Industribanan i Nianfors

En kortfattad historik om industrijärnvägen i Nianfors

Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Men det är okej att använda Dellenportalens bilder, eller texter, bara man anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Vi saknar bilddokumentation. Har du någon bild med anknytning till den här järnvägen? Hjälp oss om du kan! Tillsamman kan vi glädja andra.


Mejladressen till oss, hittar du längst ner på sidan.


Gillar du den här sammanställningen får du gärna dela den med dina vänner


Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se Tack för ditt stöd!


Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre.
Vill du veta mer? Klicka här. 


Läs om Museijärnvägar på Wikipedia


Läs om spårvidder på Wikipedia


Läs om smalspår på Wikipedia


IndustriBaneFöreningen

 

Nianfors

 

lok-033-n-fors

Den enda kända bilden från skogsbanan Hålsjön-Kjösen är mycket intressant eftersom den föreställer banans första motorlok från 1911. Fotot uppges vara taget på 1920-talet och visar banans ändpunkt vid Hålsjön. Längst till höger står en timmervagn på en vändskiva. Foto: Iggesunds burks arkiv


 

Knappt 20 km väster om Iggesund ligger Nianfors.

Här anlades 1794-97 ett järnbruk av släkten Grill. Bruket bestod av en hammare med två härdar, som flyttades dit från det likaledes Grill-Ägda Iggesund. Stora skogsmarker inköptes, och ett sågverk anlades vid Nianfors redan 1796. Detta nybyggdes 1846-47 och moderniserades år 1862. Efter en brand 1876 uppfördes det ännu en gång på samma plats.

Järnhanteringen vid Nianfors upphörde 1883, men skogsdriften fortsatte i stor skala. Huvuddelen av timret till sågen i Nianfors hämtades från närbelägna skogar och flottades på sjöarna Lill-Nien och Stor-Nien. För att öka kapaciteten ville man också utnyttja sågen i Iggesund, men dit var körvägen alltför lång och transporten därmed för dyr. Som ett första försök till en flottled mot Iggesund, rensades Nianforsån (senare kallad Nianån) år 1849 mellan Björsätter och Näcksjö öster om Nianfors.

År 1869 fanns fullständiga planer på en utbyggd flottled från Nianfors till Iggesund. Det hade då blivit aktuellt att även exploatera Arbrå sockens skogar. Flottleden aktualiserades åter vid flera tillfällen under slutet av 1800-talet, men beslutet sköts upp.

Arbetet på leden påbörjades först 1910, och slutfördes 1912. Genom uppdämning höll man kvar vattnet i Lill- och Stor-Nien till efter islossningen, och flottades sedan timret ner till Hålsjön. Där lastades det på järnvägsvagnar för vidare transport till sjön Kjösen, där det togs omhand av Dellarnas Flottningsförening. Flottningen till Hålsjön skedde med stora vattenmassor, som översvämmade de låglänta områdena nedströms Hålsjön. Iggesunds Bruk fick därför föreläggande att upphöra med flottningen redan 1913.

I oktober 1921 beslöts att Nianåns flottled skulle iordningställas på nytt. För att undvika översvämningar, anlade Norrlands Statsarbeten en damm vid Hålsjön. Flottleden togs i bruk 1922, och året därpå beslutade myndigheterna att den skulle vara allmänt öppen till allmänt nyttjande. De första åren utnyttjades den av andra än Iggesund, t ex Lars Andersson i Forsa (1923), Ströms Bruks AB (1924-26). Åsbacka Trävaru AB och Holmens Bruk (1930), men efter 1930 var det enbart Iggesund, som flottade i Nianån. Som mest flottades 1 miljon kubikfot (1925), medan normalvolymen uppgick till 200.000-500.000 kubikfot. Efter andra världskriget minskade flottningen märkbart, och den lades ned helt efter 1956 års säsong. Flottleden och materialet underhölls dock fram till 1963, då vattendomstolen beslöt om avlysning. Nianåns Flottningsförening upplöstes 1965.

Järnvägen

Mellan sjöarna Hålsjön och Kjösen bestod flottleden av en 1,4 km lång järnväg, som byggdes 1910-11. Den var redan från början avsedd för lokdrift. Vid Hålsjön fanns ett motordrivet uppfordringsverk, med vilket timret lastades på vagnar. Vid Kjösen kördes vagnarna ut på en bank i sjön, och lasten tippades i. År 1926 utlades två korta rundgångsspår i vardera banändan, så att loket alltid skulle kunna gå först i tåget. Banan som var i drift 2-3 månader per år, lades ned med flottningen på hösten 1956, men underhölls fram till 1963. Den revs under hösten 1963 och våren 1964.

Motorlok:

Det äldsta var ett motorlok från 1911 med bensinmotor av märke White & Poppe 24 hkr. Lokets tillverkare är inte känd, men en notering i Iggesunds arkiv antyder att loket kan ha tillverkats vid Ljusne Mek. Verkstad. I räkenskaperna för Nianfors nämns endast ”1 st benzinmotor, 2.400 kr + besiktning”. Efter 1923 användes det ytterst sparsamt, och efter 1939 inte alls. Märkligt nog fanns loket kvar ända till 1964; det borde ha bevarats på museum, men en skrothandlare kom emellan.

Lok nr 2 var ett lok från Jönköpings Mek. Werkstads AB, med diselmotor 20 hkr, och levererades från lager i Jönköping 1921. Enligt korrenspondens hade loket ursprungligen levererats till en kund, som bedömt det var för svagt, och beställt ett större lok. Lokets spårvidd ändrades av JMV till 762 mm – tidigare hade loket smalare spårvidd. Det avställdes 1939, men togs åter i trafik 1942 efter att ha försetts med ett gengasaggregat. År 1946 avställdes det på nytt, men stod kvar helt i originalskick i stallet vid Hålsjön fram till 1964, då det togs om hand av en skrothandlare.

Lol nr 3 var ett lok från Orenstein & Koppel AG, Arthur Koppel AG, Abteilung Montania, Nordhausen, Tyskland, 1939, av typ RL 1c, serienummer 11429, med diselmotor från OK, 14 hkr och köptes av Carl Ström AB i Stockholm. Det avställdes under åren 1942-45 (då JMV-loket i stället användes), och fraktades 1957 till Iggesund för försäljning. Först 1961 såldes det till AB Tegelindustri i Forsa, och ombyggdes då till 600 mm spårvidd. Från Forsa såldes loket 1968 till en privatperson i Söderhamn.

lok-032-n-fors

Riksantikvarieämbetets karta visar järnvägens sträckning med många minnesmärken


 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508. Handelsbanken Delsbo.

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö


 Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *