Industribanan i Iggesund

En kortfattad historik om industrijärnvägen vid Iggesunds Bruk


Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Men det är okej att använda Dellenportalens bilder, eller texter, bara man anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Mejladressen till oss, hittar du längst ner på sidan.


Gillar du den här sammanställningen får du gärna dela den med dina vänner


Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se Tack för ditt stöd!


Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre.
Vill du veta mer? Klicka här. 


Se film från ovan om Iggesunds järnbruk


Läs om Museijärnvägar på Wikipedia


Läs om spårvidder på Wikipedia


Läs om smalspår på Wikipedia


IndustriBaneFöreningen


Läs om Järnvägar i Forsa


Läs om Järnvägen Moviken-Strömbacka och Galtströmståget


 

Industrijärnvägen vid Iggesunds Bruk

nh-007-jarnverket

Järnverket  Iggesund



Den betydande industriella utvecklingen
i Iggesund inleddes redan 1572, då Johan III byggde en vattensåg för kronans räkning. Iggesundsverken anlades av hovkomissionen Isak Breant, som 1685 fick privilegier för masugn och hammarsmedja.

Anläggningen togs i bruk 1688, men brändes ned av ryssarna 1721. Återstoden övertogs 1722 av Abraham och Carlos Grill. Dessa ägde bruket till 1800, och utvidgade det betydligt. År 1748 anlades ett valsverk och ett klippverk, och i slutet av 1700-talet en spiksmedja. Smidet nedlades tillfälligt 1795, men flyttades till närbelägna Nianfors.

Iggesund övertogs 1800 av Jürgen Christopher Müller, 1825 av Gustaf Ridderstolpe och 1848 av Erik von Stockenström på Garpenberg. Vid dennes konkurs 1850 såldes Iggesund via två mellanhänder till firman Michaelson & Co. En ny rostugn byggdes 1848, ombyggdes 1856 och ersattes av en ny 1863. Detta år tillkom också en ny masugn.

Det sedan 1572 anlagda sågverket ersattes 1848-50 med ett nytt. Detta moderniserades 1867. År 1869 köptes Iggesund av det kapitalstarka ”Österby & Strömbacka bruks ägare”, och stora utvidgningar inleddes. En vattensåg byggdes vid övre fallet år 1870 – tre år senare var bessemerverk och valsverk i drift. Även en ny masugn byggdes och var klar 1874. Senare tillkom en ny rostugn (1884), ny masugn (1885), finvalsverk (1886) och rörvalsverk (1896-98). Vid sekelskiftet var Iggesund ett mycket betydande järnbruk.

AB Iggesunds Bruk bildades 1876. Bolaget inköptes 1903 av Hudiksvalls Trävaru AB. Sågen i Iggesund lades ned 1905, och driften flyttades till Hudiksvalls-bolagets stora såg på Håstaholmen i Hudiksvall. På sågens plats byggdes 1905 ett träsliperi. Intill hamnen i Iggesund – på en plats där företaget tidigare bedrivet träkolning i ugnar – anlades med början 1914 en kombinerad sulfit- och sulfatfabrik. Sulfatdelen stod klar 1916 och sulfitdelen 1917. En sulfitsprit fabrik tillkom 1918, men driften nedlades redan 1922. Den återupptogs dock 1930.

lok-026-igge

Håstaholmen


Hudiksvalls Trävaru AB trädde 1918 i likvidation med stora skulder till sitt dotterbolag. AB Iggesunds Bruk övertog därför hela aktiestocken i Hudiksvalls-bolaget. Massa magasinet brann ned 1925 men återuppfördes samma år samtidigt som sulfatfabriken utvidgades. Blekerier installerades 1932 i sulfatfabriken och 1934 i sulfitfabriken. Träsliperiet inställde driften 1940-44, 1947, 1949-52 och 1956. Det nedlades slutligen 1958, men låg i reserv fram till 1962.

 

lok-024-igge

Järnverkets bessemerverk nedlades 1944, och 1953 nedblåstes masugnen i samband med att lancashiresmidet i Strömbacka upphörde. Järnverksdriften upphörde sedan succesivt under åren 1953-55 genom att inneliggande lager av lancashirejärn och smältstycken upparbetades och såldes. Sedan länge hade man också bedrivet manufakturtillverkning av bl a sågblad, klingor och maskinknivar för skogsindustrin (en sågbladstillverkning inrättades redan 1888). Manufakturtillverkningen fortsatte även efter järnverkets nedläggning, men övergick 1983 i annan ägo under firma Iggesunds Tools AB.

En ny sulfatfabrik anlades 1959-61 och en kartongfabrik 1962-63. Sulfatbriken utbyggdes kraftigt 1965-67; sistnämnda år nedlades sulfitfabriken helt. Kartongfabriken kompletterades 1969-71 med en ny kartongmaskin. Från 1980 plastbeläggs kartongen vid en fabrik i Strömsbruk. Kartongmaskinerna i Iggesund byggdes 1983-84. AB Iggesunds Bruk blev i mitten av 1980-talet dotterbolag till MoDo AB och verksamheten i Iggesund drivs numera av MoDo bolaget Iggesund Paperboard AB.


 

Hästbanan med spårvidd 762 mm

 

 

nh-009-iggesunds-bruk

Iggesunds ånglok nr 1. NOHAB 50/1874 på en smått klassisk bild från 1890-talet.
Samling SJK Fotoavdelning


I samband med att den nya vattensågen byggdes, anlades 1869-70 en hästbana mellan sågen och den samtidigt anlagda hamnen i Iggesund där sågens brädgård var belägen. Åren 1873-74 utlades spår över till järnverket, och hela spårnätet ombyggdes för ångloksdrift. 1876 uppgick spårlälängden till knappt tre kilometer och nätet kom senare att utvidgas i flera etapper.

År 1901 fanns en huvudlinje norr om ån på sträckan sågen-järnbruket-magasinen-järnkajen (söder om ån). Den totala spårlängden uppgick då till 8,5 km.

Åren 1914-16 skedde ytterligare en betydande utvidgning i samband med massafabrikens tillkomst. År 1920 beviljade Iggesunds styrelse medel för en elektrifiering av spårsystemet, men den genomfördes aldrig.

I november 1921 träffades överenskommelse med Ostkustbanans AB (OKB) att snarast färdigställda sträckan Iggesund-Hudiksvall mot motprestationer in natura av Iggesund (slipers, virke och grus). Bandelen öppnades för allmän trafik i september 1924. Samma år anlades stickspår från OKB station i Iggesund till massafabrikerna, där en bangård och en godsstation inrättades. Trafiken ombesörjdes från början av Iggesund, som lät förse stickspåret med en tredje skena och köpte ett nytt 762 mm-ånglok samt en kopplingsvagn att använda mellan loket och de normalspåriga vagnarna. År 1929 beslutades att även OKB-lok kunde trafikera spåret ned till fabrikerna. I realiteten utförde dock Iggesunds smalspårslok huvuddelen av denna trafik ända fram till 1955.

Hästdrift förekom märkligt nog ända in på 1940-talet, särskilt vid järnverket. Sedan ett andra motorlok anskaffats 1948 upphörde dock användningen av hästar.

I motsats till de flesta andra cellulosafabriker har Iggesund aldrig haft något stort spårnät i massavedgården. Denna var i stället från början försedd med två kabelkranar och en telferbana, som forslade veden till upplag och renseri.

Smalspårsystemet började avvecklas 1953 i samband med att masugnens nedläggning. Under åren 1953-55 skedde en successiv rivning, som inleddes med att spåren vid massafabrikerna togs bort och delvis ersattes med normalspår. Därefter revs en del sidospår vid järnverket (1956). Huvudsakligen från träsliperiet ner till hamnen låg dock kvar – och trafikerades sporadiskt – ända fram till 1958. Den revs sedan 1958-59. Ångloksdriften upphörde av allt att döma 1955.

nh-010-lok

Ånglok vid malmavlägget


 

Ånglok

1. Ånglok (NH) från Nydqvist & Holm AB, Trollhättan (NOHAB), tillverkningsnummer 50, år 1874, inregistrerat i Ångpanneföreningen 1907-44 (nr 1638). Loket hade originalpanna vid skrotningen. Skrotat 1944.


lok-047-igge

Ånglok nr 2. 1876-1953, fotat på museet 1968


lok-048-igge

Ånglok nr 2, i drift  vid Iggesund 1876-1953. Foto Musset i Iggesund 1968


2. Ånglok (NH) från Nydqvist & Holm AB, Trollhättan (NOHAB), tillverkningsnummer 72, år 1876, hade originalpannan inregistrerad i Ångpanneföreningen 1907-27 (nr 1639). År 1927 inlades en utbytespanna, tillverkad i Gävle Varvs-och Verkstads Nya AB som nr 714/1927. Denna var sedan registrerad i Ångpanneföreningen som nr 6377 fram till 1948. Loket bevarades i lokstallet, men flyttades 1968 till bruksmuseet.


3. Ånglok (OK) från Orenstein & Koppel AG, Berlin-Drewitz, Tyskland. Tillverkningsnummer 10148, år 1924, avställt 1952. Var registrerat i Ångpanneföreningen 1925-55 (nr 5933). Från 1952 gjordes försök att sälja loket genom maskinfirman Tornborg & Lundberg, men utan resultat. Skrotat 1955.


lok-027-igge

3. Loket ”Tysken”, Orenstein & Koppel 10148/1924, användes framförallt för att dra normalspårsvagnar med hjälp av kopplingsvagn. Här är det förevigat i ensamt majestät på linjen ovanför järnverket på 1930-talet. Foto: Iggesunds bruks arkiv


4. Ånglok (OK) från Orenstein & Koppel AG, Berlin-Drewitz, Tyskland. Tillverkningsnummer 7250 år 1914, levererades nytt till Göteborgs Stads Gatukontor. Rösereds grustag och hade då 1250 mm spårvidd. År 1942 köptes loket av Iggesund via Ingenjörsfirma Myrén & Co i Göteborg, och ombyggdes till 762 mm spårvidd. Inregistrerad i Ångpanneföreningen 1943-55 (nr 8953). Skrotat 1955.

nh-008-bro-tagvagnar

Vykort från Iggesund 1902


 

Motorlok

5. Motorlok (SMF) från Sala Maskinfabriks AB, Sala, tillverkningsnummer 121, år 1936, diselmotor från, RA Lister & Co Ltd.,Dursly, England, 16 hkr, skrotat 1960.


6. Motorlok (SMF) från Sala Maskinfabriks AB, Sala, tillverkningsnummer 177, år 1948, diselmotor från, RA Lister & Co Ltd.,Dursly, England, 27 hkr, skrotat 1960. Båda SMF-loken användes för interna transporter vid järnverket; från 1955 även för träsliperiets räkning.


lok-028-igge

6. Sala-loket nr 17 var av typ H-27 och är här fotograferat i samband med leveransen 1948. Det skrotades bara drygt tiotalet år senare. Samling: Jan Ericson


7. Motorlok (JJ) från Arn. Jong Lokomotivfabrik GmbH. Jungenthal, Tyskland. Tillverkningsnummer 11515, år 1952, diselmotor 88 hkr. Beställdes för transporter mellan järnverket och hamnen. Det ersatte ångloket från 1924. År 1955 ombyggt till normalspår, skrotat 1964.

 

Spårvidd 1435 mm

Cellulosafabrikerna fick normalspårsanslutning 1924, och kom att utvidgas först 1954-55, då smalspårsnätet vid cellulosafabrikerna revs bort och ersattes med normalspår. Det första normalspårsloket var det ombyggda loket ovan som blev ombyggt vid AB Industridiesels verkstad i Henriksdal, Nacka. Den tidigare JJ-motorn behölls då men byttes ca 1960 till en Volvo-disel.


Från 1989 har SJ övertagit trafikeringen av industrispåren i Iggesund


8. Motorlok (DWK) från Deutsche Werke Kiel AG, Kiel, Tyskland med serienummer 676, år 1943. Diselmotor 220 hkr. Loket levererades nytt till Nora Bergslags Järnväg som sålde det 1964 till Iggesund som 1974 sålde det till köpman Arne Kring i Hudiksvall. Loket skänktes 1990 till Nora Bergslags veteranjärnväg i Nora.


lok-029-igge

8. DWK-loket såldes 1974 till en köpman i Hudiksvall. Det ställdes upp på VVS-firman Bengter & Bergmans område invid Hudiksvalls hamn. Foto 1985: Bo Gyllenberg


9. Motorlok (KHD) från Klöckner –Humboldt-Deutz AG, Köln, Tyskland  serienummer 47449, år 1952, diselmotor KHD med hydraulisk kraftöverföring 450 hkr. Levererades nytt till Trafik AB Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar. Inköpt 1973. Loket skrotades 1980 vid Stena metall AB i Hudiksvall.


lok-030-igge

9. År 1973 köpte Iggesund ett begagnat Deutz-lok från TGOJ, fd TGOJ V 801.
Bilden togs 5 augusti 1974 av Hans Nygren


10. Motorlok (Hen) från Thyssen Henschel, Kassel, Tyskland, serienummer 31995, år 1978. Diselmotor Hen med hydraulisk kraftöverföring 700 hkr och vägde 54 ton. Loket såldes 1989 till lokåterförsäljaren Onrail i Mentman, Tyskland.


lok-031-igge

10. Iggesund 2 juni 1985. Henschel-loket 31995/1978 uppställt utanför fabriksområdet.
Foto: Bo Gyllenberg


Källa:
Industrilok i Gästrikland Hälsingland, av Mats Freding

lok-025-igge

Flygfoto över Iggesunds bruk


Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508. Handelsbanken Delsbo.

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg


 Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *