Industribanan i Strömsbruk – Stocka

En kortfattad historik om industrijärnvägen i Strömsbruk – Stocka

Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Men det är okej att använda Dellenportalens bilder, eller texter, bara man anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Gillar du den här sammanställningen får du gärna dela den med dina vänner


Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se Tack för ditt stöd!


Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre.
Vill du veta mer? Klicka här. 


Läs om Museijärnvägar på Wikipedia


Läs om spårvidder på Wikipedia


Läs om smalspår på Wikipedia


IndustriBaneFöreningen


 

Industribanan i Strömsbruk – Stocka

 

Ströms bruk grundades 1672 av faktor Hans Behm i Söderhamn och privilegierades 1672 och 1695. Rörelsen omfattar masugn i Gnarp och stångjärnshammare i Ström. Efter några år byggdes masugn även i Ström, men den nedlades efter kort tid p g a brist på kol och vatten. Senare kom bruket att tillhöra släkterna Lohe, Grill, Lennings (från 1751) m fl. År 1787 kom bruket i släkten Tersmedens ägo, och driften utvidgades avsevärt.

Ströms bruk drevs från 1767 tillsammans med Franshammars bruk i Hassela, och från 1867 ingick även Andersfors bruk i Bergsjö. De båda sistnämnda nedlades 1870 respektive 1873 (manufaktursmide fortsatte några år) och Gnarps masugn nedblåstes 1878. Smidet koncentrerades till Ströms bruk, men upphörde slutgiltigt 1889.

Strömsverken övertogs 1873 av Ströms Bruk AB. Bolaget lät 1889-91 upplåta en sulfitfabrik i Ström. Den utvidgades 898, 1907-09 och 1913-14. En sulfitfabrik anlades 1918. Ströms Bruk AB förvärvade 1926 Ljusne-Woxna AB. Sulfitfabriken moderniserades 1929-34 (bl a installerades ett nytt syratorn och en ny torkmaskin). År 1942 tillkom ett blekeri. Under kriget tillverkades även fodercellulosa och foderjäst. Under tiden fram till 1960 tillkom bl a nytt pannhus, nytt vedrenseri, kloralkalifabrik (1958), nytt kokeri och kisugn.

År 1965 fusionerades Ljusne-Woxna AB med Ströms Bruk AB, som ändrade firma till Ström-Ljusne AB. Redan 1967 såldes detta bolag till Iggesunds Bruk och Bergvik och Arla AB. Försäljningen innebar i Strömsbruk och Stocka tillfördes Iggesund. Kloralkalifabriken lades ned 1972. Stora summor investerades i Sulfatfabriken så sent som 1977-78, men redan 1980 nedlades den ena av de två massalinjerna. Den återstående sulfatfabriken upphörde 2 oktober 1981. Som ersättning har Ströms bruk från 1980 inrättats för plastbeläggning av en del av den kartong som framställts i Iggesund. Verksamheten drivs av Iggesund-Ströms Kartongfabrik AB.

Stocka Sågverk

Stocka sågverk anlades 1855-57 av Stocka Sågverks intressenter, där släkten Tersmeden ingick. Från 1873 övertogs successivt övriga andelar av Ströms Bruk AB, som 1897 stod som ensamägare. Sågverksbyggnaden (som innehöll fyra ramar) ombyggdes 1920 i tegel. Brädgården utrustades 1921 med kabelkran för virkets transport och stapling, troligen den första i världen för detta ändamål. År 1959 skedde omfattande ny- och tillbyggnader, bl a uppfördes nytt sorteringsverk, ströläggningsverk, torkanläggning, virkesmagasin och utlastningstravers. Nästa utbyggnad skedde 1967-69, då man helt övergick till artificiell torkning. Sågverket ingår i Iggesund Timber AB.

Transport banan

Från Stocka anlades 1869-70 en bana för transport av sågspån och sågavfall till Ströms bruk. Banan var 3 km lång, och byggd med järnbeslagen träräls. Dragkraften bestod av oxar. Järnräls inlades 1885, och oxarna ersattes med hästar. Åren 1908-09 ombyggdes banan med kraftigare räls och elektrifierades. Förutom huvudlinjen fanns omfattande interna spårnät vid industrierna. I Strömsbruk fanns t ex två längre sidobanor till ribbupplaget (0,5 km) och massavedupplaget (0,4 km).

Den totala spårlängden uppgick 1898 till 6 km och 1952 till 12,5 km. Till Ströms bruk fraktades råvaror som stenkol, kis, kalksten och olja. I motsatt riktning transporterades massabalar till det stora magasinet i Stocka hamn.

Trafiken på huvudlinjen upphörde successivt i början av 1960-talet och ersattes med lastbilar. Sommaren 1964 var kontaktledningen demonterad vid Stocka, men den elektriska driften behölls i Strömsbruk med ett lok och 90 vedvagnar. Loket var nr 3, ett kombinerat ackumulator- och kontaktledningslok, som användes vid vedgården i Strömsbruk, där kontaktledning saknades. Lokets ackumulatorer laddades upp när det stod under kontaktledningen, och därför behölls bangården i Strömsbruk under spänning. Elloket togs dock ur trafik i februari 1965, och ersattes av två mindre disellok.

Spårnätet i Stocka revs helt åren 1963-66 (några kortare spår finns i och för sig kvar ännu 1992). Huvudlinjen och Ströms bruks bangård revs vintern 1964-65, och spåren vid Ströms bruks vedgård revs omkring 1970, dock hade ingen trafik förekommit sedan 1967.


lok-045-stocka

Industrijärnvägen mellan Stocka och Strömsbruk
Bilden ägs av Sockenbilder/Harmångers Hembygdsförening

 

Motorlok: 750 mm

Första och andra loket var för kontaktledningsdrift  tillverkade hos ASEA serienummer 27,och 28 1908, hade två motorer typ Boc vardera 20 hkr. Skrotades 1964.

lok-042-stocka

Del lilla elloket nr 3. som välförtjänt kallades ”Loppan”, skänktes 1965 till Svenska,Spårvägssällskapet, men skrotades 1974.
Foto i Strömsbruk den 6 juni 1960, av Bo Gyllenberg


 Lok 3, ASEA tillverkningsnummer 42, 1912 hade två motorer typ BB, på vardera 5,5 hkr. Loket kallades ”Loppan” och användes i vedgårdstrafiken. Det överlämnades i april 1965 till Svenska Spårvägssällskapet, som renoverade det i samband med ett aldrig fullbordat bruksbaneprojekt. Av okänd anledning skänktes loket 1974 till Östra Södermanlands Järnväg i Mariefred, där det omedelbart skrotades.

lok-043-stocka

Ellok nr 4 var banans största. Det skrotades i mitten av 1960-talet. När detta foto togs 8 juni 1960, var det dock ännu full trafik på banan. Foto: Bo Gyllenberg


Lok 4, ASEA tillverkningsnummer 143, 1921 hade två motorer typ BB 1/5, på vardera 19 hkr. Skrotades 1965.


lok-044-stocka

Ellok nr 5, tillverkat av ASEA 1938, fångades av Bo Gyllenbergs kamera 1961.


Lok 5, ASEA tillverkningsnummer 243, 1938 hade två motorer typ LJ 28-13 på vardera 25 hkr. Skrotades 1965.

lok-046-stocka

Lok nr 6, Simplexloket 10340, vid Ströms bruks vedgård 1968. Trafiken på spåret hade upphört året före, men spåren kom att ligga kvar ännu ett par år. Foto: Ulf Fjeld


Lok 6, från Motor Rail Ltd., Simplex Works, Bedford, England, tillverkningsnummer 10340, 1952, med motor typ 2DL med nr AE55186. Loket levererades nytt till Kungl. Vattenfallsstyrelsen som CF 3 med 600 mm spårvidd för användning vid Östrandstunneln i Bergeforsen. Loket såldes 1958 till Byggnads AB Contractor, och omställdes till 750 mm. Det såldes 1962 till Carl Ström AB som renoverade det och sålde det till Ströms bruk 1963. Skrotades 1970.

Lok 7, från Motor Rail Ltd., Simplex Works, Bedford, England, tillverkningsnummer 10214, 1950, med motor typ 2DL med nr YD51310. Loket levererades nytt till Widmark & Platzer Byggnads AB för Anundsjö kraftverksbygge i Mellansel, Ångermanland. Det såldes 1958 till Byggnads AB Contractor. 1962 till Ölands Ytong AB i Ventlinge (600 mm). År 1964 köptes loket  av Carl Ström AB som renoverade det och sålde det till Ströms bruk samma år. Skrotades 1968.


 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508. Handelsbanken Delsbo.

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö


 Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *