nu svår att hitta.

1940
Spelmannen som kunde trolla, av Bror Hillgren med 31 sidor och 4 fotogra-
fier och en teckning av Klätthålet. Den handlar om spelmännens situation på
bröllop, fäbovallar och lekstugor. Han som kunde trolla, det var soldaten,
gjelbgjutaren och spelmannen Per Stark i Oppsjö, Delsbo, 1836-1871. Han
var en ”klok gubbe”, därför finns det många historier om honom. Hillgren
har hört berättelserna av olika personer, vilka han intervjuat. Det är bland
andra spelmannens dotter Brita Stark, Stark-Pelles bröder, Jonas Ferm och
Olle Krus var också spelmän. Boken har även ett kapitel om troll och ”iråk”
berättat av Anna Strand, Edsäng, Delsbo.

1940
Kring Lyktan, av Bror Hillgren, en bok på 67 sidor med 34 bildsidor och en
mycket bra beskrivning över komministergården. Lyktans alla ägare sedan
adjunkt Phragmenius lät bygga huset i mitten av 1700-talet. Denne drunknade
under Norsbron 1772. Här kan man läsa hur Hillgren väver in mycket av
Delsbos händelser kring en- om än så viktig- byggnad. I huset har förekommit
födelser, dop, bröllop och dödsfall och det har fungerat som bostad, postkontor,
bageri, sommarbostad och museeum. Många bilder av interiörer visar, att
husets inredning finns kvar år 2001. Författaren avled 8/1 1955 och sedan
dess har allting stått absolut orört. En ny upplaga av boken utkom 1942.

1940
Litteratur om Hälsingland *), av Alfred Forsbom, 1897- från Hudiksvall, re-
daktör i Stockholm, en bibliografi på 330 sidor om cirka 1.000 författare och mer
än 2.000 av deras skrifter. Boken har många avdelningar såsom arkeologi, kyrko-
historia, sociala rörelser, krigs- och personhistoria, lantbruk, näringar, allmoge,
hembygdsskrifter, romaner, orter samt författar- signatur- orts och register.
I hela landskapet nämner han författarna O. Broman, K. Leneaus,
N. Wettersten, P. H. Widmark, F. von Walter och Bror Hillgren som de mest
betydelsefulla. I förordet framförs bl. a. ett tack till konstnären Carl Deelsbo,
som 1925 hjälpt till att samla en då utgiven litteraturlista utan refererande
text. – Självklart har denna bok, fram till 1940, varit av stor betydelse för
att läsaren av befintlig delsbo-förteckning, kunnat få så många olika lästips.

1940
Från Delsbo en samling om hantverk m m, av Bror Hillgren på 87 sidor
varav 17 sidor med teckningar och 32 med fotografier. Här finns värdefulla
uppgifter om koppar- och annat smide, snickare, målare (Gustaf Reuter),
skomakare, skräddare och andra hantverkare. Första upplagan trycktes i
500 ex. andra i 400 exemplar. OBS, att 1928 utgav Hillgren en bok med
samma namn men innehållande fornminnen, husgeråd m. m.

1940
Trollgubbar i Delsbo, av Bror Hillgren, en artikel införd i ”Hudiksvalls-
Postens Skansennummer” sidan 9 den 17/8. Tidningen utgavs med anled-
ning av Delsbogårdens invigning på Skansen den 18/8 med stor Hälsingefest.
Här skriver Hillgren, att han själv aldrig träffat någon ”trollgubbe” men
återger historier om Berg-Lasse, Lars Johansson, om Fast-Olle i Wij, om
Dalgubben i Kattlyckan d v s Olof Olsson, Sven Jonsson i Myra, Hans
Jonsson i Näsbyn men framför allt om Källbergsgubben, Troll-Jonas d v s
John Nilsson vars far hette Nils Sparr och farfar John Svärd eller Skog-
lund. Det var många som botades av Källbergsgubben.

1941
Tal vid delsbogårdens invigning, på Skansen av landshövding Arthur
Engberg, 1888-1944, infört i ”Fataburen” sidorna 111-116, där han inleder
med en travestering ”Kan något gott komma från Delsbo – kom och se – ”
varefter det följer en hyllning till Hälsinglands historia.

1941
Delsbogården, av Gotthard Gustafsson infört i ”Fataburen”, sidorna 125-154
med 13 bilder som beskrivning av den fyrbyggda gården med Västerängsstugan
från Bommens, Sängstugan från Sunnanås, Undantagsstugan från Edsäng,
Stallet och logen från Edsäng samt Fähuset från Gåsbacka. Alla hus är
noggrant redogjorda med härkomst, byggår och tillbyggnader samt
målningar. Utanför fyrbyggnaden finns ett härbre från Lassasgården i
Sunnansjö, 1500-talet, ett av de äldsta och ståtligaste i Hälsingland och ett
annat härbre från Karlsgården i Tjärnmyra, allt från Delsbo.

1941
Möbleringen av Delsbogården, av Elisabeth Strömberg, 1906-1969, artikel
införd i ”Fataburen” sidorna 155-173, med 9 fotografier, gällande hur man
inredde de olika husen med möbler, husgeråd och dräkter som Arthur Hazelius,
1833-1901, själv samlat in från Delsbo. Där pekar författarinnan på kaffekop-
par i porslin, ursprungligen från 1850-talet och Västerängshuset. Där kom-
menteras hänglakan i nästan alla 17 uppbäddade sängarna. Där präglas nu
alla rummen, något av lördagskvälls-stämning, då det har städats inför helgen.

1942
Midsommardagen i Gammelsträng *), en återgivning av en skrift daterad nyårs-
dagen 1870, som att handlar om att ta bort motståndet till byggande av skolor. Det
är ett samtal 1868 i Gammelsträng mellan tre av Lars Landgrens påhittade
bröder, Halvar, Mickel och Christoffer, om dådtid, nutid och framtid, om folk-
skolereformen. Där talas märkligt nog även om rymdskepp och jordvärme.
Artikeln är sammanställd av kyrkoherde Per A. Björkman, Vänge och införd i
”Ärkestiftets julhälsning”, sidorna 81-95, där han avslutar ”att denna debatt
är aktuell detta år”.

1942
Från flydda tiders Delsbo, av Bror Hillgren, om storfolk och annat folk,
på 34 sidor varav 10 med fotografier och 3 med teckningar. Den handlar om
dykaren Kettil Runell m.fl., kungl. sekreterare Sven Elofsson, överstelöjtnant
Johan Ridderschantz, major Jon Andersson-Myr, släkten Delins, kyrkoherde
Phragmenius hustru Elisabeth Agrivillia, tre klockare och rådmnnen / orga-
nisten Nils Casström. Här finns mängder av faktauppgifter för den som är
intresserad av Delsbos historia. Detta blev den sista, större skriften av Hillgren.

1942
Stugan vid älven *), av Mollie Faustman, 1883-1966, en bok på 259 sidor med
30-talet teckningar. Här finner man berättelsen om hennes drömstuga vid
Ljusnan, väster om Ljusdal men hon beskriver hela Hälsingland med många
historiska händelser. Hon börjar med ett förord ”Den som längtar efter att
verkligen få veta något om Hälsingland, ska inte läsa min bok”…hon ser på
landskapet med kärlekens ögon och boken innehåller mycket om Delsbo.
Ett kapitel om Lars Landgren ingår också.

1942
Lars Landgren, människan, folkuppfostran, kyrkomannen, av biskop
Torsten Bohlin, 1889-1950, en utförlig bok på 324 sidor och 22 fotografier
med många upplysningar om små detaljer om de närmast anhöriga, tjänste-
folk, gårdars skötsel, resor, riksdagen och landsting, en hel rad anekdoter.
Till stor del handlar boken dock om de andliga förtjänster som Landgren hade.

1942
Byggnadsminnen i en hälsingesocken på 1850-talet, av Sigfrid Svensson
1901-1984, infört i Svenssons bok ”Bygd och yttervärld” sidorna 82-96 och
ingår som en av tre i Nordiska museets handlingar.

1944
Om kopparsmidet i Delsbo, av Bror Hillgren infört i boken ”Hälsingland” av
Albert Viksten. Hillgren utgår, på sidorna 175-178, från att sockensigillet med
hammare och tång härrör sig från 1500-talet och tror att det stora kopparsmidet
då bidragit till den rika bondekulturen i Delsbo.

1944
Lars Landgren i Delsbo, ett hundraårsminne, av biskop Torsten Bohlin
infört i ”Ärkestiftets julhälsning” sidorna 48-58, om hur delsbobönder
frågade Landgren, då rektor i Hudiksvall, om han ville bli kyrkoherde i
Delsbo. Han utnämndes 1842 men flyttade till Delsbo först 1844 och utförde en
bragd för människors andliga liv, barnens utbildning, nykterheten och det
historiska arvet.

1945
Hälsingehistorier berättade av delsbostintan, 144 sidor, med historier som
samlats av Ida Gavell Blumenthal där hon betonar att helst bör de berättas
på dialekt för att riktigt komma till sin rätt. I boken skriver hon att ”Hälsinge-
liv eller Delsboliv har ungefär samma betydelse”. Denna bok har tryckts i
massor av exemplar i flera upplagor. Omslagssidan har en tecknad bild av
Hälsingland med Dellensjöarna, Delsbo gamla kyrka och klockstapeln i
mitten.

1946
Jon i Svedmyra, av Simon Öberg, 1897- en artikel om Delsbos förste
baptist Erik Ersson, 1854-1936, införd i kalendern ”Betlehem”, sidorna
82-97. Författaren beskriver sig själv som pastor Stark, som åkte tåg
till Delsbo 1927 för att predika i Svedmyra hos Jon, (Erik Ersson) i övre
salen i storstugan och hur församlingen växer, mycket tack vare Ersson
och hans hustru Sigrid, 1875-1970.

1947
Lars Landgren som kulturminnesvårdare, av borgmästare Georg von Post,
1875-1953, infört i ”Hälsingerunor”, sidorna 88-93, om hur Landgren grundade
Hälsinglands fornminnessällskap 1860, som en direkt följd av behovet av
att rädda Enångers gamla kyrka från rivning. Han avgick som ordförande
1876 då han blivit biskop i Härnösand.

1947
Delsboknyppling, en förnämlig handaslöjd, av Ruth Hansén, 1870-1981,
infört i Hälsingerunor, sidorna 123-129, där hon beskriver den röda tråden som
torde vara en kvarleva från medeltiden. Här förklaras en mängd olika spetsar
och mönster. Om den vanligt förekommande delsborosen skriver hon ”De gamla
i Delsbo kalla alla sorters blommor för ros”. Drottning Sofia sände en hovdam,
Märta Eketrä, till Delsbo med en beställning av spetsar av mor Margith Tollstedt
i Svartstubacken.

1947
Joseph Wilhelm Wallander, 1821-1888, av Anna-Stina Bergman – Hals, som
bland annat skildrar Wallanders vistelse i Delsbo, första gången 1845 och har
13 bilder med delsbomotiv signerade under tiden 1863-1881. Wallander vistades
i Dysseldorf där han enligt den ”skolan” placerade figurerna i romantiserade
miljöer (t ex fjälltoppar i Delsbo). Boken ingår i en av fem ”Allhems konstböcker”
på 166 sidor.

1948
När det upptogs kollekt i hela riket till ny kyrka och prästgård åt Delsbo
fattiga församling, av Bror Jonsson med uppropet från kung Friedrich den
5 maj 1741 helt återgett. Infört i ”Hälsingerunor” 1948 sidorna 136-138.

1948
Du ropade mitt namn, av Per Nilsson Tannér, 1904-1978, en roman på 384
sidor om Lång-Lasse Landgren i kyrkbyn och Stor Mattis i Västpåväna, skol-
byggen, hembränning, rep över vägen vid bron, lador som brinner, om ödemarkhat
och hednatro och om byuppbåd från Östpå samt kärlek, som till sist segrar.

1949
Lars Paul Esbjörn och Augustanaordens uppkomst, av Sam Rönnegård 1893-
en stor avhandling om Esbjörn, som föddes i Vij, Delsbo 1808 av föräldrarna
sockenskräddaren Esbjörn Paulsson och Karin Larsdotter, blev föräldrarlös vid
sju års ålder och togs om hand av okänd kvinna i Ede (Stina?) och fick läsa
i Hudiksvall, Gävle och Uppsala. Esbjörn prästvigdes 1832, kom till Oslättfors
men emigrerade till Amerika 1849 och grundade ett samfund och universitet,
som blev stort och betydelsefullt. Han avled 1870 i Östervåla.

1949
Släktregister för Bjuråker, Delsbo och Norrbo socknar, ett betydelsefullt verk
på 1.090 sidor med cirka 67.000 namnuppgifter och flera sidors redovisning
av respektive sockens historia inklusive prästlängder och bomärken. För Delsbo
saknas husförhörslängder för åren 1720-1766 samt 1781-1788 och en begrav-
ningsbok för åren 1821-1861.

1950
Vandring till Ljusbacken, *) av Sven Olof Bergkvist, Njutånger, 1927-1999, en
roman på 118 sidor med utgångspunkt från bygdesanatoriet (sedermera Hotell
Dellenborg) med egen erfarenhet av ryggradstuberkulos från sjukhus och
sanatorier. Bergkvist blev journalist bland annat i Delsbo och flitig skribent.

1951
Något om gågna tiders julfirande i delsbobygden, av Bror Hillgren en artikel
i Hudiksvalls Tidnings julnummer den 15/12 sidan 6. Det är samma text som i
”Julhelg för svenska hem” 1930, nu dock utan bilder.

1951
Trolldom och häxprocesser i Hälsingland, *) av Jonas J-son Hansén, 1874-1955,
Järvsö, en redogörelse för dom otäcka händelser, även ocensurerade dokument,
som började 1671, men åtal hade tidigare väckts redan 1597 i Söderala, 1603 i
Järvsö och 1643 i Alfta. Prosten Björkman i Delsbo skriver 1652 till ärkebiskopen
om en kvinna som sysslar med ”lövjeri…om man sådant måtte förekomma”. För
Delsbos del (sid. 219) var det tre rannsakningar i tinget 21/10 1673 och Gertrud
Jonsdotter-Bohr, H. Anna samt H. Marit avrättades nyårstiden 1674-75 vid Eds-
hagen, Sättjära. J. O. Korbelius blev kyrkoherde i Delsbo 1674 och samma år
medlem av stora Trolldomskommissionen. Boken, på 281 sidor, ger en noggrann
redogörelse för processernas början till slut.

1953
Det vänliga Delsbo, *) av Claes Krantz, 1897-1964, en artikel på nio sidor med
fyra fina teckningar från Delsbo, i boken ”Att resa i Sverige”, 283 sidor. Han
anser dock att kyrkan är en ful andäktighetsfabrik, men bredvid står nog en av
Norrlands vackraste klockstaplar.

1953
Bibel på väv och mur, av intendent Svante Svärdström, 1906- . Som expert på
detta område ansåg han, att det var en sensation när man fann, med bildsidan
mot väggen, en serie vävmålningar, om än i mycket dåligt skick. De hittades
instoppade här och där när man rev mangårdsbyggnaden på Madeln, Hammars-
vall n:r 5 i Delsbo. Det befanns vara bibliska bilder ur Susannas historia, Gud
fader, Adam och Eva och de fem sinnena. Det var motiv som förekom i Europa
under 13-1400-talen. En jämförelse med målningarna från Hässja i Alfta, från
drottning Kristinas tid, visar att de utgör resterna av en gemensam inredning
från 1645. Artikeln, som är mycket noggrann, är införd i Nordiska museets
årsbok ”Fataburen” sidorna 27-44.

1954
Rikligt skulpterad predikstol 1650 raritet i Delsbo, av Bror Hillgren en artikel
i Hudiksvalls Tidning den 25/1. Predikstolen tillverkades av snickaren Peder
Olofsson, Ljusdal och korgens sidor var indelade i arkader och rikt utsmyckad
med ornament och figurer. Den ommålades 1727 och trappan förgylldes men
år 1852 byttes den ut och placerades i klockstapeln. (nuvarande predikstol är
från 1892.

1954
Prästgårdarna och den andliga odlingen, av Dag Strömbeck var far Erik
Hjalmar Strömbeck var komminister i Delsbo åren 1890-1891. Här behandlas
med bild och många sidor om Knut N Leneaus och vars bok ”Delsboa Illustrata”
år 1890 lämnats av den berömde Johan Olsson till km Strömbeck 1890. Samuel
Ödmans beskrivning av Delsbo citeras. Infört i ”Uppsala ärkestift i ord och bild”
sidorna 519-540.

1954
Mästaren från Hammarsvalls-målningarna, av Bror Hillgren infört i Nordiska
museets årsbok ”Fataburen”, sidorna 123-126, men även som särtryck. Här
åberopas Svante Svärdströms forskning 1953 om målning på bonader-tapet.
Nu hade hittats målningar även på bräder hos Maddelns, Hammarsvall n:r 5,
Delsbo. Målaren var okänd men beställaren var Per Persson troligen år 1645.
Olika tänkbara målare nämns här av författaren.

1954
Då Rik-Örjan bodde i Delsbo, av Bror Hillgren, en artikel bl a 11/2 i Hudiksvalls
Tidning, om den rike 1600-tals finnen, som flyttade från Hassela, bodde på
Skarpäng, nuvarande Säfsholm och utmärkte sig på olika sätt. Han blev präst i
Bollnäs och fick en son, som tog sig namnet Hazelius.

1955
Brottets krönika, *) del 2, av C. O. Bernhardsson, sidorna 42-59 handlar om
”Kniven” Per Mathias Johansson, 1854-1921 och hans gärningar. Mycket be-
skrivs på ett uttömmande sätt med många namn, på i Delsbo boende personer
samt 8 fotografier av Lars Erik Logård.

1955
Gyllende Freden, av Bror Hillgren, som handlar om källarmästare Jonas Delin,
Delsbo, och postumt utgiven i ”Stockholms Borgargilles årsbok” genom
redaktör Alfred Forsbom. (Hillgren avled den 8 januari 1955).

1955
Bror Hillgren, målare, genealog och delsboforskare, av fil.lic. Henrik Alm,
1894-1966, Stockholm, en artikel införd i ”Hälsingerunor” sidorna 138-151
med sju fotografier. Det är en beskrivning av Hillgrens insatser på dessa
områden och om hans kvarlåtenskap där frågan om ”Lyktan” avgjorts genom
att släktingar donerat huset till hembygdsföreningen.

1955
Kort berättelse om Delsbo, av Bror Jonsson, ett litet häfte på 10 sidor och med
4 fotografier, skrivet på önskemål av kung Gustav V1 Adolf, som skulle komma
på besök i Delsbo den 18/6 och han ville då, före besöket, få veta något om
socknens historia. Där oberopar författaren litteratur om Delsbo och anger
8 skrifter.

1955
Stintan, av Albert Viksten, 1889-1969, infört i ”Hälsingerunor” sidorna 31-37.
Där lovordas Ida Gavell-Blumenthals berättarkonst och glada humör. Viksten
berättar om trevliga episoder från olika platser.

1956
Mitt eget land, *) av Harry Söderman, 1902-1956, om sin far Pher F.
Söderman, 1852-1914, som var länsman i Delsbo på 1870-talet. Här berättas
om att länsman fick bostaden, på nuvarande Stationsgatan, sprängd 20/9
1879. Han hade arbetat med ”Kniven” Mathias Johansson, som då var mycket
noga och ordentlig, men när Per Söderman flyttat blev ”Kniven” beskylld för
att ha försnillat 4 kronor och fick avsked. Då ”Kniven” dömts till döden för
tre mord åkte Pehr Söderman och ovanligt nog domaren i målet, till kung
Oskar ll och vädjade om benådning, vilket skedde. Kapitlet är infört i boken
”Inte bara brott”, sidorna 197-206. Harry Söderman blev en framstående
kriminolog i Frankrike, Amerika och Sverige.

1959
Bodeland i norra Hälsingland, *) av Gunnar Bodvall-Persson en doktors-
avhandling om böndernas jordbruk mellan hemansgården och fäbovallen
där Delsbos bönder och bodeland är mycket noga beskrivet.

1960
Länsman som kom boscht, av Pher F. Söderman, återgiven efter författarens
död och handlar om Johan Gustaf Schörling, 1824-1912, som klarade sig från
straff, för osant intygande, då han emigrerade till Amerika. Den medåtalade
skräddaren Jonas Persson Blomberg, 1847- Ava, blev fälld 1888 för mord-
brand, varefter även han emigrerade till Amerika. – Liknande artikel är in-
förd i årets Sundsvalls Tidnings Julhälsning av Carl Norman.

1961
Delsbo i sockenbeskrivningar från Hälsingland 1790-1801, *) av prosten
Martin Stålberg, 1730-1808, samt exp. befallningsman Pehr Forsblad, på
förfrågan av landshövding F. A. U. Cronstedt. Alla rapporter på 415 sidor
sammanställdes av professor Nils Arvid Bringeus, 1926 -. För Delsbos del
finns de på sidorna 282-294, alltså 14 sidor med utförliga svar på de 39 frågor
som ställdes till alla socknar. Stålberg åberopar, för vissa basfakta, till
Leneaus ”Delsboa Illustrata” som sänds till Cronstedt ”ehuru nog illa faren”.

1962
En resa från Uppsala till Delsbo 1768, teologie professor Fredrik Dahlbom
1884- infört i ”Ärkestiftets julhälsning” sidorna 153-172, med 8 bilder och
handlar om Samuel Ödmann och en kamrat, som skulle resa med häst och vagn
till Delsbo. Pengarna räckte inte och de fick mest gå men lyckades få ett mål
mat och logi här och där i prästgårdar. Ödmann blev informator till Hedvig
Myrin och gifte sig i Delsbo år 1777 med hennes stora-syster Elisabeth.
Ödmann är mest känd som ”Gubben i sängen”

1962
Kring en riven sockenstuga, av Bror Jonsson infört i ”Hälsingerunor” sidorna
99-103 och handlar om den gamla sockenstugan, som revs 1962 efter att ha
fungerat mer än 100 år. Där hade Landgren kämpat med sockenmännen om
skolbyggen, där hade ett bibliotek varit inrymt och där hade barn auktionerats
bort till lägstbjudande. Troligen flyttades sockenstugan 1894 från sydvästra
hörnet av nuvarande kyrkogård cirka 100 meter söderut. På samma grund
byggdes sedermera befintliga Mariagården.

1963
Några folkvisor i en film om Delsbo, av Bror Jonsson där fyra verser av den
äldsta delsbovisan från folkresningen 1434 beskrives. ”Det hände sig om
Marjemässdag och rätt om middagstid, de skuto elden på Faxehus………”
och om ”Bojäntans aftonvisa” från 1650 och om ”Näsbyvisan” enligt ”Delsbo-
Stintans” version. Så finns här ”Killerbyxvisan” och Lars Landgrens egen
”Delsbovisa” samt ”I ollerdomen” . Dessa visor finns med i Lars Erik Logårds
film om Delsbo 1957. Bror Jonsson har även återgett ”Bondvisa från Delsbo”,
”Hej, hopp i tak”, ”Jätvisa” samt ”Kneppelvisa”. Artikeln är införd i
”Hälsingerunor”, sidorna 37-53, med 7 illustrationer av Greta Olofsson.

1963
Folkmusiken i Hälsingland genom tiderna, av ”Bryggarn” Anders Jonsson,
1891-1975, en minnesskrift på 64 sidor, med anledning av Hälsinglands spel-
mansförbunds 35 åriga tillvaro. Här finns 18 foton och illustrationer. Skriften
börjar med den äldst kände Johan Svart 1680-1708, om ”From-Olle” 1794-
1873, från Järvsö på 1700-talet, om ”Jubben”, ”Hultkläppen” 1834-1898,
om Jon-Erik Hall 1877-1948, Brita Häll, Karl Sved, Pelle Schenell 1855-1946,
Winblad von Walter, släkten Härdelin, Jon-Erik Öst, 1855-1968 och många
många fler.

1963
Dräktinventering av gamla spetsar och broderier 1963, av Märta Brodén,
1909-1995, en artikel införd i ”Hälsingerunor” (1967) sidorna 109-127. Inven-
teringen kunde ske efter ett anslag av Gävleborgs hemslöjdsförening. Det är
den vanligaste delsbosömmen som utövats av många ex. ”Murar-Kari” 1864-
1948, Charlotteberg, Maria Karlsson, Ingrid Ruth, Bondebo, och Elsa Timan i
Hagen. Ordet ”Delsbosöm” fanns redan i 1897 års uppslagsbok såsom ”ett
slags förenklad schattersöm”. Så redogörs för knypplingens konst och här
nämns ”Mäl-Mora” och Kerstin Eriksson, Gåsbacka, Elin Hedman-Jansson,
Näsbyn och framför allt Ruth Hansén. Det blev en stor inventering med 1.056
broderier och spetsar.

1964-65
Delsbo Illustrata 200 år, av Bror Jonsson handlar om tillkomsten av Knut N.
Leneaus berömda sockenskildring med tryckår 1764. Här finns uppgifter om
tillkomsten och en del ur innehållet men även referat hur Samuel Ödmann upp-
fattade Leneaus som person. Artikeln är införd i ”Hälsingerunor” på sidorna
7-18 med 9 bilder men finns även i särtryck.

1964-65
Två hälsingespelmän, av Anders Jonsson, artikel om Sven Kjellström
och Thore Härdelin infört i ”Hälsingerunor” sidorna 96-112.

1966
Prästkappan som brudgumsplagg hos norrlandsallmogen, av Nils Arvid
Bringeus, en artikel införd i ”Bröllopskläder i Norrland, 1700-1800-talet”
(samt senare i ”Oknytt” 1955). Seden med prästkappa på bröllop mot-
arbetades av prosten K. N. Leneaus.

1966
Engelska resenärer i Hälsingland, av Hans Westberg handlar om Matthew
Consetts resa till Lappland 1786 men där han påträffar två lappflickor Sigree
och Aniea i Iggesundstrakten. De var födda i Jokkmokk och med fem renar
gick de till fots med sällskapet och följde över till England där de visades upp
här och var varefter de återvände. I artikeln beskrivs även Edvard Daniel
Clarkes resa i Sverige 1799 och hans möte i september med vänliga men
bullriga personer i Delsbo som bara ville bjuda främlingarna på mat och logi.
”Hälsingerunor” sidorna 81-93.

1966
Delsbo sockens brandförsäkringsbolag 1866-1966, illustrerad historisk
översikt utgiven i Hudiksvall, 23 sidor. Bolagets första försäkringsbok
skrevs ut 24/2 1866 och ordförande var då och i 24 år var Erik Olsson,
Gåsbacka. 1924-1960 var det Jon Olof Eriksson, Sunnansjö och efter
1960 Folke Eriksson, Sunnansjö. Häftet har bild på spruthus i Långede
från 1853 samt två andra spruthus. Här finns även berättelser om större
eldsvådor, protokoll samt förteckning över ledamöter.

1967
Klassisk folkmusik, av Anders Jonsson om fynd av notblad kallad Polonäs
av tyske tonsättaren C M von Esser, på vinden i ett 1700-tals hus i Ava,
”Lundbergska” Nu Lena och Gunnar Eriksson, det var Lenas far Folke
Svensson som fann notbladen. Melodin visade sig vara mera känd som
Liv Anders polska från 1800-talet, Anders Liv 1829-1906. Artikeln är
införd i ”Hälsingerunor” sidorna 140-143.

1967
Rut Hansén, en förkämpe för hemslöjd och hembygd, av Bror Jonsson och
handlar om Delsbo hembygdsförenings starka kvinna och kassör och en viktig
lärare för delsboknypplingen. Hon samlade in pengar till flytten av Tjärnmyra-
stugan och hon var gift med J. P. Hansén och båda var alltså aktiva i Delsbo.
Artikeln var införd i ”Hälsingerunor”, sidorna 9-13 och finns även i särtryck.

1967
15:e spelmansstämman i Delsbo, av Bror Jonsson dvs en redogörelse för stäm-
man 1966, även 100-års minnet av Thore Härdelins födelse. Artikeln är införd i
”Hälsingerunor”, sidorna 144-148, med fyra fotografier och finns även i särtryck.

1968
Ett sextioårsminne, av ”Bryggarn” Anders Jonsson, med anledning av den
stora Hälsingestämman i Delsbo 1908. En artikel i ”Hälsingerunor”, sidorna
168-172, mest om folkmusiken och dess utveckling och värdet av att anordna
tävlingar i musik.

1968
Kyrkogrundaren Esbjörn och hans son Constantin, av Bror Jonsson införd i
”Hälsingerunor”, sidorna 80-94, med två bilder. Esbjörn var född 1808 i Delsbo
och emigrerade till Amerika 1849 där han grundade Augustanasamfundet
vilket utvecklades till universitet och stor församlingsanslutning i Svenska
kyrkans anda. Han var gift tre gånger och fick sex barn, varav Josef, Carl och
Constantin blev mest kända.

1968
Från gamla tider i Dellenbygd, *) av Hans Westberg, ett tal som han höll vid
Bjuråkers forngård den 16/7 1967 och som berör utvecklingen sedan förhistorisk
tid, medeltid och tiden därefter. Han åberopar ”kalvskinnsprästen” Nils Ekdahl
på 1800-talet, O. Broman och K. Leneaus på 1700-talet m. fl. En redogörande
artikel, som är införd i ”Hälsingerunor”, sidorna 98-111. Finns även i särtryck.

1968
Samuel Ödmann, *) av Gunnar Brusewitz, 1924 -, ett särtryck ur boken
”Björnjägare och fjärilssamlare” sidorna 13-45, om Ödmanns vistelse i
Värmdö. Hans ornitologiska kunskaper grundläggs då och han upptäcker fel
i Carl von Linnés uppgifter. Ödmann blev mest känd som ”Gubben i sängen”
eftersom han låg till sängs i cirka 40 år och var en av Sveriges skarpaste
hjärnor. Här beskrivs även delsbotiden och att bekantskapen med prosten
Leneaus fick ett stort inflytande på Ödmanns personlighetsdaning. Ett 10-tal
bilder finns med.

1968
Brevboken från Delsbo, av Hilding Pleijel, 1893-1988, om Samuel Ödmanns
31 brev till Hedvig Myrin, Delsbo d v s hans elev. Ödmann gifte sig år 1777
med hennes syster Elisabeth. Infört i författarens ”Böcker och människoöden”
på totalt 119 sidor.

1969
4 Hult, 13 Hägg och 105 Bergman, av O. Wbg om Per August Hult 1831-
1911 som var gift med ”LångLasses Piga” Ingrid Eriksson och bodde på
torpet i Myra. Infört i Hälsingeregementets årsskrift ”Bocken”.

1969
De Sista på Skansen, av Sven Bratt om bl a Jonas Alm 1879- och Erik Krig
1880- samt Olof Kvist 1881-1968, tre indelta soldater från Delsbo. Infört i
”Bocken”.

1969
Byggnadsnyheter i en hälsingesocken på 1850-talet, av professor Sigfrid
Svensson, 1901-1984.

1969
Från fänikeknektar till indelta krigsmän, Delsbo kompani, av Bror Jonsson
införd i Hälsingeregementets årsskrift ”Bocken” sidorna 22-28. Fänika är en
mindre grupp av fotfolk under en fana. Delsbo kompani, som tillkom formellt
på 1660-talet, hade samlingsplats vid Lägret, i Hagen.

1969
Med värja, mandom och tapperhet, Gustav Vasa håller räfst med häl-
singlands allmoge, av Bror Jonsson införd i ”Bocken” sidorna 36-47,
5 bilder. Där berättas om kungliga sekreterare Sven Elofsson, om Johan Olofs-
son, Jon Andersson-Myr, Johan Hållfast och Erik Stålberg.

1969
Gustaf Reuter, soldat och bygdemålare, av Ingemar Svensson, en artikel
införd i Hälsingeregementets årsskrift ”Bocken”, sidorna 48-52, med tre bilder
av Reuter från Brodéns i Wij, Hälsinglands museum och Norrlia, Bjuråker. Det
handlar om målarens många olika aktiviteter.

1970
Delsbostintan Ida Gawell-Blumenthal, av Bror Jonsson, en mycket utförlig
berättelse om ”Stintan”, född i Arbrå, men som mest gjort Delsbo känt.
Artikeln är införd i ”Hälsingerunor” på sidorna 10-36, där hon finns med på
tio bilder. Hennes stora genombrott ägde rum efter kallelse av Arthur Hazelius,
som inbjöd ”Stintan” till Skansens 3:e vårfest 1895.

1970
Boerhjälten Erik Stålberg, av Bror Jonsson. En artikel om torparsonen från
Svedja i Bobygden med rötter till 1500-talet. Han levde 1869-1925, växte upp
i Järvsö, tog värvning och engagerade sig för boerna i Afrika mot engelsmän-
nen. Han bidrog till en seger vid ett slag, men hamnade som fånge på Ceylon.
Senare blev han kapten i Sverige, skulle organisera fångvården i Persien, ham-
nade mitt i Ryska revolutionen och blev fängelsedirektör först i Ystad sedan
Sundsvall. Stålberg fick många utmärkelser, bl a av kung Oskar ll. Allt detta,
om denne ganska oomtalade äventyrare finns i ”Hälsingerunor”, sidorna 41-55.
(År 1977 restes en minnessten över Stålberg på Forngården)

1970
Hälsingemålningar i allmogehem, av Ingemar Svensson med tio bilder av
Hilding Mickelsson varav tre, samt mycket text om Gustaf Reuter. Artikeln är
införd i ”Ärkestiftets julhälsning”, sidorna 115-130.

1971
Folkmusikens sociala funktion i Delsbo socken före 1900, av Marie
Selander, en två-betygsuppsats i folklivsforskning, VT 1971. 16 sidor.
Det är en intressant beskrivning av musikens och visans sociala funktion,
om ”fäbomusiken” samt en bra bibliografi.

1971
Ett Vasalopp fast inte på skidor utan på fiol, ett reportage om Delsbo
spelmansstämma i tidningen ”Vi” nr. 50 sidorna 2-7.

1971
Delsbomössans mönster, av Ingegerd Henschen, 1890-1986, där mössans
historia beskrives redan från 1700-talet och där mönstret nog kommer från
Sickla kattuntryckeri, Stockholm. Författaren jämför denna kompositions
ursprung med olika länders mönster. Här får man på sidorna 85-97 i
”Hälsingerunor” en fin berättelse om en, för den oinvigde, gammal tradition.
Nio bilder finns med.

1971
Delsboa Illustrata, från 1764, utkommer i faksimiltryck, 699 numrerade
exemplar men nu kompletterad med förord, karta över Delsbo, avbildning
av runstenen från 1740, orts- och namnregister alltsammans på 268 sidor,
allt tack vare redaktör Bror Jonsson.

1972
Delsbo, av Albert Viksten, en artikel införd i boken ”Hälsingland, saga och
verklighet” (176 sidor) kapitel 3, på sidorna 31-42. Där säger Viksten ”Man
behöver inte göra sig skyldig till någon överdrift, om man säger att Dellen-
bygden och dess omgivningar är Hälsinglands hjärta”. Han skriver bland
annat om historia, om frieri, om näringar och om bröllop.

1972
Gammal hälsingelitteratur i faksimil, av Bror Jonsson, som ger en bakgrund
till behovet av att trycka upp gamla fina böcker och ger äran till trycket av
”Delsboa Illustrata” till bokhandlaren Sigurd Eriksson, Ljusdal. Artikeln
finns i ”Hälsingerunor”.

1973
En snapphanejägare från Åkre i Delsbo, av fil. dr. Alf Åberg, 1916 -, om Johan
Hållfast, adlad Ridderschantz och hans bakgrund och utveckling och om dennes
del i kriget mot snapphanarna. Här skrivs även om myten, att Hållfast skulle ha
skjutit ihjäl snapphanehövdingen Sven Påvelsen. Införd i Hälsingeregementets
årsskrift ”Bocken”, på sidorna 35-38.

1974
Den blommande delsbosömmen, av Gunhild Engholm

1974
Delsbosöm, av Märta Brodén, en bok om långsöm och tofssöm från Delsbo
på 159 sidor. Den innehåller massor av mönsterbilder och ger en god historisk
berättelse om olika personers betydelse för delsbosöm. Märta Brodén var hem-
slöjdskonsulent 1941-74. En ny upplaga av boken utkom 1979.

1974
Niklas Spelman, av Staffan Hildebrand, en dagbok från TV-inspelningen
av unga och äldre spelmän några veckor efter spelmansstämman i Delsbo.
Niklas Lundström, 9 år, Peter Lundström, 14 år, Carin Svensson, 12 år och
Torbjörn Jonsson, 12 år, spelar med John Eriksson samt Anders Jonsson.
En mycket lyrisk artikel om livet i Delsbo. Det blev en TV-film på 30 minuter
som sändes 6/1 1975. ”Hälsingerunor” sidorna 107-123.

1975
Officersgården Hammaren svårt härjad av eld, av Bror Jonsson. Artikeln
handlar om branden 8/2 1975, om delsbohuset från 1662 och dess anrika
historia, t ex om ägarna, kapten Lilliebielke 1679-1765, Kjölling m fl. Bygg-
naden är återuppförd i samma utformning. Artikeln är införd i ”Bocken”
sidorna 31-34.

1975
Dräktalmanacka för manliga delsbodräkten, av Gunnar Trönnberg, en
redogörelse i ”Hälsingerunor”, sidorna 5-14, med många litteratur-
angivelser för de olika kyrkdräkterna, somma- respektive vintermodell,
brudgumsdräkt, sorgedräkt och vardagsdräkten.

1975
Prostmamselln, av Margit Söderholm, 1905-1986, en stor roman på 452
sidor, som handlar om prosten Lars Landgrens dotter, kallad Lisen (Elisabeth)
och hennes kärlek till bondsonen Olof, där Landgren framställs som hård och
oförsonlig. Här finns en beskrivning om nattfrieriseden, som en anständig tra-
dition på ”ära och tro”.

1977
Delsbodräkterna, av Bror Jonsson en bok, 30×22 cm, på 72 sidor med 62
svartvita fotografier och 15 färgbilder. Här finns bland annat ett flertal
av J. W. Wallanders 1821-1888, fina målningar. Boken är ett praktverk
endast med dräkten som tema med mycket textåtergivning om olika för-
fattares syn på en av Sveriges vackraste folkdräkter.

1977
Delsbo-knyppling, av Kristina Malmberg. En studie av spetsar 1818-
1911. Kandidat-uppsats i folklivsforskning på 64 sidor.

1979
Delsbo kyrka, av Ingrid Swartling, 1919-1972, ett nytryck av häftet från
1954, nu mera kompletterat till 17 sidor och med omslag i färg. Dessa små
häften om våra kyrkor glöms ofta bort, som förträfflig upplysning om den
kyrka och ort man besöker. Omarbetningen är gjord av Bengt Ingvar
Kilström.

1979
Linodlingen i Hälsingland, av Bror Jonsson om traditioner från 1100-talet
bland annat om ”Skogbonaden” och om sin mormor, född 1848, som spann
och satt i ”skaken” i Stömneån och som berättade om ”Sankt Olas hässla”
d v s en linhärva som användes som betalningsmedel när man gick till
Nidaros, St Olofs kyrka i Trondheim. Han återger här en del av C. M.
Robsams resa 1796 och hans intryck om linodlingen i landskapet. Det
finns en hel del ännu idag som påminner om denna förut så viktiga näring.
Införd i ”Hälsingerunor” sidorna 5-16 med två bilder.

1979
Som vi säge, av Bror Jonsson, en bok på 143 sidor om gamla ordseder och
med illustrationer av Karin Stenberg och upptecknade efter samtal åren
1976-77 med gamla ortsbor. Här finns en fin källa av roliga uttryck som
man kan använda för att ge exempel på delsbodialekten.

1980
Delsbogården, av Elisabeth Strömberg och Christina Westberg infört i
”Skansens hus och gårdar”, sidorna 441-463.

1981
Processionsfanan från Delsbo, av Bengt Ingvar Kilström, 1922-, rätar ut
några frågetecken kring den fana, som prosten Leneaus skriver om på
sidorna 54, 72 och 254. Även Abr. Hulphers, N. Brocman, M. Stålberg och
L. Landgren har skrivit om fanan. Den kan dock ej vara äldre än från 1600-
talet och kommit till Delsbo kyrka i början av 1700. Den togs nog omhand
av ”kalvskinnsprästen” Ekdahl, vid hans besök i Delsbo någon gång 1827-30
och lämnades till Carl XlV Johan varefter Oskar ll lämnade den till Livrust-
kammaren inv. nr. 3832, där den nu finns. Denna artikel är införd i ”Hälsinge-
runor” sidorna 87-94, med två bilder samt i Ärkestiftets julhälsning med
fem bilder.

1981
Delsbo-en huvudort i Hälsingland, av Alfred Forsbom och Bror Jonsson,
Lars Landgren, av Bengt Sundkler, Bror Hillgren, av Bror Jonsson,
Gustaf Reuter, av Ingemar Svensson, Delsbostintan, av Bror Jonsson,
Sven Elofsson, 1533-1603 (?) av Bror Jonsson. Denne Elofsson får här sin första
egna artikel trots, att han enligt prosten Leneaus hade företrädet framför alla i
Delsbo infödda socknebarn, som kunglig sekreterare åt Gustaf Wasa, Erik XlV,
Johan 111 och hertig Karl. Dessa 6 artiklar av 42 är införda i Norrhälsingar
från 400-årigt Hudiksvall, allt redigerat av f. d. statsrådet Gösta Skoglund.

1981
Bror Hillgren, konstnär och författare, av Bror Jonsson, en stor bok
25×25 cm på 133 sidor med Hillgrens bakgrund, uppväxt, olika flyttningar
som barn, studietid i Stockholm-Paris, utställningar, hans olika konstmotiv,
speciellt hans porträtt, släktforskningsarbetet, delsbolitteraturen, bibliografi
och viktiga årtal. Här finns 95 fotografier, 28 svartvita- och 63 färgkonstverk.
Boken är heltäckande om den person som Bror Jonsson var personlig vän med
och ger en bra bild av Hillgrens synsätt och umgänge.

1982
Knivarna i Delsbo, av Annika Holmberg, uppsats vid Umeå universitet,
A4 kompendium på 39 sidor.

1982
Kerstin Jonsdotter och Jonas Olofsson, av Folke Rudolphi, 1901-1977, och
nu med förord och tillägg av Bror Jonsson i ”Hälsingerunor” sidorna 11-19.
Kerstin från Svedja, Delsbo och Jonas storbondeson i Vallsta hade en fin
kärlekssaga nu återgiven på delsbomål. När de gifte sig i Svedja kom det 300
hästfordon från Delsbo kyrka till brudens hem. Här finns även ”Bojäntans
aftonvisa” med 4 stämmig sättning av prosten B. G. Jonzon. På Nordiska
museet finns en målning, ursprungligen från Arbrå kyrka, en bild på Kerstin
och Jonas, som då lovar att en son skall bli präst.

1983
Råd till resande uti Dellenbygden och andra tjänliga trakter, av Maj-Lis
Persson-Gladh, en skildring, A5-storlek, på 28 sidor, mycket hämtat genom
intervjuer 1972-80 samt gamla delsboskrifter t.ex. medicinska överlevnadsknep.
Teckningar av Bror-Eric Bergqvist.

1983
Dellbon som grundade ett kyrkosamfund i USA, av Bror Jonsson, en redovis-
ning om Lars Paul Esbjörns liv och leverne införd i ”Vår hembygd”, Hembygdens
förlag, Östervåla, på sidorna 557-570. Artikeln finns även i särtryck. Esbjörn
grundade ett kyrkosamfund, av Sam Rönnegård betecknat, som ”svenskarnas
största religiösa och kulturella skapelse utomlands”. Bilder bland annat på
födelsestugan, nu flyttad till Johannesberg, från avtäckningen av minnesstenen
28/8 1949 och på Lill-Hans Eriksson i Vij.

1984
Från Altranstädt till Delsbo, av Maj Noderman, 1925-, ett häfte 21×21 cm
som handlar om Carl X11, om porträtt, gravyrer, ofta med kvinnlig kundkrets,
om Gustaf Reuters förkärlek till kungen och allt det stora intresse för dessa
bilder långt efter ”hjältekonungens” död. Ett 30-tal bilder av olika konstnärer
med Carl X11 finns med.

1984-1991
Bokserien ”Margta”…av Erik Bäckman och illustrationer av Bror Eric
Bergkvist, sex romaner på vardera cirka 300 sidor, alla med Delsbo som
utgångspunkt och med många autentiska exempel. Margareta Nilsdotter
1984, Margta smultronblomma 1985, Margta lillstinta 1987, Margta
fäbojänta 1988, Margta konfirmand 1990, och Margta mö 1991.

1984
Bror Hillgren och Johan Bauer, av Bror Jonsson, en artikel på sju sidor om
de nära kontakter, som dessa unga konstnärer hade, de gick tre skolor tillsam-
mans, var lika gamla och båda gillade H. C. Andersen. När man ser gubbarna
i ”Bilder från Delsbo”, från 1908, så är likheten med Bauers gubbar slående.
John Bauer, 1882-1918 och hans konstnärliga hustru drunknade i Vättern 1918.
Se ”Hälsingerunor” sidorna 85-91, artikeln finns även i särtryck.

1984
De stickade hälsingetröjorna, av Bror Jonsson, där redogörs för L. Landgrens,
Anna Hjelmströms, P. G. Wistrands, I. A. Berg och G. Hazelius-Bergs beskriv-
ningar. A. M. Nylén meddelar att stickningens teknik kom först på 1600-talet
och betydligt senare till dessa trakter. Vi har J. W Wallanders och B. Hillgrens
målningar av de vackra tröjorna. Artikeln finns i ”Hälsingerunor” sidorna 92-104,
men även i särtryck.

1985
En brudkista från Delsbo, av Nils-Arvid Bringeus, som skriver att kistorna
ofta blev en prestigemöbel och utsmyckningen blev därefter. Först kom kistor
med trädekor, sedan målningar och då först på insidan av kistlocket. Målade
vapensköldar blev vanligt i Hälsingland hos burgna bönder. Dessa sköldar
omformades ibland till hjärtan. Den äldsta kända allmogekistan från Delsbo
med målade sköldar är daterad 1646. Här görs en noggrann beskrivning av
målningar, speciellt G. Reuters, och deras betydelse, t. ex. att ett ansikte på
lockets insida kanske hade en ”bevakande” uppgift. Artikeln är införd i
”Hälsingerunor” sidorna 15 – 24.

1985
Områdesplan för centrala Delsbo, av Anders Holmstedt, Hälsinglands museum,
d. v. s. kulturhistoriska synpunkter och förslag till samhällsplaneringens fromma.
Här presenteras på 93 sidor historik över Delsbos utveckling, kartor från 1700-
talet och senare, gamla fotografier m. m., allt över Ava, Byn, Ede, Stömne,
Fredriksfors, Knutslunda, Näsbyn, Gåsbacka, Vij, Västeräng och Ovanåker.

1985
Spelmanstradition i Hälsingland och spelmansstämmorna i Delsbo, av Inge-
gerd Blomberg med 55 sidor och 15 fotografier i A4-format. Här finns historiska
redogörelser och analys av tävlingsformen från och med 1908, den första arran-
gerade spelmansstämman. Här redovisas folkmusikens skede i 10-års perioder.

1986
Bollnässtugan, Delsbogården, av Elisabeth Strömberg och Christina Westberg
ett häfte, 12×17 cm, totalt 40 sidor utgiven av Skansen där Delsbogården upptar
sidorna 19-40. Det är en redogörelse för bakgrunden med kartor från Delsbo och
skisser över gårdar och fem fotografier. Västerängsstugan från slutet av 1700
ägdes av Zackarias Eliasson och Brita Jonsdotter. Edsängsstugan från 1806
ägdes av Erik Olsson med hustru. Fähuset från Gåsbacka uppfördes 1830.
Logen från Edsäng uppfördes 1812. Sängstugan kom från Ljusdal byggdes 1830-
talet. (Se vidare år 1940, Delsbogården)

1987
Fyra gårdar med ansiktet kvar, av Göran Gudmundsson, om bl a Blåsens
i Delsbo, (”Blås-Pelle”) ett 1600-talshus med förmodade fragment av Gustaf
Reuters målning. Från detta hus hämtade J. W. Wallander sin inspiration för sin
tavla ”Väva vadmal” omkring 1860. Huset renoverades pietetsfullt med stats-
bidrag i slutet av 1960-talet. Artikeln är införd i ”STF:s årsskrift, Levande trä”
sidorna 74-91.

1988
Delsbo och Fredriksfors, fördjupad översiktsplan, av arkitekt Erik Furtenbach,
där man utöver planer, bl a för torget, kan se utvecklingen i Delsbo centrum
under 1900-talet, bl a flygfotografier 1952, 1967, 1975 och 1981. Här finns 45
sidor med många planer, som det inte blev mycket av.

1988
Lars Landgren, präst och kulturkämpe, av Bror Jonsson infört i ”Vår hem-
bygd”, Östervåla, sidorna 705-737. Där berättas mycket om Landgrens arbete
för skolan och för nykterhetsarbete. Här återges även åtgärden om den för-
stärkta kommunalnämnden, som gjorde besök mot hembränningen. Många
namn på delsbopersoner och 22 fotografier finns med.

1988
Dellenbanan, världens nordligaste järnväg 100 år, utgiven av Dellenbanans
Vänner med 67 sidor och 31 fotografier om banan och dess stationer. Här kan
man läsa om den första delen till Forsa 1860 och fortsättningen till Delsbo och
Ljusdal 1888 men även om den sista färden för personbefodran med rälsbuss
den 13/1 1985. En berättelse av Karl Rune Nordkvist ingår i boken.

1988
Himmelrikets vägröjare, av Viktor Norin, 1909-2000, om Lars Landgrens
andliga betydelse för de människor han träffade. Det är en roman där Öster-
våla är Odinsfors och Delsbo är Bergbo. Det är lätt att känna igen personer,
både de ordentliga och de icke skötsamma. Romanen på 260 sidor slutar när
Landgren flyttar från Delsbo.

1989
Rimmat och orimmat, av Brita Jonsson, 1912-1999, dikter och minnen på
42 sidor, som börjar med ”En liten presentation av Delsbo” och senare
”Till Flottbogårdens invigning”, ”Delsbo SLKF:s 20 års jubileum, ”Prolog
vid Delsbo brandkårs 25-års jubileum”, ”Prolog vid distriktsstämman i
Delsbo” o s v.

1989
Ljus och Kraft, av Jan Garnet om elektrifieringen i Hälsingland där Delsbo
beskrives på 16 sidor. Här finns bland annat beskrivning när Anders Norell,
Ava, som första bondgård i Sverige får elektrisk belysning för fyra glödlampor
i november 1887.

1990
Den gamla protokollsboken berättar, av Anders Eriksson, om Norra Hälsinge
Brödraskap som bildats 1808. Det blev senare Norrbo och Bjuråkers Hushåll-
ningsgille och 1860 Delsbo hushållningsgille. I den handskrivna boken kan
läsas om 1810: ”Projekt till canal och slussverk mellan Norra och Södra
Dellen”, 1813: ”Inköp av skäktmaskin”, 1817: om ”dåligt leverne, framför
allt tjuvnad och lösaktighet i Bjuråker”, 1839: om bildande av nykterhets-
förening, 1848: om täckdikning, 1860: tveksamhet om att anställa en djur-
läkare, 1872: Om att ett mejeri byggts i södra Delsbo och 1877: en bad-
inrättning. En intressant läsning om bondehistoria under 77 år. Artikeln
finns i ”Hälsingerunor”, sidorna 27-34.

1990-1991
Arkiv- och föreningsinventering i Delsbo och Norrbo, av Ingegerd Blomberg,
med 295 föreningar i Delsbo varav 50 nykterhetsföreningar, 23 religösa och 22
arbetarorganisationer. Skrivet i A4-format med 25 bilder, historiska beskriv-
ningar på totalt 381 sidor. Norrbo har här totalt 80 föreningar. För Folkrörelse-
arkivet i Gävleborgs län.

1990-1995
Förr och Nu i Delsbo, av Dellenbygdens fotoklubb, som samlat äldre svart-
vita bilder med text, fem böcker med ett 60-tal bilder per bok. Mycket lärorikt
att se på, eftersom ”En bild säger mer än tusen ord”.

1991
Trollsägen från Delsbo efter Daniels Erik, av Bror Jonsson, dikter på delsbo-
mål infört i ”Hälsingerunor”, sidorna 120-122. Det handlar om ”Jänta från
Åkre som blev bergtagen…” dels på dialekt dels försvenskad.

1991
Skansen 100 år, Delsbogården, av Johan Knutsson, en artikel införd i
”Hemslöjden” på sidorna 5-6.

1992
Knypplade spetsar på delsbodräktens kyrkluvor, av Inger Carlsson och
Eva Carlborg, 31 sidor i A4-format med 17 mönstervarianter. Här kan man
läsa mycket om utsmyckningen av dessa luvor.

1992
Knivens egg, av Kjell E. Genberg, kapitel ur romanen ”Rallarliv” som sam-
manvävt med andra historier, handlar om våldsbrotten av ”Kniven” Mathias
Johansson omkring 1890.

1992
Stömneån, en kulturmiljö värd att bevara, av Gunvor Gustafsson, Hälsinglands
museum beskriver på 69 sidor i A4-format, Stömneåns utveckling där ”kalv-
skinnsprästen” Ekdahl i slutet på 1820 gjort en skiss. Fallhöjden på ån är 16
meter. Redan på 15-1600-talet fanns det åtminstonde ålhus där, förmodligen även
kopparhammare. På 1700-talet fanns 18 skvaltkvarnar och 8 linhamrar plus en
sågkvarn och slutligen på 1800-talet komplett linberedningsverk, tullkvarnar
samt en kraftstation från 1887. Utredningen anpassades till upprustningen av
Ede såg, som startade år 1923 och återinvigdes av landshövding L. E. Eriksson
den 10 oktober 1992.

1992
När mormorsmor berättade, av Bror Jonsson, som minns hennes berättelse
(i andra hand) om branden i Delsbo kyrka 1740 och namngav flera personer
som deltog i räddningsarbetet. Med hjälp av prosten Leneaus beskrivning
kan hennes berättelse bekräftas och kompletteras. Artikeln är införd i
”Ärkestiftets julhälsning”, sidorna 123-126.

1993
Så levde man i Dellenbygden, av Emil Johansson, 42 sidor, mest ifrån för-
fattarens hembygd Överälve, där det faktiskt grävdes skyttegravar före
första världskriget. Men det handlar även om ”flatbygda” d. v. s. bygden
kring Delsbo kyrka. Här hittar man trevliga historier och många namn.

1993
Napoleon tågade över Alperna till tonerna av Delsbo brudmarsch, av Bror
Jonsson infört i ”Hälsingerunor” sidorna 82-87. Där åberopas kompositören
Kurt Atterberg, som har denna melodi med i sin operabalett ”De fåvitska
jungfrurna”. Denne intygar efter forskning, att marschen spelades år 1800 då
även hälsingesoldater var med och tågade över Alperna.

1994
Tyra Fischer tog initiativ till Delsbo hembygdsgård, av Bror Jonsson infört
i ”Hälsingerunor”, sidorna 79-85 och 2 fotografier med anledning av hem-
bygdsföreningens 40-års jubileum. Hennes far handlaren Magnus Östberg
byggde Hällnäs (nu kommundelshus) men han gjorde konkurs och fick ej
flytta dit. Hon levde 1897-1989 och blev även skådespelare i bygdefilmer
men mest känd för sina arbeten om näversömmen.

1994
Delsbo-Kjolen, med redaktörerna Margit Bodin och Pärmas Gösta Olsson
på 12 sidor i A4-format, åter utgiven med anledning av Hembygdsföreningens
60-åriga tillvaro. Här finns små trevliga notiser om vad som hänt senaste tiden.

1994
Bebyggelse-historiskt PM, av Gunvor Gustafsson, Hälsinglands museum
är ett A4 PM på 26 sidor om Delsbos och Bjuråkers jordbruksmark från de
första brukarna. Detta PM innehåller många upplysningar om areal, ortsnamn,
kartor, bebyggelse och åkermark.

1994
Reformationsminne, Kyrkklockan från Delsbo som sjönk i Bergviken,
av Bror Jonsson infört i ”Ärkestiftets julhälsning” sidorna 53-58 och som
beskriver att Gustaf Vasa fick syn på den stora klockan 1528 och beordrade
att den skulle till Stockholm, att den sjönk i Bergviken vid Lynäs udde,
att Olof Dyriksson (1677) försökte bärga den, att prosten Leneaus förberedde
en bärgning 1737 men måste vänta till 1750 och 1752 med sina försök och
att olika skrifter beskriver dessa händelser. (Senare dykningar gjordes åren
1962, 1976 och 1991)

1995
Källeräng, om stugorna, torpen, sågverket och människorna i byn under
1930-talet, av Bruno Sjöblom och Martin Tapper, 1917-1996, 46 sidor med
24 fotografier, allt i A4-format om den lilla byn, söder om Delsbo, som inte
fick någon plats på kartorna men som hade en ångsåg, hyvleri och lådfabrik,
bryggeri, affär och egen riksdagsman d. v. s. Jon Jonsson.

1995
Bröllop och bröllopsseder i Delsbo, av Ingegerd Blomberg, på uppdrag av
hembygdsföreningen, en skrift på 58 sidor i A4-format, som återger texter
av prosten Leneaus, E. G. Wengelin, R. Wikman, S. Ödmann, A. Hjelmström,
B. Hillgren och E. Oppstedt. Skriften innehåller tiden före bröllop, förbere-
delser för fest, bröllopsdagen och dagarna efter samt om dräkterna. En
värdefull dokumentation inom ett kärt ämne.

1995
Fäbodar förr och nu, av Linda Strandberg, en redogörelse i A4-format med
26 sidor och 15 fotografier. Trots sin ungdom har författaren beskrivit liv
och leverne, byggnader, fäbodtyper, buföringen och dagens fäbodar med en
verklig inlevelse. Skriften har även en bra källförteckning.

1995
Om stugor, torpen, om byarna Skummarbo, Stenbo, Oppsjö, Sala och
Vallsta, om bondgårdar och människor då och nu, av Martin Tapper, 85 sidor
i A4-format med 26 fotografier, mängder av historier och namn på de flesta
som bodde där. Fotograf Bruno Sjöblom.

1995
Delsbo tätort, bebyggelse och kulturmiljö, av Gunvor Gustafsson, Hälsing-
lands museum, 35 sidor i A4-format med 39 fotografier och 9 kartor från
förhistorisk tid, agrar-tid mitten av 1500, då det fanns sex gårdsägare, lika
under 1600-talet, men elva jordbruk under 1700. Före järnvägens tillkomst
fanns i Ede fem handlare under 1800-talet, 1850 tillkom ett gästgiveri och
1876 byggdes Edeborg, 1880 ett åkeri och sedermera ”Turistgården” och så
kom järnvägen 1888, varefter mycket förändrades. Här anges de fastigheter
som bör bevaras.

1995
St. Josef, Dellenbygdens apostel, av Bror Jonsson, om aposteln som endast
finns i muntlig berättelse. Då har omtalats, att denne skulle ha önskat rivning
av ett hednatempel i Vij, men detta hade retat folket som jagade aposteln och
stenade honom år 1057 på Josefsberja och där en källa lär ha uppstått.
Artikeln är införd i ”Ärkestiftets julhälsning” sidorna 140-146 men det är,
trots hänvisningar till ärkebiskoparna J. A. Ekman och N. Söderblom med
flera, många oklarheter i denna berättelse.

1995
Delsbo-Kjolen, på 20 sidor av Margit Bodin och Pärmas Gösta med bland
annat en redogörelse för Delsbo klockstaplar och senaste flytten 1908.

1995
När Landgren hjälpte Hazelius ordna delsbostuga i Stockholm, av Bror
Jonsson, infört i ”Hälsingerunor” sidorna 46-56, om året 1874 då det skulle
bli en utställning på Drottninggatan 71 och prosten ordnade målade tak-
bräder från Sjömyra samt delsbokläder för de modeller som gjordes till
utställning. Denna ”stuga” har inget att göra med Skansens Delsbostuga
som invigdes 1941.

1996
Delsbo, utdrag ur ”Hudiksvalls-Posten” året 1896 av Kerstin Englund. Enär
bygdens äldsta tidning finns bevarad, komplett sedan 1878 på Hudiksvalls
bibliotek, har här i A4-format gjorts en redogörelse för allt som står om
Delsbo. Läs om åsknedslag, politiska möten, benbrott, lustresor, bondbröllop
och mycket mera, d. v. s. en folklivsskildring om vad som hände för 100 år
sedan. På den tiden skrev man namn på de som utmärkte sig och därför kan
här finnas mycket läsvärt för släktforskare.

1996
Förslag till fördjupning för centrum….i Delsbo, av plan- och byggnads-
kontoret, Hudiksvall. Här finns 33 sidor i A4-format och många bilder mest
på befintlig miljö och man börjar med att Delsbo är känt för allmogekultur,
spelmansträffar och allmän kultur men i centrum är det bara asfalt och
parkerade bilar. Här skrevs att det behövs en kvalitetshöjning. (Tack!)

1996
Delsbo-Kjolen, med Margit Bodin och Pärmas Gösta som redaktörer. På 24
sidor kan man bland annat läsa om ”Hembygdens år” 1996, om ”Länsman som
kom båscht – funnen…” om Delsbo brandkår 60 år och om Johannes Kerfstedt.

1996
Fäbodar i Delsbo, 140 sidor i A4-format som resultat av en studiecirkel i
Studieförbundet Vuxenskolan 1987-1988 med Maj Lis Persson Gladh, Ingrid
Pauls Gustafsson och Pärmas Gösta Olsson som cirkelledare. Här finns 119
fotografier, både gamla och nytagna, samt fina beskrivningar över 25 fäbo-
vallar i Delsbo och 5 delsbovallar i Bjuråker.

1996
Delleniterna, av Lars Nordin, en sagobok faktiskt med delsboanknytning,
24 färgglada sidor om människor före istiden som gräver ned sig och sedan
skapar ”Dallesbo” med anknytning till nutid och en förstörd fiskodling i
Södra Dellen.

1996
Måleri i Delsbo och Arbrå 1748-1749, av Kjell Ekelöf infört i ”Hälsingerunor”
sidorna 66-84, en del om Gustaf Reuter men mest om dennes son Carl Gustafs-
son sedermera soldatnamnet Roth. Han arbetade tillsammans med Erik Eriksson,
”snickarmålarn” men var även i Arbrå och målade, kanske för att slippa gå
i militärtjänst och anklagades då för lösdriveri.

1997
Bra åt Delsbo, av Kjell Grönberg, en bok på 88 sidor med 19 bilder angående
122 års historia om sanatoriet i Johannesberg och från 1948, DHR-Friluftsgården
sedermera Hotell Dellenborg. Här redogörs för att 1875 hade Johan Olsson
(JOHANnesberg) skänkt 20.000 kronor inklusive tomt för att Norrbo, Bjuråker
och Delsbo skulle bygga ett mindre sjukhus tillsammans men de kom inte
överens. Först 1913 stod sjukstugan klar men då var Johan Olsson mördad.
1989 var Dellenborg näst största arbetsgivare i Delsbo, efter kommunen, med
191 personer anställda men kommun och landsting slutade köpa tjänster och
hösten 1997 såldes Dellenborg till privata ägare.

1997
Delsbo-Kjolen, av Margit Bodin och Pärmas Gösta på 24 sidor bland annat
om Delsbo frisksportarklubb , om registrerade automobiler i Delsbo 1924,
om Johan von Schwartz och om kyrkliga kungörelser från 1820.

1997
Lars Landgren, prost i Delsbo, biskop i Härnösand, av Bror Jonsson, en
bok på 280 sidor och 65 bilder över en väl beskriven prost. Här finns dock
ytterligare upplysningar om hans kontakter med Erik Jansson, om hans
upprop till Gävleborgs läns befolkning 1853 beträffande spritmissbruket
vartill bidrog att hembränningen förbjöds 1860, om Landgrens start av
Delsbo bibliotek 1855 och härutöver många episoder även om livet som
biskop i Härnösand från 1876.

1997
Delsbo jultomteförening blev över 100 år gammal, av Bror Jonsson och
handlar om en förening för fattiga barn, mest damer som sydde och stickade
under året och sedan klädde upp barn med insamlade medel. Föreningen
bildades i början av 1870 på initiativ av Karin Lindholm och avslutades
1984 med att en fond bildades under kyrkans förvaltning. Artikeln finns i
”Hälsingerunor” sidorna 45-46 med tre fotografier med många ansikten.

1997
Gyllene krona och brudbälte används ännu i Dellenbygden, av Katarina
Nordin, en artikel med anledning av en vigsel 1996 mellan Per och Rigmor
Swedin i full brudklädsel med krona och silverbälte från 1837. Här finns
även historiska berättelser t. ex. om bröllop i Bjuråker och litteraturhän-
visningar. Artikeln är införd i ”Ärkestiftets julhälsning” sidorna 18-21,
som även har brudparet, två brudnäbbar, brudtärna och marskalk i Norr-
bergsstugan på Forngården, på omslagssidan.

1997
Delsbosöm, något om dess historia och teknik, av Ingegerd Blomberg,
22 sidor i A4-format med 14 fotografier och skisser. Även om god historik
finns med, så är det nog en generaliserade beskrivning av denna långsöm.

1998
Profiler i Bobygden, 48 sidors skrift, ett resultat av en studiecirkel med
43 mycket fina fotografier och text på 25 personer allt sammanställd av
Bruno Sjöblom och Per Östberg. Mera material lär finnas och det blir
kanske ännu en värdefull skrift.

1998
Delsbo-Kjolen, av Margit Bodin och Pärmas Gösta. På 28 sidor läser man
om förra årets 137 folkdräktsklädda stintor, som deltog i ett lotteri och om
90 år efter den första Hälsingestämman, om 70 år efter spelmansförbundets
bildande, om 60 år efter invigningen av forngården och om 40 år efter
folkdanslagets start.

1998
Dellenbanan, *) av Gunvor Gustafsson, Hälsinglands museum, förslag till
bevarandeplan av på 128 sidor i A4-format med 169 fotografier och skisser.
Här finns en utförlig och översiktlig beskrivning av hela järnvägen med alla
dess tillbehör från starten 1888. Bra beskrivning beträffande den del som till-
hör Delsbo, där man bäst ser till att försöka värna om detta arv.

1998
Olof Hedlund orgelbyggare, av Birger Olsson om Delsbos alla kyrkorglar, 1660-1958.
Innehåller flera intressanta vinklingar om kyrkbranden 1740 och om kh Knut Leneaus.

1999
Brodde Nistinger, en hälsingeskald, av Bror Jonsson om Bror Nilsson, som
kallades Unas Bror i Bjuråker, där han var född, han tog sig namnet Urne-
felt men som skribent använde han signaturerna Alter Ego eller Brodde Nisting
– Nistinger. Han levde åren 1906-1952 och bodde i Delsbo som medarbetare i
Hudiksvallstidningar och gav ut flera diktsamlingar. Sonja Stjernqvist sjöng
flera av hans visor med tonsättning av Nils Björklund, den mest kända är
”Spelman och jäntan fin”. Han medverkade i ”Delsbo-Kjolen”. Åren 1945-52
bodde han och arbetade på olika platser i södra Sverige.

1999
Delsbo-Kjolen, redaktör Pärmas Gösta Olsson med 20 sidor t. ex. om Edvard
Fredins dikter och hans skådespel ”Biltog” som amatörgruppen ”Delsboligan”
har uppfört, om nypremiär av filmen ”Lång-Lasse i Delsbo”, om kyrkans
järnring med runorna ”Se må du på mig….” och många citat om Delsbo för
100 år sedan ur Hudiksvalls Posten.

1999
Delsbospetsar, övergången från lin till bomull, av Eva Carlborg, det
gäller knypplade spetsar, 18 sidor i A4-format med 8 fotografier. Här talas
om den bäddkultur, som utmärkte Delsbo redan på 1700-talet där fina
spetsar var viktiga. Bomull fanns i slutet av 1700 men kom allmänt att
användas i början av 1800-talet.

1999
Bremöran ha vaknat, av Holger Olsson, en skrift på 30 sidor om underfundiga
dikter, historier och ordstäv på dellboska. Det är ett stycke bygdemålspoesi
med många kända namn och platser och det är bra att en sådan skrift kan
framställas när dialekten kämpar mot expanderande massmedia. ”Bremöran”
betyder myrorna.

Fram till år tjugohundra finns således 311 skrifter, böcker eller artiklar, som
helt eller delvis, med stort värde, handlar om Delsbo.

Delsbo 2004 / Kjell Grönberg

 


 

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo.

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

 

Avskrift och inskanning av bilder har gjorts under våren 2012
av
Viveca Sundberg och Åke Nätterö.

 


Till Delsbo socken 1800-taletTillbaka till toppen

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *