Järnvägar i Forsa

Ett minne, en återblick, en del av Forsas industrihistoria. Industrijärnvägen vid Forsa Tegelindustri och Forsadalens järnväg.


Klicka på forsadatabas, här finns mer historik och fler bilder


Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Men det är okej att använda Dellenportalens bilder, eller texter, bara man anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Vi efterlyser fler bilder. Har du bilder eller information som du vill lägga till?


Mejladressen till oss, hittar du längst ner på sidan.


Gillar du den här sammanställningen får du gärna dela den med dina vänner


Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se Tack för ditt stöd!


Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre.
Vill du veta mer? Klicka här. 


Läs om Museijärnvägar på Wikipedia


Läs om spårvidder på Wikipedia


Läs om smalspår på Wikipedia


Läs här om IndustriBaneFöreningen


Läs även om järnvägen Moviken – Strömbacka

 

AB Tegelindustri i Hedsta, Forsa

 

lok-019-karta

Ekonomisk karta från mitten av 1950-talet, visar industrijärnvägens sträckning


 

Tegelbruket anlades 1921 av firma Östman & Co på initiativ av Nils Erik Östman, bonde i Nygården, Hedsta. Han upplät ett markområde på 5-6 tunnland där lera togs. Här handlade det om gammal sjöbotten och under matjorden fanns leran som blev så  värdefull för tegelframställningen. Leran skottades upp för hand, ett mycket slitsamt arbete.

Från början var maskinerna vid tegelbruket mycket primitiva, men när tegelbruket på Räveln i Norrbo lades ner bytte man till sig maskinerna, bland annat en liten valspress, mot 30.000 tolv-tumstegel.

Från början kördes teglet ut med häst, där 200 tegelstenar lastades per vagn. När lasarettet i Hudiksvall byggdes ut på 20-talet användes tegel från Hedsta.

År 1923 övertogs det av det nybildade AB Tegelindustri.

lok-063-aktie

Aktiebrev efter Erik Israelsson, vars son Per Israelsson lånat ut bilden


lok-056-1932

lok-058-hedsta

Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland 1936

 


 

lok-020-klipp-1939

Forsa tegelindustri. Bild ur Hudiksvalls Tidning den 24 augusti 1939.
Infälld tegelmästaren Frans Oskar Israelsson.


 

Var och en av Sveriges invånare under år 1937 förbrukade 54 st. tegelstenar, vilket innebär en förbrukning för hela landet av c:a 330 miljoner murtegel, tillräckligt att lägga ungefär två varv runt jorden.

Till denna enorma tegelkonsumtion har Forsa Tegelindustri under de senaste åren bidragit med cirka 500. 000 tegel per år men innevarande säsong (1939) beräknar man slå alla tidigare rekord och komma upp i mellan 6- och 700. 000 tegel.

Så nog är det en omfatande fabrikation, dom har att se över, både direktör Bergman och tegelbrukets verkmästare, F. O. Israelsson, som här uppe vid förältaren och ser till att den vederbörliga blandningen av sågspån i lättmurteglet blir riktigt tillgodosedd.

– Vi tillverka nämligen tegel i ett flertal olika sorter och kvalitéer för att tillgodose alla behovsinriktningar i modern byggnadskonst, säger hr Bergman. Det är sandtegel eller vanligt rödtegel samt lättmurtegel med volymvikten 1,6 eller 1,2. Det senare faller då under tredje sorten som benämnes högporöst. Varje kvalité har sen sina olika dimensioner, och varje sort är godkänd av den statliga provningsanstalten i Stockholm.

Här uppe vid förältaren i andra våningen blandas leran, som vinschas upp på trallor från lertaget ute på de omkringliggande åkrarna med en viss procent sågspån varefter blandningen passerar ett valspar som sorterar från stenar och hårda kornigheter.

Därefter passerar blandningen finvalsverket, som pressar leran, och kommer slutligen ned i presstrumman på första våningen där tegelmassan pressas ut i en lång sträng genom ett munstycke vars form och storlek avgör teglets genomskärningsyta.

Vid ett avskärningsbord kapas sedan tegelstenarna av i vederbörliga längder. Det tegel som just nu flyter fram i en fuktig glänsande sträng är lättmurtegel av volymvikten 1,6 vilket f.ö. framgår av den automatiska stämpeln, som märker varje sten med F. T. 1.6.

Elevator vidarebefordra därefter teglet till de stora torklagren där teglet förtorkas innan det skall in i den glödheta 14-kammars ringugnen.

Brännugnen
Det är ingen vanlig bakugn, det här. Under eskort av tegelmästaren blir jag i tillfälle att gå igenom en kammare i den stora ugnen, vilken just nu håller på att kylas av. Varje kammare har ett par ingångar i sidan och äro höga nog för en karl att stå rak i. Här inne placeras teglet i rader, som medger fri luftväxling och i mitten lämnas en öppen trumma som upptill står i förbindelse med den s.k. klockan. I dessa klockor, 12 på varje kammare, släpps sedan stenkolet ned och antändes. Dragtrummor tillföra frisk luft och temperaturen stiger vid full brasa till cirka 1.000 grader, åtminstone vid glödhålen. Sedan teglet sålunda blivit ordentligt rödbränt öppnas klockorna och kamrarna ställs för avkylning varefter teglet plockas ut.(Så fungerar en Ringugn).

Forsa Tegelindustri, som i sommar sysselsätter 18 arbetare, söker upprinnelsen av sin verksamhet till år 1921, då landstingsman Stefan Bergman, hemmansägare Erik Östman, numera bosatt i Bergsåker, och hr F.O. Israelsson började tillverka tegel i periodiska ugnar för avsalu.

1923 bildades A-B Tegelindustri vars första styrelse utgjordes av landstingsman Stefan Bergman, Forsa, hemmansägare Erik Östman, köpman Arvid Sileborg Harmånger, köpman N.O. Forsberg, numera bosatt i Hudiksvall, samt nu avlidne hemmansägaren N.O. Olsson, Jättendal.
Övriga styrelseledamöter äro hr Herman Sundberg i Byberg, f. hemmansägaren Per Berglöv d.ä., Sörviksta och hemmansägaren Olov Byström, Trogsta.

Hudiksvalls Tidning den 24 augusti 1939, av sign. Belund


lok-050-annons


Förste tegelmästare
var som nämnts Frans Oskar Israelsson, (1871-1955) härstammande från Nora Västmanland. Han kom till Forsa via tegelbruken i Norrbo och Lingarö. Hans son Erik Israelsson (1916-2004) tog över driften 1945.

lok-067-erik-isr

Erik Israelsson. Bilden utlånad av hans son Per Israelsson

Tegelbrukets maskineri köptes från Norrbo Tegelbruk i Räveln, Hålsjö. Rörelsen drevs under de två första decennierna i en ganska blygsam skala, men bruket utvidgades kraftigt under 1940- och 1950-talen. Ett brännarlag på fyra man jobbade kontinuerligt, från det ugnen tändes på våren till hösten. Som mest arbetade närmare 30 personer på tegelbruket, och årsproduktionen var 1.2 miljoner tegel.

En modernisering skedde omkring 1957, då ett nytt maskineri köptes från Alnö nedlagda tegelbruk utanför Sundsvall och flera större torklador byggdes. Men nu började också den egna leran ta slut och nytt material hämtades  in från  från närliggande markägare. Det berättas också att ibland var leran så packad att man tvingades spränga den med dynamit.

Den stora ugnen eldades med kol. Varje vår kom en polsk kolskuta och lossade kol i Hudiksvall. Det gick åt uppemot 200 ton stenkol för att hålla ugnen tänd från våren till hösten.

1960 köptes nya maskiner in från Gamleby i Småland och tillverkningen automatiserades. Nu var personalstyrkan nere på cirka 17 personer.

Nya arbetsmaterial och billigt importerat polskt tegel samt svårt att få arbetskraft till säsongsarbete gjorde att driften upphörande 1966/67. Då var priset omkring 330 kronor per tusen tegel. 1968 sattes bolaget i konkurs.

Åren gick och byggnaderna började förfalla, och allt var i så dåligt skick att de betecknades som allmän fara.

1982 började man riva byggnaderna. Men skorstenen stod kvar i Hedsta en bra bit in på 80-talet som ett monument över en svunnen tid. Den sprängdes så småningom. Men än finns en hel del spår kvar efter verksamheten vid Hedsta 39, i Forsa .


Bana: tegelbruket – lertaget, 0,1 km, anlagd 1921. Vagnarna sköts för hand och vinschades närmast bruket. Omkring 1937 förlängdes banan till ett nytt lertag, 0,3 km, och motorlok insattes. Banan nedlades och revs upp 1967.


Motorlok:

2- axligt med bensinmotor tillverkat av Olssons Mekaniska verkstad i Hudiksvall ca 1937.


2- axligt med bensinmotor tillverkat av Olssons Mekaniska verkstad i Hudiksvall 1945.


2- axligt med bensinmotor tillverkat av Sala Maskinfabriks AB, Sala 19??.  Loket köptes begagnat men det har inte varit möjligt att utröna lokets tidigare historia. Det blev inte sålt vid den stora auktionen i Forsa 1968, utan lämnades kvar på marken utanför tegelbruket. Där fanns det kvar ännu 1977, men torde ha skrotats i samband med rivning av bruket omkring 1980.


2- axligt med bensinmotor tillverkat av Klöckner-Humbolt-Deutz AG, Köln, Tyskland (DEUTZ) tillverkningsnummer 9409, 1928, 9 hkr, köpt 1961 från Söderala.
Loket levererades nytt till Max Sieverts Fabriks AB i Sundbyberg, men såldes redan samma år till Arbetslöshetskommissionen (AK) för arbeten vid Drottningholm. Det såldes 1930 till Borås-Jönköpings Järnvägs AB för att användas vid järnvägsbygget Ulricehamn-Jönköping, och vidare 1939 till Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen för användning vid olika vägbyggen i Bohuslän. År 1943 överfördes loket till vägbyggen i Norrland, och kom senare att säljas till en skrothandlare i Hudiksvall 1967, och därifrån 1968 till en privatperson i Söderhamn.


2- axligt med diselmotor tillverkat av Orenstein & Koppel AG, Arthur Koppel AG, Abteilung Montania, Nordhausen, Tyskland. Tillverkningsnummer 11429, 1939. 14 hkr. Loket levererades nytt 1939 till Nianåns Flottningsförening i Näcksjö. Loket flyttades 1957 till Iggesund för försäljning, och såldes därifrån till Forsa 1961. År 1968 såldes det till en privatperson i Söderhamn.


lok-017-hedsta

År 1968 hade tegelbruket lagts ned och all material skulle säljas på auktion.
Utanför bruket hade de tre kvarvarande loken ställts upp. OK-lokets förarskydd är något tilltryckt. T v skymtar Deuts- och Sala-loken. Foto Axel Lernbo


lok-018-hedsta

Sala-loket, av okänd härkomst, blev aldrig sålt vid auktionen 1968, utan lämnades kvar i gräset utanför bruket. Ulf Fjeld tog bilden 8 juli 1977.


Källa:
Industrilok i Gästrikland och Hälsingland
Sid. 105, 106

HT tis 16 okt. 2007, av Leif Flodin


Efter nedläggningen 1968 var Erik Israelsson fastighetsskötare i Stockholm några år, sen tegelmästare på Olsson o Rosenlunds tegelbruk utanför Heby. Efter det jobbade han för SIDA i Gaborone, Botswana med att bygga ett tegelbruk, 1978-81. Se bilder

lok-069-erik

lok-070-erik

Två bilder från Borswana. Efter pensioneringen bosatte han sig i Lingarö utanför Hudiksvall skriver hans son Per som lånat ut bilderna.


 

Erik Israelssons berättelse om Frans Oscar Israelsson.

Han kom från en by vid sjön Vikern i närheten av Nora i Västmanland. Han föddes där den 13 juni 1871. Hans far Israel Dahlberg ska ha varit gruvfogde. Han hade flera syskon varav en bror flyttade till Danmark. Vid nio år flyttade han hemifrån och började arbeta som dräng på en bondgård. Efter detta började han arbeta på tegelbruk. Han flyttade till Gävle och var med och byggde Murenska badhuset, som låg där polishuset ligger idag. Efter detta flyttade han till Norrbo vid Dellen utanför Hudiksvall där han fått arbete vid tegelbruket som låg på Räveln, vid Dellen. Han studerade till tegelmästare och fick en tjänst som tegelmästare vid bruket efter ett eller två år. Detta var ca 1910. Vid ett tillfälle blev han huggen med kniv i bröstet. Orsaken var att han skulle försöka få tyst på några berusade som samlats i trappuppgången där han bodde i Norrbo. Efter en tid på sjukhus blev han helt återställd. När tegelbruket lades ner flyttade han till Lingarö där han fick jobb som tegelmästare vid Lingarö tegelbruk på vägen ut mot Gackerön. Han hade då en hushållerska från byn, Brita Brolin, som han senare gifte sig med. Hon kom från hemmanet No 1 i Lingarö.
Bruket i Lingarös ägare kallade sig konsul Lindberg, en titel som ska ha kommit från Egypten. Detta var omkring 1914. Tegelbruket i Lingarö tillverkade murtegel till det sk. Automathuset i Hudiksvall.
Så småningom kom Frans Oscar till Forsa.

lok-092-lingaro

Lingarö tegelbruk. Tavlan (här något beskuren) fick Frans Oscar när har jobbade där.
Den är målad på vaxduk av Gösta Bohm som var bosatt på Lingarö.

Bilden utlånad av ägaren till tavlan, Per Israelsson


Notis i Hudiksvallsposten 19/11 1921
”Tegelbruk under anläggning i Forsa. Ett konsortium bestående av Hem.ägaren Stefan Bergman, Bäck, och N E Östman i Hedsta samt tegelmästaren F O Israelsson har inköpt hr Östmans hemman i Hedsta för att alldenstund den visat sig innehålla stora lager av ypperlig lera å detsamma upprätta ett tegelbruk. Grundläggning en av det blivande bruket håller nu på att göras intill järnvägslinjen och driften torde kunna taga sin början fram på vårtiden. Rörelsen kommer att drivas under firma Forsa tegelbruk Östman & Co.”
Senare bytte företaget namn till Forsa Tegelindustri. F.O.I anställde så småningom en hushållerska som han sedermera gifte sig med, det blev hans tredje och sista fru och henne fick han ett barn med. De två tidigare dog i sjukdomar.
Han köpte sista fruns svärföräldrars hemman och han byggde även s.k. Karin Knapps hus till svärföräldrarna som betalning. När långivaren ville ha tillbaka pengarna så gick dock hemmanet i konkurs. F.O.I. kom på obestånd och hela familjen fick flytta in i ett rum hos bekanta, familjen Lindström. Han kom så småningom på fötter igen. Företaget byggde ett hus som han hyrde vid dåvarande tegelbruket 1935. Han hade sex barn med första frun. Två av dem dog i spanskan. Första frun dog av lunginflammation någon gång mellan 1910 och 1914. Den andra frun från Lingarö fick han två barn med, Erik f. 1916 och Sven f. 1920. Andra frun dog av cancer 1926. Den sista frun fick han ett barn med.

Erik tog över driften 1945. Han köpte en majoritet av aktierna i aktiebolaget. Efter andra världskriget kom en högkonjunktur och tegelbruket gick bra. På 60 talet kom sämre tider och tegelbruket lades ner 1967 p.g.a att billigt tegel importerades från bl.a. Polen och det var svårt att få tag i arbetskraft som ville det hårda jobbet. Det fanns planer på att rationalisera driften men banken gav avslag på låneansökan. Officiellt var det konkurs men Erik betalade alla skulder t.om. ur egen ficka så nedläggning stämmer bättre.


 

lok-064-flyg

Ett flygfoto från 1950-talet över AB Tegelindustri i Forsa. Till höger syns industribanan. I övre högra hörnet skymtar järnvägsviadukten. Strax till vänster om denna syns lokstallet,  och matsalen. Stora gaveln mitt i bild är lerintag och maskinhall.Lilla gavelhuset framför är verkstad och smedja. Närmast syns kontoret och tegelmästarbostaden som byggdes 1935 och fortfarande finns kvar med adress Hedsta 37.

Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-094-2018

Järnvägsviadukten till höger och det f d lokstallet till vänster den 21 juni 2018

lok-095-2018

Matsalen till vänster och f d lokstallet är två byggnader som ännu minner om det forna tegelbruket, den 21 juni 2018


lok-065-torkl

Tegelbruket med smedjan i förgrunden och torkladan till höger. Bilden utlånad av Per Israelsson

lok-096-smedja-2018

Före detta smedjan som den ser ut den 21 juni 2018


lok-076-forsa

Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-066-panorama

Tegelindustrin bakifrån. Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-071-forsa

Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-072-forsa

Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-073-forsa

Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-074-forsa

Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-075-forsa

Ett gäng glada arbetare,och den som skrattar högst är troligen brännare Valle Larsson från Trogsta, men vilka är dom andra? Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-077-forsa

En intressant bild med många arbetare. Troligen är det Frans Oscar Israelsson till höger, men vilka är de andra? Berätta om du känner igen någon. Mejladressen hittar du längst ner på sidan.
Bilden är efter Erik Israelsson vars son Per Israelsson lånad ut den.


lok-080-forsa

Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-079-forsa

Tegelmästarbostaden, liksom företagets kontor till vänster byggdes 1935. Byggnaderna finns fortfarande kvar.

Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-078-forsa

Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-081-forsa

Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-082-forsa

Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-083-forsa

Bilden utlånad av Per Israelsson


 

lok-084-forsa

Torklador. Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-085-forsa

Till vänster el transformatorn och till höger ladan där kolet förvarades

Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-086-forsa

Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-087-forsa

Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-090-krossen

Krossen, där tegelmjölet återanvändes och blandades med leran.

Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-088-forsa

Bilden utlånad av Per Israelsson


lok-089-forsa

Grävmaskinen användes i lertaget för att lasta vagnarna sedan paternosterverket hade skrotats. Här står den i slutet av industribanan och användes sedan vid nedläggningen.

Bilden utlånad av Per Israelsson


 

lok-011-hedsta

Bild från Hög/sockenbilder, som välvilligt utlånats av Anders Martinsson
Foto: Klang-Erik Pettersson Hög som arbetade här en tid


lok-012-hedsta

Paternosterverket tog upp leran längs Kurbäcken (troligen) och fyllde den i väntande vagnar.
Foto: Klang-Erik Pettersson. Bild från Hög/sockenbilder, välvilligt utlånad av Anders Martinsson


lok-016-hedsta

Lertaget till vänster och paternosterverket i bakgrunden.
Fyra fyllda vagnar med lera väntar på att köras fram av lokförare Karl Ragnar Wiklund från Gåcksäter. Han gick dagligen över skogen till Hedsta för att köra tåget, berättar Anders Martinsson som lånat ut bilden från Hög/sockenbilder.
Foto: Klang-Erik Pettersson Hög.


lok-010-hedsta

Till vänster uppkörsrampen till förältaren. I bakgrunden lokstallet och till höger matsalen. På returspåret till höger syns fyra tömda vagnar och på inkommande spår syns två fyllda vagnar.


lok-093-2018

Samma plats som ovan, med f d lokstallet och matsalen, den 21 juni 2018

 


 Lok-001-hedsta

Här ser vi uppkörsbanan till förältaren. Över Kurbäcken går det högra spåret för inkommande fyllda vagnar och returspår för tömda vagnar till vänster.

lok-002-hedsta

En fullastad vagn med lera som ska vinschas upp för att tippas ner i förältaren.
Vi ser även returspåret för tömda vagnar till höger.
Vem är mannen på bilden? Hjälp oss om du känner igen honom.


lok-003-hedsta

Samma person som på bilden ovan och lokföraren. Vem är han?


lok-004-hedsta

Är det här en bild från förältaren eller? Vem är mannen som drar i spakarna?


lok-013-hedsta

Här kommer leran ut ur presstrumman. Foto: Klang-Erik Pettersson Hög.
Bild från Hög/sockenbilder, utlånad av Anders Martinson


lok-005-hedsta

Här verkar det som att stenarna ska föras vidare till torklagren där de ska förtorkas innan bränningen. Vem är han?


lok-014-hedsta

Foto: Klang-Erik Pettersson Hög
Bild från Hög/sockenbilder, utlånad av Anders Martinsson
Vilka är personerna? I bakgrunden, på kärran och den som kör kärran.

 


lok-006-hedsta

Färdiga tegelstenar som troligen skall lastas för leverans
Vilka är personerna?


lok-007-hedsta

Bak från vänster:
1.sittande på flaket, på taket 2, 3, motorhuven 3, 4, lutande mot bilen 5, 6, sittande på högra bilen med utsträckt arm 7, på flaket 8, 9, på motorhuven 10, 11,

Främre raden:
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11.


lok-008-hedsta

Foto: 1950 av Ph Lindh

Från vänster i sicksack:
1, skymd Alfred Forsberg, Trogsta, 2, med käpp tegelmästare F.O. Israelsson, Hedsta, 3, Valle Larsson, Trogsta 4, Henning Lindström, Bäck 5, Klang-Erik Pettersson, Hög  6, Per Persson, Delsbo 7, Ivar Jonsson, Kungsgården, Hög 8, Tage Eriksson, Sörforsa 9, i hatt tegelmästare Erik Israelsson, Hedsta 10, Per Andersson, Delsbo 11, Knut …?,Delsbo 12, Kalle på klöva, Hög 13, John Jonsson, Vålsta 14, Edvin Jonsson, Berglock 15, Erik Andersson, Sörforsa 16, Erik Mood, Hedsta 17, Kupagubben Persson, Sörforsa 18, Olov Andersson, Hedsta 19, Olov Klang, Sörforsa 20, Olle Olsson, 21 med fickur Stefan Bergman, Bäck 22, skymd … Sileborg, Harmånger .


lok-009-hedsta

Troligen är det sågspån som tippas av, men vilken är personen som tittar ut?


lok-049-hedsta

AB Tegelindustri. Tidningsbild från en okänd tidning


Forsa-industri slår igen

lok-057-hedsta

Bild ur Hudiksvalls Tidning måndagen den 8 maj 1967


Se filmen från 1928, från ett gammalt tegelbruk i Sörmland


Se filmen från Ringarums tegelbruk från 1940-talet 


SGU Sveriges geologiska undersökning, berättar om åldern på leran


Läs mer om lera på Wikipedia


Läs här vad den minnesgode Jonas Nilsson berättar om den här verksamheten.


Vi efterlyser fler bilder och mer information.
Hjälp oss! Mejladressen hittar du längst ner på sidan. 


 

 

Forsadalens Järnväg

 

gpfo-055-forsa

Forsadalens järnväg finns i Långby 63, Forsa.  Lokförare: Carl Larsson


En privat industribana. Diesellok från ett tegelbruk i Vallentuna. Räls och vagnar kommer från Forsa tegelbruk och Norsholms såg.

Första delen av banan stod färdig 2008. Den som byggt banan är tåg entusiasten Karl Larsson som varje år bygger ut, lägger till och kompletterar med nya vagnar allt efter som.

Lok: Orenstein & Koppel från 1939 med 1,8 liters motor
Spårvidd: 600 millimeter

gpfo-054-kalle-l

Det här är Karl Larsson.


Mer information om Karl Larsson och hans  intressanta vagnpark och annat som händer hos honom finns att läsa på hans egen hemsida:


Forsadalensjvg.blogspot.com


Lyssna på P4 Gävleborg, utsändning från Forsadalens järnväg 2009.


Ett tåg på gården Helahälsingland.se

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508. Handelsbanken Delsbo.

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö


 Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *