Dellensjöarna

Dellenportalen har samlat ihop fakta från intervjuer och i olika arkiv om Dellensjöarna. Dellenenergi P4-Gävleborg. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

 

Lyssna till Anders Perssons vackra: Dellenvisan 1 och Dellenvisan 2

Skridskoåkare på Norr-o sördellen.

Åkande med skridskor från Anderbo 2009

Trolling på Norrdellen 2008

Norrdellen 1985

Ora vid Norra Dellen 2015

Gilla oss på Facebook- Tack!

Gillar du den här sammanställningen får du gärna dela den med dina vänner – Tack!

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Tack för ditt besök!

 


Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer. Kan Du tänka dig stödja Dellenportalen? Vill du veta hur? Klicka här. 


 

desj-013-kvellssol

 

Norra Dellen med Nätterön i kvällssol och Blaxås i bakgrunden. Bilden tagen från Anderbo

Dellensjöarna genom Google maps

Se skridskoåkning på Dellen genom You tube

Läs om framtidens båt på Dellarna: Dellencat

Läs om Bjuråker – Norrbo fvo

Trollingfiske på Dellen You Tube

Läs om Dellensjöarna på Wikipedia

Se Anitas bildkavalkad om-och omkring Dellensjöarna

Visit Glada Hudik, berättar här om Dellenkratern 

Göran Persson och Dellensjöarna Geologi

Lyssna på ett P4 program från 2008 om framtiden för Dellensjöarna

Dellensjöarna vinterväg för flyttande samer

Movikens hamn nu även med en Lidwallsbåt

Dellarnas kyrkbåtsroddare

S G U – Sveriges Geologiska Undersökning


 

desj-011-avholmsberget

Utsikt mot öster från Avholmsberget

desj-012-avholmsberget

Utsikt mot söder och väster från Avholmsberget

DELLENSJÖARNA

Dellensjöarna har bildats efter att en kilometerstor meteorit slog ner här för ca 90 miljoner år sedan. På några sekunder omvandlades meteoritens rörelseenergi till värme genom en enorm explosion. Meteoriten förångades och en stor det av berggrunden smälte omedelbart ner till en flytande massa. Stora mängder fragment kastades ut i omgivningarna och efter några tiotals sekunder hade en krater med 20 km diameter bildats.

 

Genom forskning under ledning av Docent Herbert Henkel från Kungliga Tekniska Högskolan har meteoritens storlek kunnat fastställas mot bakgrund av kratern storlek, kilometerdjupa sprickbildningar i berggrunden under kratern och det uppslag av materia som uppstod av rekylen vid nerslaget. I nerslagets centrum stänkte berggrunden upp och bildade den landremsa som delar sjöarna. Meteoriten som anses ha varit ca en kilometer stor kan jämföras med Nätterön i Norrdellen som är just en kilometer lång.

 

Vid nedslaget smälte en stor del av gnejsen och bildade Dellenit. En svart finkornig bergart som blev uppmärksammad under slutet av 1800-talet. Det var statsgeologen Fredrik Svenonius som 1887 gjorden den första geologiska undersökningen av Dellensjöarna. Han fann då en för Nordeuropa sällsynt bergart som liknade en bergart som upptäckts i Anderna i Sydamerika och gav den därför namnet ”Andersit”.

 

För att slutligen bestämma materialets sammansättning anlitade han geologiprofessorn Waldemar Christoffer Brögger, (1851 – 1940) som bl. a. utförde mikroskopiska undersökningar av andersitprover. Resultatet blev att han uppställde dellenbergarten som typ för en övergångsgrupp mellan andersiter och lipariter och gav den ett eget namn, nämligen Dellenit. Ett viktigt påpekande var att den skilde sig skarpt från våra vanliga ur jordens inre framträngda bergarter.

 

Dellenit är Hälsinglands landskapssten.

Enstaka stenar kan hittas här och var längs norra stranden på Norrbonäset.

På Hålsjö holme finns stora uppslag av Dellenit. Hela Hålsjöholmen är sedan 1973 ett officiellt naturreservat varför ingen åverkan får göras där och inga stenprover eller liknande får föras därifrån.

Efter många årmiljoner har den tidigare cirkelrunda kratern blivit deformerad. Blockrörelser utmed förkastningar har förskjutet kratern sidor och naturens eroderande krafter har fyllt igen det ursprungliga djupa kraterhålet. Sedan har tyngd och rörelse från vår senaste istids kilometertjocka istäcke, fört ut stora stenar och sandåsar i Dellen och slipat ner dellenkratens ojämnheter

När isen smälte bort för ca 10 000 år sedan blev dellenområdet en stor havsbukt. Strandlinjen låg då ca 250 meter över den nuvarande havsytan. Sedan dess har landskapet höjt sig och gör så ännu med ca 7,5 mm per år. Landhöjningen beror på att jorden varit tillplattad under tusentals år från tyngden av ett enormt istäcke.

 

Dellen – en guldgruva för geologerna

Hudiksvalls Tidning 26 sept. 1994
Av Jan Olsson

desj-009-svedlund-klipp

Gästrike-Hälsinge Geologiska Sällskap genomförde under den gångna veckoslutet en föreläsning vid Forsa folkhögskola och därefter fältstudier i och kring Dellenbygden. Många intressanta iakttagelser gjordes, med bland andra Jan-Olov Svedlund, geolog och forskare vid SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) i Uppsala, som ciceron.

Tre påståenden tog man fasta på under rundresan – att Dellarnas vattenyta varit tre meter lägre, att det en gång i tiden rått medelhavsklimat här och att det friska vattnet i allt högre grad står i risksonen att förstöras av vägsalt.

Minst två istider
Vid fredagskvällens föreläsning i Forsa medverkade också geologen och forskaren Hans Söderholm SGU. Huvudtemat var här grundvattenproblematiken och dubbelmoränen, vilken bevisar att vi haft minst två istider.

Jan-Olov Svedlund SGU:
– Dubbelmoränen i Dellenbygden tilldrar sig i dag ett stort vetenskapligt intresse från omvärlden.
– Vårt hopp står till bildandet av ett nordiskt konsortium som kan utföra geologiska, omfattande undersökningar.

 – Dellenområdet står inför världens blickfång.
– Ett sagolikt geologiskt arkiv!

Torvmosse på tre meters djup
– Syftet är att förklara det sensationella motsägelsefulla påståendet att norra Dellens vattenyta under en längre period för 800-1000 år sedan haft ett vattenstånd som ligger cirka tre meter under dagens nivå. Hur ska man kunna förklara den mosse/våtmark man grävt fram på tre meters djup på Dellenstranden vid Sundsön? Se karta 

Prov har tagits för åldersbestämning.
Fotnot: På söndagskvällen ringde Anne-Marie Robertsson och Martin Sund från SGU till Göran Persson.
– Analysen visar att torvmarken är 3 000 år gammal istället för 1 000 år berättar Göran Persson.
Anm. Senare har liknande växtlighet under vattenytan konstaterats vid södra Sannäs i Sördellen

Medelhavsklimat
Från SGU visar ett mycket stort intresse för Dellenområdet. Jan-Olov Svedlund och Göran Persson samt övriga medverkande noterade att gjorda grävningar och studier av dubbelmoränen bevisar att det mellan att det mellan två istider, för ungefär 100 000 år sedan, måste ha rått ett medelhavsklimat runt Dellensjöarna

Bevis för detta är bland annat att man mellan moränlagren funnit rikligt med pollen bland annat från ek och hassel, växter som kräver ett varmare klimat för att trivas.

 


 

Naturkatastrof i Forsa

Rektor Israel Jonzon berättade inför 3. 000 midsommarfirande på Forngården i Fränö 1974

Rektor Israel Jonsson avslöjade något som han betecknade som en naturkatastrof som enligt hans forskning och bedömning skulle ha timat i Forsa för 3.000 – 4.000 år sedan.

Att havet en gång i tiden gått in över Forsa bevisar många fornlämningar. Forsabygden, har varit en enda stor skärgård och rektor Jonzon har kommit fram till att den vattennivå som en gång i tiden fanns över Storsjön, Långsjön och upp mot Forsa kyrka och Näsviken helt plötsligt har sänkts flera meter. Vattnet skulle ha brutit sig ut genom en bank i Ölsund och därmed skulle landområdet i denna skärgård höjts upp flera meter på några timmar eller kanske något dygn.

Hudiksvalls Tidning måndagen den 24 juni 1974.


 

Tsunamivåg även i Hälsingland

Hudiksvalls tidning 31 dec. 2004
Av Lennart Ersson

I sin senaste bok har geologen och forskaren Nils-Axel Mörner en hel lista på totalt 54 jordbävningar i forntida Sverige. Och av dessa kan minst 15 knytas till stora tsunamivågor

Fler bevis på jordbävningar
Inte minst har området i Hälsingland varit drabbat förhållandevis sentida och Nils-Axel Mörner har haft många forskningsprojekt på gång i trakterna kring Hudiksvall. Bland annat anser han att Bodagrotterna är ett resultat av en jordbävning och i sandlagren i Hög har han funnit bevis för en jordbävning för 6 100 år sedan och så sent som för 2000 år sedan var det en jordbävning som skapade en jättevåg som åstadkom sådana krafter att Dellensjöarna dämdes upp tre meter.

Han och andras forskning visar att Hudiksvallsområdet för 9 663 år sedan skakades av en verklig jättejordbävning som åstadkom en tsunamivåg på minst 10 meter. Händelsen har registrerats i åtta sjöar.
– Vågen slog bland annat in i Svartsjön och det är därför som det fortfarande finns spigg i den, säger Mörner. Ett annat resultat av den jordbävningen var skapandet av Bodagrottorna i Iggesund.

För 6 100 år sedan var det dags igen för superjordbävning i Hudiksvallstrakten och en tsunamivåg på minst 15 meter bröt in över land. Det var på över 8,5 på Richterskalan.

Det avgörande beviset för den jordbävningen hittade Nils-Axel Mörner och en grupp forskare i september år 2000 när de undersökte det enorma grustaget hos Råsjö i Hög. Där har man genom ett ihärdigt regnande och ras i grusmassorna fått fram en perfekt genomskärning av grusåsen. I sand och lerlagren kunde geologerna med exakt precision avläsa förhistorien som i en öppen bok.

Den senaste jordbävningen kom för 2000 år sedan då området nordöst om Hudiksvall skapades av en explosionsartad smäll. Nils-Axel Mörner uppskattar att den orsakade en tsunamivåg på minst 20 meter och vars konsekvenser syns i ett flertal myrar och sjöar. Flodvågen rev med sig enorma mängder sand som dämde upp utloppet till Dellensjöarna med kanske tre meter.

desj-008-bevis



Ett metertjockt lerlager
När man byggde vattenverket i Friggesund stötte man på ett metertjockt lerlager på 2½ till 3 meters djup. Hur kunde vattnet bli stillastående mitt i den gamla älvfåran? Stillastående vatten är en förutsättning för att det ska bildas lera. Bara hundra meter i nordlig riktning finns ett område med myrmark. Sandbädden här är hela 27 meter tjock innan man kommer ner till färskvattnen ådern som förser bygden med vatten. Är möjligen lerbädden en lämning efter ovannämnda tsunami våg som fick Svågan att vika undan och bilda en ny älvfåra?

 

Dellensjöarna med sina 131 kvadratkilometer, Norra Dellen 81 och Södra Dellen 50, är en av landets vackraste sjöar och många anser att det är världens vackraste krater. Dess största vattendjup mellan 65 och 70 meter är uppmätt utanför Björsboholmarna i Norrdellen.

Vad betyder namnet Dellen?
Enligt forskarna skall Dellens äldre namn ha varit ”DIL” med kort ”i”. Namnet kan ha uppstått ur det förhållandet att sjösystemet består av två stora vattensäckar, avsnörda från varandra medelst ett näs i Norrbo. I så fall är det tänkbart att det gamla namnet ”dil” är besläktat med vårt verb ”dela” och att sjönamnet då skulle betyda ”den delade”, skriver Anders Holmstedt.

 

desj-002-natteron-bat

Klicka på Nätterön för att se bilder. Här en bild från 80-talet

 

desj-003-tva-kvinnor

Två flickor solande på Nätteröns varma strand 

Se karta med Nätterön och andra öar


 

Långön

Många öar i Dellen är bebyggda med stugor eller har tidigare varit bebyggda. På Nätterön bodde Tjösen, som fått en egen sammanställning.

På Långön hade gubben Holm en stuga enligt ett reportage i tidningen den 14 aug. 1937. Gubben Hans Erik Holm var född 1859, gift 1884 med Eva Amalia Burgman. Som nygifta bodde makarna i en gård i Tå som kallades Västmanlanne. Det kan också ha varit den s k Rysstugan.

Artikeln handlar om när Holm en morgon på 1870-talet öppnar stugdörren och nås av ett välbekant ljud och hans ögon av en dito syn av två stycken stora präktiga grisar. Tydligen var det hungriga stackare som ville ha mat. Holm gick ner till stranden och tog båten och rodde över till Friggesund. Mycket riktigt fick han där höra att två svin hade kommit bort på kvällen förut

Nu fick han höra hela historien. Stor-Svensen i Dala, han som var ägare till tre stora hemman, hade på försommaren haft grisarna i storhemmanet i Änga, mitt emot prästgården, och nu skulle fruntimmerna hans mota svina efter landsvägen till Dala. Det var en lång väg å gå, man skulle färdas åt backarna över Konsik, minst en och en halv mil. När käringa å piga, som geta svina, kom till Friggesund, tyckte de det var skönt med en kafferast och en pratstund, så de gick in i en stuga och hälsade på. Grisarna var folkkära och brukade hålla efter, så de stog nog på bron och vänta!
Men så kom det en så kallad oberäknad faktor med i spelet. I skepnad av en fyra, fem stycken halvvuxna och osnutna pojkar. Och när har pojkar gjort annat än ofog!
Dom kom skjutande med en skottkärra full med skrammelskrot alldeles fram till grisarna. Grisarna tog till sken och i vildaste fart bar det iväg neråt ångbåtsbryggan. Pojkarna efter med skrammelkärran. Roligare kapplopp kunde man väl aldrig hitta på! Den vilda jakten fortsatte net till sjön förbi Forslins, grisarna före och pojkarna efter med skrammelkärran, under hojt och skrik.
Men där tog den skut, när grisarna besinningslöst kastade sig i sjön och sam över till Långön.

På Långöns sydsida vid den lilla badstranden, är husgrunden ännu väl synlig liksom tegelstensrester efter spisgrunden.

desj-010-gulasen

Utsikt från Gulåsen. Vid bordet sitter Viveca Sundberg


 

Dagens Dellensjöar
Forskning i dellenområdet har pågått sedan 2001. Efterhand har 27 doktorander från 17 universitet i 14 länder haft tillfälle att studera dellenstrukturen. Samtliga under sakkunnig ledning av docent Herbert Henkel vid KTH.

 

Dellennova
På Dellennova i Hudiksvall kan du lära dig den spännande historien om hur Dellensjöarna bildades och uppleva hur ett jordskalv känns.

Göran Persson är mannen som tillsammans med geologiprofessor Herbert Henkel har skapat ”Kraterns hus” på Galgberget. Verksamheten satte igång 2003 och husets namn anspelar på meteoritnerslaget för 90 miljoner år sen som skapade Dellensjöarna. Det naturvetenskapliga centret på berget är tänkt att skapa intresse och förutsättningar för att utveckla projektet kring produktion av geoenergi från Dellenområdet.

 

Geometrisk energi är en stabil och uthållig energikälla i berggrunden som kan ge värme, kyla och el med liten miljöpåverkan, helt oberoende av fossila bränslen.

Geometrisk energi är den värme som finns lagrad i berggrunden på grund av geologiska processer i jordens mantel. Den finns alltså överallt och är konstant tillgänglig, oberoende av variationer i väder och vind.

 

Kan installeras överallt
Anläggningarna tar liten plats, kan installeras överallt och ger säker och miljövänlig energiförsörjning. Geotermisk energianvändning minskar behovet av transporter och effekter av internationella konflikter om energiresurser.

 

Fjärde största
Geometrisk energi är den temperatur som uppkommer i berggrunden på grund av värmeproduktionen i jordens mantel och skorpa i samspel med berggrundens värmeledningsförmåga.

Utmaningen för geotermisk energi ligger i att utveckla teknologier för att på ett ekonomiskt sätt utvinna energin.

Geometrisk energi är idag den fjärde största sektorn för elproduktion från förnyelsebara energikällor – efter vattenkraft, biomassa och vindkraft.

Bergvärme är också på stark frammarsch och tillväxten för jordvärmepumpar är hög. Sverige är ledande inom EU vad det gäller installerade värmepumpar.

Island är det enda landet i Västeuropa som hämtar och producerar all sin elenergi ur förnybara naturresurser. Dessutom drivs nästan 90 procent av all uppvärmning med geotermisk teknik.

desj-007-skrubben-1906

På moviksskrubben, den lilla holmen utanför hamnen i Moviken finns ett inhugget årtal 3/11 1906 som bara är synligt vid extremt lågt vatten.

 

desj-004-axelina-backstrom

Axelina Bäckström som åkt före sina kompisar som är på väg från Skålsvedja. De syns i bakgrunden


 

Geosus

Geosus är ett lokalt initiativ som har resulterat i ett projekt med syfte att utveckla bygden genom tvärvetenskaplig forskning kring den unika geologiska miljö som finns runt Dellensjöarna.

Stora anläggningar som tar sin värme från ett större djup skulle vara mycket bra – ju djupare man borrar desto varmare blir det. Energin finns alltså överallt under våra fötter!

Borra till stora djup är inte längre några problem, och utgör en nästan oändlig och dessutom mycket miljövänlig energiresurs.

Jordens inre värme ökar med i genomsnitt 17 – 30 grader per kilometer djup.

 

Fisket i Dellarna

Trolling är den typ av fiske som bedrivs mest idag. På nätet kan vi se både filmer och fina fångade fiskar från våra sjöar. Dellarna är kända för att kunna erbjuda ett bra fiske. Inte bara stora abborrar och fina gäddor utan framförallt för sin kända Dellenlax. En annan delikatess är siklöjan. Oroande är att ålen och laken har minskat, troligen även rödingen.

1958 utplanterades ca 1 700 rödingar Dellen. Tidigare fanns här ingen röding. De hämtades från sjön Mässlingen lång uppe i Flatruet och transporterades med tankbil till hamnen i Moviken där de släpptes ut. Rödingarna var stora som sillar, ungefär 7 per kilo, enligt tidningen.

Dessutom har Dellarna ett mycket rent och friskt vatten. Många tar sitt dricksvatten direkt ur sjön.

 

Vem som fångat största gäddan i Dellarna är det nog ingen som vet, men här kommer ett axplock på fina fångster

1953. Einar Åsberg fick en gädda på drygt 14 kg mellan land och Björsboholmen i Norrdellen

1957. Carl Forslund och Ernst Källman fick en Gädda på 16,5 kg utanför båthuset i Friggesund

1959, Valter Källman och Erik Reinhage från Norrbo fick en gädda på 15,1 kg i Sördellen

1962. Oskar Froom i Hålsjö fick en gädda på 13,4 kg i Norrdellen.

1963. Ove Hansson fick en gädda på 11,7 utanför Moviken i Norrdellen

1967. Bröderna Sven Olov och Kjell Åke Lust i Norrbo fick en gädda på 9 kg i Sördellen

1969. Ale Bolin från Delsbo fick en gädda på 11,6 kg utanför Moviken i Norrdellen

1981. Evert Nordén Norrboån fick en gädda på 13,5 kg i Sördellen

Han fångade den 10/9 1981 i Sördellen. Gäddan hade svalt en fisk, som hade fastnat i fisknätet. Det var jobbigt att få upp den i roddbåten. Han berättade att han var tvungen att sitta på den så att den inte skulle hoppa i sjön igen. HT kom och fotade den och bild och text kom in dagen därpå.

desj-014-gedda
Evert Nordén med sin jättefångst

1981 fick Jan Thernström från Uppsala en gädda på 14,5 kg vid Inälv i Sördellen

2005 fick 17 årige Oskar Stenberg en Dellenöring på närmare 9 kg utanför Stormnäsudden i Sördellen

10-kilos gädda på trolling i Norra Dellen. På You tube

Båtbyggare Helmer Persson i Norrboån fångade flera stora gäddor vid Norrboåns mynning. Ett par var på 11 och 12 kilo och en på 13,1 kilo. Men det slogs av en annan Norrbobo, Johan Östberg som fick en gädda på 15 kg, enligt samma tidningsnotis från 1972

 

desj-006-h-p

Helmer Persson vid Norrboån

 

Dellenodjuret
Med jämna mellanrum berättar människor att de har varit med på oförklarliga upplevelser Dellarna. I en nyligen utkommen bok av Clas Svan med titeln, ”Möten med det okända”, berättar Alf och Barbro Hult från Delsbo hur de en sommardag 1985 såg något som liknade en forntidsödla.

Det som de såg från båten var en ca 70 cm i diameter grov hals. På den satt ett stort gråvitt huvud som nådde 2 – 2,5 meter ovanför vattenytan. Bakom halsen skymtade en kotig och vågig ryggrad, som stack upp ur vattnet med jämna mellanrum. Det låg alldeles stilla i vattnet. Det som gör paret Hults möte med varelsen unikt är att det skedde två gånger. Efter att varelsen dykt ner i djupet efter deras första möte åkte de vidare med båten. Efter ett tag såg de skepnaden igen – då den dök upp på en årlängds avstånd från båten.

Sigurd Melin från Näsviken berättar att när han under 1980-talet ansvarade för djupmätning och kartering av Dellensjöarna kom han i kontakt med flera person som hört och sett konstiga fenomen på Dellarna. Själv var han med om ett märkligt lodeko som inte borde ha dykt upp. Men det lyckades aldrig fångas en gång till kommenterar han i det här HT reportaget från den 7 januari 2009.

 

Dagstidningen 31juli 1926.
Dellenodjuret visar sig åter

Dagens sensation består i ett meddelande om att odjuret i Dellen har varit synligt för första gången i år. Ett flottarlag i södra Dellen åt Norrbohållet varsnade för ett par dagar sedan odjuret ifråga på ganska långt avstånd, då det syntes med imponerande fart styra kurs rakt mot deras flotte. Först trodde man att det var en motorbåt, ehuru den föreföll nog låg, men snart nog kom man underfund med, att det måste vara fråga om det mystiska sjövidunder, som i fjol uppenbarade sig upprepade gånger. Vädrande en fin fångst uppställde sig hela flottarlaget med båtshakarna redo, men blev ömkligen draget vid näsan av det hemlighetsfulla odjuret. När det såg sig upptäckt försvann det nämligen i djupet efter ett kraftigt plaskande och ett förfärligt fnysande.

Reportaget fortsätter. I förrgår blevo några fredliga yngre metare utsatta för odjurets närgångenhet, vilket slutade med att de rymde fältet. Först hade märkts några kraftiga dunsar under ekans botten. Strax därpå dök ett skräckinjagande huvud upp blott några meter bort men försvann lika hastigt. Men sedan fingo abborrarna vara i fred, ty för att sätta sig i säkerhet rodde metarna skyndsamt iland, berättar vår meddelare.

 


 

Det här blev en sammanställning med många hoppfulla funderingar om framtiden

Dellenportalen vill rikta ett stort Tack till alla som välvilliga hjälpt oss med bilder och uppgifter som möjliggjort den här sammanställningen.

Än en gång ett stort tack.

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo.

Tack för att du vill hjälpa oss –  tillsammans kan vi glädja andra. 

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg

 

 Tillbaka till toppen

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *